Förmåner: anmälan av information till inkomstregistret

Anvisningen har uppdaterats på följande sätt:

• Felaktig instruktion i kapitel 4.7 om anmälning av försäkringsförlust har korrigerats

1 Allmänt om anmälning 

1.1 Skyldigheten att anmäla förmånsuppgifter

I detta dokument beskrivs på allmän nivå anmälningen av de uppgifter som ska anges i de anmälningar om förmånsuppgifter som ska lämnas in till inkomstregistret vad gäller förmåns- och pensionsinkomster. I dokumentet beskrivs med hjälp av exempel de vanligaste anmälningssituationerna till inkomstregistret. I exemplen har inte alla uppgifter som ska anges beaktats, utan enbart uppgifter som är relevanta i avgörandet av det ärende som behandlas. Värdena för de olika uppgifterna motsvarar inte i exemplet de tekniska former som är tillåtna i anmälningarna om förmånsuppgifter – till exempel inkomstslagen uttrycks med ord i stället för med koder. Kontroller relaterade till uppgifterna beskrivs mer detaljerat i dokumentet Tekniskt gränssnitt – Anmälning av information till inkomstregistret och i schemat för anmälan om förmånsuppgifter.

Till inkomstregistret anmäls enbart förmåns- och pensionsinkomster som betalats ut 1.1.2021 eller därefter samt korrigeringar av dessa. Varje informationsanvändare informeras direkt om korrigeringar, till exempel med en ersättande årsanmälan till Skatteförvaltningen, om en korrigering görs av förmåner som utbetalats före 2021. Undantagen utgörs av återkrav eller regressavdrag som görs 1.1.2021 och därefter. Det anmäls till inkomstregistret, även om den ursprungliga inkomsten betalats ut före 2021. Anvisningen Förmåner: återkrav och regress innehåller en närmare beskrivning av anmälan om återkrav och regressavdrag till inkomstregistret. Anvisningen Förmåner: återkrav och regress i internationella situationer innehåller å sin tur en närmare beskrivning av internationella återkravsituationer.

Anmälan om förmånsuppgifter som ska lämnas in till inkomstregistret innehåller sådana pensions- och förmånsuppgifter som ska ges till aktörer som fastställts som informationsanvändare i 13 § i lagen om inkomstdatasystemet i syfte att fullgöra de uppgifter som föreskrivits i paragrafen. Uppgifter kan endast lämnas till de informationsanvändare som anges i lagen. Inkomstregistret förmedlar uppgifterna till de informationsanvändare som har rätt att ta del av dem i enlighet med respektive användares lagstadgade åtkomsträttigheter. Inkomstregistret ger inte upphov till nya åtkomsträttigheter till för informationsanvändarna.

Idrifttagandet av inkomstdatasystemet förnyar anmälnings- och uppgiftsskyldigheterna för betalarna av förmåner och pensioner. Flera dataflöden som ska ges under olika tider och i olika former till Skatteförvaltningen ersätts med en anmälan som ges på en gång och i enhetlig form. De dataflöden som anmälan om förmånsuppgifter i sin helhet ersatt från och med år 2021 omfattar specifikationen av retroaktiva pensioner (VSTAKELE), ersättningsdagarna för arbetslösa (VSKORVPV) och årsanmälan om kontaktpersonen för en pensions- och förmånsbetalare (VSELVYHT). Anmälan om förmånsuppgifter ersätter partiellt dataflödena årsanmälan om begränsat skattskyldig (VSRAERIE), årsanmälan om skatter på eget initiativ och specifikationen över pensioner och förmåner (VSELERIE).

Utöver dessa uppgifter omfattar datainnehållet i anmälan om förmånsuppgifter de uppgifter som ett försäkringsbolag eller en annan förmånsbetalare ska anmäla till Skatteförvaltningen för verkställande av beskattning utifrån 28 a § i lagen om skatt på arv och gåva. När uppgifterna anmäls till inkomstregistret behöver de inte anmälas separat till Skatteförvaltningen. Följaktligen anmäls också försäkringsuppgifter enligt arvs- och gåvoskattelagen (E) i fortsättningen till Skatteförvaltningen via inkomstregistret.

Användningsändamålen med förmånsuppgifterna är bland annat:

• verkställande av beskattning
• beviljande av grundutkomststöd
• avgörande av ersättningsärende
• utredning av regressindrivning
• vid fastställande av förmånsrätten och främjande vid sammanjämkning
• upptäckt av förhindrande förmåner
• identifiering av förmånstider
• statistik
• fastställande av och beslut om klientavgifter
• forskning.

Prestationsbetalaren anmäler uppgifterna en gång till inkomstregistret. Totalbeloppet på de förmåner och pensioner som betalats för skatteåret anmäls inte längre separat med årsanmälningar. Informationsanvändarna förutsätter att förmånsuppgifter anmäls med en dags noggrannhet till inkomstregistret. I anmälningarna om förmånsuppgifter har precisionskravet genomförts på så sätt att intjäningsperioden för inkomsten är en obligatorisk uppgift. Intjäningsperioden anges med en dags noggrannhet. En slutsats om det ersättningsbelopp som beviljats med förmånsbeslutet för varje timme, dag eller exempelvis månad kan dras indirekt utifrån uppgifterna i inkomstregistret genom att jämföra de uppgifter som angetts i datagruppen Förmånsenhet med eurobeloppet på den anmälda prestationen. Vid anmälning av inkomst som återkrävts eller som återbetalas på eget initiativ, ska den ursprungliga betalningsperioden anmälas i datagruppen Tilläggsuppgifter om återbetalning. Vid anmälning av återkrav, ska den ursprungliga betalningsperioden anmälas med ett kalenderårs noggrannhet. Med den ursprungliga betalningsperioden avses den månad eller någon annan tidsperiod under vilken den inkomst som återkrävs ursprungligen betalats. Vid anmälning av inkomst som återkrävts eller som återbetalas på eget initiativ, ska den ursprungliga intjäningsperioden anmälas i datagruppen "Tilläggsuppgifter om återbetalning". Vid anmälning av återkrav, ska den ursprungliga intjäningsperioden anmälas med en precision på ett kalenderår. Med den ursprungliga intjäningsperiod som ska anmälas i datagruppen ”Tilläggsuppgifter om återbetalningen” avses den intjäningsperiod under vilken den inkomst som återkrävs ursprungligen betalats. Läs mer i avsnitt 2 i anvisningen Förmåner – återkrav och regress.

De utbetalda förmånerna och pensionerna anmäls till inkomstregistret separat för varje inkomsttagare. Med anmälan avses information om en inkomsttagare för en betalningsgång. Det är möjligt att anmäla flera olika inkomstslag för samma inkomsttagare för samma betalningsdag på en anmälan. Även om det är möjligt att anmäla flera inkomstslag, kan inkomstslag av avdragstyp anmälas som ett totalbelopp. Sådana är exempelvis källskatt eller förskottsinnehållning (med undantag för förskottsinnehållning som verkställts på pension som betalas ut till en begränsat skattskyldig). De avdrag som ska kopplas till en enskild inkomst som ska anmälas specificeras närmare i datagruppen Avdrag. Till exempel punkten Betalning av en förmån till en ställföreträdande mottagare i denna anvisning redogör närmare för de avdrag som ska specificeras.

1.2 Tidpunkt för lämnande av uppgifter

1.2.1 Betalningsdag och anmälningstidpunkt

Uppgifterna anmäls till inkomstregistret i realtid, dvs. enligt huvudregeln senast på den femte dagen efter betalningsdagen. I de fem kalenderdagar som räknas efter betalningsdagen tas lördag, söndag eller annan helgdag med. Om den utsatta dagen för anmälan dock infaller på en lördag, söndag eller annan helgdag, kan uppgifterna anmälas följande vardag. Med prestationens betalningsdag avses den dag då prestationen är tillgänglig för inkomsttagaren, t.ex. på inkomsttagarens konto. Tidsfristen på fem dagar enligt lagen om inkomstdatasystemet gäller obligatoriska uppgifter som ska anmälas regelbundet och som nämns i 6 och 8 § i lagen. En eventuell försäkringsförlust anmäls inom fem dagar från det att det sparbelopp som fås ur försäkringen eller livförsäkringsersättningens slutliga belopp klarnar efter att försäkringen upphört.

Till inkomstregistret anmäls förmåns- och pensionsprestationer som betalats 1.1.2021 och därefter samt korrigeringar av dessa inkomster. Lagringstiden för de förmånsuppgifter som anmälts i inkomstregistret grundar sig på de lagstadgade åtkomsträttigheterna för informationsanvändarna i inkomstregistret. Uppgifterna i inkomstregistret sparas i tio år från och med början av det år som följer på det år då de registrerats. Efter tio år raderas de uppgifter som lagrats i inkomstdatasystemet.

Om en förmån har betalats ut på förhand, ska varje prestation anmälas enligt den betalningsdag då den har varit tillgänglig för inkomsttagaren (se exempel 3).

1.2.2 Tidpunkten för anmälning av en ogrundad förmån och återkrav

Anmälningsskyldigheten för en ogrundad förmån är kopplad till det förfarande som ska iakttas vid rättelse av ett felaktigt förmånsbeslut. Om ett sakfel ägt rum då ett förmånsbeslut fattats, är det möjligt att ett samtycke förutsätts för att korrigera det. Det är också möjligt att upphävande eller undanröjande av ett beslut, till exempel med ett avgörande av försäkringsdomstolen, föregår konstaterandet av att en förmån är ogrundad. Information om en ogrundad förmån ska ges senast inom en månad efter att ett samtycke av parten till återkrav av förmånen fåtts eller då ett beslut om undanröjande av ett felaktigt förmåns- eller ersättningsbeslut getts. För sådana beslut används till exempel namnen omprövningsbeslut, rättelsebeslut eller nedläggningsbeslut.

I vissa situationer ges inget beslut om att en pension eller förmån avslutats, trots att en överbetalning uppkommit, till exempel efter att förmånstagaren avlidit. Om ett återkravsbeslut är det enda beslutet som ska fattas i ärendet, inleds beräkningen av tidsfristen för anmälan om ogrundad förmån från och med den dag då beslutet har getts.

Konstaterande av en ogrundad förmån är en självständig händelse. Anmälningen av en ogrundad förmån påverkas inte av om en del av förmånen förlåts eller om den någonsin kan drivas in. Förlåtelse eller jämkning av en ogrundad förmån anmäls inte till inkomstregistret. Ärendet framgår enbart indirekt i inkomstregistret på så sätt att en anmälan om återkrav aldrig görs eller att de återkrävda beloppen täcker enbart en del av den ogrundade förmånen.

I vissa situationer kan inkomsttagaren returnera en prestation till prestationsbetalaren, till vilken inkomsttagaren haft rätt. I så fall handlar det om en ogrundad förmån, och prestationen ändras inte till ogrundad trots återbetalningen. I dessa fall anmäls information om återbetalningen på eget initiativ till inkomstregistret, men informationen om en ogrundad förmån ges inte.

När återkrav blir aktuellt ska uppgifterna om återbetalda belopp inlämnas senast på den femte dagen efter den dag då information om betalningen av återkrävt belopp, dess betalare och på vilken förmån betalningen anknyter till har erhållits och återkravet har kunnat hänföras i förmånsbetalarens eget system. På motsvarande sätt ges information om återbäring på eget initiativ senast på den femte dagen efter den dag då information om betalningen av återbäring på eget initiativ, dess betalare och till vilken förmån betalningen anknyter har erhållits och återbäringen har kunnat hänföras i förmånsbetalarens eget system.

1.2.3 Anmälning av uppgifter i förväg

Uppgifterna kan också lämnas in till inkomstregistret före prestationens betalningsdag. Anmälning av uppgifter på förhand har dock begränsats så att betalningar kan anmälas till inkomstregistret högst 45 dagar före betalningsdagen. Värdena för start- och slutdatumen för intjäningsperioden för prestationer som ska anmälas till inkomstregistret har inte avgränsats på samma sätt. Följaktligen kan en prestation som hänför sig till ett datum långt in i framtiden anmälas om den betalas inom 45 dagar.

1.2.4 Anmälning enbart elektroniskt

Det är inte möjligt att anmäla förmåner och pensioner på papper till inkomstregistret. Om en skattepliktig pension eller förmån undantagsvis betalas av en privat person eller en annan betalare, som i lagen om inkomstdatasystemet inte betraktas som en prestationsbetalare, ska betalaren i princip fullgöra sin anmälningsskyldighet genom att anmäla sina prestationer direkt till den behöriga myndigheten.

I inkomstregistret kan anmälningar lämnas in med SFTP- och Web Service-gränssnitten och den elektroniska ärendehanteringstjänsten, där uppgifter kan lämnas in på en e-blankett eller i den separata tjänsten för materialuppladdning. En förutsättning för att lämna in en anmälan om förmånsuppgifter i e-tjänsten är att betalaren antecknat sig själv som förmånsbetalare i inställningarna för tjänsten. En privatperson har inte denna möjlighet. Punkten Begrepp i denna anvisning innehåller en närmare beskrivning av begreppet förmånsbetalare.

1.3 Obligatoriska uppgifter som ska lämnas in regelbundet

Största delen av de förmånsuppgifter som anmäls till inkomstregistret är obligatoriska och ska alltid ingå i varje material. Obligatoriska uppgifter utgörs till exempel av specifikationsuppgifterna om förmånsbetalaren, prestationens betalningsdag och materialets tekniska uppgifter. De sist nämnda uppgifterna är obligatoriska, då uppgifterna anmäls via det tekniska gränssnittet eller genom att ladda upp dem som filer. I de anmälningar som ingår i materialet ska man därtill specificera inkomsttagarna antingen med finska identifierare eller om sådana inte finns, med andra specifikationsuppgifter.

