Förmåner: återkrav och regress

Anvisningen har uppdaterats på följande sätt:

• I inledningen har lagts till en precisering om ogrundad förmån.
• I kapitel 2 har lagts till anvisningar om anmälning av uppgiften Förmånsenhet.
• Ett nytt kapitel 2.4 har lagts till, Betalaren återkräver prestationen i delar och i återkravet görs ett fel, och anknytande avsnitt 2.4.1 och 2.4.2 och exemplen 5 och 6.
• Ett nytt kapitel 2.5 har lagts till, Återkravet av ogrundad förmån återkallas, eftersom inkomsttagarens rätt till förmånen återställs, och anknytande avsnitt 2.5.1–2.5.3 och exemplen 7–9.
• Ett nytt kapitel 2.6 har lagts till, Jämkande av förmån som ska återkrävas och andra ändringar
• Uppgiften Förmånsenhet har lagts till föräldradagpenningen i exempel 12 och ett omnämnande har lagts till om att förmånsenheten är obligatorisk i familjeledighetens inkomstslag från och med 1.1.2023.
• Kapitel 4.8 har lagts till, Anmälning av Förmånsenhet i regressituationer.
• Årtalen i exemplen har uppdaterats till mer aktuella.

1 Inledning

Med anmälan om förmånsuppgifter till inkomstregistret anmäler man både pensions- och förmånsinkomster. I denna anmälan avser termen ”förmån” både pensioner och förmåner om inte någon annat nämns separat.

Pensioner och förmåner kan i vissa situationer återkrävas av förmånstagaren som i denna anvisning i huvudsak kallas för inkomsttagare. Inkomsttagaren kan felaktigt ha erhållit en för stor prestation, betalningen av förmånen kan ha skett på felaktiga grunder eller inkomsttagaren har retroaktivt erhållit en annan förmån för den tid för vilken hen redan har erhållit någon annan pension eller förmån. När inkomsttagaren återbetalar en ogrundad förmån eller någon annan prestation till prestationsbetalaren ska uppgiften om återbetalningen anmälas till inkomstregistret.

Det återkrävda beloppet korrigeras inte i den ursprungliga anmälan om förmånsuppgifter, utan det återkrävda beloppet anmäls med en ny anmälan genom att hänföra det till den betalningsdag då inkomsten har återbetalats till betalaren. Återkrav anmäls genom att ange uppgiften ”Återkrav – Ja” för inkomstslaget samt de tilläggsuppgifter som hänför sig till den. Som betalningsdag anges den dag då inkomsttagaren betalar överbetalningen tillbaka eller överbetalningen kvittas mot en senare förmån. Kvittning av inkomsten anmäls med tilläggsuppgifter om återbetalning och ska inte förväxlas med regress- eller övriga avdrag.

Den ursprungliga betalningsdagen för prestationen är en frivillig uppgift. I vissa situationer är uppgiften emellertid nödvändig för att Skatteförvaltningen ska kunna hänföra inkomsttagarens beskattning korrekt. Betalningsdagen är nödvändig t.ex. om den återkrävda förskottsinnehållningen ska hänföras till det skatteår under vilket den har innehållits från prestationen.

Följande obligatoriska uppgifter ska lämnas in på den återkrävda prestationen:

• Inkomstslag
• Återkrav – Ja
• Belopp
• Datum för återbetalning
• Start- och slutdatum för den ursprungliga intjäningsperioden.

Uppgiften om återkrav ska lämnas in till inkomstregistret senast på den femte dagen efter den dag då betalaren fått vetskap om betalningen av återkrävt belopp, dess betalare och den prestation eller ersättning som betalningen anknyter till. Dessa uppgifter behövs så att återkravet ska kunna hänföras korrekt. Den egentliga återbetalningsdagen anges i uppgiftsgruppen Tilläggsuppgifter om återbetalning.

Utöver återkrav gås också regressituationer igenom i anvisningen. Med regress avses situationer där en inkomsttagare retroaktivt beviljas en förmån för samma tid för vilken inkomsttagaren tidigare beviljats en annan förmån. En tidigare förmånsbetalare kan få regressrätt till en retroaktiv förmån som ska beviljas senare. Med andra ord har två överlappande förmåner beviljats till inkomsttagaren för samma tid och regressen ersätter prestationen till för högt belopp av den andra förmånen till betalaren av den tidigare förmånen, så att betalaren inte längre behöver återkräva prestationen till för högt belopp av inkomsttagaren I en regressituation betalar betalaren av den senare förmånen inte prestationen till inkomsttagaren, utan prestationen betalas helt eller delvis till betalaren av den tidigare förmånen.

I anvisningen har man samlat situationer där 112 a § i inkomstskattelagen (ISkL), "Rättelse av vissa återkrävda förmåner”, tillämpas på anmälningen. Eftersom denna bestämmelse i inkomstskattelagen endast tillämpas på pensioner, studiepenningar och andra lagstadgade förmåner, avses med termen ”annan än lagstadgad förmån”, som används i anvisningen sådana förmåner på vilka 112 a § i inkomstskattelagen inte tillämpas. Inkomstskattelagens 112 a § kan inte heller tillämpas på prestationer som beskattas som kapitalinkomst.

I anvisningen får vi med hjälp av exempel igenom situation där förmån betalas, en ogrundad förmån anmäls, en förmån återkrävs eller ett återkrav annulleras. Vidare berättar vi i anvisningen med hjälp av exempel om eventuella problemsituationer som hänför sig till årsskiftet och förskottsinnehållningar som hänför sig till belopp som återkrävts. Skatteförvaltningen ska kunna hänföra återkrävd förskottsinnehållning till det skatteår då den har innehållits från prestationen (exempel 2, 3 och 11).

I anvisningen behandlas inte en situation där beviljare av överlappande förmåner utjämnar kostnaderna sinsemellan i bakgrunden och inkomsttagaren inte har information om penningöverföringen. I så fall handlar det inte om ett egentligt regressförfarande. I anvisningen behandlas inte heller regressbetalningar mellan försäkringsanstalter. Sådana betalningar mellan anstalter är till exempel regressbetalningar som betalas mellan

• arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkrare samt trafikförsäkrare
• pensionsanstalter och ersättningsskyldiga när ersättning betalas med stöd av lagen om ansvar i spårtrafik eller patientförsäkringslagen.

Situationer som inte anmäls till inkomstregistret behandlas närmare kapitel 4.4 Regressrättsliga situationer som inte omfattas av inkomstregistret.

