Frivilliga pensionsförsäkringar som arbetsgivaren har tecknat

Anvisningen uppdateras för tillfället.

Vid ingången av 2010 trädde i kraft lagen om bundet långsiktigt sparande (1183/2009). Samtidigt ändrades inkomstskattelagen (ISL) så, att utöver betalningar i pensionsförsäkringarna även betalningar i andra avtal om långsiktigt sparande är avdragsgilla i beskattningen (1251/2009). Avtal om långsiktigt sparande kan likväl ingås endast av fysiska personer. Arbetsgivare kan också i fortsättningen ordna tilläggspensionsskydd åt sina anställda genom pensionsförsäkringar. Kollektivt tilläggspensionsskydd kan också ordnas i en pensionsstiftelse eller –kassa (Lag om premiebaserade tilläggspensionsarrangemang vid pensionsstiftelser och pensionskassor 173/2009).

Förutsättningarna för avdragbarheten av pensionsförsäkringar som skattskyldiga själv har tecknat ändrades till vissa delar. Villkoren för frivillig individuell pensionsförsäkring som den försäkrade själv tecknat och som arbetsgivaren tecknat är i stort sett likadana. Förutsättningarna för avdragbarheten är också förutsättningar för skattefrihet för försäkringspremier som arbetsgivaren har betalt.  På grund av detta stiger också kravet på pensionsåldern för ålderdomspensioner i samband med försäkringar som arbetsgivaren tecknat 18.9.2009 eller senare till arbetspensionens pensionsålder och återbetalningstiden förlängs till 10 – 6 år. På försäkringar som tecknats före datumet i fråga tillämpas två års pensionstid också i fortsättningen. Likaså förblir pensionens begynnelsetid sådan den var i lagstiftningen som gällde vid den tidpunkt då pensionen tecknades.

Beskattningen av kollektiva pensionsförsäkringar ändrades inte.

Medel som placerats i ett avtal om långsiktigt sparande kan överföras från en tjänsteleverantör till en annan. Likaså kan även pensionsförsäkringens försäkringsbesparning (återköpsvärde) överföras.  Då kan också arbetsgivaren utan skattepåföljder överföra pensionsförsäkringen från en pensionsinrättning till en annan.

1. Individuella pensionsförsäkringar

Av premierna för en frivillig individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren har tecknat utgör lön endast den del av premier som betalts under kalenderåret som överskrider 8 500 euro. Till exempel om arbetsgivaren betalar 10 000 euro i försäkringspremier, utgör 1 500 euro lön för den försäkrade arbetstagaren. Om flera arbetsgivare betalar samma löntagares försäkringspremier, räknas de ihop då beskattningen verkställs och 8 500 euro överskridande delen beskattas som lön.

På behandling i beskattningen av en försäkring som arbetsgivaren har tecknat påverkas inte av att försäkringen har tecknats med engångspremie. Om engångspremien överskrider 8 500 euro, utgör den överskridande delen lön också i detta fall.

På individuella pensionsförsäkringar som arbetsgivaren har tecknat tillämpas under hela försäkringstiden den pensionsålder som var i kraft då försäkringen tecknades. Dessa är:

Om pensionsåldern för en frivillig ålderdomspension är lägre än dessa gränser, utgör pensionsförsäkringspremien lön i sin helhet.

Den i ISL stadgade skattefrihetsgränsen om 8 500 euro gäller endast för premier av en försäkring som arbetsgivaren har tecknat. Om arbetsgivaren betalar premier av en pensionsförsäkring som arbetstagaren har tecknat, utgör premierna lön i sin helhet.

Arbetstagaren får inte i beskattningen dra av beloppet som betraktats som lön.

1.1 Försäkring som alternativ till lön

Om lönebetalning ersätts med försäkring, utgör försäkringspremien som arbetsgivaren har betalat lön i sin helhet. Löntagaren får inte heller i detta fall i sin beskattning dra av försäkringspremien som arbetsgivaren har betalat.