Uppgifternas obligatoriska karaktär beskrivs närmare i schemat för anmälan om förmånsuppgifter. De obligatoriska uppgifterna motsvarar i huvudsak de uppgifter som Skatteförvaltningen för närvarande samlar in, men uppgifter samlas in från en bredare grupp av inkomsttyper på grund av användningsändamålen hos användarna av uppgifterna.

1.4 Administrativa påföljder för försummelse att lämna in uppgifter

Påföljdsavgiftssystemet enligt lagen om inkomstdatasystemet gäller för de uppgifter som nämns i 6 § och 8 § i lagen, dvs. obligatoriska uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret. Skatteförvaltningen ansvarar för påförandet av påföljdsavgifter.

Förseningsavgiften ersätter den försummelseavgift som föreskrivits i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016) och lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) i den utsträckning som en förseningsavgift påförs på grund av uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret anmälts för sent.

Enligt lagen påförs förseningsavgift endast för de uppgifter som är obligatoriska att anmäla och som den anmälningsskyldiga anmäler för sent till inkomstregistret. Om förmånsbetalaren inte alls anmäler uppgifter om skattepliktiga prestationer som den betalat till inkomstregistret eller om uppgifterna är bristfälliga och förmånsbetalaren inte på eget initiativ åtgärdar försummelsen innan skatter och avgifter fastställs, tillämpas bestämmelserna om påföljder vid försummelse av anmälningsskyldigheten, såsom skatteförhöjning, enligt lagen om beskattningsförfarande och lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Bestämmelserna om påföljderna av försummelse i skattelagarna gäller inte skattefria förmåner. Om en uppgift som anmälts till inkomstregistret är bristfällig eller felaktig, och detta inte är av betydelse för beskattningen av inkomsttagaren, påförs inte någon försummelseavgift med anledning av bristfälligheten.

1.4.1 Försenad första anmälan

Förseningsavgiften för den första anmälan av uppgifter som ska anmälas per kalendermånad fastställs i regel enligt förseningens längd. Trots att uppgifterna i regel ska anmälas inom fem dagar från betalningsdagen, är förseningsavgiften inte kopplad till samma tidsfrist. I enlighet med 22 § 1 mom. i lagen om inkomstdatasystemet påförs en förseningsavgift, utifrån försening i anmälningen av förmånsuppgifter, om uppgifter om förmåner som betalats under en kalendermånad lämnas senare än den åttonde dagen i den kalendermånad som följer på betalningsdagen.

Enligt lagen påförs en förseningsavgift för den första anmälan som lämnats in för sent till ett belopp på 3 euro för varje försenad dag under 45 dagar, dvs. högst 135 euro. Om anmälan ges mer än 45 dagar för sent, är förseningsavgiften 135 euro, med tillägg för en procent av beloppet på den skattepliktiga prestation som anmälts för sent.

1.4.2 Rättelse av inlämnade uppgifter

Om uppgifter som anmälts inom tidsfristen rättas inom 45 dagar från tidsfristen, påförs ingen förseningsavgift. Om uppgifter som getts tidigare rättas mer än 45 dagar efter den utsatta tidsfristen, påförs en förseningsavgift på 1 procent på det skattepliktiga beloppet som anmälts för sent. Förseningsavgift påförs dock inte om beloppet till följd av korrigeringen inte blir större än vad som anmälts. Den procentbaserade förseningsavgift som fastställs utifrån beloppet på prestationen rättas om beloppet på prestationen sjunker i och med att uppgifterna rättas eller till följd av rättelse av beslutet på grund av ändringssökande eller en annan motsvarande orsak.

2 Begrepp

2.1 Förmånsbetalare

Med förmånsbetalare avses följande offentlig- och privaträttsliga juridiska personer som anges i lagen om inkomstdatasystemet:

• aktören betalar pensioner, andra förmåner eller med dessa jämförbara prestationer på basis av en lag, ett privaträttsligt avtalsförhållande eller ett avtal denne ingått
• aktörens verksamhet som förmånsbetalare övervakas enligt bestämmelserna av en finländsk myndighet såsom Finansinspektionen eller
• aktören är skyldig att ge information om de förmåner denne betalar till informationsanvändare som avses i 13 § i lagen om inkomstdatasystemet.

Utöver finländska aktörer betraktas som förmånsbetalare också en motsvarande utländsk aktör, som har ett fast driftställe i inkomstbeskattningen i Finland. En prestationsbetalare har ålagts att använda inkomstdatasystemet i sina anmälningar och den har alltid ett finskt FO-nummer på grund av dess registreringsskyldigheter.

Den anmälan om förmånsuppgifter som ska ges till inkomstregistret ersätter de anmälningar om förmåns- och pensionsbetalningar som betalaren för närvarande ger till Skatteförvaltningen. Vad gäller betalarens övriga uppgiftsskyldigheter är anmälningarna om förmånsuppgifter ett kompletterande, inte ersättande, dataflöde.

2.2 Inkomsttagare

I 3 § i lagen om inkomstdatasystemet avses med inkomsttagare fysiska personer, dödsbon och juridiska personer till vilka en i denna lag avsedd prestation har betalats eller en förmån i annan form än pengar har getts. Inkomsttagaren i en anmälan om förmånsuppgifter, det vill säga förmånsmottagaren, ska alltid vara en fysisk person eller ett dödsbo. En förmånstagare kan också vara ett utländskt dödsbo, som i beskattningen ska betraktas som ett samfund. I rollen som mottagare av en förmån får inte inkomsttagaren andra förmåner än förmåner som betalas i penningform. I denna anvisning används benämningen inkomsttagare i huvudsak för förmånstagare.

2.3 Ställföreträdande mottagare

Med ställföreträdande mottagare avses betalningsmottagaren i en situation där mottagaren är någon annan än förmånstagaren själv. Den ställföreträdande mottagaren anmäls bland annat i regressituationer och i situationer där inkomsten för förmånstagaren i sin helhet eller delvis betalas till en annan mottagare. I anmälningar om förmånsuppgifter kan den ställföreträdande mottagaren vara t.ex. FPA, Sysselsättningsfonden, en arbetspensionsanstalt, ett skadeförsäkringsbolag eller en arbetsgivare. Också förmånsbetalaren själv kan vara ställföreträdande mottagare.

Uppgiften Ställföreträdande mottagare anmäls inte, då en förmån betalas till en intressebevakare, en intressebevakningsfullmäktig, en vårdnadshavare eller ett dödsbo i stället för till förmånstagaren. Ingen informationsanvändare av inkomstregistret behöver informationen i sådana situationer, varför prestationen anmäls till inkomstregistret i normal ordning, men utan uppgifter om den ställföreträdande mottagaren.

2.4 Pensions- och förmånsbegreppen

Till inkomstregistret anmäls de lagstadgade pensioner som ska betalas utifrån ett anställningsförhållande eller en frivillig pensionsförsäkring eller en annan försäkring eller andra prestationer som i lagstiftningen eller i etablerad beskattnings- och rättspraxis ska betraktas som pensioner och som betalas av en förmånsbetalare enligt lagen om inkomstdatasystemet.

Till inkomstregistret anmäls därtill en ersättning eller ett ekonomiskt stöd (en förmån) som grundar sig på lagen, en försäkring, ett offentligt samfunds beslut eller en annan omständighet och som är skattepliktig som personlig inkomst eller som ska beaktas då grundläggande utkomststöd beviljas och vilken eller vilket en förmånsbetalare enligt lagen om inkomstdatasystemet betalar i penningform till en berättigad aktör eller en ställföreträdande mottagare för denna. Följaktligen anmäls sådan skattefri inkomst som inte påverkar utkomststödet i princip inte till inkomstregistret.

Som förmåner som ska registreras i inkomstregistret betraktas därtill följande ersättningar, prestationer och förluster:

• ersättning för personskada enligt 5 kap. 1 § i skadeståndslagen, med undantag för nödvändiga sjukvårdskostnader och andra kostnader enligt 2 § i samma kapitel
• prestationer som enligt 28 a § i arvs- och gåvoskattelagen ska anmälas till Skatteförvaltningen, även om de är skattefria i inkomstbeskattningen och inte påverkar beviljandet av grundläggande utkomststöd
• förluster som beror på vissa placeringsprodukter av försäkringsform, såsom förluster av sparlivförsäkringar, kapitaliseringsavtal och tidsbundna pensionsförsäkringar
• kostnadsersättningar som ska betalas enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) eller lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002).

I avvikelse till definitionerna ovan betraktas som förmåner som ska anmälas till inkomstregistret inte en prestation som grundar sig på ett avtal om långsiktigt sparande eller ett annat avtal som anknyter till placeringsverksamhet. Inte heller prestationer som anses vara av känslig karaktär betraktas som en förmån som ska anmälas till inkomstregistret, såsom strejkunderstöd, handikappstöd för en person som fyllt 16 år och utkomststöd.

Gruppen av pensioner och förmåner som ska anmälas till inkomstregistret avgränsas också av begreppet förmånsbetalare i lagen om inkomstdatasystemet. De aktörer som är uppgiftsskyldiga för de prestationer som de betalat och inte omfattas av definitionen (till exempel privata personer), anmäler inte pensioner och förmåner till inkomstregistret, utan direkt till den behöriga myndigheten.

Därtill avgränsas den grupp av pensioner och förmåner vilka ska anmälas till inkomstregistret av att uppgifter som enbart används av informationsproducenten själv inte ska lämnas in till registret. Det skulle strida mot principen om minimering av uppgifter som gäller behandling av personuppgifter att registrera sådana uppgifter för vilka det inte finns något användningsändamål för användarna. Detta undantag gäller främst vissa prestationer som betalas av FPA.

3 Grundläggande anmälningssituationer

Nedan finns exempel på grundläggande situationer vad gäller anmälning av uppgifter. I exemplen beskrivs inte alla obligatoriska uppgifter i en anmälan, utan enbart de som behövs för att behandla ärendet.

Anmälan om förmånsuppgifter kan lämnas in enbart elektroniskt. Anmälan innehåller uppgifter om inkomsttagaren, betalningen och betalningsgrunderna. Ett material kan innehålla anmälningar om förmåner och pensioner som betalats till flera olika inkomsttagare. Alla anmälningar i ett material ska dock ha samma betalningsdag för prestationen.

3.1 Anmälning av pensionsinkomst

Alla pensioner som betalats av finländska betalare anmäls till inkomstregistret.

3.2 Anmälning av förmånsinkomst

För vissa förmåner är det obligatoriskt att ange datagruppen Förmånsenhet. Förmånsenhet är obligatorisk för inkomstslag som gäller arbetslöshetsförmåner för att fastställa de så kallade ersättningsdagarna för en arbetslös. Arbetslöshetsförmåner utgörs av till exempel arbetslöshetsdagpenningar och arbetsmarknadsstöd. Dessutom är förmånsenhet en obligatorisk uppgift även för inkomstslag som gäller familjeledighet, då utbetalningsdagen för inkomsten är 1.1.2023 eller senare. Inkomstslag som gäller familjeledighet är till exempel föräldrapenning, faderskaps-, moderskaps- och graviditetspenning. Förmånsbetalare ska till Skatteförvaltningen anmäla det antal ersättningsdagar under skatteåret för vilka arbetslöshetsförmåner eller familjeledighetsförmåner enligt 93 § 4 mom. i inkomstskattelagen (ISkL) betalats till den skattskyldige (Skatteförvaltningen beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter).

Det är möjligt att ange förmånsenheten också för andra förmåner, och detta rekommenderas. När information om förmånsenheten och -beloppet getts, kan informationsanvändare av inkomstregistret utreda till exempel det dagsspecifika beloppet på förmånen under intjäningsperioden. Ett undantag från detta är jämkade arbetslöshetsförmåner och partiell föräldrapenning. När jämkad arbetslöshetsförmån eller partiell föräldrapenning anmäls konverteras dagarna med ersättning till hela dagar då man beräknar hela ersättningsmånader. Därför kan informationsanvändare i dessa situationer inte exakt härleda antalet dagar med förmån.

De inkomstslag som gäller arbetslöshetsförmåner och familjeförmåner, för vilka det är obligatoriskt att ange datagruppen Förmånsenhet och utifrån vilka antalet ersättningsdagar fastställs, har uppräknats i dokumentet Förmåner – Inkomstslag – Koduppsättningar. Vad gäller dessa förmåner används dag som förmånsenhet. Det antal som hänför sig till intjäningsperioden för inkomstslaget meddelas som enhetsantal.

När en förmån där uppgiften Förmånsenhet är en obligatorisk uppgift anmäls och intjäningsperioden för inkomsten omfattar flera år, ska betalaren lämna inkomstuppgifter separat för varje år. I anmälan anges då separata Allmänna uppgifter om inkomstslaget-datagrupper så att intjäningsperioden för inkomsten och uppgiften Förmånsenhet har angetts per år.

Om förmånsbetalaren i exempel 2 på samma gång skulle betala arbetsmarknadsstöd till inkomsttagaren för tiden 2–3.1.2021, borde betalaren i sin anmälan anmäla en egen datagrupp Allmänna uppgifter om inkomstslaget för dessa dagar. I denna inkomstslagsspecifikation skulle antalet förmånsenheter uppgå till 2 och det betalda beloppet skulle utgöras av den andel som grundar sig på dessa dagar av det belopp som betalats totalt. Om de ersättningsdagar som getts med en anmälan hänför sig till år 2020, anmäls de ännu med årsanmälan om arbetslösas ersättningsdagar (VSKORVPV). Undantagsvis anmäls 0 som antal ersättningsdagar till inkomstregistret.

När jämkad arbetslöshetsförmån eller partiell föräldrapenning betalas ska dagar med ersättning konverteras till hela dagar i inkomstregistret.

