Utlämnande av uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret

I det här dokumentet finns det information om uppgifter som utlämnas ur det positiva kreditupplysningsregistret, om mottagare av uppgifter och om användningsändamålen för de uppgifter som utlämnas i den första fasen av ibruktagandet.

Det positiva kreditupplysningsregistret tas i bruk i två faser. I den första fasen från och med den 1 februari 2024 anmäls uppgifter om konsumentkrediter och därmed likställda krediter till registret. Användningen av uppgifterna börjar den 1 april 2024 för den första fasens del. I den andra fasen i slutet av år 2025 börjar kreditgivare anmäla krediter som beviljats till andra fysiska personer än konsumenter. Användningen av uppgifterna börjar den 1 april 2026 i den andra fasen. Användningen av uppgifterna för den andra fasens del behandlas i ett separat dokument, som publiceras närmare ibruktagandet av den andra fasen.

I detta dokument ges inga detaljerade anvisningar om hur organisationen kan ansöka om dataanvändningstillstånd, sköta ärenden med Inkomstregisterenheten eller tekniskt hämta utdraget ur kreditupplysningsregistret. I dokumentet behandlas inte heller hur en privatperson kommer åt sina egna uppgifter eller övriga rättigheter som en registrerad har i enlighet med EU:s allmänna dataskyddsförordning.

Information om ovan nämnda ärenden hittar du i följande anvisningar (en del av dem publiceras senare):

• gränssnittsbeskrivning för förfrågan om utdrag ur kreditupplysningsregistret (pdf)
• allmänna anvisningar för programutvecklare (pdf)
• anvisning för ansökan om dataanvändningstillstånd för kreditgivare
• vår dataskyddspraxis
• anvisningar för e-tjänsten för privatpersoner 

Inkomstregisterenheten har inte behörighet att ge anvisningar om hur organisationen ska använda uppgifterna i utdraget ur kreditupplysningsregistret när organisationen beviljar en kredit. Anvisningarna som gäller kreditgivningsprocessen ges av de myndigheter som utövar tillsyn.

1 Termer som används i dokumentet

Med en konsumentkredit avses en konsumentkredit eller därmed likställd kredit på vilken bestämmelserna i kap. 7 eller kap. 7 a i konsumentskyddslagen (38/1978) tillämpas.

Med en kreditgivare avses en näringsidkare i enlighet med konsumentskyddslagen, som enligt avtal lämnar eller utfäster sig att lämna en kredittagare en kredit som lån, betalningsanstånd eller som något annat motsvarande ekonomiskt arrangemang. Som kreditgivare räknas även en sådan näringsidkare som till kredittagaren förmedlar en kredit som beviljats av någon annan än en kreditgivare (förmedlare av person-till-person-lån).

I detta dokument avses med kreditgivare även en aktör som i en annan situation än när en kredit beviljas är skyldig att bedöma en konsuments kreditvärdighet eller kontrollera att uppgifterna som gäller kredittagaren är aktuella. Kreditgivarna som har rätt att använda uppgifterna i det positiva kreditupplysningsregistret specificeras i 21 § i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister (739/2022).

Med ett utdrag ur kreditupplysningsregistret avses den kreditupplysningsrapport som nämns i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister.

2 Sekretess och offentlighet för uppgifter i det positiva kreditupplysningsregistret

2.1 Sekretessbelagda uppgifter och personuppgifter

Enligt 3 § i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister är de uppgifter som registrerats i det positiva kreditupplysningsregistret sekretessbelagda, med undantag för den anmälningsskyldiges namn och företags- och organisationsnummer eller utländska organisationsnummer. Uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret får överlämnas endast för de användningsändamål som specificerats i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister.

Förutom detta kan uppgifter överlämnas från det positiva kreditupplysningsregistret för följande användningsändamål i enlighet med lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, nedan offentlighetslagen):

• en parts rätt att ta del av en handling (11 §)
• rätt att ta del av en handling som gäller en själv (12 §)
• till exempel en handräckning som myndigheten lämnar (26 § 3 mom.)
• till exempel behandlingen av ett förhandsbesked, ett förhandsavgörande eller en klagan (29 § 1 mom. 3 och 4 punkten).

