Registrets första år kommer till sitt slut – vad har vi lärt oss och var kan vi utvecklas

10.12.2024

Det positiva kreditupplysningsregistret inledde sin verksamhet den 1 april 2024, så registret har nu varit i bruk i cirka åtta månader. Registret innehåller för närvarande cirka 12,5 miljoner krediter från finländska hushåll. Registrets inledande skede har omfattat såväl framgångar som utmaningar.

Det positiva kreditupplysningsregistret öppnades i början av april. Kreditgivarna anmäler till exempel bostadslån, konsumtionskrediter, studielån, kreditkort och avbetalningsfinansiering till registret. Registret omfattar för närvarande cirka 12,5 miljoner krediter, sammanlagt nästan 151 miljarder euro. Kreditgivarna ska använda det utdrag ur kreditupplysningsregistret som de beställt när de bedömer kreditsökandenas kreditvärdighet. Per månad beställs cirka 550 000 utdrag.

Utdraget beställs alltid när en person:

ansöker om ny kredit
höjer kreditbeloppet
ansöker om en sådan ändring i kreditvillkoren som förutsätter bedömning av kreditvärdigheten
kreditgivaren godkänner borgen eller tredjemanspant som säkerhet för krediten.

I själva registret fattas inga kreditbeslut, utan vi skickar ett utdrag ur kreditupplysningsregistret till kreditgivaren med uppgifter om sökandens krediter och inkomster. Kreditgivaren ansvarar för hur de behandlar de uppgifter som de fått ur registret, samt för det kreditbeslut de fattar utifrån uppgifterna.

Rosor och ris om registret

Vi har fått positiv respons om registret från både intressentgrupper och privatpersoner. Intressentgrupperna upplever till exempel att uppgifterna i registret förbättrar kreditbeslutens kvalitet och påskyndar kreditprocessen. Privatpersoner har berömt att man i registrets e-tjänst ser sina egna krediter på ett heltäckande sätt, vilket underlättar planeringen av den egna ekonomin och förbättrar helhetssynen på den egna situationen. Även vår kundservice samt e-tjänstens användarvänlighet och det avgiftsfria frivilliga kreditförbudet har lyfts fram i vår positiva kundrespons.

Felaktiga uppgifter eller missförstånd?

Liksom ofta i samband med ibruktagandet av nya datasystem har vi också stött på utmaningar efter ibruktagandet av det positiva kreditupplysningsregistret. Privatpersoner har varit aktiva och kontaktat oss om eventuella felobservationer. Vi har fått rikligt med respons till exempel på hur skuldsaneringar och så kallade solidariska lån syns i registret. På vår webbplats har vi lagt till preciseringar och förtydliganden om hur och varför ovan nämnda saker syns i registret.

Dessutom kontaktar våra kunder oss om de till exempel sett krediter i vår e-tjänst, vars giltighet de inte känner till: I vår e-tjänst har de till exempel kreditkort, avslutade krediter eller krediter som de inte känner till.

– Vi får uppgifterna om krediterna till registret direkt av kreditgivarna, dvs. om det finns fel eller brister i uppgifterna om krediterna ska kreditgivaren korrigera uppgifterna utan dröjsmål. Vi tackar för privatpersonernas observationer och anmälningar, vi har också förbättrat vår egen verksamhet samt kvaliteten på och anvisningarna för uppgifterna i registret, tackar Marjaana Ohralahti, ansvarig för registrets funktion.

I regel korrigerar kreditgivarna felaktiga uppgifter utan dröjsmål efter att kunden har kontaktat dem, men ibland har kreditgivaren inte kunnat nås eller så har de inte korrigerat felet trots kontakten. I sådana situationer kan man begära omprövning av registret. Hittills har vi fått relativt få rättelseyrkanden jämfört med registrets totala kreditbelopp, cirka 900 stycken.

Företagarnas intäktsuppgifter saknas i kreditupplysningsregisterutdragen

Vi har också fått rikligt med mediesynlighet och respons om avsaknaden av uppgifter om privata företagares intäkter i registret. Firmaföretagarnas och till exempel stipendiaternas intäktsuppgifter saknas i kreditupplysningsregisterutdraget, eftersom dessa uppgifter inte anmäls till inkomstregistret varifrån vi får inkomstuppgifterna. På vår webbplats har vi publicerat en nyhet och preciserande anvisningar om inkomstuppgifterna i kreditupplysningsregisterutdraget.