Anmälan och rättelse av förmånsenhet behandlas närmare i avsnitt 5.9. Anmälan och rättelse av jämkade arbetslöshetsförmåner och förmåners enhetsuppgifter. Anmälning av förmånsenhet i regressituationer behandlas närmare i anvisningar Förmåner: återkrav och regress i avsnitt 4.8 Anmälning av förmånsenhet i regressituationer.

3.3 Anmälning av intjäningsperioden

Vid anmälning av inkomster till inkomstregistret med en anmälan om förmånsuppgifter, ska förmånsbetalaren alltid ange uppgiften Intjäningsperiod för inkomstslaget. Med intjäningsperiod avses den tidsperiod under vilken inkomsten flutit in. Prestationer som betalas samtidigt utifrån olika intjäningsperioder anmäls följaktligen i olika inkomstslagsspecifikationer. Som intjäningsperioden anmäls en faktisk, sammanhängande intjäningsperiod med en dags noggrannhet. Enbart en Intjäningsperiod-uppgift kan ges för varje anmält inkomstslag.

I vissa fall kan intjäningsperioden för en förmåns- eller pensionsinkomst vara väldigt lång, till exempel över ett år. Om intjäningsperioden för inkomsten omfattar flera år och uppgiften Förmånsenhet är en obligatorisk uppgift om förmånen, ska betalaren specificera intjäningsperioden per år genom att ange datagruppen Allmänna uppgifter om inkomstslaget separat för varje år.

Om en engångsprestation som betalats i förväg hänför sig till en icke-fastställd tidpunkt i framtiden, anmäls betalningsdagen för inkomsten som slutdatum för intjäningsperioden. Om den tidsperiod som avser inkomst av engångsnatur som betalas på förhand är känd, ska den anmälas som intjäningsperiod för inkomsten.

Inkomst som betalats som retroaktiv inkomst av engångsnatur ska hänföras med ett kalenderårs noggrannhet. Det rekommenderas att inkomstslagen för en retroaktiv prestation i alla situationer delas enligt kalenderåret. De årliga justeringarna och indexhöjningarna av förmånsbeloppet påverkar användningen av en uppgift, om det redogörs att beloppet på den meddelade inkomsten hänför sig till flera år. I följande avsnitt i anvisningen finns det en mer ingående beskrivning av anmälning av uppgiften Engångsersättning, i en situation där minste tre månader av intjäningsperioden för inkomsten infaller under det föregående skatteåret.

Om intjäningsperioden för inkomsten inte kan fastställas, meddelas betalningsdagen för prestationen som intjäningsperiod. De inkomster som saknar intjäningsperiod utgörs av till exempel de flesta ersättningar som betalas för tillfälliga eller bestående men ur personskadeförsäkringar. Till inkomstregistret samlas inte uppgifter om försäkringshändelser, såsom tidpunkter för en trafikskadad eller ett dödsfall, varför betalningsdagen för inkomsten anmäls som start- och slutdatum för intjäningsperioden i stället för dessa tidpunkter. Förfarandet är det samma för engångsförmåner såsom babypengar, begravningsunderstöd eller återköp av en försäkring.

Som intjäningsperiod för inkomstslag av avdragstyp anges alltid prestationens betalningsdag. Sådana inkomstslag är till exempel Förskottsinnehållning eller Källskatt. Betalningsdagen kan anges som intjäningsperiod även då en ogrundad förmån anmäls till inkomstregistret med inkomstslaget Ogrundad förmån. Närmare uppgifter om ogrundade förmåner finns under punkten Anmälan av ogrundad förmån och återkrav.

3.4 Anmälning av uppgiften Engångsersättning

Uppgiften Engångsersättning kan användas för tre olika ändamål:

• sporadiska enstaka inkomster (så kallade egentliga engångsersättningar, till exempel begravningsunderstöd)
• retroaktiva inkomster, där minst tre månader av intjäningsperioden för dessa hänför sig till det föregående skatteåret
• Inkomster som utbetalas i förväg och som kumulerats under mer än ett år.

Uppgiften Engångsersättning anges för dessa inkomster till följd av att bland annat Skatteförvaltningen behöver uppgifterna för inkomstutjämningen (128 § i inkomstskattelagen) och periodiseringen av pensionsinkomst (112 § i inkomstskattelagen).

När det är fråga om en sporadisk enskild inkomst som inte upprepas, ska man utöver intjäningsperioden ange uppgiften ”Engångsersättning – Ja” för inkomstslaget. Intjäningsperioden för en sådan sporadisk prestation kan vara en dag eller till exempel ett år.

En engångsersättning är en prestation som i regel betalas endast en gång, inte upprepade gånger. Inkomst kan i vissa situationer utgöra en engångsersättning även om den senare skulle betalas på nytt. Det väsentliga är att en ny betalning inte är känd vid prestationens betalningstidpunkt eller något beslut om en ny betalning inte har fattats. Prestationer av fortlöpande karaktär, till exempel arbetslöshetsdagpenning eller partiell sjukdagpenning, är inte engångsersättningar, även om det tills vidare inte finns några uppgifter om följande utbetalning. Inkomstslag av avdragskaraktär, till exempel förskottsinnehållning eller utmätning, är inte engångsersättningar. En förmån som betalas en gång om året eller med andra regelbundna mellanrum utgör inte en engångsersättning, eftersom den betalas ut upprepade gånger. Vid betalning av dröjsmålsförhöjning används alltid uppgiften Engångsersättning på grund av att dröjsmålsförhöjningen till sin karaktär är en engångsersättning.

Uppgiften Engångsersättning ska användas vid betalning av retroaktiva inkomster, om inkomstens intjäningsperiod under tre månader eller en längre tid hänför sig till tidigare tidsperioder än skatteåret. Den tidsperiod som granskas kan bestå av enskilda månader eller en tidsperiod som sammanhängande inte uppgår till tre månader, men som överskrider denna gräns som en helhet betraktat. En retroaktiv inkomst fördelas enligt skatteåren och anmäls som två prestationer, om intjäningsperioden för den retroaktiva inkomsten hänför sig till både året före skatteåret (minst tre månader) och det innevarande skatteåret. Uppgiften Engångsersättning ska anges för båda prestationerna. Uppgiften Engångsersättning ska anges för båda prestationerna i en situation där förmånen för innevarande år i fortsättningen betalas som en kontinuerlig förmån.

För inkomster som betalats på förhand används uppgiften Engångsersättning, om den inkomst som betalas på förhand har flutit in under en tidsperiod som är längre än ett år. Med en tidsperiod som är längre än ett år avses här en tidsperiod som är minst 12 månader och en dag.

Vid återkrav av en prestation för vilken uppgiften Engångsersättning angetts, ska uppgiften anges också i samband med återkrav av prestationen. Uppgiften Engångsersättning ska anges också vid anmälning av rättelse av betalningen, om uppgiften funnits på den ursprungliga anmälan.

3.5 Anmälning av förmån som omfattas av löntagaravgifter

Från och med utbetalningsdagen 1.1.2023 anmäls inte avdrag av löntagaravgifter till inkomstregistret. Däremot anmäls till inkomstregistret det förskottsinnehållningspliktiga beloppet som kvarstår efter avdraget. Om betalningsdagen för inkomsten är 31.12.2022 eller tidigare, se anvisningen för anmälning av avdrag av löntagaravgifter i anvisningen för året i fråga. Välj rätt version av anvisningen enligt betalningsdag.

För inkomster som anmäls till inkomstregistret kan förmånsbeviljarens process även föranleda andra liknande kalkylmässiga avdrag. Sådana avdrag är exempelvis: FPA-avdrag och medverkandeavdrag. För sådana avdrag finns inga grunder med tanke på informationsanvändningen, och därför anmäls de heller inte till inkomstregistret.

4 Andra anmälningssituationer 

4.1 En prestation som ska anmälas utifrån 28 a § i arvs- och gåvoskattelagen

När inkomstregistret används för anmälningar enligt 28 a § i arvs- och gåvoskattelagen (ArvsskatteL), ska man i anmälan, utöver inkomsttagaren (försäkringens förmånstagare), ange uppgifter om försäkringstagaren och försäkringsnumret eller en annan beteckning. I situationer där den prestation som ska anmälas till inkomstregistret är en gåva enligt ArvsskatteL 18 a §, är försäkringstagaren gåvogivaren. Om försäkraren inte är försäkrad i försäkringen i fråga, och det handlar om en anmälan som ska göras för arvsbeskattningen, anmäls uppgifterna om den försäkrade i datagruppen Försäkringstagarens uppgifter. Vid anmälning av ersättning för dödsfall eller begravningsunderstöd till inkomstregistret ges dock uppgifter om den försäkrade i datagruppen Uppgifter om försäkringstagaren också då prestationen grundar sig till exempel på en grupplivförsäkring som arbetsgivaren tecknat.

Genom att ange den preciserande uppgift som gäller arvs- och gåvobeskattningen för uppgiften Skatteplikt för förmånen, konstaterar förmånsbetalaren att inkomstslaget i fråga jämte uppgifter är en anmälan enligt 28 a § i arvs- och gåvoskattelagen. Om en del av samma betalningsprestation däremot är skattepliktig i inkomstbeskattningen, ska förmånsbetalaren anmäla den inkomstskattepliktiga delen som en separat inkomstslagsspecifikation med en annan uppgift om Skatteplikt för förmånen (t.ex. ”Skatteplikt för förmånen – Kapitalinkomst”).

Specifikationer ska ges enligt beskrivningen ovan också om en prestation i en anmälan som avses i 28 a § i ArvsskatteL utbetalas till panträttshavaren i stället för förmånstagaren (se också exempel 7). Uppgifter om den pantinnehavare som fungerar som ställföreträdande mottagare anmäls i datagruppen Avdrag. Som avdragstyp anges ”Avdrag som grundar sig på panträtt”, som uppgifter för ställföreträdande mottagare panträttshavarens uppgifter och som typ av ställföreträdande mottagare ”Annan betalningsmottagare” (exempel 7). Till exempel punkten Betalning av en förmån till en ställföreträdande mottagare i denna anvisning redogör närmare för betalning till en ställföreträdande mottagare.

4.2 Ersättningar som utbetalas till en inkomsttagare när utbetalningen av en förmån fördröjs

Om betalningen av en förmån dröjer, är det möjligt att till inkomsttagaren betala dröjsmålsränta som är oberoende av skattebemötandet av huvudprestationen och som ska beskattas som kapitalinkomst eller dröjsmålsförhöjning som i enlighet med 61 a § i inkomstskattelagen ska beskattas på samma sätt som huvudprestationen. Dröjsmålsränta hör inte till datainnehållet i inkomstregistret, utan den anmäls också i fortsättningen till Skatteförvaltningen med årsanmälan 7805r som innehåller ränteinkomster enligt ISkL. Dröjsmålsförhöjningar anmäls å sin sida till inkomstregistret genom att använda inkomstslagslaget för huvudprestationen på anmälan och den särskilda uppgiften ”Dröjsmålsförhöjning – Ja”.

Ibland är det också nödvändigt att betala dröjsmålsförhöjningar åtskilda från huvudprestationen, om till exempel huvudprestationen redan betalats och ett behov av att betala en förhöjning upptäcks senare. Också i så fall anmäls dröjsmålsränta med en anmälan enligt betalningsdagen. Huvudprestationen fastställs alltid utifrån inkomstslagets kod. Med uppgiften "Dröjsmålsförhöjning – Ja” anmäler man beloppet av dröjsmålsförhöjningen" anmäls dröjsmålsförhöjningens belopp. Vid betalning av dröjsmålsförhöjning används alltid uppgiften Engångsersättning på grund av att dröjsmålsförhöjningen till sin karaktär är en engångsersättning.

4.3 Betalning av en förmån till en ställföreträdande mottagare

En ställföreträdande mottagare anmäls till exempel i regressituationer och i situationer där inkomsttagarens inkomst i sin helhet eller delvis betalas till en annan person än inkomsttagaren själv. I anmälan om förmånsuppgifter är det möjligt att som typ av ställföreträdande mottagare ange bland annat kommunen eller ett organ inom socialvården, arbetsgivaren eller Patientförsäkringscentralen. Alla typer av ställföreträdande mottagare har uppräknats i dokumentet Tillämpningsanvisning för informationsinnehållet i anmälan om förmånsuppgifter. Ur inkomstregistrets synvinkel  betraktas inte utsökningsmyndigheten och Skatteförvaltningen som ställföreträdande mottagare. Separata inkomstslag finns för posterna som betalas till dessa (utmätning, förskottsinnehållning).

Med koden för inkomstslaget för avdraget anmäls uppgiften om det ursprungliga inkomstslag som avdraget gäller. Om en del av inkomsten betalas till den ställföreträdande mottagaren utan att den hänför sig till något inkomstslag som tidigare betalats, används som inkomstslag för avdraget samma inkomstslag som för den inkomst som ska betalas. Intjäningsperioden i datagruppen Avdrag är ofta också densamma som för inkomstslaget för betalningen. Anmälning av avdrag har beskrivits i exempel 10. Som inkomstslag för avdraget används inkomstslaget för den inkomst som ska betalas också då förmånen betalas till arbetsgivaren. Det är inte av betydelse om den förmån som ska betalas till arbetsgivaren är en kontinuerlig eller retroaktiv prestation. Förfarandet är det motsvarande om det handlar om en engångsprestation som betalas till arbetsgivaren.

Om en andel betalas till en ställföreträdande mottagare och den hänför sig till ett inkomstslag som betalats tidigare (till exempel i regressituationer), används det inkomstslag som tidigare betalats som inkomstslag för avdraget. Som intjäningsperiod för datagruppen Avdrag anmäls intjäningsperioden för det inkomstslag som betalats tidigare, vilken kan vara en annan än perioden för det inkomstslag som ska betalas.