Anvisningen behandlar återkrav av inkomsttagarens förmånsinkomster och regress endast på allmän nivå. Förmåner som betalas tillbaka på eget initiativ behandlas närmare i anvisningen Förmåner: Anmälan av information till inkomstregistret:

I anvisningen beskrivs med hjälp av exempel de vanligaste situationerna av anmälningar till inkomstregistret. I exemplen har inte alla uppgifter som ska anges beaktats utan enbart uppgifter som är relevanta i avgörandet av det ärende som behandlas.

Konstaterande av en ogrundad förmån är en självständig händelse. Anmälningen av en ogrundad förmån påverkas inte av om en del av förmånen förlåts eller om den någonsin kan återkrävas. Förlåtelse eller jämkning av en ogrundad förmån anmäls inte till inkomstregistret. Ärendet framgår enbart indirekt i inkomstregistret på så sätt att en anmälan om återkrav aldrig görs eller att de återkrävda beloppen täcker enbart en del av den ogrundade förmånen.

1.1 112 a § i inkomstskattelagen

Bestämmelser om rättelse av återkrävda förmånsinkomster föreskrivs i 112 a § av inkomstskattelagen (ISkL). I anvisningen har man beaktat ändringen av 112 a § 1 mom. i inkomstskattelagen, vilken tillämpas för första gången i beskattningen av skatteåret 2020.

Enligt det tidigare 1 mom. kunde återbetalningen beaktas i beskattningen för det ursprungliga betalningsåret, om återbetalningsåret följde efter det ursprungliga betalningsåret och betalaren hann beakta återkravet antingen på den ursprungliga årsanmälan som lämnas i januari eller på en ersättande årsanmälan som hen lämnat in senare. Då uppkom inte något återkravsavdrag i beskattningen av betalningsåret. Om återbetalningen skedde så sent att prestationen inte kunde beaktas på den årsanmälan som förmånsbetalaren lämnat in, drogs det återbetalda beloppet av som ett återkravsavdrag under återbetalningsåret.

Enligt det ändrade 1 mom. dras det återbetalda beloppet av som rättelse av beskattningen för återbetalningsåret (som återkravsavdrag), om återbetalningen har skett så sent att prestationen inte kan beaktas i inkomsttagarens beskattning för betalningsåret av den ursprungliga prestationen. Återbetalningen kan emellertid beaktas i inkomsttagarens beskattning för betalningsåret om prestationen betalas tillbaka senast på den utsatta dag som fastställs i Skatteförvaltningens beslut om den utsatta dagen för återbetalning av återkrävda förmånsinkomster i förmånstagarens beskattning. I denna anvisning kallas Skatteförvaltningens beslut nedan för beslutet om den utsatta dagen för förmånstagaren.

Bestämmelserna i 112 a § 1 och 2 mom. i inkomstskattelagen gäller i synnerhet återkrav av förmån av inkomsttagaren. Bestämmelser om kvittning mellan prestationsbetalare föreskrivs i paragrafens 3 mom.

112 a § i inkomstskattelagen kan endast tillämpas på pensioner, studiepenningar och övriga lagstadgade förmåner. Bestämmelsen kan inte tillämpas på icke-lagstadgade förmåner. Andra än lagstadgade förmåner är till exempel prestationer som baserats på försäkringsvillkor och sådana prestationer som kommunen betalar som baseras på ett beslut fattat av kommunen. Om dylika andra än lagstadgade prestationer återkrävs av inkomsttagaren, beaktas återkravet genom rättelse av beskattningen av det ursprungliga betalningsåret inom ramen för rättelsetiderna. Se närmare om situationer mellan betalare i kapitel 4 Regressituationer.

1.2 51 § 5 mom. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ

Bestämmelser om rättelse av betalarens skyldigheter föreskrivs i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (EgenBeskL). I anvisningen beaktas nya 51 § 5 mom., som trädde i kraft 1.1.2020.

Enligt 51 § 5 mom. rättas betalarens skatt för skatteperioden inte, om prestationsmottagaren betalar till prestationsbetalaren tillbaka inkomst som mottagaren har fått under ett tidigare år så sent att den förskottsinnehållning som har verkställts eller den källskatt som har tagits ut på inkomsten har beaktats i mottagarens beskattning. Skatteförvaltningens beslut om den utsatta dagen för återbetalning av återkrävda förmånsinkomster i förmånstagarens beskattning som ges med stöd av 5 mom. fastställer i praktiken den tidpunkt fram till vilken betalaren kan återkräva prestationen i netto. Beslutet tillämpas för första gången på verkställd förskottsinnehållning och debiterad källskatt på prestationer som återbetalas den dag då lagen träder i kraft eller därefter. I denna anvisning kallas Skatteförvaltningens beslut nedan för beslutet om den utsatta dagen för prestationsbetalaren.

1.3 Inkomsttagaren återbetalar förmånen på eget initiativ

En inkomsttagare kan på eget initiativ återbetala en förmån som hen mottagit, trots att förmånen inte utgör en ogrundad förmån för hen och inte senare heller blir en ogrundad förmån. Förmånsbetalaren ska inte i sådana situationer lämna in en anmälan om ogrundad förmån. Situationer som gäller ogrundade förmåner i inkomstregistret ska inte förväxlas med situationer där förmåner återbetalas på eget initiativ.

Det returnerade beloppet anmäls till inkomstregistret genom att lämna uppgiften ”Återbäring på eget initiativ – Ja”. Uppgiften ”Återbäring på eget initiativ – Ja” kan inte användas på samma gång som uppgifterna ”Ogrundad förmån – Ja, ”Regress – Ja” eller ”Återkrav – Ja”. Som betalningsdag i anmälan uppges den dag då inkomsten betalats tillbaka till betalaren. Betalaren anmäler därtill Tilläggsuppgifter om återbetalning-datagruppen, med vilken Skatteförvaltningen kan verkställa inkomsttagarens beskattning på rätt sätt. Principerna för anmälning av återkrav brutto och netto tillämpas även på återbetalningar på eget initiativ.

Anmälning redogörs närmare i anvisningen Förmåner: Anmälan av information till inkomstregistret.

2 Inkomsttagaren återbetalar prestationen

Om ett förfarande där förmånstagaren återbetalar prestationen till förmånsbetalaren föreskrivs i 112 a § 1 mom. i inkomstskattelagen. Tidpunkten för betalningen avgör huruvida återkravet i beskattningen kan beaktas som ett nettoåterkrav. Betalaren kan alltid återkräva den prestationen till bruttobelopp. Nettoåterkrav behandlas i avsnitt 2.2.1 i anvisningen och bruttoåterkrav i avsnitt 2.2.2.