Uppgifterna i det positiva kreditupplysningsregistret är personuppgifter, för vilka man vid behandlingen ska iaktta Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (allmän dataskyddsförordning) om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG samt bestämmelserna i dataskyddslagen (1050/2018).

Vid behandlingen av registrets uppgifter ska man följa kraven på datasäkerhet och skyddet för privatliv samt god data- och informationshantering. Uppgifterna som fås ut registret omfattas av sekretess och tystnadsplikt, det vill säga uppgifterna får inte röjas eller användas för att skaffa sig själv eller någon annan fördel (22 § och 23 § i offentlighetslagen).

2.2 Offentliga uppgifter

Den anmälningsskyldiges namn, företags- och organisationsnummer och utländska organisationsnummer som har lagrats i det positiva kreditupplysningsregistret utgör offentliga uppgifter. På webbsidan för det positiva kreditupplysningsregistret finns information om de kreditgivare som har godkänts som anmälare och för vilka ett positivt beslut om öppnandet av en förbindelse har fattats.

Anmälare av uppgifter

3 Användare av uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret

Men användare av uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret avses de kreditgivare och myndigheter som har en i lag fastställd rätt att få uppgifter ur registret. Användare av uppgifter är även kreditupplysningsföretag, till vilka uppgiften om ett frivilligt kreditförbud kan utlämnas om personen som har ställt förbudet ger sitt samtycke till det.

En avgift tas ut för utlämnandet av ett utdrag ur kreditupplysningsregistret till kreditgivarna. Myndigheter och kreditupplysningsföretag betalar däremot inte för utlämnandet av uppgifterna. Avgiften baserar sig på lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och på förordningen om grunderna för avgifter till staten (211/1992) samt på finansministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer som gäller det positiva kreditupplysningsregistret 2024 (1108/2023). Finansministeriets förordning fastställer avgiften som tas ut på utdraget ur kreditupplysningsregistret. Förordningen är i kraft en viss tid och den förnyas årligen. 

3.1 Kreditgivare och användningsändamålen för utdraget ur kreditupplysningsregistret

I 21 § i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister finns det bestämmelser om de kreditgivare till vilka uppgifterna i utdraget ur kreditupplysningsregistret som avses i 22 § kan överlämnas från registret trots sekretessbestämmelserna. Dessutom finns det i 21 § i lagen bestämmelser om de användningsändamål för vilka Inkomstregisterenheten kan överlämna de uppgifter som finns i utdraget ur kreditupplysningsregistret till kreditgivare. Uppgifterna får inte användas till andra ändamål än dem som har föreskrivits i lag. Kreditgivaren ansvarar för att uppgifterna som fåtts från det positiva kreditupplysningsregistret används på lagstadgat sätt.

3.1.1 Användningen av uppgifterna vid kreditgivningen

Kreditgivarna får använda registrets uppgifter för bedömningar av personers kreditvärdighet i samband med kreditgivning. Uppgifterna som utlämnas från registret är sådana som redan nu ska användas vid bedömningen av en fysisk persons kreditvärdighet.

Inkomstregisterenheten tar inte ställning till bedömningen av kreditvärdigheten eller exempelvis till i vilka situationer kreditgivaren ska beställa utdraget ur kreditupplysningsregistret eller hur gamla utdrag som kan användas vid kreditgivningen. Konsumentombudsmannen och Finansinspektionen övervakar användningen av utdrag ur kreditupplysningsregistret vid bedömningen av kreditvärdigheten. Dataombudsmannen övervakar lagenligheten vid behandlingen av personuppgifter.