Om det inte finns en lämplig kod för inkomstslaget för avdraget, ska man som inkomstslag för avdraget använda antingen inkomstslaget Annan förmån eller Annan pension. En sådan situation kan uppstå t.ex. om avdraget hänför sig till ett sådant inkomstslag som tidigare betalats och som inte skulle ha anmälts till inkomstregistret (såsom utkomststöd eller en annan förmån av känslig karaktär).

Datagruppen Avdrag ska inte användas för anmälan av inkomsttagarens skuld (t.ex. obetalda försäkringspremier) eller kvittningar av levnadskostnaderna. Med avdragstyperna för datagruppen anmäls avdrag som betalats till en annan förmånsbetalare eller arbetsgivare. Om ett sådant avdrag görs på inkomsttagarens inkomst för vilket avdragstypen inte har listats, ska man överväga om avdraget ska anmälas till inkomstregistret. Avdragstyperna "Annat avdrag från skattepliktig inkomst" och "Annat avdrag från nettoinkomsten" ska endast användas för anmälan av sådana avdrag som nämnts i anvisningarna för förmånsuppgifter.

Skatteförvaltningen använder uppgiften Avdragstyp för att dra en slutsats om avdraget påverkar beloppet på inkomsttagarens skattepliktiga inkomst. Om avdragstypen är till exempel ”OFLA- och LFöPL-indrivning”, riktar sig avdraget till nettobeloppet på inkomsten, men inte till beloppet på den skattepliktiga inkomsten.

Intjäningsperioden och redovisningsperioden för den ursprungliga förmånen är inte alltid nödvändigtvis samma tidsperiod. Med redovisningsperiod avses tidsperioden då inkomsten redovisas för den ställföreträdande mottagaren eller tidsperioden då den ställföreträdande mottagaren haft rätt till inkomsten.

4.4 Anmälning av en förmån som delvis är skattepliktig och delvis skattefri

I vissa fall har det föreskrivits att ett visst eurobelopp eller en viss procentuell andel av en förmån är skattefri utifrån skattelagstiftningen. Till inkomstregistret anmäls hela beloppet också på en sådan förmån, eftersom också dess skattefria del kan påverka fastställandet av grundläggande utkomststöd.

Om varje betalning av förmån partiellt är skattefri och partiellt skattepliktig, anmäls förmånen till inkomstregistret med två separata inkomstslagsspecifikationer. I uppgifterna om Skatteplikt för förmånen anmäls vilken av delarna som är skattefri och vilken som är skattepliktig. Sådana prestationer utgörs till exempel av så kallade engångspensioner. Om förmånsbetalaren gjort på så sätt att den till vissa delar först betalar den skattefria andelen av den skattefria inkomsten och först därefter den skattepliktiga inkomsten, ger den en anmälan enligt sin verksamhet.

De inlämnade anmälningarna ska korrigeras, om personen avlider innan den årliga gränsen för skattefri inkomst överskrids och förmånsbetalaren konstaterar att de inkomster som betalats till personen borde ha hanterats på ett annat sätt. Korrigeringen sker med ersättande anmälan, i vilken man på nytt anger betalda inkomstslag och ändrar uppgiften Skatteplikt för förmånen så att den motsvarar den korrekta identifieraren. Om förmånsbetalaren returnerar förskottsinnehållningar som under samma år verkställts till ett för högt belopp, ska man lämna in en ny anmälan om återbetalningen till inkomstregistret. I den nya anmälan anmäls återbetalningen som ett negativt belopp.

4.5 I beskattningen ändras en förmån till pension då över ett år har gått från att skadan inträffade

Vissa förmåner betraktas som pension i beskattningen när ett år har förflutit sedan skadan uppkommit, även om förmånsbetalaren inte fattar ett separat pensionsbeslut. Innan ett år har förflutit anmäls förmånen till inkomstregistret med inkomstslaget för den utbetalda förmånen (till exempel Ersättning för inkomstbortfall) och beskattas enligt detta. När ett år har förflutit och förmånen med tanke på beskattningen omvandlats till pension anmäls denna till inkomstregistret med motsvarande inkomstslag för pensionen (till exempel Ersättning för inkomstbortfall när mer än ett år förflutit sedan skadan). Utifrån inkomstslaget kan beskattningen verkställas på rätt sätt.

Denna praxis gäller exempelvis den ersättning för inkomstbortfall som utbetalas på basis av en trafikförsäkring och en patientförsäkring och som i beskattningen betraktas som pension när ett år har förflutit sedan skadan, även om inget pensionsbeslut har fattats. Prestationen kan vara pension också tidigare, om ett separat beslut fattats om detta. I detta fall skulle ersättningen anmälas efter beslutet med ett pensionsinkomstslag, till exempel Invalidpension (trafikförsäkring). 

4.6 Inkomsten ändras retroaktivt, och en tidigare utbetald förmån beaktas som en delprestation

I vissa situationer kan en tidigare utbetald inkomst ändras retroaktivt, men det är inte fråga om en ogrundad förmån eller regress. För inkomsttagaren fattas ett beslut om en ny förmån som åtminstone partiellt beviljas för samma period som den tidigare utbetalda förmånen. En tidigare utbetald förmån beaktas som en delprestation för en förmån som utbetalas senare. Inkomsttagaren har haft rätt till prestationen som hen fått tidigare, och därför har inkomsten varit korrekt vid betalningstidpunkten. Det anmälda inkomstslaget ändras således inte, eftersom inkomsten beskattas enligt det ursprungligen anmälda inkomstslaget. Uppgiften Inkomstslaget har ändrats, ny kod för inkomstslaget får med andra ord inte användas om inkomstslaget ursprungligen anmälts fel och måste korrigeras. Uppgiften används endast när man anmäler en inkomst som ändrats retroaktivt.

Denna situation uppstår till exempel om en inkomsttagare som får partiell förtidsålderspension beviljas invalidpension, arbetskarriärpension eller ålderspension för samma period för vilken partiell förtidsålderspension redan utbetalats. Tidigare utbetald förtidsålderspension beaktas som delprestation för pension som beviljas senare.

Retroaktiv ändring av inkomst anmäls med en ersättande anmälan till inkomstregistret. För det ursprungliga inkomstslaget ges uppgiften Inkomstslaget har ändrats, ny kod för inkomstslaget, och som värde antecknas den nya koden för inkomstslaget. På detta sätt får informationsanvändarna information om att den tidigare utbetalda inkomsten har beaktats som delprestation för den senare prestationen. Inkomsten beskattas dock enligt det ursprungliga inkomstslaget, och därför får inte det ursprungliga inkomstslaget ändras i dessa situationer.

Den retroaktiva ändringen av en inkomst anmäls med en ersättande anmälan till inkomstregistret också då den inkomst som tidigare anmälts med ett inkomstslag anmäls med två olika inkomstslag på grund av att inkomsten ändrats. För det ursprungliga inkomstslaget ges uppgiften Inkomstslaget har ändrats, ny kod för inkomstslaget, och som värde antecknas de nya koderna för inkomstslaget. På detta sätt får informationsanvändarna information om att den tidigare utbetalda inkomsten har beaktats som delprestation för senare prestationer. Inkomsten beskattas dock enligt det ursprungliga inkomstslaget, och därför får inte det ursprungliga inkomstslaget ändras i dessa situationer.

Retroaktiv ändring av inkomst anmäls med en ersättande anmälan till inkomstregistret också då inkomst som tidigare anmälts med två olika inkomstslag anmäls med ett inkomstslag på grund av att inkomsten ändrats. För det ursprungliga inkomstslaget ges i så fall uppgiften Inkomstslaget har ändrats, ny kod för inkomstslaget, och som värde antecknas den nya koden för inkomstslaget.

Prestationsbetalaren återkräver prestationen till för högt belopp på faktura och lämnar en normal anmälan om återkravet till inkomstregistret. Återkravsituationer har behandlats mer ingående i anvisningen Förmåner – Återkrav och regress.

Det är viktigt att observera att de bestämmelser som betalaren tillämpar bestämmer när man på anmälan tillämpar återkrav och ogrundad förmån, ett regressförfarande och uppgiften Inkomstslaget har ändrats, ny kod för inkomstslaget. Om inkomsten ändras retroaktivt så att förmånstagaren inte längre har rätt till den ursprungliga förmånen, ska prestationen till för högt belopp anmälas som ogrundad förmån. 

4.7 Anmälning av försäkringsförlust

Till inkomstregistret anmäls med en anmälan om förmånsuppgifter följande uppgifter relaterade till en frivillig försäkring (inklusive kapitaliseringsavtal): skattepliktiga prestationer som betalats ut utifrån en frivillig försäkring, belopp på utbetalda prestationer vilka ska räknas in i den skattepliktiga inkomsten och avdragbara förluster i beskattningen. Försäkringsprestationer eller -förluster som hänför sig till jord- och skogsbruk eller näringsverksamhet anmäls dock inte. 

Avdragbara förluster i beskattningen anmäls till inkomstregistret med följande inkomstslag:

• Förlust av ett kapitaliseringsavtal (1389)
• Förlust av en sparlivförsäkring, sparbelopp (1387)
• Förlust av en sparlivförsäkring, återköpsbelopp (1388)
• Förlust av ett försäkringsavtal (1396)
• Förlust av en tidsbunden frivillig pensionsförsäkring (1397).

En eventuell förlust anmäls till inkomstregistret inom fem dagar från det att det sparbelopp som fås ur försäkringen eller livförsäkringsersättningens slutliga belopp klarnar efter att försäkringen upphört. Den utsatta tiden för att anmäla uppgifterna är den samma, trots att det redan tidigare är känt att försäkringen är förlustbringande. I samband med anmälning av en försäkring anges alltid uppgiften Engångsersättning för inkomstslaget.

När man anmäler förlust uppges alltid som betalningsdag för prestationen slutdatumet för försäkringsavtalet. Förlusten är avdragbar för försäkringstagaren under det år då försäkringsavtalet upphör, varför försäkringsavtalets slutdatum ska meddelas som betalningsdag för prestationen, så att förlusten hänförs till rätt skatteår.

Uppstår förlusten på grund av en livförsäkring varierar prestationens beskattningsbehandling och uppgifterna som ska anmälas till inkomstregistret enligt situationen. Beskattningen och anmälan påverkas huruvida inkomsttagaren är försäkringstagaren, en inkomsttagare som nämns i 34 § i inkomstskattelagen eller en utomstående person. Se i exemplen 23–25 vad som ska anmälas till inkomstregistret i dessa situationer. Förlusten kan endast fastställas för försäkringstagaren. Om försäkringstagaren inte får försäkringsprestationen för sig själv, utan prestationen betalas till någon annan, kan förlusten inte fastställas eftersom försäkringen då inte anses ha tecknats i syfte att förvärva egen inkomst. Läs mer om beskattningen av livförsäkring i Skatteförvaltningens anvisning (skatt.fi).

När försäkringen förfaller och den ger upphov till förluster anmäls till inkomstregistret utöver förlusten även beloppet av det skattefria kapital som betalats som förlust till försäkringstagaren. Förlusten beräknas så att man från de ersättningar som erhållits från försäkringen drar av de avgifter som försäkringstagaren betalat. Förlust anmäls alltid, även om ersättningsbeloppet är mindre än 100 procent av besparingarna. Beloppet av det skattefria kapitalet anmäls i sin helhet. I anmälan gällande kapitalet antecknas som prestationens betalningsdag den dag då kapitalet betalas.

Försäkringens förlust och det skattefria kapitalet som betalats till försäkringstagaren anmäls vanligtvis till inkomstregistret med olika anmälningar. Detta gör man så att man för förlusten anger försäkringsavtalets slutdatum som betalningsdagen på anmälan, men för kapitalet den faktiska betalningsdagen. Också prestationerna kan anmälas med samma anmälan, om deras betalningsdag är densamma. Om betalningsdagar inte är desamma ska man alltid lämna in två separata anmälningar.

5 Korrigering av förmånsuppgifter i inkomstregistret

5.1 Allmänt om korrigering av uppgifter

Enligt 4 § i lagen om inkomstdatasystemet ansvarar förmånsbetalaren för riktigheten hos och korrigeringen av uppgifter till inkomstregistret. Om en felaktig uppgift i inkomstregistret baserar sig på förmånsbetalarens anmälan, ska inkomsttagaren yrka på att förmånsbetalaren i fråga korrigerar uppgiften. Förmånsbetalaren är således skyldig att korrigera felaktiga uppgifter som denne anmält.

I inkomstregistret korrigeras uppgifter genom ersättande förfarande. Detta innebär att man korrigerar den ursprungliga anmälan så att alla uppgifter i anmälan anges på nytt, varvid anmälan utöver nya och ändrade uppgifter dessutom innehåller de korrekta uppgifterna i den ursprungliga anmälan. En ersättande anmälan görs för anmälan för den betalningsdag där felet finns.

Om åtgärdstypen är ”Ny anmälan” ersätter anmälan inte en tidigare anmälan. Eftersom samma inkomsttagare kan ha flera gällande anmälningar för samma betalningsdag, måste man kunna hänföra korrigeringen till rätt anmälan. Därför hänförs korrigeringarna till rätt anmälan med anmälningsreferensen. I samband med en ny anmälan får förmånsbetalaren alltid en anmälningsreferens för inkomstregistret, med vilken korrigeringen hänförs till rätt anmälan. Förmånsbetalaren kan vid korrigering också använda sin egen anmälningsreferens som den skapat själv, om inkomstregistrets anmälningsreferens inte kan användas. Förmånsbetalarens anmälningsreferens ska anges när en ny anmälan lämnas in via det tekniska gränssnittet eller laddningstjänsten. 

