Undersökning: anmälare av löneuppgifter upplever fördelar med inkomstregistret

Inkomstregistret infördes i början på år 2019, vilket förändrade praxis för anmälan av löneuppgifter. Inkomstregistret lät i början av året utföra en enkätundersökning som visade att 64 procent av bokföringsbyråerna och 71 procent av de övriga företaget upplever fördelar med inkomstregistret. 

Fördelar som uppgavs är bland annat att en årsanmälan inte längre behöver göras, en jämnare fördelning av arbetsmängden under året och digitaliserad praxis. En del respondenter berättade dock att arbetsmängden ökat och önskade särskilt att små företag fick lättnader till den utsatta tiden på fem dagar för anmälan. 

Inkomstregistret ansågs okomplicerat att använda bland 50 procent av bokföringsbyråerna och bland 57 procent av de övriga företagen. Bokföringsbyråer som använde den digitala laddningstjänsten för filer upplevde oftare än andra att tjänsten är lätt att använda. 

Inkomstregistret har gjort det snabbare för företag att anmäla löneuppgifter, men för bokföringsbyråer har processen blivit långsammare 

Av övriga företag uppgav 41 procent att det nu går snabbare att anmäla löneuppgifter. 54 procent av företagen använder det tekniska gränssnittet, 30 procent använder webblanketten och 20 procent använder laddningstjänsten. Företag som anmäler löneuppgifter själv använder i regel en kanal för anmälan, medan bokföringsbyråer vanligen använder flera olika kanaler för anmälan. 

39 procent av bokföringsbyråerna berättade att anmälan går snabbare nu med inkomstregistret.  Bokföringsbyråerna upplever oftare än andra företag att inkomstregistret gjort det långsammare att anmäla löneuppgifter.  

63 procent av bokföringsbyråerna använder det tekniska gränssnittet för anmälan, 37 procent använder webblanketten och 19 procent använder laddningstjänsten. Bokföringsbyråerna som använder det tekniska gränssnittet eller laddningstjänsten rapporterar att det nu går snabbare att göra anmälan, medan särskilt de som använde webblanketten berättade att det går långsammare att göra en anmälan.  

40 procent av bokföringsbyråerna och 45 procent av de övriga förtagen uppger att inkomstregistret automatiserat och digitaliserat arbetssätten. Särskilt de som använde laddningstjänsten och det tekniska gränssnittet uppgav att inkomstregistret automatiserat och digitaliserat arbetssätten.  

I båda respondentgrupperna upplevde bara cirka var femte att inkomstregistret medfört mera manuellt arbete.  

Inkomstregistret har medfört högre kostnader 

I och med införande av inkomstregistret har kostnaderna som en engångspost ökat i 48 procent av bokföringsbyråerna och i 32 procent av de övriga företagen. Det tekniska gränssnittet som kanal orsakade mera ökade kostnader av engångskaraktär än ärendehantering via övriga kanaler. 

29 procent av bokföringsbyråerna och 23 procent av de övriga företagen berättade om en kostnadsökning under en längre tidsperiod. Dock bedömde 66 procent av bokföringsbyråerna och 64 procent av de övriga företagen att kostnaderna hållits på samma nivå under en längre tid. Mest ökade kostnaderna på grund av systemens driftkostnader.  

Hälften av bokföringsbyråerna uppgav att inkomstregistret påverkade kunderna serviceavgifter. Nästan alla bokföringsbyråer som uppgav påverkan hade höjt sina serviceavgifter. 

Dessutom meddelar 16 procent av bokföringsbyråerna att affärsverksamheten utökats till följd av inkomstregistret.  

Anvisningarna och rapporterna i inkomstregistret behöver förbättras 

45 procent av bokföringsbyråerna och 51 procent av de övriga företagen anser att anvisningarna och informationen i inkomstregistret är tydliga. Å andra sidan ansågs anvisningarna som otydliga av 52 procent av bokföringsbyråerna och 43 procent av de övriga företagen.  

Inkomstregistret har olika rapporter för anmälare av uppgifter, bland annat som hjälp för avstämning.  

59 procent av bokföringsbyråerna och 39 procent av de övriga företagen använder rapporterna i inkomstregistret. Rapporter används oftare än genomsnittet i bokföringsbyråer med minst 2 anställda som använder webblankett för att göra anmälan.  42 procent av bokföringsbyråerna och 39 procent av de övriga företagen upplevde att rapporterna i inkomstregistret svarar mot behoven. 

Anvisningarna och rapporterna utvecklas i inkomstregistret utifrån respons från användare. Till exempel har rapporten över sammandraget av inkomstslagen i betalarens löneuppgifter utvecklats för att bättre svara mot betalarnas behov. Dessutom bedöms nya utvecklingsutkast för bättre rapporter som bäst i utvecklingsarbetet som gäller inkomstregistret. 

Inkomstregistret beställde undersökningen som genomfördes som telefonintervjuer i februari–mars 2021. Undersökningen genomfördes av Feelback Oy. Målgruppen i undersökningen var bokföringsbyråer och finska företag som anmäler löneuppgifter till inkomstregistret. I undersökningen intervjuades totalt 314 respondenter, varav 258 var bokföringsbyråer som jobbar med löneräkning och 56 övriga finska företag som sköter sin egen löneräkning.