Vi utvecklar inkomstregistret i samarbete med kunderna. Mottagen respons, begäranden om ändring och rekommendationer behandlas som en del av inkomstregistrets utveckling.
Kundernas röst hörs i utvecklinge
Vi lyssnar på våra kunder på fyra olika sätt. På så sätt försöker vi inkludera synpunkter både från små och stora aktörer.
Inkomstregisterenhetens samarbetsgrupp utses av finansministeriet. Den bedömer inkomstregistrets utveckling på längre sikt. Gruppen består av företrädare för samtliga kundgrupper: de som anmäler och de som använder uppgifter samt inkomsttagare.
Som stöd för utvecklingen fungerar ett samarbetsnätverk som förmedlar en gemensam syn på branschens behov till inkomstregistret. I nätverket ingår företrädare för dem som anmäler och använder information samt intressebevakare.
Kundrådsverksamheten riktar sig till dem som anmäler uppgifter. Dessutom har vi kanaler för kontinuerlig respons och enkäter för kundtillfredsställelse.
Samarbetsgruppen mellan Inkomstregisterenheten, som ansvarar för inkomstregistret, och intressentgrupperna, behandlar bland annat utvecklingsriktningarna och verksamhetslinjerna för inkomstdatasystemet. Det finns bestämmelser om arbetsgruppens stadgar, uppgifter och sammansättning i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018, 19 §).
Samarbetsgruppen omfattar ordförande och högst sjutton medlemmar, som finansministeriet utnämner på framställan av Inkomstregisterenheten för viss tid, högst för fyra år. Finansministeriet utnämner ordförande. Av medlemmarna utnämner social- och hälsovårdsministeriet en, Skatteförvaltningen en, FPA en och Pensionsskyddscentralen en samt Inkomstregisterenheten två. Därtill omfattar gruppen åtminstone två företrädare för prestationsbetalarna och en företrädare för inkomsttagarna.
I samarbetsgruppen behandlas årligen inkomstregistrets verksamhetsberättelse för föregående år, följande års verksamhets- och ekonomiplan och utvecklingsplanen för följande tre år.
Samarbetsgruppen ger rekommendationer och förslag för utvecklingen av inkomstregistret. Gruppens innevarande mandatperiod är 1.1.2023–31.12.2026. De företrädare som utnämnts till gruppen har räknats upp på finansministeriets webbplats: Inkomstregisterenhetens samarbetsgrupp (vm.fi).
Samarbetsnätverket har till uppgift att stöda samarbetsgruppens verksamhet och vidarebefordra den gemensamma synen på behoven inom varje bransch till inkomstregistret. Varje bransch utnämner två företrädare och en vice företrädare till nätverket.
Inkomstregistret begär utlåtanden och gör olika förfrågningar till nätverket. En företrädare som utnämnts för branschen förmedlar utlåtandebegäranden och förfrågningar till övriga företrädare för den egna branschen för ett ställningstagande och överlämnar utifrån dessa branschens gemensamma syn som svar till inkomstregistret. De utnämnda företrädarna kan också göra gemensamma ändringsbegäranden av branschen till inkomstregistret.
I nätverket bereds utvecklingen och bedöms den övergripande situationen vad gäller produktionsutsikterna och användbarheten för uppgifterna i inkomstregistret på allmän nivå. Därtill utförs ett branschspecifikt utvecklingsarbete, till exempel behandlas instruktionerna om anmälning och informationsanvändarnas branschspecifika behov.
Möten ordnas efter behov kring olika ämnen och fenomen. Årligen behandlas i nätverket bland annat ändringar som gäller informationsinnehållet.
I nätverket medverkar följande branscher:
FPA
Skatteförvaltningen
pensionsanstalterna
Pensionsskyddscentralen
Sysselsättningsfonden
arbetslöshetskassorna
trafikförsäkrarna
kommunerna
arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
arbetarskyddsmyndigheterna
Olycksfallsförsäkringscentralen
Patientförsäkringscentralen
Statistikcentralen
Statskontoret
Utsökningsverket
Ekonomiadministrationsförbundet i Finland rf
Företagarna i Finland rf
Finlands Näringsliv EK rf
löntagarcentralförbunden
social- och hälsovårdsministeriet
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA)
välfärdsområden
Migrationsverket
justitieministeriets förvaltningsområde
polisen
Tull
Via kundråden samlar inkomstregistret in respons om anmälning av uppgifter. Kundråden deltar i utvecklingen av inkomstregistret genom att ge respons bland annat på registrets funktion och ändringar. Kundrådens medlemmar kan också framföra ändringsbegäranden till inkomstregistret. Rådens viktigaste uppgift är att på ett kraftigare sätt föra fram informationsproducenternas syn som en del av utvecklingen.
