Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 2006
- Har getts
- 30.11.2005
- Diarienummer
- 1603/32/2005
- Giltighet
- Tills vidare
Utfärdat i Helsingfors den 30 november 2005
Skattestyrelsen har med stöd av 64 § och 76 § i inkomstskattelagen den 30 december 1992 (1535/1992), sådana de lyder i lagen 1549/1995, bestämt:
1 §
Naturaförmåner som erhållits av arbetsgivare i hemlandet eller utomlands skall värderas enligt följande grunder:
Bostadsförmån och rätt att använda elström
2 §
Penningvärdena av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande:
a) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda), förmånens värde
Bostaden blivit färdig: | Förmånens värde euro/mån |
före år 1961 | 130,00 € + 7,68 € per kvadratmeter |
åren 1961-1983 | 112,00 € + 6,42 € per kvadratmeter |
år 1984 eller senare | 120,00 € + 7,05 € per kvadratmeter |
b) Övriga delar av landet, förmånens värde
Bostaden blivit färdig: | Förmånens värde euro/mån |
före år 1984 | 74,00 € + 4,89 € per kvadratmeter |
åren 1984 - 1991 | 83,00 € + 5,48 € per kvadratmeter |
år 1992 eller senare | 87,00 € + 6,57 € per kvadratmeter |
Värdet av bostadsförmån i bostäder som avses i lagen om användning, överlåtelse och inlösen av aravahyresbostäder och aravahyreshus (1190/93) är, avvikande från 1 mom., högst den hyra som uppbärs för bostaden.
Värdet av en i 76 § 5 punkten i inkomstskattelagen (1549/95) avsedd bostadsförmån som erhållits utomlands är lika med bostadens gängse hyra, likväl högst 50 procent av värdet av naturaförmånen för en i 1 mom. avsedd bostad på huvudstadsregionen som blivit färdig år 1984 eller senare.
3 §
Såsom året då bostaden blivit färdig betraktas det år då byggnaden blivit färdig. Har byggnaden totalrenoverats, betraktas såsom året då bostaden blivit färdig byggnadens renoveringsår.
4 §
Om löntagaren själv står för uppvärmningskostnaderna i en bostad med centralvärme, nedsätts förmånens värde i 2 § med 1,15 € per kvadratmeter i månaden.
5 §
Penningvärdet av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med ugnsuppvärmning är 3,24 € per kvadratmeter i månaden. Om löntagaren själv står för uppvärmningskostnaderna, är förmånens värde 2,21 € per kvadratmeter i månaden.
6 §
Till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström är 0,49 € per kvadratmeter i månaden. Förmånens värde omfattar inte eluppvärmning av bostaden.
Vid värdering av bostadsförmånen jämställs en bostad med eluppvärmning med en bostad med centralvärme.
7 §
Penningvärdet av bostadsförmån i samfällt rum jämte värme och belysning i ett rum med centralvärme är 90,00 € per månad. I ett rum med ugnsuppvärmning är penningvärdet av förmånen 32,00 € per månad.
8 §
Vid beräkning av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till löntagarens eller hans familjs boende, såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Garage räknas inte in i bostadsarealen.
Vid beräkning av bostadsförmånens penningvärde beträffande bostad som blivit färdig före år 1961 inräknas för den del som överstiger 150 kvadratmeter hälften av utrymmen som avses i 1 mom. i bostadsarealen.
9 §
Om hyresnivån för bostäder i en kommun konstaterats vara lägre än de värden som angetts i 2 § 1 mom., kan dessa värden sänkas allmänt i kommunen, dock med högst 20 procent.
På motsvarande sätt kan i 2 § 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån eller deras värden som ändrats i enlighet med 1 mom. i denna paragraf sänkas på grund av bostadens läge i kommunen, dock med högst 20 procent.
Garageförmån
10 §
Penningvärdet av uppvärmt garage eller plats i ett uppvärmt parkeringshus är 58,00 € per månad i huvudstadsregionen och 37,00 € per månad i övriga delar av landet. Penningvärdet för kallt garage eller plats i ett kallt parkeringshus är 37,00 € per månad i huvudstadsregionen och 30,00 € per månad i övriga delar av landet.