Försäkringspremien utgör i sin helhet lön också då arbetstagaren går med på att minska sin överenskomna penninglön för att få pensionsförmåner.

1.2 Arbetsgivaren säger upp försäkringen

Det kan enligt försäkringens villkor vara möjligt, att en pensionsförsäkring som arbetsgivaren har tecknat kan sägas upp (återköpas) även om de i ISL 54 d 2 § 2 punkten nämnda förutsättningarna som ansluter sig till den försäkrades livssituation inte skulle uppfyllas (arbetslöshet, arbetsoförmögenhet, partiell arbetsoförmögenhet, makens död och skilsmässa). Återköpsvärdet utgör skattepliktig näringsinkomst för arbetsgivarföretaget.

Om en pensionsförsäkring som arbetsgivaren har tecknat för arbetstagaren återköps, betalar försäkringsbolaget prestationen till den som äger försäkringen, dvs. till arbetsgivaren.  Om arbetsgivaren betalar prestationen eller en del därav vidare till löntagaren, är det inte mera fråga om en på försäkringen baserade betalning utan lön. Också i sådant fall, att arbetsgivaren styr försäkringsbolaget att betala återköpsvärdet eller en del därav direkt till arbetstagaren, utgör beloppet som överförs lön.

1.3 Överföring av försäkringens äganderätt

ISL 54 d 4 § 2 punkten tillämpas inte på pensionsförsäkringar som arbetsgivaren har tecknat. Arbetsgivaren kan således överlåta pensionsförsäkringen t.ex. till en annan arbetsgivare eller till en försäkrad arbetstagare. Arbetstagaren får inte skattepliktig inkomst vid överlåtelsetidpunkten.

En försäkring som arbetsgivaren har tecknat omfattas alltid av beskattning av förvärvsinkomster även om försäkringens äganderätt skulle gå över till arbetstagaren. Om löntagaren fortsätter med att betala premier av en överförd försäkring, får han eller hon inte dra av dem i sin egen beskattning. Detta beror på, att avdragbara är endast premierna av en försäkring som en skattskyldig eller dennes make har tecknat.

Om man däremot överför äganderätten av en försäkring som löntagaren har tecknat till arbetsgivaren och arbetsgivaren fortsätter med att betala försäkringspremierna, utgör premien lön till fulla beloppet. Den skattefria andelen om 8 500 euro gäller endast för premier av en frivillig individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren har tecknat. Pensionen utgör kapitalinkomst, eftersom den betalas på basis av en försäkring som den skattskyldige har tecknat.

Om försäkringens äganderätt överförs direkt från en arbetsgivare till en annan, inverkar överföringen inte på beskattning av pensionen eller på premiernas lönenatur. Arbetstagaren får inte skattepliktig förmån vid överlåtelsetidpunkten. Vid anställningsförhållandets slut kan arbetsgivaren överföra försäkringens äganderätt till arbetstagaren, som sedan senare överför den till sin nya arbetsgivare. Då är det oklart , om försäkringen fortsättningsvis kan betraktas som sådan försäkring som arbetsgivaren har tecknat eller inte, dvs. kan den nya arbetsgivaren betala 8 500 € om året i försäkringspremier utan skattepåföljder.

1.4 Dödsfallsförsäkring som ansluter sig till en individuell pensionsförsäkring

Även en pensionsförsäkring som arbetsgivaren har tecknat innehåller i flesta fall en dödsfallsförsäkring. Dödsfallsförsäkringen var tidigare skattefri med samma grunder som ersättningen av en försäkring som hade tecknats själv. Ersättning som betalas med stöd av en dödsfallsförsäkring som har tecknats 18.9.2009 eller senare utgör skattepliktig kapitalinkomst för den försäkrade arbetstagares förmånstagare upp till pensionsförsäkringens sparbelopp. Den överskridande delen utgör skattefri inkomst i inkomstbeskattningen för nära anhöriga. I arvsbeskattningen utgör nettobeloppet som blir kvar efter att sparbeloppets inkomstskatt har dragits av i sin helhet skattepliktig inkomst. Också sparbeloppet överskridande delen är arvsskattepliktigt, men på den tillämpas friandelar i arvsbeskattningen (35 000 €). Ersättningens utbetalare (försäkringsbolaget) lämnar till Skatteförvaltningen en anmälan för verkställande av arvsbeskattningen.