Till inkomstregistret anmäls de prestationsbetalningar som betalats 1.1.2021 och därefter samt korrigeringar av dessa inkomster. Korrigeringarna anmäls inte till inkomstregistret, om man 2021 eller därefter korrigerar betalningar som gjorts före 2021. Korrigeringar av uppgifter om betalningar som gjorts tidigare än 1.1.2021 görs direkt till respektive informationsanvändare. Däremot anmäls betalningar som återkrävts 1.1.2021 eller därefter till inkomstregistret även om den ursprungliga inkomsten betalats före 2021.

De uppgifter som lämnats in till inkomstregistret lagras i inkomstuppgiftssystemet i tio år från början av det år som följer det år då uppgifterna lagrats. Uppgifterna i inkomstregistret kan administreras och korrigeras så länge som de sparas där.

5.2 Ersättning eller makulering av inlämnade anmälningar om förmånsuppgifter

I inkomstregistret görs korrigeringar av uppgifter i allmänhet med en ersättande anmälan. Man har dock identifierat situationer där en tidigare inlämnad anmälan måste makuleras varefter en ny anmälan med de korrekta uppgifterna görs. Dessa situationer har räknats upp under punkten Makulering av uppgifter i denna anvisning. Med makulering av uppgifter avses att uppgiften raderas ur inkomstregistret.

När en anmälan om förmånsuppgifter makuleras, raderas den tidigare inlämnade anmälan. Raderingen hänförs till rätt anmälan med hjälp av inkomstregistrets anmälningsreferens eller förmånsbetalarens anmälningsreferens. I makuleringen av ett helt material används materialreferensen för det aktuella materialet.

5.3 Korrigering av fel i anmälan

Korrigering av en anmälan kan bero på fel i betalningen eller anmälan. Med fel i betalningen avses situationer då anmälan i sig är korrekt men där den betalda inkomsten är för liten eller stor. Exempel på fel i anmälan är när inkomsten betalats korrekt men anmälts fel till inkomstregistret pga. ett slagfel. Det är också möjligt att inkomsten anmälts med fel inkomstslag. Vad gäller fel i anmälningar ska den ursprungliga uppgiften i allmänhet korrigeras genom ersättande förfarande.

Korrigeringen kan hänföras till rätt anmälan antingen med inkomstregistrets anmälningsreferens eller med förmånsbetalarens egen anmälningsreferens. Även bägge kan anges i anmälan. Det rekommenderas att förmånsbetalaren i en ersättande anmälan anger ett versionsnummer, med vilket korrigeringen hänförs till rätt anmälan.

Inkomstregistret ger den nya anmälan versionsnumret 1. Den första ersättande anmälan hänförs till den tidigare anmälningen genom att ange versionsnumret (1) med en ersättande anmälan. Den första ersättande anmälan registreras å sin sida med versionsnummer 2 i inkomstregistret. Om versionsnumret inte används vid ersättning, riktar inkomstregistret alltid åtgärden till anmälningens senaste version. Användningen av versionsnummer beskrivs mer detaljerat i dokumentet Tekniskt gränssnitt – Sändning av uppgifter till inkomstregistret.

5.4 Korrigering av fel i betalningen

5.4.1 En förmån har betalats ut till ett för lågt belopp

Om en förmån har betalats ut till inkomsttagaren till ett för lågt belopp, men beloppet motsvarar uppgifterna i anmälan om förmånsuppgifter, ska den ursprungliga anmälan inte korrigeras. Den ursprungliga anmälan lämnar i kraft och en ny anmälan lämnas in för den betalningsdel som saknas för den betalningsdag då den del av betalningen som saknas betalas.

5.4.2 En förmån har betalats till ett för högt belopp

Om en förmån betalats till ett för högt belopp på felaktigt sätt, gör förmånsbetalaren en ersättande anmälan. Överbetalningen ändras till en ogrundad förmån, och den nya anmälan ersätter den ursprungliga anmälan. Närmare information om ogrundade förmåner finns under punkten Anmälan om ogrundad förmån i denna anvisning.

5.4.3 Förmån har betalats till fel konto

Om en inkomsttagarens förmån betalas till en tredje part och inkomsttagaren har angett fel kontonummer som konto för förmånsbetalningen, har förmånsbetalaren ingen skyldighet att korrigera felet. Eftersom det är fråga om en inkomst som inkomsttagaren har haft rätt till, ska uppgifterna om betalningen vara synliga i inkomstregistret som inkomsttagarens inkomster. Om det är fråga om förmånsbetalarens eget fel eller förmånsbetalaren annars är skyldig att korrigera felet, ska uppgifterna korrigeras enligt punkten Korrigering av uppgifter genom makulering av en inlämnad anmälan i denna anvisning.

5.4.4 En förmån har betalats till en ställföreträdande mottagare till ett för lågt belopp

Till inkomstregistret ska en ogrundad förmån inte anmälas i en situation där det inte har funnits fel i inkomsttagarens beslut, utan felet har inträffat vid betalningsförmedlingen till en ställföreträdande mottagare. En felaktig betalningsförmedling sker på så sätt att en prestation betalas till en ställföreträdande mottagare till ett för lågt belopp och inkomsttagaren till följd av detta får en för överbetalning. En sådan så kallad överbetalning är inte en ogrundad förmån. Prestationsbetalaren kan fatta ett separat beslut om en avgift som felaktigt styrts till en ställföreträdande mottagare. Det separata beslutet ändrar dock inte det anmälningsförfarande som beskrivits i anvisningen.

Avgörande är att det belopp som beviljats till inkomsttagaren har varit korrekt och att det har betalats till det rätta beloppet. I betalningsskedet har betalningen fördelats på fel sätt, varför den ställföreträdande mottagaren har erhållit ett för lågt belopp. Vid korrigering av uppgifterna i en felaktig betalningsförmedling får beloppet av inkomsttagarens skattepliktiga inkomst inte ändras från de ursprungliga anmälningarna.

5.4.5 En förmån har betalats till en ställföreträdande mottagare till ett för högt belopp

En felaktig betalningsförmedling till en ställföreträdande mottagare kan ske även så att den ställföreträdande mottagaren erhåller en överbetalning. En ogrundad förmån till en ställföreträdande mottagare ska inte anmälas till inkomstregistret, men en anmälan om den inkomst som saknats och som betalas till inkomsttagaren senare ska anmälas till inkomstregistret. När en anmälan lämnas in om denna prestation till inkomstregistret, används uppgiften ”Rättelse av betalning – Ja” i anmälan. Med tilläggsuppgiften ges informationsanvändarna information om att det är fråga om betalning av en inkomst som saknats, inte en prestation som betalas på basis av ett nytt förmånsbeslut. Tilläggsuppgiften ges enbart för inkomstslaget för den förmån som anmäls, inte för inkomstslaget Förskottsinnehållning.

Utöver den anmälan som anknyter till betalningen av den inkomst som saknats, ska den ursprungliga anmälan korrigeras på så sätt att avdragets belopp fördelas rätt i den ersättande anmälan. Som avdragstyp för överbetalningen anges beroende på situationen "Rättelse av betalning från skattepliktig inkomst” eller ”Rättelse av betalning från nettoinkomst”. Överföringar mellan en ställföreträdande mottagare och betalaren ska inte anmälas till inkomstregistret. Med detta avses att då en ställföreträdande mottagare returnerar en överbetalning, anmäler betalaren inte detta till inkomstregistret. Vid korrigering av uppgifterna i inkomstregistret i dessa fall, får beloppet på inkomsttagarens skattepliktiga inkomst inte ändras från det som dessa situationer ursprungligen anmälts på grund av korrigeringarna.

Prestationsbetalaren kan fatta ett separat beslut om en avgift som felaktigt styrts till en ställföreträdande mottagare. Ett separat beslut om den betalning som styrts på felaktigt sätt ändrar dock inte det anmälningsförfarande som beskrivits i anvisningen.

Om Utsökningsverket meddelar betalaren ett betalningsförbud innan prestationen som styrts till den ställföreträdande mottagaren har betalats till inkomsttagaren, dras inkomsten av från utmätningen enligt betalningsförbudet. I samband med betalningen anmäls uppgiften ”Rättelse av betalning – Ja”.

5.4.6 Prestationer som returnerats till prestationsbetalaren från utsökningen

Utsökningsverket betalar i allmänhet en prestation till för högt belopp vilken på felaktigt sätt styrts till den direkt till inkomsttagaren. När prestationsbetalaren redovisar en prestation till utsökningsmyndigheten i enlighet med ett betalningsförbud, kan betalaren inte veta hur prestationen till slut styrs. I en sådan situation rättar inte betalaren den ursprungliga anmälan som lämnats in till inkomstregistret.

Om Utsökningsverket dock av någon orsak betalar tillbaka en prestation som redovisats till den till prestationsbetalaren, ska betalaren i vissa undantagssituationer ge en anmälan till inkomstregistret. En anmälan ska ges, om återbetalningen påverkar inkomsttagarens beskattning. Om Utsökningsverket returnerar prestationen till betalaren och betalaren styr den returnerade prestationen vidare till inkomsttagaren, ger inte betalaren någon anmälan om styrningen av betalningen till inkomstregistret. Om betalaren dock inte styr vidare den prestation som Utsökningsverket returnerat till inkomsttagaren, ska betalaren lämna in en anmälan om den returnerade prestationen till inkomstregistret. En sådan situation föreligger då den prestation som ursprungligen betalats till inkomsttagaren ändras till en ogrundad förmån (till exempel om inkomsttagaren avlider och överbetalning återbetalas till prestationsbetalaren).

5.4.7 Betalningsförbud som Utsökningsverket meddelat och som förmånsbetalaren inte beaktat

Betalningsförbud som Utsökningsverket har meddelat, med andra ord betalningskrav, är ett bindande åläggande för betalaren och anger hur stor del av inkomsttagarens förmån som ska redovisas för utsökning. Om förmånsbetalaren inte beaktar Utsökningsverkets betalningsförbud, ska betalaren anmäla den utbetalda förmånen utifrån betalningstransaktionen. Betalaren anger det belopp som i verkligheten har dragits av från nettoprestationen till förmånstagaren som utmätt belopp, oberoende av om betalaren underlåtit att beakta betalningsförbudet helt eller delvis. Om betalaren underlåtit att beakta betalningsförbudet helt, anmäls utmätningen inte.

När förmånsbetalaren har märkt felet, ska betalaren med sina egna medel redovisa det utmätta belopp som saknas. Det utmätta beloppet, som har betalats på förmånstagarens vägnar, utgör en ogrundad förmån för förmånstagaren och en ny anmälan om förmånen ska lämnas in. Förskottsinnehållning ska verkställas på den betalda prestationen och därför ska prestationen omvandlas till bruttoinkomst. Utöver den betalda prestationen ska betalaren anmäla det redovisade beloppet som normalt med inkomstslaget Utmätning. När förmånsbetalaren senare återkräver prestationen till för högt belopp av förmånstagaren, ska betalaren på normalt sätt anmäla uppgiften om återkrav.

5.5 Makulering av uppgifter

Vid behov kan material eller en anmälan makuleras, det vill säga avlägsnas från inkomstregistret. Makulering av material och anmälningar görs inte med samma materialtyp för anmälningar om förmånsuppgifter, med vilken nya och ersättande anmälningar om förmånsuppgifter ges. Makulering har differentierats till ett eget schema.

När typen på till exempel material som ska laddas till inkomstregistret är ”Makulering av anmälningar om förmånsuppgifter”, ska man utöver materialets tekniska uppgifter ge följande uppgifter:

• materialägarens (betalarens) identifieringsuppgifter
• betalarens anmälningsreferens eller inkomstregistrets anmälningsreferens i den anmälan som ska makuleras

Dessutom kan versionsnumret anges för den anmälan som ska makuleras. Versionsnumret är en frivillig kompletterande tilläggsuppgift. Inkomstregistret makulerar alltid den senaste versionen av en anmälan, om versionsnumret inte har angetts. När versionsnumret anges, kan man säkerställa att ändringar som eventuellt gjorts i någon annan process inte oavsiktligt skrivs över. Då kontrollerar inkomstregistret att den version som ska makuleras är den nyaste versionen av den aktuella anmälan i inkomstregistret. Om betalaren försöker makulera en anmälningsversion som gått ut, förkastar inkomstregistret makuleringen. På detta sätt försäkrar man sig om att makuleringen hänförs till rätt version.

Med materialtyperna för makulering är det möjligt att makulera till exempel en enskild anmälan om förmånsuppgifter (materialtyp 107) eller ett material som innehåller anmälningar om förmånsuppgifter i sin helhet (111). En makulering har skilts åt till en separat schemastruktur. En tidigare inlämnad anmälan raderas när en anmälan makuleras. Raderingen hänförs till rätt anmälan med hjälp av inkomstregistrets anmälningsreferens eller förmånsbetalarens anmälningsreferens. I makuleringen av ett helt material används materialreferensen för det aktuella materialet.

En anmälan om förmånsuppgifter ska alltid makuleras då de uppgifter som ligger till grund för distributionen rättas. Följande uppgifter ligger till grund för distributionen (datagruppen inom parentes):

• Prestationens betalningsdag eller annan anmälningsdag (Materialuppgifter)
• Identifierare (Betalarens identifierare)
• Identifierare (Inkomsttagarens identifierare)
• Identifierare (Den ställföreträdande mottagarens identifierare)
• Födelsedatum (Grundläggande uppgifter om inkomsttagaren)
• Startdatum/Slutdatum (Ursprunglig betalningsperiod)
• Startdatum/Slutdatum (Den ursprungliga förmånens intjäningsperiod) (med nedan nämnda undantag)

En anmälan ska i allmänhet makuleras också i situationer där intjäningsperioden ändras (uppgiften Startdatum/Slutdatum (Intjäningsperiod)). Undantag utgörs dock av situationer där en del av förmånen ändras till en ogrundad förmån och intjäningsperioden i och med detta ändras, eller i situationer, där betalaren rättar intjäningsperioden och därtill ger uppgiften ”Inkomstslaget har ändrats, ny kod för inkomstslaget”.