Kostförmån
11 §
Kostförmånens värde är 4,90 € per måltid, om summan av de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren och momsen på dessa kostnader uppgår till minst 4,90 € och högst 8,20 €. Om summan understiger 4,90 € eller överstiger 8,20 €, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna och momsen på dessa kostnader.
12 §
Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Har arbetsgivaren kommit överens med måltidsstället om anordning av arbetsplatsmåltid (avtalsmåltid), betraktas det belopp som arbetsgivaren betalat till måltidsstället som den direkta kostnaden för måltiden.
Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället.
Ersättning som den skattskyldige betalt för måltiden till arbetsgivaren tas inte i beaktande vid uträkning av de direkta kostnaderna, utan den dras av från kostförmånens penningvärde.
13 §
Såsom penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid anses 3,68 € per måltid. Värdet av kostförmån som personalen i en skola, daghem eller motsvarande inrättning får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 2,94 € per måltid.
Penningvärdet av den kostförmån som personalen på hotell- och restaurangbranschen samt flygpersonalen erhållit under flygningen anses vara 4,17 € per måltid.
14 §
Värdet av förmån som erhållits i form av måltidskupong eller annat motsvarande betalningssätt med ett nominellt värde av högst 8,20 €, som inte har samband till avtalsmåltid, är 75 % av måltidskupongens nominella värde, dock minst 4,90 €. Måltidskupong med ett nominellt värde av över 8,20 € värderas upp till dess nominella värde.
Förutsättningen för att en måltidskupong enligt 1 mom. skall värderas till 75 procent av dess nominella värde är att den endast kan användas för måltid och att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. I annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Löntagaren kan få endast en kupong värderad på ovan nämnt sätt per sådan faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt kan ordna en måltid som motsvarar arbetsplatsmåltid.
Förmån med fritt uppehälle
15 §
Värdet av förmån med fri bostad, kost, belysning och värme är 371,00 € per månad i ett rum och 357,00 € per månad i ett samfällt rum.
16 §
För person i sjömanstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 9,80 € per dygn eller högst 220,50 € per månad.
Bilförmån
17 §
Om löntagaren eller hans familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning, betraktas den förmån han erhållit som bilförmån. Värdet av bilförmån fastställs i olika åldersgrupper enligt det år då bilen har tagits i bruk och som framgår av registerutdraget enligt följande:
a) Åldersgrupp A (bilar som tagits i bruk åren 2004-2006)
Fri bilförmån:
Det månatliga värdet av förmån utgör 1,4 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 250,00 euro eller 16 cent per kilometer.
Förmån att använda bil:
Det månatliga värdet av förmån utgör 1,4 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 90,00 euro eller 6 cent per kilometer.
b) Åldersgrupp B (bilar som tagits i bruk åren 1992-2003)
Fri bilförmån:
Det månatliga värdet av förmån utgör 1,2 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 260,00 euro eller 17 cent per kilometer.
Förmån att använda bil:
Det månatliga värdet av förmån utgör 1,2 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 100,00 euro eller 7 cent per kilometer.
c) Åldersgrupp C (bilarna som tagits i bruk före år 1992)
Månatligt värde | Värde enligt körjournal eller annan tillförlitligt utredning som lagts fram av den skattskyldige eller skattemyndigheten | ||
euro/mån | grundvärde euro/mån | + värde per kilometer euro/km | |
I bilklassen, | |||
slagvolym högst 1600 cm3 | |||
- fri bilförmån - förmån att använda bil |
448,00 254,00 |
128,00 128,00 |
0,21 0,08 |
II bilklassen, | |||
slagvolym högst 2000 cm3 | |||
- fri bilförmån - förmån att använda bil |
575,00 360,00 |
195,00 195,00 |
0,25 0,11 |
III bilklassen, | |||
slagvolym över 2000 cm3 | |||
- fri bilförmån - förmån att använda bil |
704,00 444,00 |
249,00 249,00 |
0,30 0,13 |
Användning av värde per kilometer förutsätter körjournal eller annan tillförlitlig utredning om antalet kilometer som körts med bilen. Värdet av bilförmånen kan höjas vid beskattningens verkställande om det är uppenbart att privatkörningarna kommer att överstiga 18 000 kilometer om året.