Mer information om användningen av och användningsändamålet för uppgifterna i utdraget ur kreditupplysningsregistret:

Konsumentskyddslagen (38/1978) (finlex.fi)
Kreditinstitutslagen (610/2014) (finlex.fi)

Konsumentombudsmannens riktlinje om tillhandahållandet av konsumentkrediter (kkv.fi)

Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar 4/2018: Hantering av kreditrisker och bedömning av kreditvärdigheten i företag under tillsyn inom finanssektorn
Dnr FIVA 10/01.11/2020, Utfärdat 5.3.2018, ändringsdatum 20.10.2020, gäller från 30.6.2021 tills vidare

3.1.2 Kreditgivarnas rätt att få uppgifter

I den första ibruktagandefasen av registret har följande kreditgivare som specificerats i 21 § i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister rätt att få uppgifter:

A. Kreditgivare som Finansinspektionen utövar tillsyn över eller kreditgivare eller förmedlare av person-till-person-lån som är införda i registret över kreditgivare och som beviljar eller förmedlar konsumentkrediter som anmäls till det positiva kreditupplysningsregistret (en anmälningsskyldig näringsidkare enligt 16 § 1 mom. i lagen). Rätten att få uppgifter finns i följande situationer:

• • Kreditgivaren har en skyldighet enligt konsumentskyddslagen att bedöma konsumentens kreditvärdighet före kreditavtalet ingås eller efter att kreditavtalet har ingåtts om kreditbeloppet eller kreditgränsen höjs på ett betydande sätt.
  • Kreditgivaren har en skyldighet enligt konsumentskyddslagen att kontrollera att informationen om konsumenten är aktuell när konsumenten och kreditgivaren efter att kreditavtalet har ingåtts kommer överens om att kreditbeloppet eller kreditgränsen höjs.
  • Konsumenten ansöker om andra ändringar i kreditens villkor än en höjning av kreditbeloppet eller kreditgränsen och ändringen förutsätter att konsumentens kreditvärdighet bedöms.
  • Det handlar om ställande eller godkännande av en sådan borgen eller tredjemanspant, som ställs som säkerhet för betalning av en kredit som sparas i registret.

Punkt A omfattar också i Finland etablerade filialer till utländska EES-tillsynsobjekt och utländska tillsynsobjekt som erbjuder tjänster i Finland utan att etablera en filial. En filial till ett utländskt EES-tillsynsobjekt kan vara antingen en filial till en EES-stats kreditinstitut eller en filial till ett tredjelands kreditinstitut, vilken är etablerad i en EES-stat. Tillhandahållandet av tjänster utan att etablera en filial är möjligt endast för sådana EES-tillsynsobjekt som har koncession i en annan EES-stat.

B. Andra än de ovan nämnda kreditgivarna har rätt att få uppgifter i följande situationer:

• • Kreditgivaren har en skyldighet enligt konsumentskyddslagen att bedöma konsumentens kreditvärdighet före kreditavtalet ingås.
  • Kreditgivaren har en skyldighet enligt konsumentskyddslagen att bedöma konsumentens kreditvärdighet eller kontrollera att informationen om konsumenten är aktuell när konsumenten och kreditgivaren efter att kreditavtalet har ingåtts kommer överens om att kreditbeloppet eller kreditgränsen höjs.
  • Kreditgivaren har en skyldighet enligt konsumentskyddslagen att kontrollera att informationen om konsumenten är aktuell när konsumenten och kreditgivaren efter att kreditavtalet har ingåtts kommer överens om att kreditbeloppet eller kreditgränsen höjs.

3.1.3 Användningsändamål för utdraget ur kreditupplysningsregistret

Vid beställningen av ett utdrag ur kreditupplysningsregistret måste kreditgivaren meddela användningsändamålet för utdraget. Tillåtna användningsändamål är

• nytt konsumentkreditavtal
• höjning av beloppet eller kreditgränsen för en konsumentkredit
• ändring av villkoren för en konsumentkredit
• borgen eller tredjemanspant för en konsumentkredit
• nytt kreditavtal
• höjning av kreditbeloppet eller kreditgränsen
• ändring av kreditvillkoren
• borgen eller tredjemanspant.

De fyra första användningsändamålen används i den första ibruktagandefasen för registret. De gäller alltså konsumentkrediter och med konsumentkrediter jämställda krediter. De fyra sista användningsändamålen tas i bruk i den andra ibruktagandefasen för registret på våren 2026. Det kan även finnas flera användningsändamål i samma beställning, varvid de alla ska anmälas.