Anmälan makuleras också i situationer av återbetalda belopp. Närmare information om dessa situationer finns under punkten Återbetalningar i denna anvisning.

Uppgifterna ska korrigeras genom att makulera en tidigare anmälan i situationer där någon av följande uppgifter läggs till i inkomstslaget:

• Återkrav
• Återbäring på eget initiativ
• Dröjsmålsförhöjning

Om någon av dessa uppgifter redan anmälts med den ursprungliga anmälan, kan uppgiften rättas med en ersättande anmälan.

Om felaktiga anmälningar till inkomstregistret korrigeras genom makulering ska en ny anmälan lämnas samma dag. Anmälningar som inlämnats kl. 16.00−18.00 kan i vissa situationer fördelas mellan olika dagar. Därför är det säkrast att lämna anmälningar antingen före kl. 16 eller efter kl. 18.

Anvisningen för inlämnande av anmälan samma dag gäller de situationer där en prestation har betalats till en inkomsttagare och där uppgifterna ska anmälas till inkomstregistret, och där en detalj i anmälan måste rättas i anmälan men inte kan rättas i en ersättande anmälan. Det är alltså uttryckligen fråga om att rätta samma anmälan genom makulering, inte till exempel en situation där man raderar en överlopps anmälan helt och hållet från inkomstregistret. I vissa fall lämnas anmälningar via ett tekniskt gränssnitt stegvis till inkomstregistret eller till exempel en gång i dygnet. Om betalaren makulerar och lämnar en ny anmälan direkt från sitt lönesystem via det tekniska gränssnittet, ska betalaren säkerställa att programmet skickar anmälan vidare omedelbart efter att den har lämnats i programmet. På det sättet undviker betalaren att anmälningarna fördelar sig på två dagar.

5.6 Korrigering av uppgifter genom makulering av en inlämnad anmälan

Detta underkapitel innehåller exempel på situationer där uppgifterna ska ersättas genom makulering. Makuleringsförfarandet ska iakttas för att informationen om ändringen av anmälan ska förmedlas till de uppgiftsanvändare som fått den felaktiga anmälan från inkomstregistret.

5.6.1 Korrigering av betalningsdag

En felaktig betalningsdag för en prestation eller annan anmälningsdag ska alltid rättas genom att makulera den anmälan som tidigare lämnats in. Om också andra prestationer som betalats till samma inkomsttagare anmälts med samma anmälan, ska alla uppgifter i anmälan vilka ska makuleras ges med en eller flera anmälningar med rätta uppgifter. Detta ska vara förfarandet också i det fall att en del av de anmälda prestationerna de facto betalats på den anmälda betalningsdagen.

En felaktig betalningsdag beror inte alltid på oavsiktlighet eller ouppmärksamhet. Förmånsbetalaren kan betala prestationen och ge anmälan på rätt sätt till inkomstregistret, men betalningen returneras från banken, då prestationen inte når inkomsttagaren. I så fall ska anmälan makuleras. Förmånsbetalaren lämnar in en ny anmälan med nya uppgifter, då betalningen av inkomsten lyckats.

5.6.2 Rättelse av intjäningsperioden

En felaktig intjäningsperiod ska rättas genom att makulera den anmälan som lämnats in tidigare vid korrigering av de intjäningsperioder som angetts i datagruppen Avdrag eller i datagruppen Tilläggsuppgifter om återbetalningen. I regel ska en felaktig intjäningsperiod korrigeras genom makulering också vid korrigering av den intjäningsperiod som angetts i datagruppen Intjäningsperioden i inkomstslaget. Om flera prestationer anmälts till samma inkomsttagare i en anmälan, ska alla uppgifter som funnits i anmälan anges på nytt med rätt uppgifter.

I vissa undantagssituationer korrigeras den intjäningsperiod som getts för inkomstslaget dock genom att lämna in en ersättande anmälan. En ersättande anmälan ska användas i situationer där en del av förmånen ändras till en ogrundad förmån och intjäningsperioden i och med detta ändras, eller i situationer, där prestationsbetalaren rättar intjäningsperioden och därtill ger uppgiften ”Inkomstslaget har ändrats, ny kod för inkomstslaget”.

Anmälan om förmånsuppgifter till inkomstregistret innehåller inte perioduppgifter som gäller hela materialet, vilket är fallet för en anmälan om löneuppgifter. Den enda uppgift som beskriver tiden för förmånsprestationen, vilken gäller hela materialet, är "Prestationens betalningsdag eller annan anmälningsdag". På anmälningsnivå ges den exakta intjäningsperioden för det inkomstslag som ska betalas i samband med inkomstslaget.

5.6.3 Korrigering av förmånsbetalarens identifierare

Om ett fel finns i förmånsbetalarens identifierare, ska alla anmälningar i materialet ges på nytt, eftersom alla anmälningar sannolikt omfattas av en felaktig identifierare för förmånsbetalaren. Samma material får aldrig innehålla information om prestationer som gjorts av flera olika förmånsbetalare, till exempel betalningsuppgifter som gäller två olika kundföretag. Vid makulering av hela materialet specificeras målet för makuleringen med betalarens materialreferens eller inkomstregistrets materialreferens i stället för med anmälningsreferenserna.

5.6.4 Korrigering av en inkomsttagares eller ställföreträdande mottagares identifierare

Uppgifterna ska i första hand anmälas till inkomstregistret med finsk personbeteckning. Om inkomsttagaren saknar finskt kundnummer anges uppgifterna med utländsk identifierare. Då ska också namn, födelsedatum, kön och adress anges. Om inkomsttagaren har både finsk och utländsk identifierare, rekommenderas det att bägge anges. För begränsat skattskyldiga inkomsttagare ska hemviststatens skattenummer (TIN) anges, om det är känt. Om inkomsttagaren inte har en finsk eller utländsk identifierare, anges uppgiften ”Inkomsttagaren saknar kundnummer”.

Om en utländsk inkomsttagare senare får en finsk personbeteckning, anmäls uppgifterna till inkomstregistret med den finska personbeteckningen från och med följande anmälan. Anmälningar som lämnats in tidigare behöver inte korrigeras. På motsvarande sätt, om personens kön ändras och inkomsttagaren i och med ändringen får en ny personbeteckning, anmäls den nya identifieraren i den anmälan efter ändringen vilken prestationsbetalaren överlämnar till inkomstregistret. Anmälningar som lämnats in tidigare till inkomstregistret behöver inte korrigeras.

En felaktig identifierare för en inkomsttagare eller en ställföreträdande mottagare ska alltid rättas genom att makulera den anmälan som tidigare lämnats in. En inkomsttagare kan ha flera identifierare, som kan ges på en anmälan. Redan om en av identifierarna är felaktig, ska anmälan makuleras och alla uppgifter som funnits på anmälan ska ges på nytt med rätt uppgifter.

5.6.5 Återbetalningar

Utbetald inkomst kan returneras från banken t.ex. för att den aldrig nådde inkomsttagaren. Detta kan ske t.ex. om inkomsten har betalats till fel mottagare, inkomsttagarens konto har avslutats, inkomsten har betalats i fel valuta eller inkomsttagaren inte har tagit ut betalningen från banken. Om den utbetalda inkomsten returneras, ska betalaren korrigera uppgifterna så att de motsvarar den faktiska prestationen.

I vissa situationer tar banken ut utgifter från prestationen innan den returneras till förmånsbetalaren. Bankavgifter ska inte anmälas med uppgifter i datagruppen Avdrag. Om förmånsbetalaren registrerar bankavgifterna som sin egen förlust, ska anmälningarna lämnas in enligt exempel 43. Om den andel som utgörs av bankavgifterna betraktas som skattepliktig inkomst för inkomsttagaren, ska anmälningarna till inkomstregistret korrigeras enligt exempel 44.

5.7 Återbäring av förskottsinnehållning till inkomsttagare

Om en förmånsbetalare verkställt förskottsinnehållning till för högt belopp på en förmån som den betalat till en inkomsttagare, kan betalaren returnera förskottsinnehållningen till för högt belopp till inkomsttagaren. Återbetalningen av förskottsinnehållningen anmäls till inkomstregistret med en ny anmälan, vilken beloppet på förskottsinnehållningen är negativt.

Den innehållning som gjorts till ett för högt belopp ska återbetalas under samma kalenderår. Detta beror på att beloppet på en negativ förskottsinnehållning beaktas i beskattningen för året då betalningsdagen infaller. En återbetalning av en innehållning som verkställts till ett för högt belopp föregående år kan således inte göras till inkomsttagaren i exempelvis januari. I beskattningen räknas en innehållning som verkställts till ett för högt belopp till godo för inkomsttagaren, om betalaren inte återbetalar innehållningen under samma år.

Om det i återbäringen av förskottsinnehållning sker ett fel, ska uppgiften korrigeras i inkomstregistret.

Om en utmätning görs av den förskottsinnehållning som ska återbetalas, ska denna uppgift anmälas till inkomstregistret. Observera att man från och med 1.1. inte får anmäla uppgiften Återkrav eller Återbetalning på eget initiativ för något inkomstslag i samma anmälan som negativ förskottsinnehållning eller källskatt.

Om en förskottsinnehållning som ska återbäras eller del av denna betalas till en ställföreträdande mottagare, ska uppgiften om avdraget anmälas till inkomstregistret.

I vissa situationer hänför sig ett avdrag till förmånen som ska betalas och avdraget gäller en sådan förmån som inte ursprungligen anmälts till inkomstregistret. Till exempel utkomststöd anmäls inte till inkomstregistret, men om förskottsinnehållningen som ska återbetalas för en förmån som ska betalas eller en del av den betalas för att ersätta utkomststöd, ska en uppgift om avdraget anmälas till inkomstregistret.

5.8 Korrigeringar gällande löntagaravgifter

Från dagpenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar drar man av ett visst belopp från totalbeloppet av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift, löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie. Avdraget av löntagaravgifter kan på motsvarande sätt göras också från patientförsäkrings-, trafikförsäkrings- och ansvarsförsäkringsersättningar och från rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Från och med utbetalningsdagen 1.1.2023 anmäls inte avdrag av löntagaravgifter till inkomstregistret. Däremot anmäls till inkomstregistret endast det förskottsinnehållningspliktiga beloppet som kvarstår efter avdraget. Om betalningsdagen för förmånen är 31.12.2022 eller tidigare, se anvisningen för anmälning och rättelse av avdrag av löntagaravgifter i anvisningen för året i fråga. Välj rätt version av anvisningen enligt betalningsdag.

5.9 Anmälan och rättelse av jämkade arbetslöshetsförmåner och förmåners enhetsuppgifter

I samband med anmälning av arbetslöshetsförmåner är det obligatoriskt att ange datagruppen Förmånsenhet för att fastställa de s.k. ersättningsdagarna för en arbetslös. Om en inkomsttagare utöver arbetslöshetsförmåner även får lön, kan jämkad arbetslöshetsförmån betalas till inkomsttagaren. När man anmäler jämkade arbetslöshetsförmåner till inkomstregistret ska antalet dagar konverteras till hela dagar.

Det är obligatoriskt att ange datagruppen Förmånsenhet även för inkomstslag som gäller familjeledighet, då utbetalningsdagen för inkomsten är 1.1.2023 eller senare.

När ersättningsdagar anmäls gäller det att fästa särskild uppmärksamhet vid om det är fråga om en grundläggande anmälningssituation eller en specialsituation, såsom förskottsbetalning, tilläggsbetalning eller annan rättelse. I detta avsnitt beskrivs först anmälan av ersättningsdagar för arbetslöshet (avsnitt 5.9.1) samt förskottsbetalning och tilläggsbetalning (avsnitt 5.9.2). Rättelse beskrivs i rättelse av förmånsenhet (avsnitt 5.9.3) och ogrundad förmån (avsnitt 5.9.4).

5.9.1 Grundläggande anmälan av ersättningsdagar för arbetslöshet

I följande exempel beskrivs grundläggande anmälan av ersättningsdagar för arbetslöshet.

5.9.2 Avdrag eller kvittning av förskottsbetalning från arbetslöshetsförmån som beviljas senare

Arbetslöshetsförmåner kan betalas i förskott, det vill säga utan förmånsbeslut (lagen om utkomstskydd för arbetslösa 11 kap. 8 §). Om ett för lågt belopp har betalats i förskott drar förmånsbetalaren av förskottsbetalningen från förmånen som beviljas senare och betalar resten till inkomsttagaren enligt beslutet. Om ett för högt belopp har betalats i förskott kvittar betalaren överbetalningen till exempel mot arbetslöshetsförmånen för följande månad. Överbetalningen anmäls till inkomstregistret som ogrundad förmån.

En förskottsbetalning kan även ses som en förskottsprestation för en annan arbetslöshetsförmån som beviljas senare Till exempel arbetslöshetskassorna kan betala inkomstrelaterad dagpenning i förskott, men på basis av ett senare beslut är inkomsttagaren dock tvungen att ansöka om arbetslöshetsförmån hos FPA. I detta fall kvittar arbetslöshetskassan mot en förmån som beviljas senare det förmånsbelopp som denne betalat till ett för högt belopp i förskott. Ett belopp som betalats på fel grunder anmäls till inkomstregistret som ogrundad förmån. Det är med andra ord möjligt att kvitta en förskottsbetalning även mot annan förmån än sådan som betalas för samma tid.