Om arbetstagarens arbete är sådant att han använder flera olika naturaförmånsbilar under månaden, beräknas grundvärdet enligt den bil som han använt den största delen av månaden.
Bilförmån som fåtts utomlands hör till åldersgrupp C.
18 §
Med grundvärde avses i åldersgrupperna A och B procentandelen som uträknats på basis av bilens nyanskaffningspris. Med nyanskaffningspris avses det allmänna rekommenderade pris som var gällande för bilmodellen vid ingången av den månad då bilen togs i bruk och som importören eller, då denna saknas, partihandeln uppgett minskat med 3 400,00 €. Av detta pris beräknar man den i 17 § nämnda procentuella andelen. Det erhållna värdet avrundas nedåt till närmaste 10 euro.
19 §
Om arbetskörslorna med naturaförmånsbilen överstiger 30 000 kilometer under ett kalenderår eller om arbetstagaren måste byta naturaförmånsbilen på det sätt som avses i 17 § 3 mom., utgör förmånens grundvärde 80 procent av grundvärdet enligt 17 och 18 §.
20 §
I åldersgrupperna A och B beaktas vid bestämmande av bilförmånens värde den extra utrustning som skaffats i bilen utom vanliga vinterdäck och biltelefon. Som värdet på biltelefon betraktas värdet på mobiltelefon.
Värdet av extra utrustning läggs till bilens nyanskaffningspris till den del utrustningens värde överstiger 850,00 €. Om den rabatt som arbetsgivaren fått på extra utrustning överstiger en sedvanlig kassa- eller annan dylik rabatt, används som extra utrustningens värde det allmänna rekommenderade priset.
21 §
Klassen för bilar i åldersgruppen C bestäms enbart på grundval av slagvolymen.
22 §
Det är fråga om fri bilförmån när arbetsgivaren står för kostnaderna för bilen. Det är fråga om förmånen att använda bil när löntagaren själv betalar åtminstone bränslekostnaderna för bilen.
Ersättning som löntagaren betalar till arbetsgivaren för bilkostnaderna dras av från penningvärdet av fri bilförmån eller förmånen att använda bil.
23 §
Vid värdering av bilförmån räknas användning av bilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till privatkörning.
24 §
Penningvärdet av bilförmån skall höjas med 390,00 euro per månad eller 26 cent per kilometer, om bilen körs av en av arbetsgivaren anställd chaufför.
25 §
Av körjournal som avses i 17 § skall framgå hur många kilometer som dagligen under skatteåret körts med bilen.
Om arbetskörslorna med bilen skall följande uppgifter dagligen antecknas i körjournalen:
- tidpunkten i början och i slutet av körningen,
- körningens avfärds- och ankomstplats samt vid behov rutten,
- utslaget på vägmätaren i början och i slutet av körningen,
- körsträckan,
- ändamålet med körningen och
- bilens användare.
Telefonförmån
26 §
Penningvärdet av telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivaren bekostat en telefon i löntagarens hem är 20,00 € per månad. Förmånens värde täcker kostnaderna för samtalen.
Värdet av naturaförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat en mobiltelefon till löntagaren är 20,00 € per månad. Förmånens värde täcker kostnaderna för samtalen, textmeddelandena och multimediemeddelandena.
Tillämpning av det gängse värdet
27 §
Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde.
Ikraftträdande
28 §
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas vid verkställandet av förskottsinnehållning under 2006 och vid beskattningen för år 2006.
Helsingfors den 30 november 2005
Generaldirektör Jukka Tammi
Överinspektör Merja Hartikka-Simula