Återkrav anmäls genom att ange uppgiften "Återkrav – Ja" för inkomstslaget samt de tilläggsuppgifter som hänför sig till den. Uppgifterna om återkrav ska lämnas in senast på den femte dagen efter den dag då förmånsbetalaren tagit del av informationen om utbetalningen av det återkrävda beloppet, dess utbetalare och den prestation eller förmån till vilken utbetalningen anknyter samt återkravet har kunnat hänföras i förmånsbetalarens eget system.

Om inkomsten återkrävs netto, ska förmånsbetalaren anmäla förskottsinnehållningen på det belopp som återkrävts av inkomsttagaren med uppgiften ”Förskottsinnehållning på återbetalning”. Om inkomsten återkrävs av inkomsttagaren i brutto, ska prestationsbetalaren inte anmäla tidigare förskottsinnehållningar på den prestation som återkrävs. I dessa fall räknas förskottsinnehållningen på det återkrävda beloppet till godo för inkomsttagaren i betalningsårets beskattning.

Inkomsten kan återkrävas i netto, om den återbetalas samma år eller i början av följande år innan beskattningen för föregående år blivit klar. Skatteförvaltningen bestämmer i beslutet om den utsatta dagen för förmånstagaren före vilken kalenderdag under året efter det år då den ursprungliga prestationen betalades återbetalningen ska ske för att den ska beaktas i beskattningen av betalningsåret för den ursprungliga prestationen i inkomsttagarens beskattning. I beslutet om den utsatta dagen för prestationsbetalare fastställer Skatteförvaltningen också den utsatta dagen när en prestation ska betalas tillbaka, för att skatten för betalarens skatteperiod ska kunna rättas. Om prestationen betalas tillbaka efter den utsatta dag som fastställts i Skatteförvaltningens beslut, ska betalaren använda bruttoåterkrav.

Den ursprungliga intjäningsperioden ska anges med en noggrannhet på ett kalenderår. Med den ursprungliga intjäningsperioden avses den intjäningsperiod under vilken den inkomst som återkrävs ursprungligen betalats. Förmånsbetalaren kan om hen så önskar uppge en mer preciserad intjäningsperiod (se närmare i exempel 1). När Skatteförvaltningen får uppgifter om förskottsinnehållning som hänför sig till återkrav, rättar den förskottsinnehållningsplikten för den månad som omspänner den ursprungliga betalningsdag som förmånsbetalaren meddelat. Om förmånsbetalaren inte har uppgett den ursprungliga betalningsdagen, hänför Skatteförvaltningen prestationen till skatteperioden enligt slutdagen på den ursprungliga intjäningsperioden. I en sådan situation kan förmånsbetalaren gå miste om krediteringsränta, som räknas utifrån beloppet på den förskottsinnehållning som ska returneras.

I exemplen 2, 3 och 11 i anvisningen presenteras problemsituationer, som anknyter till årsskiftet och den förskottsinnehållning som hänför sig till det återkrävda beloppet. Den återkrävda förskottsinnehållningen ska kunna hänföras till samma skatteår då den har innehållits på prestationen.

Prestationer som betalats genom utmätning likställs med prestationer som förmånsbetalaren själv betalat ur sina egna medel.

I samband med anmälning av arbetslöshetsförmåner är det obligatoriskt att ange datagruppen Förmånsenhet för att fastställa de s.k. ersättningsdagarna för en arbetslös. Arbetslöshetsförmåner utgörs av till exempel arbetslöshetsdagpenningar och arbetsmarknadsstöd. Det är obligatoriskt att ange datagruppen Förmånsenhet även för inkomstslag som gäller familjeledighet, då utbetalningsdagen för inkomsten är 1.1.2023 eller senare. Inkomstslag som gäller familjeledighet är exempelvis föräldrapenning och graviditetspenning. Förmånsbetalare ska till Skatteförvaltningen anmäla det antal ersättningsdagar under skatteåret för vilka arbetslöshetsförmåner eller familjeledighetsförmåner enligt 93 § 4 mom. i inkomstskattelagen (ISkL) betalats till den skattskyldige (Skatteförvaltningen beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter).

Det är möjligt att ange förmånsenheten också för andra förmåner, och detta rekommenderas. När information om förmånsenheten och -beloppet getts, kan informationsanvändare av inkomstregistret utreda till exempel det dagsspecifika beloppet på förmånen under intjäningsperioden. Ett undantag från detta är jämkade arbetslöshetsförmåner. När jämkad arbetslöshetsförmån anmäls konverteras dagarna med arbetslöshetsersättning till hela dagar. Därför kan informationsanvändare i dessa situationer inte exakt härleda det dagsspecifika beloppet på förmånen.

De inkomstslag som gäller arbetslöshetsförmåner och familjeförmåner, för vilka det är obligatoriskt att ange datagruppen Förmånsenhet och utifrån vilka antalet ersättningsdagar fastställs, har uppräknats i dokumentet Förmåner – Inkomstslag – Koduppsättningar. Vad gäller dessa förmåner används dag som förmånsenhet. Som antal enheter anmäls det antal enheter för inkomstslaget som har genomförts under intjäningsperioden.

2.1 Betalaren återkräver en prestation som betalats före år 2021

Prestationer som återkrävts under 2021 eller därefter ska anmälas till inkomstregistret även om den ursprungliga inkomsten har utbetalats före år 2021. Trots att uppgiften om återkrav ska anmälas till inkomstregistret, kan anmälan om den ursprungliga förmånen inte korrigeras i inkomstregistret om förmånen har utbetalats före år 2021. Dylika korrigeringar ska göras enligt anvisningar från varje enskild informationsanvändare.