Vad gäller löner finns det tre kundråd: kundrådet för programvaruföretag, kundrådet för bokföringsbyråer och tjänsteproducenter och kundrådet för övriga anmälare. Vad gäller förmåner finns det ett gemensamt kundråd för anmälare av förmånsuppgifter och programvaruföretag.
Inkomstregistret söker frivilliga medlemmar till råden med två års mellanrum. Rådets mandat varar i två år och under denna tid ordnas för råden minst två virtuella evenemang. Till rådens medlemmar är det också möjligt att sända enkäter och på riktat sätt be om kommentarer till stöd för utvecklingen.
Rådets medlemmar väljs så att man får ett maximalt representativt urval av informationsproducenterna. I valen har man beaktat till exempel organisationsform, hemort, anmälningskanaler och andra anmälningsbehov. I de råd som behandlar löneuppgifter deltar också företrädare för Företagarna i Finland och Ekonomiadministrationsförbundet i Finland.
Kundråden inledde sitt innevarande mandat i maj 2024.
Inkomstregistret samlar kontinuerligt in respons på registrets verksamhet. Respons samlas in i telefontjänsten och i samband med servicebegäranden. Du kan också ge oss respons via responsblanketten på webbplatsen.
Respons behandlas regelbundet och genomförbara förslag överförs för bedömning till den småskaliga utvecklingen av inkomstregistret.
Vi samlar också in information om erfarenheterna av att använda inkomstregistret med hjälp av en kundnöjdhetsundersökning. I enkäten som genomförs en gång om året kan du utvärdera bland annat hur lättanvänt och tillförlitligt inkomstregistret är samt hur väl inkomstregistrets kundservice fungerar.
Därtill insamlas användarrespons på webbplatsen via responsknapparna. Med svaren på responsknapparna utvecklas i synnerhet instruktionerna på webbplatsen.
Små utvecklingsförslag behandlas i den småskaliga utvecklingen
Om ett förslag som fåtts av kunderna är av liten omfattning och kan genomföras inom ramen för den gällande lagstiftningen, styrs en ändringsbegäran till den småskaliga utvecklingen av inkomstregistret. Utöver kundernas förslag behandlas i den småskaliga utvecklingen utvecklingsobjekt som inkomstregistret identifierat och nödvändiga förändringar i inkomstregistrets verksamhet vilka beror på lagstiftningen.
Den småskaliga utvecklingen framskrider enligt årsklockan. I december sammanställs alla ändringsbegäranden. Under början av året bedömer inkomstregistret genomförbarheten av begärandena och dess genomslag och ber vid behov om ställningstaganden av intressentgrupperna om ämnet. Därefter väljer inkomstregistret de ändringsbegäranden som ska genomföras, inleder genomförandet av förändringarna och ger information om förändringarna till de kunder som påverkas av förändringen. Innan förändringarna överförs till produktionen har informationsanmälarna och informationsanvändarna möjlighet att testa nya funktionaliteter i inkomstregistrets testmiljö.
Årsklocka för den småskaliga utvecklingen av inkomstregistret:
De största utvecklingsriktlinjerna förbereds i ministeriet
Bland ändringsbegäranden förekommer tidvis också större utvecklingsförslag, vilka kräver till exempel ändring av nuvarande lagstiftning. Dessa begäranden behandlas som en del av utvecklingsplanen för inkomstregistret.
Inkomstregistret uppgör sin i lagen fastställda utvecklingsplan alltid för tre år åt gången. Planen fungerar som rättesnöre för den långsiktiga utvecklingen av inkomstregistret. Dess mål är att trygga påverkansmöjligheterna för intressentgrupperna i fråga om utvecklingen av inkomstregistret och åskådliggöra utvecklingen av den långsiktiga planeringen.