– I situationer där inkomstuppgifter inte syns i kreditupplysningsregisterutdraget ska kunderna ha möjlighet att komplettera sin kreditansökan även med tilläggsuppgifter, till exempel inkomstuppgifter. Vi kommer även i fortsättningen att göra vår del och förbättra våra anvisningar, försäkrar Ohralahti.

Felaktiga uppgifter i datainnehållet har korrigerats snabbt

Till registrets datainnehåll kom delvis felaktiga förmåns- och löneuppgifter från inkomstregistret på grund av tekniska utmaningar i dataöverföringen. Detta fel upptäckte vi internt och det korrigerades snabbt genast efter observationen. Från oktober till november hade också en del av löneuppgifterna uteblivit från registret, vilket i regel orsakade en brist på löneuppgifter för en månad för vissa personers kreditupplysningsregisterutdrag. Även detta problem på grund av ett tekniskt fel i dataöverföringen kunde åtgärdas snabbt efter observationen.

– Vi följer noggrannare än tidigare upp dataöverföringen mellan registren så att motsvarande situationer inte längre kan uppstå. Vi tror också att de svårigheter vi stött på har gjort registret ännu bättre. Vi har fått uppleva hur fint samarbetet med olika myndigheter och intressentgrupper fungerar. Det skulle naturligtvis vara idealiskt om registret inte hade några fel alls. Vi beklagar uppriktigt den skada och det missnöje som felaktiga uppgifter eventuellt orsakat kunderna, säger Ohralahti.

En noggrannare utredning av eventuella fel är ofta tidskrävande: Även om felet kan korrigeras snabbt kan eventuella konsekvenser för privatpersoner eller kreditupplysningsregisterutdrag som förmedlas till kreditgivare ta längre tid. Analysen av konsekvenserna förutsätter behandling av omfattande informationsmassor och korsjämförelse, varför en noggrannare bedömning av dem tar tid.

Anmälan om beställda utdrag ur kreditupplysningsregistret kan avslöja missbruk av uppgifterna

Syftet med registret är att förbättra privatpersoners möjligheter att hantera sin egen ekonomi och förhindra överskuldsättning i hushållen. I vår e-tjänst kan privatpersoner se omfattande uppgifter om sina egna krediter. Varje dag loggar cirka 5 500 personer in i e-tjänsten.

I e-tjänsten kan man också göra ett avgiftsfritt frivilligt kreditförbud. Kreditförbudet skyddar privatpersoner mot överskuldsättning och hjälper till exempel offer för identitetsstöld. Hittills har över 37 400 kreditförbud meddelats. Den vanligaste orsaken till förbudet har varit "risk för identitetsstöld". Antalet förbud ökar regelbundet alltid när medierna rapporterar om olika dataintrång eller dataläckage: Till exempel dataintrånget i Helsingfors stad och nyhetsrapporteringen i anslutning till det orsakade en betydande topp i antalet besök i e-tjänsten för det positiva kreditupplysningsregistret och antalet kreditförbud.

– I oktober införde vi en ny funktion: Ett meddelande skickas till kunden via Suomi.fi-meddelanden alltid när ett utdrag ur kreditupplysningsregistret har beställts från kundens uppgifter, berättar Ohralahti.

Utöver det frivilliga kreditförbudet är anmälningarna ett viktigt verktyg för privatpersoner för att skydda och övervaka användningen av egna uppgifter samt upptäcka eventuella missförhållanden.

Till det positiva kreditupplysningsregistret kommer även företagarnas krediter samt husbolagslån

Vi utvecklar det positiva kreditupplysningsregistret i samarbete med våra kunder och intressentgrupper. Även registrets datainnehåll utvidgas i framtiden. I det första skedet anmäldes konsumentkrediter och uppgifter om därmed jämförbara krediter till registret. I det andra skedet anmäler kreditgivarna krediter som beviljats andra privatpersoner än konsumenter till registret, dvs. krediter som hänför sig till en privatpersons näringsverksamhet. Dessa uppgifter kan kreditgivarna utnyttja från och med den 1 april 2026.

Riksdagen har beslutat att bevilja finansiering även för registrets tredje utvecklingsfas, där man kommer att anmäla uppgifter om delägarspecifika skuldandelar i bostadsaktiebolagens lån till registret, dvs. så kallade husbolagslån. Tidtabellen för anmälan och utnyttjande av husbolagslån preciseras i takt med att lagberedningen framskrider

Genom att lägga till husbolagslån i registret strävar man efter att förbättra omfattningen av registrets datainnehåll, eftersom de skulder som hänför sig till boendet utgör största delen av hushållens lånebörda.

Läs även

Sidan har senast uppdaterats 10.12.2024