Dödsfallsförsäkringens försäkringspremie utgör inte skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Den behöver inte ingå i det skattefria beloppet om 8 500 euro som avser pensionsförsäkringspremier.

2 Kollektiva pensionsförsäkringar

Med kollektivt tilläggspensionsskydd avses sådant frivilligt tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren ordnat för en personkrets som består av arbetsgivarens anställda och vilken personkrets har definierats per grupp på basis av arbetsområdet eller annan därmed jämförbar grund så, att den i verkligheten inte riktar sig till utnämnda eller på annat sätt individuellt bestämda personer. Såsom kollektivt tilläggspensionsskydd betraktas inte ett arrangemang, som är avsett att gälla endast en hos arbetsgivaren anställd person i sänder (ISL 96 a §). Kollektiviteten kräver dessutom att förmånerna hos personer som hör till samma pensionsgrupp bestäms med samma grunder.  Också pensionsåldern ska bestämmas med lika grunder. Det kan vara möjligt för arbetstagarna att skjuta upp sin egen pensionsålder, tidigareläggande med individuella grunder är inte möjligt.

En kollektiv pensionsförsäkring kan ordnas i ett livförsäkringsbolag, i en pensionsstiftelse eller i en pensionskassa.

Kollektiva tilläggspensionsarrangemang är antingen förmåns- eller betalningsrelaterade. Med betalningsrelaterat tilläggspensionsskydd avses ett tilläggspensionsskydd där förmånerna bestäms på basis av nettoavkastningen av betalda försäkringspremier och av placeringen av pensionspremierna. Med förmånsrelaterat tilläggspensionsskydd avses ett tilläggspensionsskydd, där försäkringspremierna bestäms på basis av en på förhand definierad förmån som man försöker få för en grupp. 

Nyare kollektiva tilläggspensionsarrangemang är typiskt betalningsrelaterade. Arbetsgivarna använder betalningsrelaterade arrangemang särskilt för att sporra och förankra sina anställda. Genom förmånsrelaterade arrangemang har arbetsgivarna typiskt skött pensionspolitiken i sina företag. Genom den sköter arbetsgivarna till exempel pensionslöften som ingår i arbetsavtalsvillkoren.

Arbetstagarnas pensionsskydd kan också förbättras genom lagstadgade tilläggspensionsförsäkringar. Med dessa avses sådana APL – tilläggspensionsarrangemang som har registrerats i Pensionsskyddscentralen. Genom registreringen underkastas tilläggspensionen lagen om pension för arbetstagare och på den tillämpas i tillämpliga delar bestämmelserna i den nämnda lagen (APL 11.1 § (1057/1997). Social- och hälsovårdsministeriet samt Pensionsskyddscentralen ger närmare bestämmelser och anvisningar om pensionsvillkoren. Social- och hälsovårdsministeriet har bl.a. 15.12.2004 utfärdat en förordning om villkoren för registrering av frivilliga tilläggsförmåner som avses i 11 § i lagen om pension för arbetstagare (1150/2004).

Dessa arrangemang spärrades genom en ändring av 11 § i lagen om pension för arbetstagare (654/2000) som trädde i kraft 1.1.2001. Detta betyder, att nya arrangemang inte kan göras i arbetspensionsbolag och att nya arbetstagare inte kan anslutas till gamla arrangemang.

För närvarandet ordnar arbetsgivarna i praktiken åt nya arbetstagargrupper kollektivt tilläggspensionsskydd nästan enbart genom livförsäkringsbolagens kollektiva tilläggspensionsförsäkringar (grupplivförsäkring).