Inkomstregistrets utveckling styrs av
kvaliteten på information som ska registreras i inkomstregistret
informationens användarvänlighet
utvidgandet av kunskapsunderlaget
effektiviteten i totalprocessen.
Utvecklingsplanen överlämnas till nätverket för samarbetet för inkomstregistret årligen och dokumentet jämte utlåtanden behandlas i samarbetsarbetsgruppen.
Obligatorisk utveckling med anledning av lagstiftningen
Inkomstregisteruppgifternas riktighet och den personuppgiftsansvariges ansvar
Inkomstregisterenheten inleder i början av verksamhetsåret 2025 ett projekt där inkomsttagaren ges rätt att kräva rättelse av sina inkomstuppgifter i inkomstregistret. Projektet pågår under åren 2025–2026.
Efter projektet
kan inkomsttagaren begära rättelse av sina personuppgifter i inkomstregistret samt om begränsning av behandlingen av personuppgifter direkt av Inkomstregisterenheten
Inkomstregisterenheten kan ta emot och behandla yrkandet samt skicka begäran om utredning till inkomsttagaren och betalaren
betalaren kan granska de uppgifter som krävts för rättelse i inkomstregistrets e-tjänst och själv korrigera uppgifterna
Inkomstregisterenheten kan vid behov korrigera uppgifterna och dela de korrigerade uppgifterna med dem som använder uppgifterna.
Dessutom får Inkomstregisterenheten behörighet att förelägga vite till exempel i en situation där betalaren försummar att lämna in eller korrigera den begärda anmälan.
Totalreform av den sociala tryggheten (2020‒2027)
Inkomstregistret följer med hur reformen framskrider. Syftet med reformen är att göra servicesystemet smidigare. Inkomstregistrets roll i att göra servicesystemet smidigare är central. Läs mer om reformen av den sociala tryggheten (stm.fi).
Ändringar i användningen av uppgifterna
I december 2024 stadfästes lagen om nedläggning av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet samt lagen om Centralen för statligt stött bostadsbyggande som inrättas vid miljöministeriet. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet Aras uppgifter överförs till denna nya central för bostadsbyggande, som inleder sin verksamhet 1.3.2025. Ändringen leder till att Aras rätt att få uppgifter ur inkomstregistret upphör, att miljöministeriet ges rätt att få uppgifter och att uppgiftstillstånd görs.
Även reformen av statens regionförvaltning förändrar de instanser som har rätt att få uppgifter. I samband med regionförvaltningsreformen koncentreras statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter till ett nytt riksomfattande ämbetsverk. Samtidigt bildas nya regionala livskraftscentraler. Målet är att stärka och förenhetliga tillstånds- och tillsynspraxisen samt göra processerna och servicen smidigare. Reformen av regionförvaltningen grundar sig på statsminister Orpos regeringsprogram. I och med reformen upphör uppgiftstillstånden för de ämbetsverk som läggs ner och det blir möjligt för nya aktörer att utnyttja uppgifterna. Tidtabellen är preliminärt i början av 2026. Läs mer om reformen av statens regionförvaltning (vm.fi).
Andra nya användningsområden där uppgifterna i inkomstregistret eventuellt kan utnyttjas i framtiden:
vårdinrättningar för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar
statistikföring vid Institutet för hälsa och välfärd
skötande av kommunala arbetsgivares uppgifter
övervakning av ansökningar om stöd för sjötransporter
behandling och övervakning av avbytarservicen för jordbrukare, renskötare och pälsproducenter
uppföljning av hur studerande sysselsätter sig efter att ha utexaminerats och därigenom fördelning av finansiering till undervisningsanstalter
behandling av medlemskapsärenden vid arbetslöshetskassorna och produktion av sysselsättningsfrämjande tjänster
vid samordning av arbetslöshetsdagpenning när det är fråga om en tvist som gäller avslutande av ett anställningsförhållande (12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen)
fastställande av storleken på fackförbundens medlemsavgifter
beviljande av mottagningspenning
vid Gränsbevakningsväsendet
vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
Eventuella nya användningsändamål skulle förutsätta noggrannare utredningar och författningsändringar. För att genomföra ändringarna krävs eventuellt också finansiering.