5.9.3 Förskottsbetalning och tilläggsbetalning av jämkad dagpenning

Till inkomstregistret anmäls inte separat om ett belopp som tidigare anmälts till inkomstregistret inte motsvarar ett senare belopp enligt ett slutligt förmånsbeslut. Inkomstregistret baserar sig på registrering av transaktioner och innehåller endast begränsad information om förmånsbeslut.

Utbetalning av arbetslöshetsförmåner är förknippad med situationer där förmånsbelopp som fastställts för inkomsttagare förändras, vilket leder till förändringar i de uppgifter om förmånsenheter som anmälts till inkomstregistret. När en inkomsttagares arbetslöshetsdagpenning jämkas kan antalet dagar som anmäls som förmånsenhet till inkomstregistret förändras. Jämkad dagpenning konverteras till hela ersättningsdagar enligt de grunder som tillämpas på utbetalning av arbetslöshetsförmåner. I följande exempel beskrivs en situation där en inkomsttagare erhåller förskottsbetalning baserad på jämkad inkomst och därefter tilläggsbetalning. Som enhetsuppgifter anges antalet jämkade dagar.

En förutsättning för användning av uppgifterna i inkomstregistret för användningsändamålen enligt 93 § i ISkL och för andra ändamål är att antalet enheter inte anmäls på kumulerande sätt. Uppmärksamhet ska riktas mot detta i synnerhet då en förmån som flutit in för en viss intjäningsperiod betalas i flera olika delar. I samband med anmälningen av den betalning som ska anmälas till inkomstregistret anmäls enbart de förmånsenheter som ligger till grund för den aktuella betalningen och inte anmälts till registret tidigare. Om förmånsenheten är en dag, får antalet enheter med andra ord på samma anmälningar av betalaren i sin helhet inte överstiga 31 enheter per månad eller till exempel 7 enheter i en period på en vecka. Å andra sidan är det möjligt att inkomsttagaren för samma månad får flera pensioner på så sätt att olika betalare som enhet använder värdet Månad och värdet 1 som antalet enheter.

5.9.4 Rättelse av förmånsenhet till följd av jämkad dagpenning

I avsnittet behandlas situationer där betalningsgrunden för redan betald arbetslöshetsdagpenning som anmälts till inkomstregistret förändras och uppgifterna om förmånsenhet för den jämkade förmånen redigeras i en ersättande anmälan.

5.9.5 Rättelse av förmånsenhet när en förmån blir ogrundad

6 Anmälan av ogrundad förmån och återkrav

6.1 Anmälan av ogrundad förmån

I vissa situationer har inkomsttagaren inte rätt till en betalning som anmälts till inkomstregistret. En ogrundad förmån uppstår till exempel när en förmån har beviljats eller betalats ut utan grund, t.ex. till fel person eller till fel belopp. Ogrundad förmån kan uppstå även när de förhållanden som gäller förmånen senare ändras.

När en ogrundad förmån upptäcks ska uppgiften korrigeras i inkomstregistret utan oskäligt dröjsmål och senast inom en månad efter det att beslutet om den ogrundade förmånen har fattats. När en prestation till för högt belopp är tvistig, avses med beslut om en ogrundad förmån ett lagakraftvunnet beslut om rättelse eller undanröjande. Ogrundad förmån kan anmälas på två sätt beroende på om inkomsten redan har anmälts till inkomstregistret som annan inkomst innan felet upptäcks eller om felet upptäcks innan anmälan lämnas in. Om felet upptäcks innan anmälan lämnas in, ska man använda det separata inkomstslaget Ogrundad förmån. Detta inkomstslag används endast om den ogrundade betalningen upptäcks innan den första anmälan inlämnas, och inkomsten inte tidigare anmälts som annan inkomst till inkomstregistret.

Om det inte enbart är fråga om fel kontonummer, utan den betalning som betalats till fel inkomsttagare har registrerats i betalningssystemet med förskottsinnehållningen, ska även förskottsinnehållningen anmälas till det faktiska beloppet med anmälan om förmånsuppgifter för fel inkomsttagare. Ofta registreras beloppet emellertid endast för den faktiska inkomsttagaren och betalas ut till denne. I dessa fall ska uppgiften om förskottsinnehållningen anges endast i anmälan om förmånsuppgifter för den faktiska inkomsttagaren. Ogrundade prestationer till juridiska personer eller parter som inte är kända ska inte anmälas med anmälan om förmånsuppgifter.

Om inkomst som betalats utan grunder redan anmälts som annan inkomst till inkomstregistret, ska uppgiften korrigeras genom att använda det inkomstslag som använts i anmälan samt den separata uppgiften ”Ogrundad förmån – Ja”.

Om inkomsten utöver att den blir en ogrundad förmån ändras retroaktivt, ska prestationsbetalaren med samma ersättande anmälan lämna uppgiften om den ogrundade förmånen och uppgiften ”Inkomstslaget har ändrats, ny kod för inkomstslaget”. Uppgifterna kan inte lämnas in med separata anmälningar, eftersom såväl en ogrundad förmån som en uppgift om ändring av inkomstslaget ska anmälas med en ersättande anmälan, och enbart en anmälningsversion kan vara i kraft samtidigt.

6.2 Inkomstslag för vilka uppgiften Ogrundad förmån inte kan anmälas

I samband med poster som ska dras av är det inte naturligt att använda Ogrundad förmån-uppgiften. Sådana inkomstslag är till exempel förskottsinnehållning och utmätning. Återkrävda prestationer anmäls, då prestationen återkrävts. Förskottsinnehållning och källskatt kan inte vara ogrundade förmåner, eftersom prestationerna har dragits av från inkomsttagarens inkomst innan den betalats. Således kan dessa inte återkrävas av inkomsttagaren. Om betalaren korrigerar förskottsinnehållningens eller källskattens belopp anmäls de korrigerade beloppen med en ny anmälan när korrigeringen görs.

Vad gäller förmåner är det inte möjligt att i samband med följande inkomstslag använda uppgiften ”Ogrundad förmån – Ja”:

• Förskottsinnehållning (1266)
• Källskatt (1267)
• Källskatteavdrag (1268)
• Utmätning (1269)

6.3 Allmänt om återkrav av förmåner

När inkomsttagaren återbetalar en ogrundad förmån eller någon annan betalning till prestationsbetalaren ska uppgiften om återbetalningen anmälas till inkomstregistret. Förfarandet är det samma om återkravet görs genom kvittning mot en senare förmånsprestation. Det återkrävda beloppet korrigeras inte i den ursprungliga anmälan, utan det återkrävda beloppet anmäls med en ny anmälan genom att hänföra det till den betalningsdag då inkomsten har återkrävts. Förfarandet är det samma då prestationen returneras till förmånsbetalaren t.ex. då arbetsgivaren eller förmånstagarens make betalar förmånen tillbaka på förmånstagarens vägnar.

Närmare information om anmälan av återkrav och kvittning finns i anvisningen Förmåner – Återkrav och regress.

Anmälan om återkrav lämnas in genom att för inkomstslaget ange uppgiften ”Återkrav – Ja” samt de tilläggsuppgifter som hänför sig till den för den betalningsdag då inkomsttagaren återbetalar den prestation som utbetalats till ett för högt belopp eller den kvittas mot en senare förmån.

Den ursprungliga betalningsdagen för prestationen är en frivillig uppgift. I vissa situationer är den dock nödvändig, för att Skatteförvaltningen ska kunna hänföra inkomsttagarens beskattning på rätt sätt. Betalningsdagen är nödvändig t.ex. om den återkrävda förskottsinnehållningen ska hänföras till det skatteår under vilket den har innehållits från prestationen. Om inkomsten återkrävs av inkomsttagaren i netto, ska förskottsinnehållningen på detta belopp anmälas under punkten "Förskottsinnehållning på återbetalningen". Om inkomsten återkrävs brutto av inkomsttagaren, anmäls inte beloppet på förskottsinnehållningen i punkten i fråga. Den förskottsinnehållning som tidigare verkställts på inkomsten räknas till inkomsttagarens fördel i dennes beskattning. Återkravssituationer har behandlats mer ingående i anvisningen Förmåner – Återkrav och regress.

Uppgiften "Källskatt på återbetalning" ska anmälas, om källskatt har tagits ut på den utbetalda inkomsten, inkomsten återkrävs av inkomsttagaren i netto och källskattens andel dras av från övriga källskatter som betalas till Skatteförvaltningen. Om inkomsten återkrävs i brutto av inkomsttagaren, ska förmånsbetalaren inte anmäla tidigare källskatter på den prestation som återkrävs. I denna anvisning behandlas inte alla särdrag i anmälning av återkrav, vilka borde beaktas i anmälning av uppgifter. Anmälning av källskatt och andra internationella anmälningssituationer har behandlats mer ingående i anvisningen Förmåner – Återkrav och regress i internationella situationer.

I tilläggsuppgifterna om återbetalning av förmåner är det möjligt att anmäla den ursprungliga betalningsperioden med en precision på ett kalenderår. Den ursprungliga betalningsdagen för den prestation som anknyter till den ursprungliga betalningsperioden är inte en obligatorisk uppgift. Om den ursprungliga betalningsdagen inte getts, hänför Skatteförvaltningen betalarens förpliktelser enligt slutdagen för den ursprungliga betalningsperioden, då Skatteförvaltningen rättar skatter på eget initiativ vilka redovisas till den. Betalaren kan förlora räntefördelar, om betalaren anmäler uppgifterna enligt minimikravet, det vill säga låter bli att ange den ursprungliga betalningsdagen och inte anger de ursprungliga betalningsperioderna fullständigt.

Betalaren ska anmäla uppgifterna om återkravet till inkomstregistret, då inkomsttagaren returnerar en förmån som betalats till för högt belopp till denne. Uppgifterna ska lämnas in senast på den femte dagen efter den dag då man tagit del av informationen om utbetalningen av det återkrävda beloppet, förmånsbetalaren och den prestation eller ersättning till vilken utbetalningen anknyter samt återkravet har kunnat hänföras i förmånsbetalarens eget system. Av dessa uppgifter anmäls den faktiska återbetalningsdagen i datagruppen Tilläggsuppgifter om återkrav.

6.4 Annullering av återkrav

De rättskällor som handlar om återkrav av förmåner innehåller i regel bestämmelser om förmånsbetalarens möjlighet att i vissa situationer helt eller delvis avstå från återkrav. När förmånsbetalaren överväger annullering av återkrav beaktas bl.a. rimlighetsaspekterna och att inkomsttagaren handlar i god tro. Utöver annullering av återkrav finns det även situationer där man beslutar att fortsätta med betalning av en kontinuerlig förmån trots att förmånen har konstaterats vara ogrundad. 

Om en inkomst betalats till en inkomsttagare utan grund, ska en anmälan om den ogrundade förmånen göras till inkomstregistret oberoende av hur återkravet kommer att göras eller av om återkravet kommer att läggas ned i sin helhet eller partiellt. I vissa fall är det följaktligen möjligt att ogrundade förmåner registreras som inkomst för inkomsttagaren i en utsträckning som överstiger det belopp som återkrävts av hen eller som någonsin kommer att återkrävas av hen. Om betalningen av inkomsten fortsätter utan ett förmånsbeslut, anmäls den till inkomstregistret med inkomstslaget Ogrundad förmån.

6.5 Förmånstagarens återbetalning av förmån på eget initiativ

En inkomsttagare kan på eget initiativ återbetala en förmån som hen erhållit utan att förmånen utgör ogrundad förmån för inkomsttagaren. Den återbetalda förmånen skulle inte heller senare utgöra ogrundad förmån för inkomsttagaren. Förmånsbetalaren ska inte i sådana situationer lämna in en anmälan om ogrundad förmån.

Det belopp som återbetalas anmäls med en ny anmälan till inkomstregistret på basis av uppgiften "Återbäring på eget initiativ – Ja” genom att hänföra beloppet till den betalningsdag då inkomsten återbetalats. Med datagruppen Tilläggsuppgifter om återbetalning kan Skatteförvaltningen verkställa inkomsttagarens beskattning korrekt.

Om inkomst som återbetalats på eget initiativ senare i betalarens process betraktas som en ogrundad förmån, ska förmånsbetalaren rätta den ursprungliga anmälan genom att ge en ersättande anmälan, där uppgiften ”Ogrundad förmån – Ja" fogas till det betalda inkomstslaget och uppgiften ”Återbäring på eget initiativ – Ja" ändras till uppgiften "Återkrav – Ja". Med ogrundad förmån avses i detta fall både ett beslut om ogrundad förmån som processen har fattat (t.ex. beslut om rättelse, ändring, korrigering, upphörande eller annullering) och en ogrundad förmån som orsakas av fel i betalningen varmed inkomsttagaren erhåller en överbetalning.

Vid återbetalning av förmåner på eget initiativ tillämpas samma bestämmelser och åtgärder som vid återkrav. Återbäring på eget initiativ är dock aldrig en ogrundad förmån.

6.6 Anmälan av rättelse av betalning som inte påverkar beskattningen

Uppgiften "Påverkar inte beskattningen – Ja” påverkar inkomsttagarens beskattning. Betalaren ska ange denna uppgift i följande fall:

• att förhindra dubbelbeskattning av inkomst: vid betalning av inkomst som redan tidigare anmälts som skattepliktig inkomst
• att förhindra ett ogrundat avdrag: vid anmälan av en inkomst som returneras och som inte heller tidigare har beskattats.