2.2 Betalaren återkräver prestationen under det ursprungliga betalningsåret

2.2.1 Nettoåterkrav

Om inkomsttagaren (eller en annan aktör för inkomsttagaren, till exempel en make/maka) återbetalar den prestation som utbetalats till ett för högt belopp under det år då den ursprungliga prestationen betalats, kan inkomsttagaren återbetala nettobeloppet, det vill säga ett belopp med avdrag för förskottsinnehållningen. Nettoåterkrav kan också tillämpas i början av följande år, om beskattningen för året innan ännu inte är klar. Skatteförvaltningen bestämmer före vilken kalenderdag året efter det år då den ursprungliga prestationen betalades återbetalningen ska ske för att beaktas i beskattningen för det år då den ursprungliga prestationen betalades till förmånstagaren (Skatteförvaltningens beslut om det utsatta datumet i förmånstagarens beskattning för återbetalning av återkrävda förmånsinkomster.). I situationer där återkravet görs till nettobelopp, ska prestationsbetalaren till inkomstregistret anmäla det återkrävda beloppet till bruttobelopp och också det belopp som tidigare tagits ut som förskottsinnehållning. Förskottsinnehållning på det återkrävda beloppet räknas inte till godo för inkomsttagaren i beskattningen för betalningsåret, utan den beaktas i betalarens skyldigheter att verkställa förskottsinnehållning på basis av tilläggsuppgifterna om återbetalningen.

2.2.2 Bruttoåterkrav

Förmånsbetalaren kan om hen så önskar återkräva den prestation som hen betalat i brutto. I dessa fall betalar inkomsttagaren förmånen och den förskottsinnehållning som verkställts på den tillbaka till förmånsbetalaren. Den förskottsinnehållning som förmånsbetalaren verkställt vid betalningstidpunkten räknas inkomsttagaren till godo i beskattningen.

Anmälan till inkomstregistret sker som angetts under punkt 2.2.1, men vid bruttoåterkrav ska uppgiften Förskottsinnehållning på återbetalning inte anges. Vid bruttoåterkrav kan intjäningsperioden anges med en noggrannhet på ett skatteår.

2.3 Betalaren återkräver prestationen efter det ursprungliga betalningsåret

Om inkomsttagaren återbetalar prestationen i början av det år som följer efter betalningsåret senast på den utsatta dag som fastställts i Skatteförvaltningens beslut använder man sig av samma förfarande som vid återkrav under betalningsåret.

Om inkomsttagaren betalar prestationen tillbaka under det år som följer efter betalningsåret (eller senare år) efter den utsatta dag som fastställts i Skatteförvaltningens beslut, dras det återbetalda beloppet av i inkomsttagarens beskattning för återbetalningsåret som ett återkravsavdrag. Den återkrävda förmånen har i en tidigare verkställd beskattning beskattats som inkomsttagarens inkomst och förskottsinnehållningen har räknats inkomsttagaren till godo. Förmånsbetalaren kan inte återkräva prestationen i netto, utan betalaren ska återkräva prestationen av inkomsttagaren i brutto.

Eftersom återkravet hänförs till en prestation som betalats under ett tidigare år, räcker det att betalaren anmäler den ursprungliga intjäningsperioden till inkomstregistret med en noggrannhet på ett kalenderår. Betalningsdagen för den ursprungliga prestationen eller en annan anmälningsdag behöver alltså inte anmälas.

2.4 Betalaren återkräver prestationen i delar och i återkravet görs ett fel

I vissa situationer återkrävs förmån som utbetalats till inkomsttagaren i flera delar, dvs. Inkomsttagaren ska betala flera avgifter för samma återkrav. En sådan situation beskrivs i exemplen 5 och 6. När återkrav genomförs i delar, observerar man inte nödvändigtvis i samband med den sista återkravsraten att upphäva det pågående återkravet. I exempel 5 beskrivs en situation, där den sista återbetalningsraten borde ha varit mindre än de tidigare återkrävda raterna. Exempel 6 handlar om en situation där en hel extra rat har återkrävts av misstag. I dessa situationer är det fråga om ett fel i återkravet. Inkomsttagarens rätt till förmånen förändras inte. I kapitel 2.5 behandlas situationer, i vilka ett beslut som gäller inkomsttagarens förmån upphävs till exempel genom domstolsbeslut, och de anmälningar som har lämnats måste korrigeras på grund av ändrade omständigheter.

När betalaren korrigerar ett fel som har gjorts i återkravet, påverkas anmälan av huruvida den återbetalning inkomsttagaren har genomfört och återbördandet av beloppet för det felaktiga återkravet sker under samma skatteår eller först efter att ett nytt skatteår har börjat. Om de sker under samma skatteår ska den ursprungliga anmälan genom att lämna en ersättande anmälan (exempel 5, tabell 2). Den nya betalningen anmäls inte till inkomstregistret. Om betalaren återlämnar den återkrävda prestationen först efter att det nya skatteåret har börjat, ska anmälan om återkravet lämnas som den är och en ny anmälan lämnas om den nya betalningen, i vilken uppgiften ”Rättelse av betalning”: Ja” anges. Inkomsten betraktas som inkomst för det skatteår under vilket den har lyfts, införts på den skattskyldiges konto eller på annat sätt mottagits (inkomstskattelagen 110 §). Om prestationens betalare i samband med korrigeringen av denna till inkomsttagaren betalar en sådan prestation, som ursprungligen har varit skattepliktig, ska förskottsinnehållning verkställas på den nya betalningen.

För arbetslöshetsförmåner samt förmåner som gäller familjeledighet är det obligatoriskt att ange datagruppen Förmånsenhet. I anmälningar som gäller ogrundad förmån och återkrav för dessa förmåner ska förmånsenheten vara en dag och antalet enheter 0. Vad gäller andra förmåner är uppgiften om förmånsenhet frivillig, men det är ändå bra att ange den.

2.4.1 Beloppet för återkravets sista rat är felaktigt

Förmån som har utbetalats till inkomsttagaren kan återkrävas i delar. I exempel 5 beskrivs en situation där återkravets sista rat felaktigt debiteras till ett för högt belopp.

2.4.2 Betalaren har återkrävt den extra raten

Om betalaren av inkomsttagaren felaktigt debiterar en hel rat, makuleras uppgifterna i enlighet med exempel 6.

2.5 Återkravet av en ogrundad förmån återkallas, eftersom inkomsttagarens rätt till förmånen återställs

I vissa situationer hävs det att en förmån har varit ogrundad och inkomsttagarens rätt till förmånen återställs. I sådana fall har till inkomsttagaren utbetalats en förmån, som senare har konstaterats ogrundad, och betalaren har återkrävt den. Därefter har omständigheterna förändrats på nytt så att inkomsttagaren åter har rätt till förmånen. En sådan situation kan uppstå ifall inkomsttagarens ärende har behandlats exempelvis i en besvärsnämnd eller i någon annan rättsinstans, och inkomsttagarens rätt till förmånen ändras med stöd av ett nytt beslut. I exemplen i avsnitten 7, 8 och 9 nedan beskrivs hur anmälan genomförs i dessa situationer. Anmälan påverkas av huruvida inkomsttagaren har hunnit återbetala inkomsten till betalaren eller inte.