Ett nytt konsumentkreditavtal anmäls som användningsändamål för utdraget ur kreditupplysningsregistret när en kreditgivare är skyldig att bedöma en konsuments kreditvärdighet innan kreditgivaren ingår ett nytt kreditavtal med konsumenten.

En höjning av beloppet eller kreditgränsen för en konsumentkredit anmäls som användningsändamål för utdraget ur kreditupplysningsregistret när kreditbeloppet eller kreditgränsen höjs i förhållande till det ursprungliga kreditbeloppet, varvid kreditgivaren har ett behov att bedöma konsumentens betalningsförmåga på nytt eller kontrollera konsumentens aktuella uppgifter.

En ändring av villkoren för en konsumentkredit anmäls som användningsändamål för utdraget ur kreditupplysningsregistret när gäldenären ansöker om sådana ändringar i kreditens villkor som inte gäller en höjning av kreditbeloppet eller kreditgränsen men som förutsätter en bedömning av gäldenärens kreditvärdighet. Sådana ändringar är till exempel amorteringsfria perioder, en förlängning av kreditperioden, en ändring av betalningsposterna och andra motsvarande ändringar av betalningsprogrammet, en ändring av säkerheten för krediten samt en ändring av kreditens referensränta, räntetyp eller marginalränta.

Ändringen av kreditens villkor ska ha betydelse för bedömningen av konsumentens förmåga att sköta krediten. Kreditgivaren har inte rätt att använda uppgifterna i det positiva kreditupplysningsregistret när ändringen är oväsentlig eller ringa med tanke på gäldenärens förmåga att sköta krediten, till exempel om förfallodagen för den regelbundna betalningsposten ändras. En förutsättning är dessutom att gäldenären själv ansöker om ändringar i uppgifterna för sin kredit. Sålunda får kreditgivaren inte använda uppgifterna i det positiva kreditupplysningsregistret på eget initiativ utan att gäldenären meddelat kreditgivaren att hen avser ansöka om ändring i kreditavtalet.

En borgen eller tredjemanspant för en konsumentkredit anmäls som användningsändamål för utdraget ur kreditupplysningsregistret när det handlar om ställande eller godkännande av en sådan borgen eller tredjemanspant som ställs som säkerhet för betalning av en kredit som sparas i registret. Kreditgivaren får sålunda använda uppgifterna om borgensmannen och tredjemanspantsättaren i utdraget ur kreditupplysningsregistret när kreditgivaren bedömer den föreslagna säkerhetens godtagbarhet och borgensmannens ställning. Kreditgivaren får inte använda uppgifterna i utdraget ur kreditupplysningsregistret om borgen eller tredjemanspant ges som säkerhet för en kredit som beviljas till en annan part än en fysisk person, till exempel ett lån till ett aktiebolag.

3.1.4 Övriga tillåtna användningsändamål för utdraget ur kreditupplysningsregistret

Uppgifter som fåtts ur det positiva kreditupplysningsregistret får inte användas till något annat ändamål än det användningsändamål för vilka uppgifterna har lämnats ut ur registret. Som ett undantag till detta får uppgifter som redan tidigare har lämnats ut från registret ändå användas även för följande ändamål:

• Utlämnande av uppgifter till Statskontoret

Kreditgivaren får lämna ut uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret till Statskontoret i samband med ansökan om ersättning enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996) (21 § 3 mom. i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister).

• Utlämnande av uppgifter till borgensman eller tredjemanspantsättare

Kreditgivaren får lämna ut uppgifter som fåtts från det positiva kreditupplysningsregistret till borgensmannen eller pantgivaren, om det handlar om uppfyllande av informationsplikten enligt 12 och 14 § i lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999, nedan lagen om borgen) eller om personen har gett sitt samtycke till att uppgifterna lämnas ut till borgensmannen eller pantgivaren.