Det kan vara möjligt att anmäla samma inkomst två gånger som skattepliktig inkomst för inkomsttagaren i situationer där en ställföreträdande mottagare har erhållit överbetalning. Dylika situationer är emellertid sällsynta. Inkomsten är skattepliktig i sin helhet, om den ställföreträdande mottagarens avdrag anmäls med någon av följande avdragstyper: "Indrivning av underhållsbidragsskuld”, ”Betalningskrav (ej regressituation)”, ”OFLA- och LFöPL-indrivning”, ”Annat avdrag från nettoinkomsten”, ”Regress till skattefri inkomst”, ”Indrivning av borgensfordran på studielån” eller ”FöPL-indrivning”. Alla dessa avdrag är avdrag som ska göras efter förskottsinnehållningen. När inkomsttagaren erhåller den överbetalning som redan betalats till en ställföreträdande mottagare, ska betalningen av den inkomst som saknats anmälas till inkomstregistret. P.g.a. denna anmälningsskyldighet anmäls samma inkomst två gånger. Vid anmälan om betalningen ska man ange uppgiften "Påverkar inte beskattningen – Ja” för att förhindra att samma inkomst beskattas två gånger. Se närmare information om anmälan och exempel under punkten En förmån har betalats till en ställföreträdande mottagare till ett för högt belopp i denna anvisning.

Ett grundat avdrag som inkomsttagaren erhållit i beskattningen uppstår i sådana sällsynta situationer där man med anmälan om förmånsuppgifter anmäler returnering av inkomsttagarens inkomst, denna inkomst inte ursprungligen har beskattats och inkomstslaget inte är skattefritt. Genom återkrav eller returnering på eget initiativ får förmånsbetalaren tillbaka en prestation vars avdragstyp vid betalningen har varit "Regress till skattepliktig inkomst", "Annat avdrag från skattepliktig inkomst" eller ”Avdrag av löntagaravgifter". Om den inkomst som återbetalas anmäls med datagruppen Tilläggsuppgifter om återbetalning, kan informationsanvändarna inte veta om återbetalningen avser inkomst som inte tidigare har beskattats. Därför ska betalaren använda uppgiften "Påverkar inte beskattningen – Ja", så att Skatteförvaltningen inte i beskattningen beaktar det belopp som återkrävts.

Frågan har behandlats även i anvisningen Förmåner – Återkrav och regress.   

7 Anmälan av uppgifter i internationella situationer

7.1 Informationsskyldighet i internationella situationer

En finsk förmånsbetalare ska anmäla de förmåns- och pensionsinkomster som den betalat till inkomstregistret oberoende av om inkomsttagaren bor i Finland eller utomlands.

I internationella situationer ska inkomstuppgifter alltid anmälas till inkomstregistret, om förmånsbetalaren är skyldig att lämna in information till någon av inkomstregistrets informationsanvändare. Utländska betalare av förmåner och pensioner omfattas inte av lika omfattande uppgiftsskyldigheter som utländska arbetsgivare. Utomståendes skyldighet att lämna uppgifter enligt lagen om beskattningsförfarandet gäller i pensions- och förmånssituationer för en utländsk förmånsbetalare enbart om betalaren har ett fast driftställe i inkomstbeskattningen i Finland. I så fall jämställs den med en förmånsbetalare i Finland vad gäller den uppgiftsskyldighet som gäller beskattningen.

Förmånsbetalaren kan anmäla prestationer som betalats till en begränsat skattskyldig och allmänt skattskyldig i samma material. En person anses vara begränsat skattskyldig om hen har sin bostad och sitt hem i utlandet och inte vistas över sex månader i Finland utan avbrott. Det finns närmare information om skattskyldigheten för en inkomsttagare i Skatteförvaltningens anvisning Allmän och begränsad skattskyldighet samt boende enligt skatteavtal – fysiska personer. Betalda prestationer till en begränsat skattskyldig person ska anmälas oberoende av om betalningen omfattas av källskatt eller förskottsinnehållning eller om inkomsttagaren är försäkrad i Finland. Anmälan ska också lämnas om ersättning som betalats till en begränsat skattskyldig för den skada som inträffat utomlands.

7.2 Uppgifter om en inkomsttagare i internationella situationer

Vad gäller internationella situationer anmäls förmåns- och pensionsuppgifter genom att använda samma inkomstslag, oberoende av om inkomsttagaren är allmänt eller begränsat skattskyldig.

Också uppgifter om inkomsttagare som bor utomlands ska anmälas till inkomstregistret i första hand med den finska personbeteckning som införts i befolkningsdatasystemet. Därtill ska det utländska skattenumret eller den utländska personbeteckningen anges. Om inkomsttagaren saknar finsk personbeteckning, anges uppgifterna med inkomsttagarens utländska personbeteckning. Om betalaren inte känner till inkomsttagarens finländska eller utländska personbeteckning, ska inkomsttagarens namn, födelsetid, kön och adress anges. Det är möjligt att anmäla adressen i såväl Finland som hemviststaten till inkomstregistret.

Om inkomsttagaren har getts en konstgjord identifierare, ska den anmälas med typen av identifierare Annan identifierare. Varje gång uppgifter lämnas in utan finsk personbeteckning, ska följande uppgifter anges: namn, födelsetid, kön och adress. Om betalaren känner till den utländska identifieraren ska den också anges.

Internationella avtal förpliktar Skatteförvaltningen att förmedla till andra länders skattemyndigheter uppgifter om de inkomster som personer som bor utomlands erhåller från Finland. Om inkomsttagaren är begränsat skattskyldig, ska ”Begränsat skattskyldig – Ja” läggas till i uppgifterna om inkomsttagaren. Vad gäller begränsat skattskyldiga inkomsttagare ska man alltid också anmäla landskoden för hemviststaten, hemviststatens skattenummer (TIN) och adressen i hemviststaten. Om hemviststaten inte beviljar skattenummer, ska i stället för skattenummer anmälas någon annan motsvarande beteckning. I tjänsten TIN on Europa går det att kontrollera om ett utländskt skattenummer har rätt form. I tjänsten kan identiteten inte bekräftas och inte heller huruvida ett inmatat nummer existerar och huruvida det aktuella landet har angett numret. Tjänsten ger dessutom närmare upplysningar om de beteckningar som används i olika länder.

Om förskottsinnehållning i stället för källskatt har verkställts på källskattepliktig inkomst (t.ex. sjukdagpenning) till en begränsat skattskyldig, ska följande uppgift anges: ”Förskottsinnehållningspliktig inkomst – Ja”. Betalaren kan verkställa förskottsinnehållning på källskattepliktig inkomst bara om inkomsttagaren lägger fram ett för det aktuella året beräknat skattekort för begränsat skattskyldiga och skattekortet är i kraft på betalningsdagen.

Uppgiften ”Förskottsinnehållningspliktig inkomst – Ja” ges dock inte i samband med de inkomstslag som ska betalas till begränsat skattskyldiga, vilka alltid beskattas progressivt, såsom pensionsinkomster.

7.3 Anmälning av inkomst som omfattas av källskatt

När inkomst som omfattas av källskatt anmäls, ska betalaren utöver den utländska identifieraren anmäla inkomsttagarens namn, födelsetid, kön, adress och landskoden för hemviststaten.

7.4 Förskottsinnehållningspliktig förmån för en begränsat skattskyldig

Uppgiften Inkomst som är underställd förskottsinnehållning kan ges enbart då inkomsttagaren är begränsat skattskyldig och har ansökt om (progressiv) beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande av inkomst, som i övrigt vore underkastad källskatt, till exempel arbetslöshetsdagpenning. Förutsättningen är att inkomsttagaren överlämnar ett skattekort för begränsat skattskyldiga till betalaren. Uppgiften ”Förskottsinnehållningspliktig inkomst – Ja” ges dock inte i samband med de inkomstslag som ska betalas till begränsat skattskyldiga, vilka alltid beskattas progressivt, såsom pensionsinkomster.

7.5 Ändring av källskatt till förskottsinnehållning av allmänt skattskyldig

Det är möjligt att inkomsttagarens förhållanden ändras på så sätt att den ursprungliga anmälan om förmånsuppgifter ska rättas genom att lämna in en ersättande anmälan om förmånsuppgifter. En sådan situation kan uppkomma till exempel då en inkomsttagare med hemvist utomlands flyttar till Finland och ändras från en begränsat skattskyldig till en allmänt skattskyldig. Det är möjligt att källskatt tagits ut på inkomsten innan betalaren får information om att inkomsttagaren blivit allmänt skattskyldig.

Innehållning som gjorts till ett för högt belopp ska återbetalas under samma kalenderår. Detta beror på att beloppet på den negativa förskottsinnehållningen tas upp i beskattningsmaterialet enligt året för den kända betalningsdagen. Följaktligen är det inte möjligt att till exempel i januari anmäla negativ förskottsinnehållning, som borde hänföra sig till innehållningen till för högt belopp i december, utan innehållningen till för högt belopp räknas till inkomsttagarens fördel i beskattningen.

7.6 Sjukförsäkringsavgifter i internationella situationer

Personer som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen i Finland deltar i finansieringen av förmåner enligt socialskyddslagstiftningen genom att betala sjukförsäkringens sjukvårdspremier och dagpenningsavgifter, som tas ut i samband med verkställandet av beskattningen. Sjukvårdspremien och dagpenningsavgiften bildar tillsammans sjukförsäkringsavgiften för försäkrade.

Pensionstagare som bor utomlands och för vars sjukvårdskostnader Finland ansvarar utifrån EU:s förordning om social trygghet (nr 1408/71) eller den s.k. grundförordningen (nr 883/2004), betalar sjukvårdspremien till Finland också efter att de inte längre är försäkrade i Finland enligt sjukförsäkringslagen.

Förmånsbetalaren ska verkställa förskottsinnehållning på alla de inkomstposter som är förskottsinnehållningspliktiga. Förskottsinnehållningen inkluderar sjukförsäkringsavgiften, om personen är försäkrad i Finland.

En anmälare av pensioner och förmånsinkomster behöver inte på sina anmälningar om förmånsuppgifter till inkomstregistret specificera vilken del av förskottsinnehållningen som utgör sjukförsäkringsavgift. Rätt belopp på avgiften har beaktats i inkomsttagarens förskottsinnehållningsprocent.

7.7 Enbart sjukvårdspremien tas ut från en inkomsttagares pension

Då en pension för en allmänt skattskyldig betalas utomlands, motsvarar anmälningsförfarandet finländska situationer. Undantaget till denna regel är situationer där enbart sjukvårdspremien tas ut utifrån skattekortet på pension till en allmänt skattskyldig.

I vissa internationella situationer hindrar skatteavtalet Finland från att beskatta inkomsten. Skatteavtalen gäller dock inte sjukförsäkringsavgifter. På pensionsinkomsten ska sjukvårdspremien följaktligen betalas, om Finland ansvarar för att ersätta mottagarens sjukvårdskostnader. När en inkomsttagare är allmänt skattskyldig, anmäler förmånsbetalaren att enbart sjukvårdspremien tas ut från inkomsten genom att använda uppgiften Skatteplikt för förmånen i enlighet med förordnandet på skattekortet.

7.8 Pensionsinkomst för begränsat skattskyldig

När pension betalats till en begränsat skattskyldig, ska man i samband med pensionen som tilläggsuppgift om inkomstslaget ange uppgiften Grund för den pension som betalats till en begränsat skattskyldig. Uppgiften ska fogas som tilläggsuppgift till såväl pensionen som förskottsinnehållningen. Om grunderna för en pension som betalats till en begränsat skattskyldig avviker vad gäller arbetspensionens olika delar (s.k. Vilma-pension), ska de förskottsinnehållningar som hänför sig till olika delar anmälas till inkomstregistret med egna separata inkomstslagsspecifikationer. För inkomstslaget Förskottsinnehållning ges samma pensionsgrund som för det inkomstslag som förskottsinnehållningsdelen gäller. Skatteförvaltningen behöver dessa uppgifter för det internationella informationsutbytet.

Som Grund för den pension som betalats till en begränsat skattskyldig-uppgift anmäls det anställningsförhållande eller -avtal som ligger till grund för utbetalning av pension. Grund för pension-uppgifterna är de följande:

• Arbetspension som betalas av ett offentligt samfund och intjänats i annan verksamhet än affärsverksamhet-uppgiften ges då pension betalas utifrån arbete för ett offentligrättsligt samfund. Uppgiften ges inte om grunden för pensionen är arbete som grundar sig på ett offentligt samfunds affärsverksamhet.
• Arbetspension som betalats av ett offentligt samfund och intjänats i affärsverksamhet-uppgiften ges då pensionen betalas utifrån arbete som utförts i samband med affärsverksamhet som ett offentligt samfund utövar.
• Pension som inte är arbetspension och som betalas av Folkpensionsanstalten eller Statskontoret-uppgiften ges då FPA eller Statskontoret betalar pension som grundar sig på socialskyddslagstiftningen och inte baserar sig på arbete.
• Annan prestation som grundar sig på socialskyddslagstiftningen-uppgiften ges då en pension betalas utifrån arbete som utförts i en tjänst inom den privata sektorn. Uppgiften ges också då pension betalas utifrån en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring, en arbetslöshetsförsäkring eller en sjukförsäkring.
• Annan prestation än en prestation som grundar sig på socialskyddslagstiftningen-uppgiften ges då en pension betalas utifrån en frivillig pensionsförsäkring som köpts eller tecknats av arbetsgivaren eller till exempel utifrån en trafikförsäkring eller en annan riskförsäkring.

Pensioner som betalats till en begränsat skattskyldig beskattas alltid progressivt enligt lagen. Följaktligen behöver en inkomsttagare inte ansöka om progressiv beskattning. Därför ges inte uppgiften ”Förskottsinnehållningspliktig inkomst – Ja” med anmälan om förmånsuppgifter.

7.9 En allmänt skattskyldig pensionstagare ändras till en begränsat skattskyldig

Om inkomsttagaren ändras retroaktivt från en allmänt skattskyldig till en begränsat skattskyldig eller vice versa, ska förmånsbetalaren rätta sina anmälningar enligt föreskrifterna på det nya skattekortet.