I situationerna i detta kapitel anknyter korrigeringen av anmälan inte till ett fel i återkravet, utan de bakomliggande förhållandena har förändrats. Korrigering av fel i återkrav behandlas i kapitel 2.4.

2.5.1 Inkomsttagaren har hunnit återbetala en del av det belopp som återkrävs

Om inkomsttagaren har återbetalat en del av det återkrävda beloppet, anmäls och korrigeras uppgifterna i enlighet med exempel 7.

2.5.2 Inkomsttagaren har hunnit återbetala det återkrävda beloppet i sin helhet

Om inkomsttagaren har återbetalat hela det återkrävda beloppet, anmäls och korrigeras uppgifterna i enlighet med exempel 8.

2.5.3 Inkomsttagaren har inte hunnit återbetala det återkrävda beloppet

Om inkomsttagaren inte har återbetalt någon del av det återkrävda beloppet, korrigeras uppgifterna i enlighet med exempel 9.

2.6 Jämkande av förmån som ska återkrävas och andra ändringar

I vissa fall kan en ogrundad förmån förlåtas eller det belopp som ska återkrävas kan jämkas, exempelvis på grund av ett beslut från en rättsinstans eller en besvärsnämnd. Man kan även helt avstå från återkravet. Konstaterande av en ogrundad förmån är dock alltid en självständig händelse. Anmälningen av en ogrundad förmån påverkas inte av om en del av förmånen förlåts eller om den någonsin kan återkrävas.

Förlåtelse eller jämkning av en ogrundad förmån anmäls inte till inkomstregistret. Ärendet framgår enbart indirekt i inkomstregistret på så sätt att en anmälan om återkrav aldrig görs eller att de återkrävda beloppen täcker enbart en del av den ogrundade förmånen. Samma anvisningar för anmälan gäller även om det belopp som ska återkrävas jämkas eller om man avstår från återkravet.

Uppgiften om ogrundad förmån lämnas kvar i inkomstregistret i de anmälningar som har lämnats om enskilda betalningshändelser, oberoende av huruvida inkomsttagaren har hunnit återbetala det jämkade beloppet eller inte. Betalaren behöver inte korrigera uppgifterna i inkomstregistret eller lämna nya anmälningar, ifall inkomsttagaren inte alls har hunnit återbetala beloppet till betalaren, eller inkomsttagaren har återbetalat högst den andel som denne ska återbetala efter jämkningsbeslutet.

Däremot ska betalaren korrigera anmälningarna om inkomsttagaren till betalaren har hunnit återbetala en större andel än den som denne ska återbetala efter jämkningsbeslutet. Då påverkas instruktionerna för anmälan av huruvida den återbetalning inkomsttagaren har genomfört och återbördandet av beloppet för det felaktiga återkravet sker under samma skatteår eller först efter att ett nytt skatteår har börjat.

• Om inkomsttagaren endast delvis har hunnit återbetala den jämkade prestationen och om återbetalningen och återbördandet av det återkrävda beloppet till inkomsttagaren sker under samma skatteår, lämnar betalaren en ersättande anmälan om återkravsanmälan till inkomstregistret med de faktiska uppgifterna som har beaktats efter jämkningsbeslutet. I en sådan situation återbetalar betalaren till inkomsttagaren den andel som felaktigt har återkrävts (jämkad) och lämnar en ersättande anmälan till inkomstregistret med de korrekta uppgifterna. Detta belopp som på nytt ska betalas till inkomsttagaren anmäls inte till inkomstregistret.
• Om inkomsttagaren har hunnit återbetala den jämkade prestationen i sin helhet och återbetalningen och återbördandet av det återkrävda beloppet till inkomsttagaren sker under samma skatteår, makulerar prestationens betalare den återkravsanmälan som denne har lämnat. Detta belopp som på nytt ska betalas till inkomsttagaren anmäls inte till inkomstregistret.
• Om betalaren återlämnar den återkrävda prestationen först efter att det nya skatteåret har börjat, ska anmälan om återkravet lämnas som den är och en ny anmälan lämnas om den nya betalningen, i vilken uppgiften ”Rättelse av betalning”: Ja”. Om prestationens betalare i samband med korrigeringen av denna till inkomsttagaren betalar en sådan prestation, som ursprungligen har varit skattepliktig, ska förskottsinnehållning verkställas på den nya betalningen. I denna anmälan om betalning uppges det ursprungliga inkomstslaget och dessutom förmånsenheten som 0.

Jämkningen påverkar inte anmälan av uppgifterna Förmånsenhet eller korrigeringen av dessa uppgifter. Om det är fråga om en förmån för vilken uppgifter om förmånsenheten har lämnats, förblir uppgiften Förmånsenhet som lämnats på anmälningarna till registret i kraft enligt det antal dagar som angetts i samband med den ursprungliga betalningshändelsen (som sedan det att uppgiften Ogrundad förmån lämnades har ändrats till 0).

2.7 Betalaren återkräver prestationen p.g.a. missbruk

En förmån kan behöva återkrävas även på grund av att inkomsttagaren har lämnat in felaktiga uppgifter till förmånsbeviljaren, dolt information eller till exempel låtit bli att meddela förändring i sina omständigheter. Återkravet kan göras på basis av förmånsbetalarens beslut om återkrav eller på basis av ett domstolsbeslut.

Sådana återkrav anmäls till inkomstregistret på samma sätt som övriga återkrav. Anmälningen påverkas av när betalningen betalas tillbaka och om inkomsttagaren betalar den själv eller om återbetalningen kvittas mot en senare förmån.

Om inkomsten utgör ogrundad förmån för inkomsttagaren, ska inkomsten alltid anmälas till inkomstregistret som ogrundad förmån även i de fall där den inte återkrävs. Om inkomsten inte återkrävs, utan inkomsttagaren åläggs att betala skadestånd till förmånsbeviljaren, behöver betalningen inte anmälas till inkomstregistret. Skadestånd eller bot ingår inte i inkomstslag som ska anmälas till inkomstregistret, och fordran som tas ut av en inkomsttagare genom dom utgör inte återbäring av inkomsttagarens inkomst, utan det är fråga om inkomst som betalaren erhållit.