Enligt 12 § i lagen om borgen ska kreditgivaren innan borgen ställs till borgensmannen meddela sådana omständigheter i anslutning till huvudskulden som är föremål för borgen som på ett väsentligt sätt inverkar på borgensmannens ställning samt gäldenärens utfästelser och andra omständigheter i anslutning till dennes betalningsförmåga som kan antas ha betydelse för borgensmannen.

Utifrån 14 § i lagen om borgen har en borgensman rätt att under giltighetstiden för borgen begära information av kreditgivaren om gäldenärens utfästelser och andra omständigheter i anslutning till dennes betalningsförmåga vilka kan antas ha betydelse för borgensmannen. Kreditgivaren kan sålunda på borgensmannens begäran även utlämna uppgifter som fåtts ur det positiva kreditupplysningsregistret. Informationsplikten enligt 14 § i lagen om borgen gäller dock endast sådana omständigheter som kreditgivaren känner till och som borgensmannen kan upplysas om utan särskilda utredningar.

Borgensmannen kan av kreditgivaren endast begära sådana uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret som kreditgivaren har rätt att få ur registret. Kreditgivaren kan till borgensmannen utlämna sådana uppgifter som kreditgivaren har inhämtat från registret under kreditförhållandet i situationer då krediten beviljas eller kreditavtalet ändras. Kreditgivaren har inte rätt att särskilt inhämta uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret på borgensmannens begäran, eftersom det i lagen inte föreskrivs om ett sådant användningsändamål.

Enligt 41 § i lagen om borgen tillämpas ovan konstaterade informationsplikt för kreditgivaren också på tredjemanspantsättare, och sålunda har kreditgivarna motsvarande skyldigheter också gentemot tredjemanspantsättare.

• Fullföljande av förpliktelser i anknytning till hantering av kreditrisker

Kreditgivaren kan använda uppgifter om sin kund som kreditgivaren har fått ur det positiva kreditupplysningsregistret för bedömning av kreditvärdigheten för att uppfylla vissa förpliktelser. Dessa förpliktelser är lagstadgade och de anknyter till hanteringen av kreditrisker. Användningen av sådana uppgifter gäller dock endast sådana kreditgivare som omfattas av annanstans i lag särskilt föreskrivna förpliktelser i samband med hanteringen av kreditrisker.

Mer information om övriga användningsändamål

Lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996) (finlex.fi)
Lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999) (finlex.fi)

3.1.5 Kreditgivarens informeringsskyldighet

En kreditgivare som använder uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret ska se till att kreditsökande på förhand kan få information om användningen av sina uppgifter och ur vilket register uppgifterna inhämtas.

Om kreditgivaren förkastar en kreditansökan som en kreditsökande har gjort utifrån uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret, ska kreditgivaren omedelbart efter beslutet underrätta den kreditsökande om en sådan användning av kreditupplysningar och om vilket register uppgifterna härstammar från.

3.2 Myndigheter

Uppgifter kan utlämnas ur det positiva kreditupplysningsregistret till följande myndigheter för deras lagstadgade uppgifter: Finlands Bank, Verket för finansiell stabilitet, Finansinspektionen, konsumentombudsmannen, Konkurrens- och konsumentverket samt Statistikcentralen. Myndigheterna använder uppgifterna bland annat för tillsyn och uppföljning av kreditmarknaderna och stabiliteten på finansmarknaderna, som stöd för beslutsfattande samt för statistikföring.

Informationsinnehållet som utlämnas från registret till myndigheterna avviker från uppgifterna i utdraget ur kreditupplysningsregistret som utlämnas till kreditgivare. Uppgifterna som utlämnas ur det positiva kreditupplysningsregistret till myndigheter har specificerats i enlighet med varje myndighets behov och användningsändamål så att endast sådana uppgifter utlämnas som är nödvändiga för att myndigheten i fråga kan sköta sina lagstadgade uppgifter.