2.1 Gruppen som är försäkrad

Försäkrad grupp kan definieras till exempel enligt indelning som baserar sig på arbetstagarens ställning, yrke, bransch, verksamhetsställe, arbetsförhållandets början, födelsetid, annat pensionsskydd som arbetsgivaren har ordnat eller på överflyttning av verksamheten. Till samma kollektiva arrangemang kan höra flera pensionsgrupper (t.ex. pensionsgrupp 1: direktörer, pensionsgrupp 2: avdelningschefer osv.). En grupp som ska försäkras kan vara spärrad. Med spärrad grupp avses, att nya personer tas inte mera med i försäkringen. Varje pensionsgrupp utnämns så, att den inte i verkligheten riktas till utnämnda eller på annat sätt individuellt bestämda personer.

Särskild uppmärksamhet ska fästas vid försäkringens verkliga kollektivitet, om försäkringen omfattar endast delägare och personer som hör till deras närmaste krets. Gruppens personkrets kan också bestå av delägare, om de objektivt sett bildar en kollektiv grupp.

Om ledningsgruppen är försäkrad, kan man förutsätta, att företaget har tillräckliga beslut om och motiveringar till ledningsgruppens varaktighet samt om det hur medlemmarna utses till den till exempel enligt deras ställning i organisationen.

Personkretsen i en kollektiv pensionsförsäkring kan variera under den tid då försäkringen är i kraft. Personer som hör till gruppen går på pension och nya personer kommer i stället. På grund av förändringar i arbetsgivarna (t.ex. fusion, fission, affärsöverlåtelse, överföring inom koncernen) kan antalet anställda som hör till pensionsarrangemanget variera. Det kan hända att en grupp inskränker sig till att gälla endast för en person. Karaktären av en försäkring som ursprungligen tecknats för en grupp om flera personer förändras inte, även om den enligt förändringar i omständigheterna skulle gälla endast för en person.

Arbetsgivarna försäkrar sina anställda i flera olika försäkringsbolag på grund av företagsköp, finansieringsarrangemang eller av andra motsvarande orsaker. Till följd av sådana arrangemang kan arbetsgivarens samma grupp vara indelad i försäkringar som tecknats i två olika försäkringsbolag. Om en försäkring omfattar flera personer och en annan endast en person och försäkringarna är till innehållet och till gruppdefinieringen identiska, uppfyller arrangemanget förutsättningarna för en kollektiv försäkring och de båda försäkringarna ska betraktas som kollektiva pensionsarrangemang.

Lagens bestämmelse som förbjuder en grupp om endast en person gäller endast för sådana kollektiva arrangemang som gjorts efter 1.1.2005. På tidigare arrangemang tillämpas fortsättningsvis bestämmelserna som var i kraft då lagen (772/2004) trädde i kraft. I rättspraxisen har man likväl ansett, att en försäkring som tecknats hos ett försäkringsbolag under benämningen grupplivförsäkring och som på samma gång gällde endast för en person, skulle betraktas som en individuell pension (HFD 2003:18). HFD utfärdade år 2004 ett utslag som slutgiltigt förklarade ärendet (HFD 11.6.2004 L 1422, ej publicerats).

Till registrerade tilläggsförmåner har från och med 1.1.2001 inte mera nya försäkrade kunnat ansluta sig, varför de nya bestämmelserna inte kan tillämpas. Eftersom APL – tilläggspensionsarrangemang hör till arbetspensionssystemet, tillämpar man på dem enligt Skatteförvaltningens mening inte heller den ovan beskrivna rättspraxisen. Således tillämpar man på de av Pensionsskyddscentralen godkända grupperna de gamla bestämmelserna om kollektiva pensionsförsäkringar.