2.8 Ogrundad förmån som betalats till en ställföreträdande mottagare

Med en ställföreträdande mottagare avses betalningsmottagare i en situation där förmånen betalas till någon annan än inkomsttagaren. Uppgifter om den ställföreträdande mottagaren anmäls bland annat i regressituationer och i situationer där inkomsttagarens inkomst i sin helhet eller delvis betalas till en annan mottagare. I anmälningar om förmånsuppgifter kan den ställföreträdande mottagaren vara till exempel arbetsgivaren eller i vissa fall betalaren själv.

Den ställföreträdande mottagarens andel som dragits av från inkomsttagarens inkomst anmäls med uppgifter i datagruppen Avdrag. Det kan finnas flera sådana uppgifter som avser ett och samma inkomstslag. Om sådan inkomst återkrävs, ska betalaren i vissa situationer ange i uppgifterna om återkrav uppgiften ”Påverkar inte beskattningen – Ja". Denna tilläggsuppgift används då betalaren på grund av återkrav får tillbaka sådan prestation som betalats med avdragstypen "Regress till skattepliktig inkomst", "Annat avdrag från skattepliktig inkomst" eller "Avdrag av löntagaravgifter". På basis av denna uppgift lämnar Skatteförvaltningen det återkrävda beloppet utan beaktande i inkomsttagarens beskattning.

2.9 Återkrav av andra än lagstadgade förmåner

Återkrav av andra än lagstadgade förmåner anmäls till inkomstregistret på samma sätt som återkrav av andra förmåner. På återkrav av andra än lagstadgade förmåner tillämpas inte återkravsavdrag enligt 112 a § i inkomstskattelagen. Om en sådan förmån återkrävs under det ursprungliga betalningsåret eller under följande år före den utsatta dag som fastställts i beslutet om den utsatta dagen för prestationsbetalaren, kan återkravet göras och anmälas som nettoåterkrav på det sätt som redogjorts i kapitel 2.2. Skatteförvaltningen beaktar det återkrävda beloppet i inkomsttagarens beskattning under det ursprungliga betalningsåret.

På återkrav av andra än lagstadgade förmåner tillämpas inte återkravsavdraget enligt 112 a § i inkomstskattelagen. Om prestationen återkrävs efter det ursprungliga betalningsåret efter den utsatta dag som fastställts i Skatteförvaltningens beslut, ska prestationen återkrävas brutto. Skatteförvaltningen rättar beskattningen av det ursprungliga betalningsåret utifrån den anmälan om återkrav som lämnats in till inkomstregistret och inom ramen för rättelsetiderna för beskattningen. Inkomsttagaren kan själv ansöka om rättelse av sin beskattning.

Uppgifterna om återkravet anmäls på samma sätt som beskrivits i kapitel 2.3.

3 Kvittning

Med kvittning avses en situation där samma förmånsbetalare återkräver en förmån som betalaren tidigare betalat utan grund mot en förmån som betalaren betalar senare. Den prestation som man kvittar och den prestation mot vilken man kvittar kan vara samma eller olika förmåner. Till exempel pension kan kvittas mot pension eller mot en annan prestation, till exempel sjukdagpenning. Den förmån som betalas senare för samma period betalas alltså inte i stället för den tidigare förmånen.

I 112 a § 2 mom. i inkomstskattelagen föreskrivs om en situation där den prestation mot vilken man kvittar har betalats under ett tidigare år. I dessa fall ska förfarandet enligt 1 mom. tillämpas. I 2 mom. föreskrivs emellertid inte om en situation där den prestation mot vilken man kvittar har betalats under samma år. I förarbeten till inkomstskattelagen (RP 57/2004) har man emellertid konstaterat, att i en situation där förmånsbetalaren återkräver förmån från samma eller en annan förmån under samma år då förmånsbetalaren även har betalat en annan förmån kan återkravet genomföras på motsvarande sätt som i ISkL 112 a § 1 mom.

Intern regress betyder att samma förmånsbetalare återkräver en förmån som betalaren betalat tidigare mot en förmån som betalaren betalar senare. Skillnaden mellan intern regress och kvittning är att en förmån som ska betalas för samma tid i en regress senare betalas i stället för en tidigare förmån. I de ovannämnda förarbetena till inkomstskattelagen har möjliggjorts att i en situation där samma förmånsbetalare betalar en annan förmån för samma period till inkomsttagaren som den förmån som betalats först, kan förmånsbetalaren tillämpa förfaranden enligt ISkL 112 a § 3 mom. Intern regress kan genomföras antingen under samma år eller under ett senare år. Intern regress anmäls på samma sätt som regress mellan olika betalare, se kapitel 4. Regresser ska alltid anmälas med datagruppen Avdrag.

Enbart återkrav av en skattepliktig förmån beaktas i beskattningen. Om inkomsttagaren erhåller en skattefri förmån (till exempel bostadsbidrag), påverkar återkravet av förmånen inte beskattningen, eftersom den ursprungliga prestationen inte heller har blivit beskattad. Samma gäller för en situation där den ursprungliga skattefria förmånen återkrävs genom att kvitta den mot en skattepliktig förmån som ska betalas senare. I dessa fall än den förmån som betalas senare skattepliktig i sin helhet. Anmälan i dessa situationer avviker emellertid inte från anmälan om kvittning av en skattepliktig förmån.

3.1 Kvittning och ursprunglig betalning under samma år

Om kvittning genomförs under det år då den ursprungliga prestationen har betalats, kan förmånsbetalaren dra av bruttobeloppet av prestationen (belopp av vilket förskottsinnehållning inte har dragits av) från bruttobeloppet av den prestation som senare betalas till inkomsttagaren. Förmånsbetalaren behöver inte korrigera förskottsinnehållningsbeloppet som tagits ut tidigare, utan det räcker att förmånsbetalaren räknar förskottsinnehållningen på bruttobeloppet av den förmån som betalas (förmånsbeloppet efter kvittningen).

Ett undantag till detta är en situation där den tidigare prestationen har varit skattepliktig och den andel som betalats ut till ett för högt belopp kvittas mot en skattefri förmån som betalas senare. I dessa fall är rekommendationen att förmånsbetalaren tillämpar nettoåterkrav.

3.1.1 Den tidigare och den senare betalda förmånen är skattepliktiga

Om den tidigare och den senare betalda förmånen är skattepliktiga lämnas anmälan in enligt exempel 11.

3.1.2 Den tidigare betalda prestationen är skattefri och den senare betalda prestationen skattepliktig

Om den tidigare prestationen är skattefri och den senare prestationen skattepliktig, beräknas förskottsinnehållningen på hela beloppet av den skattepliktiga prestationen. Betalaren lämnar in anmälan enligt exempel 12.