3.3 Uppgiften om ett frivilligt kreditförbud till kreditupplysningsföretag

Uppgiften om ett frivilligt kreditförbud som personen har gjort kan utlämnas från registret till kreditupplysningsföretag. En fysisk person kan sätta upp ett frivilligt kreditförbud för sig själv i det positiva kreditupplysningsregistrets e-tjänst. Kreditförbudet kan gälla för en viss tid eller tills vidare. Personen måste också välja en orsak till kreditförbudet. Alternativen är risk för identitetsstöld, hantering av egen ekonomi och annan orsak. Om den kreditsökande har ett frivilligt kreditförbud kan kreditgivaren förhålla sig med särskild försiktighet och omsorg till kreditgivningen.

Personen kan ge ett frivilligt och uttryckligt samtycke till att uppgiften om det frivilliga kreditförbudet som hen har ställt kan utlämnas vidare till kreditupplysningsföretagen. När en person ger sitt samtycke kan uppgiften om kreditförbudet utlämnas till alla aktörer som bedriver kreditupplysningsverksamhet. Det finns för tillfället två företag i Finland som bedriver kreditupplysningsverksamhet och hanterar personers kreditupplysningar: Dun & Bradstreet Finland Oy ch Suomen Asiakastieto Oy. I det positiva kreditupplysningsregistret kallas dessa företag ”kreditupplysningsföretag”.

Uppgiften om ett frivilligt kreditförbud förmedlas sålunda inte automatiskt från det positiva kreditupplysningsregistret till de kreditupplysningsregister som avses i kreditupplysningslagen, utan utlämnandet av uppgiften förutsätter alltid en aktiv åtgärd av den fysiska personen. Personen kan återta sitt samtycke när som helst. Kreditupplysningsföretagen kan spara uppgiften i det register som avses i kreditupplysningslagen (527/2007) samt utlämna uppgiften vidare för ändamål som specificerats i 19 § i kreditupplysningslagen. Sådana användningsändamål är till exempel utlåning av egendom, uthyrning av bostad, förfrågan om gäldenärens betalningsbeteende, förfrågan för indrivning, anställning och företagsbedömning.

Mer information om kreditupplysningsföretag:

Kreditupplysningslagen (527/2007) (finlex.fi)
Dun & Bradstreet Finland Oy (dnb.com)
Suomen Asiakastieto Oy (asiakastieto.fi)

4 Uppgifterna i utdraget ur kreditupplysningsregistret

Ur det positiva kreditupplysningsregistret utlämnas det till kreditgivarna uppgifter enligt vad 22 § i lagen säger om kreditupplysningsrapporten. Det positiva kreditupplysningsregistret använder termen ”utdrag ur kreditupplysningsregistret” för den kreditupplysningsrapport som avses i lagen.

Ett utdrag ur kreditupplysningsregistret är en sammanfattning av de uppgifter om personen som sparats i det positiva kreditupplysningsregistret. Uppgifterna som levereras via utdraget har specificerats i 22 § i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister. Det är inte möjligt att ha andra än i lagen specificerade uppgifter på utdraget. Informationsinnehållet i utdraget är det samma för alla kreditgivare som har rätt att få uppgifter från registret. I utdraget levereras de uppgifter som senast har anmälts om personens krediter till registret.

I utdraget ur kreditupplysningsregistret finns uppgifter om personens krediter och inkomster samt uppgiften om ett frivilligt kreditförbud. Inkomstuppgifter, dvs. uppgifter om de löner, pensioner och förmåner som betalats till personen i fråga, har fåtts från inkomstregistret. Inkomstuppgifterna delas in i löne- och förmånsuppgifter på utdraget. Inkomstuppgifterna visas som månadsinkomster för de senaste fulla 12 månaderna.

Om personen har bestridit korrektheten i kreditens uppgifter i enlighet med artikel 18 punkt 1.a i EU:s allmänna dataskyddsförordning och krävt begränsad behandling av sina uppgifter finns det en anteckning om detta i utdraget ur kreditupplysningsregistret. Trots kravet på begränsad behandling överlämnas uppgifterna på utdraget. Kreditgivaren får dock uppgiften att det är skäl att till vissa delar mer noggrant än normalt kontrollera uppgifterna i utdraget från övriga källor, inklusive från den person vars utdrag ur kreditupplysningsregistret det handlar om. Anteckningen finns kvar tills Inkomstregisterenheten har försäkrat sig om korrektheten i uppgifterna.