2.1.1 Kollektiv pensionsförsäkring i en koncern

En kollektiv tilläggspensionsarrangemang ska betraktas såsom en helhet. Arbetsgivare och koncerner genomför i praktiken sina med sin pensionspolitik överensstämmande tilläggspensionsarrangemang på flera olika sätt. Med koncern likställs arbetsgivare som är fast anslutna till samma allians, liksom till exempel organisationer.  Pensionsarrangemanget kan genomföras tekniskt genom en eller flera försäkringar. Försäkringen är kollektiv oberoende av om arrangemanget har ordnats genom en eller flera försäkringar, då personerna som hör till arrangemanget bildar ovan avsedd objektiv grupp. Då två bolag av vilka båda har kollektiva pensionsförsäkringar i olika försäkringsbolag fusioneras till ett bolag, kan försäkringarna fortsättningsvis fortsätta såsom skilda försäkringar.

En grupp kan också bildas av arbetstagare i olika bolag som hör till samma koncern, även om endast en person av ettvart bolag skulle vara med i försäkringen (HFD 2008/3238). Det var frågan om en kollektiv försäkring, även om varje koncernbolag betalade försäkringspremierna som hänförde sig till sin egen verkställande direktörs försäkringsandel.

2.2 Förmåner

För olika arbetstagargrupper som hör till samma pensionsarrangemang kan olika pensionsskydd ordnas. Personkretsen indelas då i pensionsgrupper, vid vilkas bildande iakttas ovan nämnda principer. Personer som hör till samma pensionsgrupp ska ha ett tilläggspensionsskydd som bestäms med samma grunder.

I förmånsrelaterade tilläggspensionsarrangemang bestäms pensions-målsättningarna hos anställda i samma grupp med lika grunder. Enhetlig målsättningsgrund kan till exempel vara en normgivande pensionsprocent av lönen, pensionens belopp i euro eller beloppet av en totalpension. Försäkringspremierna för anställda som hör till samma grupp varierar. Till exempel pensionspremierna för dem som närmar pensionsåldern är i allmänhet större än hos yngre personer, för vilkas vidkommande betalningstiden är längre. Dessutom påverkas totalpensionens andel som kompenseras med tilläggspensionen av pensionsskyddet som tidigare influtit till anställda som hör till respektive grupp.

I betalningsrelaterade tilläggspensionsarrangemang fördelas försäkringspremien för anställda som hör till samma grupp med lika grunder mellan de respektive försäkrade personerna. En enhetlig modell för fördelning av pensionen kan vara till exempel jämn fördelning, fördelning i förhållandet till lönerna (till exempel beloppet som motsvarar 30 % av lönen), eller annan fördelningsmodell som behandlar likvärdigt de anställda som hör till gruppen i fråga. Fördelningsmodellen ska behandla likvärdigt alla de som hör till gruppen i fråga, eftersom tilläggspensionen skulle i annat fall inte vara kollektiv utan individuell. Försäkringspremien som riktas till anställda som hör till resp. grupp kan vara olika stora, om bara försäkringspremiens fördelningsgrund är kollektiv.

Enligt rättspraxisen är en försäkring, där arbetsgivarens andel av premien bestäms med samma grunder för samtliga försäkrades vidkommande, en i ISL 96 a 2 § avsedd kollektiv pensionsförsäkring, även om arbetstagarna kunde själv bestämma om sin egen andel av premien inom gränser som nämns i ISL 96 a 1 § (HFD 2010/95).

2.3 Rätten att avsäga

Person som uppfyller förutsättningarna för att höra till en pensionsgrupp har rätt att vid försäkringens tecknande och vid arbetsförhållandets början avsäga sig försäkringen. Person som uppfyller förutsättningarna för att höra till en pensionsgrupp senare, har likaså rätt till att avsäga sig försäkringen.  Under försäkringens giltighetstid kan arbetstagaren likväl inte utan motiverad orsak avsäga sig försäkringen. En sådan orsak kan vara till exempel den, att man till arrangemanget tillägger arbetstagarens andel av premien.