3.1.3 Den tidigare betalda prestationen är skattepliktig och den senare betalda prestationen skattefri

Om den tidigare betalda prestationen är skattepliktig och den senare betalda prestationen skattefri, kvittar betalaren nettobeloppet mot den senare prestationen. Om återkravet skulle tas ut på bruttobeloppet, skulle förskottsinnehållningen på inkomsttagarens inkomster bli för hög. Betalaren lämnar in anmälan enligt exempel 13.

3.1.4 Den tidigare och den senare betalda förmånen är skattefria

Om både den tidigare och den senare förmånen är skattefria, lämnas anmälan in enligt exempel 14.

3.2 Kvittning i början av året efter betalningsåret senast på den utsatta dag som Skatteförvaltningen fastställt

Om återkravet genomförs genom kvittning, sker beskattningen på samma sätt som i de fall där inkomsttagaren själv returnerar prestationen (112 a § 2 mom. i inkomstskattelagen). Med tanke på anmälan och beskattningen är tidpunkten för kvittningen avgörande.

Återkravet hänförs till det ursprungliga betalningsåret om kvittningen sker senast på den utsatta dag som fastställts i Skatteförvaltningens beslut. I dessa fall kan förmånsbetalaren återkräva överbetalningen i netto (det belopp från vilket förskottsinnehållningen har dragits av). Andelen av förskottsinnehållningen beaktas i betalarens förskottsinnehållningsskyldigheter.

Om kvittningen genomförs i början av det år som följer efter betalningsåret för den tidigare förmånen senast på den utsatta dag som fastställts i Skatteförvaltningens beslut, ska det belopp som återkrävs vara med i det belopp som förskottsinnehållning verkställs på vid beräkningen av förskottsinnehållningen på den nya förmånen. Förmånsbetalaren drar av det belopp som återkrävts från det belopp som betalas till inkomsttagaren.

Den ursprungliga betalningsdagen för prestationen är en frivillig uppgift. I vissa situationer är den emellertid nödvändig så att Skatteförvaltningen kan hänföra inkomsttagarens beskattning korrekt. Betalningsdagen är nödvändig till exempel om den återkrävda förskottsinnehållningen ska hänföras till det skatteår under vilket den har innehållits från prestationen.

3.3 Kvittning efter det ursprungliga betalningsåret

Då prestationen återkrävs året efter betalningsåret efter den utsatta dag som fastställts i Skatteförvaltningens beslut om den utsatta dagen för förmånstagaren eller under senare år, kan inte återkravet längre beaktas i beskattningen av det ursprungliga betalningsåret. I detta fall dras det återkrävda beloppet av som återkravsavdrag i beskattningen under återkravsåret.

Förmånsbetalaren ska inte beakta det återkrävda beloppet vid förskottsinnehållningen på den prestation mot vilken hen kvittar den tidigare prestationen. Kvittningen genomförs i brutto.

Förmånsbetalaren kan år 2021 eller senare kvitta inkomst som betalats före år 2021. Då har inte inkomst som betalats tidigare anmälts till inkomstregistret. Trots att en tidigare prestation inte anmälts till inkomstregistret, ska betalaren lämna in en anmälan om återkrav.

3.4 Återkrav av annan än lagstadgad förmån genom kvittning

På återkrav av andra än lagstadgade förmåner tillämpas inte återkravsavdrag enligt 112 a § i inkomstskattelagen. Om en annan än en lagstadgad förmån återkrävs genom att kvitta den mot en förmån som samma förmånsbetalare betalar ut senare, ska information om återkrav anmälas på samma sätt som för andra förmåner. Förmånen kan kvittas mot samma eller en annan förmån som betalas ut senare.

Om förmånen återkrävs genom att kvitta den mot en annan förmån under prestationens ursprungliga betalningsår eller i början av det följande året före den utsatta dag som fastställts i beslutet om den utsatta dagen för förmånsbetalaren, kan återkravet genomföras och anmälas till inkomstregistret enligt anvisningarna i kapitel 3.1. och 3.2.

Om återkravet görs efter det ursprungliga betalningsåret efter den fastställda utsatta dagen i Skatteförvaltningens beslut, rättar Skatteförvaltningen beskattningen av det ursprungliga betalningsåret för inkomsttagaren utifrån de inkomstregisteranmälningar som betalaren lämnat in och inom ramen för rättelsetiderna. Inkomsttagaren kan själv ansöka om rättelse av sin beskattning. Uppgifterna om återkravet anmäls såsom beskrivits i kapitel 3.3.

4 Regressituationer

Återkravet av en förmån hänförs i regel till inkomsttagaren. En regressituation som uppkommer utifrån regressrätten avviker från övriga återkravsformer i det hänseendet att återkrav inte hänförs till inkomsttagaren. I en regressituation kan förmånsbetalaren driva in en förmån som betalats på ogrundat sätt som en regress av en annan socialskyddsanstalt, då betalaren inte behöver återkräva den förmån som betalats på ogrundat sätt av inkomsttagaren. Regressrätt regleras till exempel av bestämmelsen om betalningsordningen för ställföreträdande mottagare i 123 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). I en regressituation kan kvittning eller återkrav av en förmån göras utan inkomsttagarens samtycke.

I en regressituation betalas olika förmåner ut på varandra och betalaren av den första (tidigare) förmånen kräver tillbaka en förmån som upptäcks ha varit sekundär i förhållande till en senare förmån. Det debiterade beloppet betalas i stället för inkomsttagaren till den aktör som betalat den sekundära förmånen.

Regress handlar typiskt om ansvarsfördelningen mellan två anstalter som betalar ut förmåner. Samma förfarande tillämpas emellertid även på intern regress, dvs. en situation där samma förmånsbetalare betalar både den första och den senare förmånen och den senare förmånen betalas i stället för den tidigare förmånen.

Enligt lagstiftningen för förmåner ska betalaren av den sekundära förmånen skicka ett förhandsmeddelande till förmånsbetalaren som beviljar den primära förmånen, så att prestationen som betalats till ett för högt belopp fås tillbaka från betalaren av den primära förmånen. I regel inleder förhandsmeddelandet regressprocessen. På basis av förhandsmeddelandet ska betalaren av den primära förmånen verkställa förmånen retroaktivt, underrätta förmånsbetalaren som skickat förhandsmeddelandet om saken och vänta på det egentliga regresskravet, dvs. indrivningsanmälan. På regresskravet anger betalaren av den sekundära förmånen hur mycket som betalats till ett för högt belopp.