I utdraget ur kreditupplysningsregistret finns följande uppgifter:

Identifikationsuppgifter

• personbeteckning för den person vars uppgifter samlats på utdraget
• identifierare för den organisation som beställt utdraget.

Frivilligt kreditförbud

• Om personen har ett giltigt frivilligt kreditförbud innehåller utdraget uppgiften om kreditförbudet samt orsaken till förbudet.

Sammandrag av kreditupplysningar

• antalet kreditgivare och förmedlare av person-till-person-lån som beviljat eller förmedlat krediter till personen
• antalet krediter som personen har
• det sammanlagda beloppet av de prestationer som senast betalats för krediterna (den amortering, ränta eller kostnad som senast betalats för varje kredit räknas med i summan)
• beloppet av månadsavgifterna för leasingavtal sammanlagt (inklusive även räntor och kostnader)
• antalet krediter där personen är borgensman.

Kreditens uppgifter – engångskredit, fortlöpande kredit, borgensfordran på studielån och leasing

• datum för ingående av kreditavtalet
• antalet gäldenärer
• kreditens valuta
• förfallodagar för betalningsposter som försenats med minst 60 dagar och belopp för obetalda betalningsposter
• uppgift om uppsägning av krediten
• uppgift om att kredittagaren har bestridit korrektheten i kreditens uppgifter
• uppgift om att kredittagarens kredit omfattas av ett betalningsprogram för skuldsanering
• uppgift om att kredittagarens kredit omfattas av ett företagssaneringsprogram.

Om krediten ingår i ett betalningsprogram för skuldsanering eller i ett företagssaneringsprogram inverkar detta på hur uppgifter visas på utdraget ur kreditupplysningsregistret. I sammandraget beaktas antalet krediter, kreditgivare och krediter som man gått i borgen för, men amorteringarna räknas inte med i summan över senast betalda prestationer. Kreditens övriga uppgifter visas inte på registerutdraget. Mindre omfattande uppgifter visas på utdraget också om krediten har flera medgäldenärer och någon av dessa omfattas av ett betalningsprogram för skuldsanering eller ett företagssaneringsprogram. Om kredittagaren har bestridit korrektheten i uppgifterna om krediten finns det en anteckning om detta på utdraget.

Kreditens uppgifter – engångskredit och borgensfordran på studielån

• kreditens användningsändamål
  • bostadslån, bostadslån för första bostad, bostadslån för fritidsbostad, bostadslån för placeringsbostad, studielån, konsumentkredit för anskaffning av trafikmedel, annan konsumentkredit, annan kredit, kredit för näringsverksamhet eller borgensfordran på studielån
• uppgift om huruvida det ställts en säkerhet för krediten samt typen av säkerhet
  • bostadsegendom, annan fast egendom, objekt för avbetalningsfinansiering, annan lös egendom, annan säkerhet, personborgen, statsborgen eller annan borgen
• betalningsprogrammets sista förfallodag
• amorteringssätt, om krediten betalas i en post (bullet) eller om den sista betalningsposten är betydligt större än den regelbundna betalningsposten (balloon)
• amorteringsintervall (uppgiften anges i månader, till exempel 1, 3 eller 6)
• start- och slutdatum för amorteringsfria perioder för pågående och framtida perioder
• periodens slut
• beviljat belopp
• lyft belopp
• kreditens nuvarande saldo.

Kreditens uppgifter – fortlöpande kredit

• kreditlimit
• använt belopp av en kredit samt valuteringsdag
• start- och slutdatum för amorteringsfria perioder för pågående och framtida perioder

Kreditens uppgifter – leasing

• leasingavtalets startdatum
• slutlig köpesumma, om avtalet förutsätter inlösen.