Det är fråga om en kollektiv pensionsförsäkring, även om det på grund av avsägandet alla personer som omfattas av gruppdefinitionen inte skulle omfattas av arrangemanget.

Man ska avsäga sig skriftligen. Avsägandet ska vara ”äkta” och gruppdefinitionen får inte kringgås genom att artificiellt utnyttja rätten att avsäga sig.

2.4 Pensionsålder

Om försäkringen innehåller också arbetstagarens andelar av premien, får ålderdomspensionen för en sådan försäkrad som inträder i arrangemanget 6.5.2004 eller senare börja tidigast då den försäkrade fyller 60 år. Premien är annars inte avdragsgill i beskattningen. Av detta följer, att det inte lönar sig att till en grupp vars pensionsålder är mindre än 60 år ansluta nya försäkrade efter den ovan nämnda tidpunkten. Ärendet avgörs i praktiken ofta så, att man grundar en ny pensionsgrupp.

Om arbetsgivaren betalar hela försäkringspremien, kan pensionsåldern vara under 60 år också för de nya försäkrades vidkommande.

I inkomstskattelagen har man inte definierat den minsta pensionstiden för ålderdomspension i sådana situationer där arbetsgivaren betalar hela försäkringspremien. I kollektiva pensionsförsäkringar har man tidigare använt den i APL – tilläggsförmånskartan ingående minsta pensionsåldern om 55 år och pensionens maximinivå om 66 % av den vedertagna förtjästen. Då pensionsbestämmelserna har ändrats, hänvisar man inte längre i rättspraxisen till denna grund. Avsikten är ändå, att ålderdomspensionens pensionsålder inte skulle ändras.

2.5 Kollektiva försäkringar i löntagarens beskattning

Försäkringspremierna av ett tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren har ordnat kollektivt utgör inte lön.

Om en försäkrad löntagare betalar själv en del av försäkringspremien av en kollektiv pensionsförsäkring, får han eller hon dra av dessa premier från sina förvärvsinkomster högst 5 % av lönebeloppet som respektive arbetsgivare har betalt, likväl högst 5 000 euro. Med utbetald lön avses också naturaförmåner och andra skattepliktiga förmåner som givits utöver eller i stället för penninglön. Premien är inte avdragbar till den del som den överskrider beloppet av försäkringspremien som arbetsgivaren har betalt. Avdragsrätten är personlig och den kan inte överföras till maken. Förlust fastställs inte på grund av premierna. Rätten att dra av löntagarens andel av premien av en kollektiv pensionsförsäkring minskar inte avdragsrätten på grund av den försäkrades individuella pensionsförsäkring.

På en kollektiv tilläggspensionsarrangemang tillämpas fortsättningsvis de gamla bestämmelserna för de försäkrades vidkommande som var försäkrade före 6.5.2004. Dessa försäkrade får dra av hela sin andel av premien, om pensionsskyddet har till sina förmåner motsvarat högst det registrerade pensionsskyddet. I fråga om försäkrade som efter den nämnda tidpunkten tagits med i arrangemanget tillämpar man de nya bestämmelserna. Rätten att dra av sin egen andel av premien begränsas och pension får börja tidigast då den försäkrade fyller 60 år. Rätten att dra av egna andelar av försäkrade som hör till samma kollektiva pensionsarrangemang kan således variera. De egna andelarna kan också variera hos olika löntagare.

Överföring av hela tilläggspensionsarrangemanget från ett system till ett annat, t.ex. från ett registrerat tilläggspensionssystem till en kollektiv grupplivförsäkring, utgör inte hinder för tillämpning av övergångsstadgandet. Den försäkrade förlorar inte på grund av arbetsgivarens avgörande rätten att till fulla beloppet dra av sin egen andel av premien.  Överföringen kan ske också för en enda arabetstagares vidkommande. Sådana fall är till exempel sådana där arbetstagaren överförs från en försäkring eller en grupp till en annan hos samma arbetsgivare eller inom samma koncern. Då beror det på tolkning, huruvida arbetstagaren kan anses ha varit med i arrangemanget före 6.5.2004 eller inte, dvs. ska rätten att dra av hans egen andel av premien bestämmas enligt de gamla eller de nya reglerna.