Annan utveckling
Tryggande av inkomstregistrets driftsäkerhet
Vid inkomstregisterenheten pågår ett projekt för att trygga inkomstregistrets driftsäkerhet. Projektet har beviljats separat finansiering för 2023–2027.
Enligt prognoserna kommer efterfrågan på tjänster att öka under de kommande åren. Detta förutsätter teknologireformer i inkomstdatasystemets funktioner. Ändringarna är nödvändiga för att vi ska kunna svara på kundernas behov och trygga den grundläggande verksamhetens funktionssäkerhet.
Möjligheterna att utnyttja artificiell intelligens i registrets funktioner
Vi kartlägger möjligheterna att utnyttja olika AI-baserade lösningar för att effektivera och automatisera registrets funktioner.
Kvaliteten och integriteten hos uppgifterna i inkomstregistret
Under planeringsperioden utreder vi hur registeruppgifternas kvalitet och integritet kunde förbättras. Nya åtgärder och utvecklingshelheter kan vara till exempel följande:
Uppgifternas kvalitet kan övervakas centraliserat.
Uppgiftsanvändaren kan meddela inkomstregistret om hen vid användningen av uppgifterna i inkomstregistret märker att det finns fel i den information som delats ut ur registret (till exempel inkomstbeloppet är felaktigt eller saknas). Inkomstregistret kan för sin del vidareförmedla information om fel till andra som använder uppgifterna.
Ett eventuellt genomförandeprojekt skulle förutsätta författningsändringar och finansiering.
Regeringsprogrammets eventuella konsekvenser för utvecklingen av planeringsperioden
Eventuella ändringar i löne- och förmånsuppgifternas informationsflöde (inkomstslag, datainnehåll).
Eventuella nya användare och/eller användningsändamål för löne-, pensions- och förmånsuppgifter som införts i inkomstregistret.
Ändringar i den digitala identiteten: eIDAS-identifiering, digital plånbok.
Utvecklingsutkast som saknar planer för 2026‒2029
För att utvecklingsförslagen ska kunna genomföras krävs särskilda anslag och ett särskilt projekt.
Lagring av känsliga inkomstuppgifter i inkomstregistret
I inkomstregistret lagras för närvarande inga så kallade känsliga uppgifter i sådana särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i dataskyddsförordningen. Anmälan om känsliga uppgifter uteslöts redan när inkomstregistret grundades. Införande av känsliga uppgifter i inkomstregistrets datainnehåll skulle kräva en ändring av lagstiftningen om inkomstregistret.
Ändringar i det obligatoriska datainnehållet i anmälningarna till inkomstregistret
Olika krav har ställts på utvecklingen av inkomstregistrets dataunderlag. Det har föreslagits både en minskning av det nuvarande datainnehållet (Statens revisionsverks slutrapport) och en utvidgning av det nuvarande obligatoriska datainnehållet (tidigare utlåtanden som Inkomstregisterenheten fått om utvecklingsplanen). Ändringar i datainnehållet skulle förutsätta en ändring av lagstiftningen om inkomstregistret.
Utvidgning av förmånsuppgifternas innehåll
Det har föreslagits att innehållet i de uppgifter som ska anmälas i anmälan om förmånsuppgifter ska utvidgas med uppgiften om inkomstgrund. Om uppgiften om inkomstgrund anges i anmälan om förmånsuppgifter, kan den pension som tjänats in från förmånsperioderna beräknas med hjälp av uppgifterna i inkomstregistret.
Helhetens förändringseffekter har utretts i samarbete med intressentgrupper 2024. Genomförandet förutsätter författningsändringar och finansiering.
Inkomstregisterenheten ansvarar för utvecklingen av inkomstregistret inom ramen för den gällande lagstiftningen. Större helheter bereds vid finansministeriet enligt riktlinjerna i regeringsprogrammet. Sådana är till exempel utvecklingsutkast som påverkar ändringar i verksamhetsprinciperna och lagstiftningen. Inkomstregistret bestämmer inte självständigt om genomförandet av dessa utvecklingsutkast. En förutsättning för genomförande av dessa är alltid ett positivt finansieringsbeslut och politiskt godkännande för att inleda det nödvändiga lagstiftningsarbetet.