Inkomstuppgifter

• I utdraget ur kreditupplysningsregistret visas personens inkomstuppgifter för de senaste 12 kalendermånaderna. Uppgifterna visas endast för hela kalendermånader. Inkomsterna fördelas för varje månad i löner och förmåner och vidare i brutto- och nettoinkomster. Betalaren av löner eller förmåner visas inte. Grunderna för förmånerna specificeras inte utan alla förmåner visas som ett totalbelopp. 
• Till lönerna räknas alla inkomstslag som anmäls till inkomstregistret förutom skattefria kilometerersättningar, måltidsersättningar och dagtraktamenten. Till förmånerna räknas nästan alla förmåner som anmäls till inkomstregistret. Beräkningsformeln för inkomstuppgifterna har publicerats på den här webbplatsen.

Beräkning av inkomstuppgifter

Om en person har lagts till krediten som kredittagare efter att krediten har anmälts till registret inverkar detta på hur uppgifterna visas på utdraget ur kreditupplysningsregistret: på registerutdraget visas endast de uppgifter om krediten som har gällt medan personen har varit part till krediten.

Följande uppgifter visas inte alls på utdraget:

• Amorteringsfria perioder som inte längre är i kraft eller som avslutas samma dag som personen läggs till som part till krediten
• Startdatum för amorteringsfri period om personen har lagts till som part till krediten först efter detta datum
• Datum för ingående av kreditavtalet om personen har lagts till som part till krediten först efter detta datum
• Beviljat och lyft kreditbelopp om dessa inte har ändrats då personen har lagts till som part till krediten eller efter denna tidpunkt
• Använt belopp av och värderingsdag för en fortlöpande kredit om dessa inte har ändrats då personen har lagts till som part till krediten eller efter denna tidpunkt
• Leasingavtalets startdatum om personen har lagts till som part till krediten först efter detta datum

Betalningstransaktioner räknas inte heller med i summan av prestationer som personen senast har betalat för krediterna om betalningstransaktionernas betalningsdag är tidigare eller lika med den tidpunkt då personen har lagts till som part till krediten.

Om personen inte har aktiva krediter, det vill säga krediter som har anmälts till det positiva kreditupplysningsregistret och som inte har anmälts som avslutade, är antalet krediter och antalet kreditgivare som har beviljat lån 0 för denna person. Dessutom visas det på utdraget antalet krediter som personen har gått i borgen för, personens inkomstuppgifter samt en uppgift om ett eventuellt frivilligt kreditförbud.

Om personen har avlidit får den kreditgivare som har begärt utdraget ur kreditupplysningsregistret som svar endast information om att personen har avlidit, samt dödsdagen.

5 Tillgången till uppgifter förutsätter ett dataanvändningstillstånd

I 27 a § i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister står det för kreditgivares del uttryckligen att en förutsättning för utlämnande av uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret är ett beslut som utfärdas på ansökan av kreditgivaren. Inkomstregisterenheten fattar utifrån en ansökan av kreditgivaren ett beslut om dataanvändningstillstånd som ger kreditgivaren rätt att få uppgifter ifall de lagstadgade förutsättningarna för kreditgivarens rätt att få uppgifter uppfylls och om kreditgivaren har lagt fram en tillräcklig utredning om företaget och dess verksamhet, användningsändamålet för uppgifterna samt skyddet av uppgifterna och tillsynen över användningen av dem. Inkomstregisterenheten måste som myndighet som ansvarar för utlämnandet av uppgifterna före uppgifterna utlämnas försäkra sig om att man i verksamheten för den aktör som begär uppgifterna har säkerställt en datasäker behandling av de sekretessbelagda uppgifter och personuppgifter som begärs ur registret.

Beslutet om dataanvändningstillstånd är ett förvaltningsbeslut och på det tillämpas bestämmelserna i 7 kap. i förvaltningslagen (434/2003). Ändring i beslutet kan sökas på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Inkomstregisterenheten har rätt att vägra att ge ut uppgifter och rätt att återkalla tillståndet, om de förutsättningar för utlämnande av uppgifter som anges i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister eller i någon annan lag inte uppfylls.

I lagen om ett positivt kreditupplysningsregister finns inga särskilda bestämmelser om förfarandet för dataanvändningstillstånd för myndigheter och kreditupplysningsföretag, men registrets förfarande för dataanvändningstillstånd gäller också dessa användare av registrets uppgifter.