Användarna berättar – Skatteförvaltningen: inkomstregistret har verkligen förbättrat processerna

Skatteförvaltningen är en av de största användarna av uppgifter i inkomstregistret. Skatteförvaltningen tryggar verksamheten i samhället genom att uppbära skatter och avgifter av skattenatur enligt lagstiftningen. För detta syfte använder Skatteförvaltningen inkomstregistret till att hämta uppgifter om inkomsttagarnas skattepliktiga inkomster som prestationsbetalarna har anmält till registret.

Även om Inkomstregisterenheten som upprätthåller inkomstregistret är en del av Skatteförvaltningens organisation, har Skatteförvaltningen ingen specialroll som informationsanvändare av inkomstregistret. Skatteförvaltningen har tillgång till uppgifter i inkomstregistret på det sätt som föreskrivs i lag på samma sätt som alla andra organisationer som använder inkomstregistret.

Inom Skatteförvaltningen används uppgifter hämtade ur inkomstregistret för att fastställa betalarnas arbetsgivarprestationer, som förskottsinnehållning, källskatt och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift, samt i inkomsttagarnas förhandsifyllda skattedeklarationer. Dessutom används uppgifter i analysarbete, som hjälpmedel för att upptäcka olika fenomen och för att reda ut eventuella fel.

Utifrån de inlämnade anmälningarna i inkomstregistret räknas månadens arbetsgivarprestationer ut, och utifrån dem skapas betalningsuppgifter som arbetsgivaren ser i MinSkatt. Allt sker nästan i realtid, eftersom uppgifterna överförs från inkomstregistret till Skatteförvaltningens system alla vardagar.

‒ Betalarna har nytta av att uppgifterna är tillgängliga i realtid, genom att vi kan reagera snabbt i olika situationer, säger Päivi Peltomäki, byråchef på Skatteförvaltningen.

Även korrigeringar beaktas: beräkningen börjar alltid på nytt när uppgifter korrigeras eller makuleras. Kunden ser resultatet av den korrigerade beräkningen i MinSkatt följande vardag.

Inkomstregistret möjliggör smidigare kundservice

Genom inkomstregistret har Skatteförvaltningen efter lång väntan fått en realtidsinsyn i inkomsttagarnas inkomster, vilket underlättar exempelvis arbetet med att skapa nya skattekort. För att skapa skattekort behövde vi tidigare få lönespecifikationsuppgifterna separat av kunden. Nu uppdateras uppgifterna i Skatteförvaltningens system från inkomstregistret via ett gränssnitt.

– När en person behöver ett nytt skattekort ser inkomsttagaren i MinSkatt direkt uppgifter om de inkomster som arbetsgivaren har anmält till inkomstregistret. Tidigare uppstod det problem om lönespecifikationen saknades. I kundservicesituationer hos oss, per telefon eller på byråerna, ser nu även tjänstemannen vilka inkomstuppgifter för kunden som har anmälts till inkomstregistret. Inkomstregistret möjliggör smidigare kundservice, säger Peltomäki nöjt.

Felaktiga uppgifter inverkar på beloppet av arbetsgivarens avgifter

Det är i både arbetsgivarens och inkomsttagarens intresse att uppgifterna är korrekta. För prestationsbetalaren inverkar felaktiga uppgifter på beloppet av arbetsgivarprestationerna. Förskottsinnehållningen och källskatten beräknas nämligen vid Skatteförvaltningen direkt utifrån uppgifterna i anmälningarna om löne- och förmånsuppgifter, och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift beräknas utifrån arbetsgivarens separata anmälan.

– Och om vi tänker på inkomsttagaren så är naturligtvis alla uppgifter som inverkar på den skattepliktiga inkomsten viktiga. Om uppgifterna är felaktiga, är kundens förhandsifyllda skattedeklaration felaktig och hen tvingas komplettera uppgifterna. När uppgifterna i inkomstregistret är korrekta behöver varken kunderna eller vi på Skatteförvaltningen vidta några extra åtgärder.

Skatteförvaltningen övervakar att uppgifterna är korrekta genom affärsmässiga och tekniska granskningar. Utifrån anmälningarna identifieras bland annat betalaren och mottagaren, för att uppgifterna ska kunna hänföras till rätt parter.

– Övervakningen har förbättrats också genom att inkomsttagaren nu själv kan följa upp vilka anmälningar som har lämnats in till inkomstregistret och notera om inkomst inte har anmälts. Vi utför även övervakning utifrån de regelbundna arbetsgivarna, dvs. vi vet från vilka vi borde få anmälningar och även i hur stora volymer, säger Peltomäki.

De obligatoriska uppgifterna är tillräckliga för Skatteförvaltningen

Skatteförvaltningen behöver i regel endast de uppgifter som det är obligatoriskt att anmäla till inkomstregistret.

– Anmälan av uppgifter har förtydligats, genom att uppgifterna kommer från ett och samma ställe enligt ett tydligt tidsschema. Vi har sluppit otaliga anmälningar och dataflöden genom att anmälningar inte längre görs direkt till Skatteförvaltningen, säger Peltomäki.

Det finns dock en brist i de uppgifter som Skatteförvaltningen får: känsliga uppgifter. Datagruppen är liten till volymen, men gör datainnehållet ofullständigt. Denna önskan har registrerats som utvecklingsförslag i inkomstregistret, men för att ärendet ska kunna gå vidare krävs det bland annat att lagstiftningen ändras.

– På Skatteförvaltningen upplever vi att allt fungerar jättebra för tillfället, säger Peltomäki sammanfattningsvis.

I serien Användarna berättar ger organisationer som använder uppgifter i inkomstregistret sin syn på fördelarna och utmaningarna med användning av uppgifterna.