Pensioner som betalas på basis av pensionsförsäkringar som arbetsgivaren har tecknat utgör förvärvsinkomst.

2.6 Försäkring som arbetsgivaren tecknat i ett utländskt försäkringsbolag

Premierna av en individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat hos annat försäkringsbolag än sådant försäkringsbolag som är verksamt i en stat hör till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet utgör lön ((ISL 68.2 §). Av premierna för en kollektiv pensionsförsäkring som tecknats i försäkringsbolaget i fråga är arbetstagarens andel av premien inte avdragbar ISL 96 a 3 §).  Bestämmelserna tillämpas likväl inte genast, om den försäkrade är en person som flyttat till Finland från utlandet och som inte varit allmänt skattskyldig under senaste fem åren efter inflyttningen till Finland.  För en sådan persons vidkommande utgör premierna för en individuell pensionsförsäkring lön under flyttningsåret och under tre därpå följande år endast till den del som överskrider 8 500 euro, om försäkringen har tecknats minst året innan man flyttade till Finland. Premierna för en kollektiv pensionsförsäkring är avdragbara under samma tid och med samma förutsättningar.

Om försäkringen har tecknats av arbetstagaren och arbetsgivaren börjar efter inflyttningen till Finland betala premier för den, utgör premierna lön i sin helhet. Detta beror på att den skattefria andelen om 8 500 euro gäller endast för premier för en frivillig individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren har tecknat.

3 Ägareföretagare

På en frivillig pensionsförsäkring som har tecknats för bolagsman i öppet bolag och ansvarig bolagsman i kommanditbolag, vilka arbetar i bolaget, tillämpas samma bestämmelser som på en försäkring som arbetstagaren tecknat för sina anställda (ISL 54 d 2 §). De nämnda bestämmelserna tillämpas också på försäkring som har tecknats för aktiebolagets sådan aktieägare som med stöd av 7 § i APL inte ska anses stå i anställningsförhållande.  

4 Årsanmälningar

I årsanmälningens mottagarvisa specifikationer behövs för individuella frivilliga pensionsförsäkringars vidkommande uppgift om utbetald försäkringspremie. I punkt 82 i årsanmälningens mottagarvisa specifikation (VEROH 7801) antecknas försäkringspremien i sin helhet.  Om premien är större än 8 500 € ska arbetsgivaren behandla den överskridande delen som lön och anmäler den i sin årsanmälan även såsom annan förmån i punkt 40.

Avdragsrätten av arbetstagarens andel av premien i frågan om kollektiva pensionsförsäkringspremier är avvikande i sådana arrangemang, till vilka arbetstagaren har inträtt 6.5.2004 eller senare. Man ska således anmäla arbetstagarens andelar av premier separat för gamla och nya försäkringars vidkommande.

I de gamla kollektiva försäkringarna anmäls arbetstagarens andel av premien i punkt 16 tillsammans med löntagarens pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier. Om nya kollektiva pensionsförsäkringar behöver man också uppgift om arbetsgivarens andel av premien (punkt 80). Arbetstagarens andel av premien ska anmälas som egen uppgift i punkt 81, den kan inte förenas med andra premier som tagits ut från arbetstagaren.

Premier för kollektiva pensionsförsäkringar som arbetsgivaren har betalt helt och hållet antecknas inte alls i årsanmälan.

Biträdande direktör  Erkki Laanterä

  
Överinspektör  Merja Hartikka-Simula

Bilaga Beskattningen av premier för försäkringar som arbetsgivaren tecknat och som hänför sig till frivilligt pensionsskydd 
 

Bilaga 1

Beskattningen av premier för försäkringar som arbetsgivaren tecknat och som hänför sig till frivilligt pensionsskydd