För att alla informationsanvändare ska få den information om regressituationer som de behöver, anmäls regress till inkomstregistret med uppgiftsgruppen Avdrag. Betalaren av den första förmånen lämnar in en ersättande anmälan till inkomstregistret och anmäler utöver de uppgifter som anmälts tidigare även uppgiften ”Regress – Ja”. Denna uppgift redogör för att den inkomst som betalats tidigare har fåtts tillbaka som regress av en annan betalare utifrån ett regresskrav.

I 112 a § 3 mom. i inkomstskattelagen föreskrivs: ”Om en utbetalare av pension, studiepenning eller annan lagstadgad förmån av pensionen eller utbetalningarna betalar ut ett sådant belopp till en utbetalare av tidigare pensioner eller skattepliktiga förmåner som denna redan har betalat till den skattskyldige för samma tid, räknas beloppet inte som skattepliktig inkomst det år då det betalas till den tidigare utbetalaren av förmånen. Den tidigare betalningen är skattepliktig inkomst det år då betalningen erhållits.” I inkomstskattelagen har man alltså föreskrivit att en prestation som betalaren av den senare förmånen betalar för samma period direkt till betalaren av en skattepliktig förmån är skattefri. Skattefriheten av en prestation påverkas inte av huruvida regressen utförs under betalningsåret av den tidigare prestationen eller senare. Eftersom en prestation som återkrävts som regress inte utgör skattepliktig inkomst för inkomsttagaren, ska förskottsinnehållning inte verkställas på den.

För att Skatteförvaltningen ska erhålla de uppgifter den behöver från inkomstregistret, ska betalaren av den senare förmånen ange som uppgiften Typ av avdrag ”Regress till skattepliktig inkomst” eller ”Regress till skattefri inkomst” beroende på om den tidigare prestationen har varit skattepliktig eller skattefri.

Förfarandet enligt 112 a § 3 mom. i inkomstskattelagen kan inte tillämpas på icke-lagstadgade förmåner, och därmed kan regressförfarandet inte tillämpas på dem.

Till inkomstregistret anmäls uppgifter om sådana regresser som informationsanvändare enligt 13 § i lagen om inkomstregistret har rätt att få information om. Uppgifterna ges enbart i den utsträckning som användaren behöver dessa för användningsändamål enligt anvisningen Förmåner: Anmälan av information till inkomstregistret, punkten Skyldigheten att anmäla förmånsuppgifter.

Nedan presenteras regressrelaterade situationer.

4.1 Den tidigare och den senare betalda förmånen är skattepliktiga

Om i en regressituation både den tidigare (sekundära) och den senare (primära) prestationen är skattepliktiga, är den senare prestationen enligt inkomstskattelagen skattefri. Endast den andel av prestationen som betalaren av den senare förmånen betalar för samma period direkt till betalaren av den tidigare förmånen är skattefri. På detta sätt förhindras dubbelbeskattning av samma inkomst, eftersom inkomsttagaren inte har erhållit den senare prestationen.

Om den tidigare betalda prestationen är större än den senare betalda prestationen som betalas för samma period, utgör skillnaden en överbetalning för inkomsttagaren för den tid då förmånerna betalas överlappande. Betalaren kan välja om hen vill återkräva överprestationen. Att man avstår från återkrav syns inte i inkomstregistret. Överbetalningar och ogrundade förmåner ska emellertid alltid anmälas till inkomstregistret.

Om den tidigare betalda förmånen är mindre än den senare betalda förmånen, betalar förmånsbetalaren skillnaden till inkomsttagaren.

4.2 Den tidigare betalda prestationen är skattefri och den senare betalda prestationen skattepliktig

Om en tidigare betald prestation har varit skattefri och den förmån som senare betalas ut för samma period är skattepliktig, kan 112 a § 3 mom. i inkomstskattelagen inte tillämpas. Den inkomst som betalas ut senare utgör skattepliktig inkomst för inkomsttagaren, och förskottsinnehållning ska verkställas på den trots att prestationen betalas till betalaren av den första förmånen.

4.3 Den tidigare betalda prestationen är skattepliktig och den senare betalda prestationen skattefri

112 a § 3 mom. i inkomstskattelagen kan endast tillämpas i situationer där återkravet genomförs som regress till en skattepliktig förmån. I dessa fall beskattas den prestation som betalas senare endast på den del som överskrider regressen och den prestation som betalats tidigare (som återkrävts som regress) utgör fortfarande skattepliktig inkomst för betalningsåret.

Skatteförvaltningen får inte information om skattefria prestationer från inkomstregistret. Uppgiften ”Regress till skattepliktig inkomst” är en uppgift om avdrag som hänför sig till inkomstslaget. Därmed får Skatteförvaltningen inte information från inkomstregistret om återkrav som genomförts som regress, om den prestation som betalas ut senare är skattefri och den prestation som betalats tidigare är skattepliktig.

Betalaren av den prestation som betalats tidigare (den sekundära prestationen) lämnar in efter att ha erhållit regressprestationen uppgiften ”Regress – Ja” till inkomstregistret. Skatteförvaltningen kan inte av denna uppgift sluta sig till huruvida regressen redan har beaktats som avdrag från den prestation som betalas ut senare (den primära prestationen). Därför ska betalaren av den sekundära prestationen lämna in en anmälan om återkrav för den del av den skattefria prestationen som betalaren har fått tillbaka som regress.

I vissa regressituationer kan den senare betalda förmånen till viss del vara skattepliktig och till viss del skattefri. Inkomstskattelagens 112 a § är tillämplig endast på regress till den skattepliktiga pensionen. Om Skatteförvaltningen får information om att en skattepliktig förmån återkrävts från en skattefri inkomst som regress, ska den tidigare förmånsbetalaren specificera de regressprestationer som den mottagit.

4.4 Regressrättsliga situationer som inte omfattas av inkomstregistret

Till inkomstregistret anmäls inte sådana regressrättsliga situationer där inkomsttagaren inte får något beslut, det vill säga att inkomsttagaren inte är berörd part i beslutet (lagen om inkomstdatasystemet 6 §). Med stöd av lagen anmäls inte uppgifter om sådana regressbetalningar mellan försäkringsanstalter där inkomsttagaren inte är part till inkomstregistret. Sådana betalningar mellan anstalter är till exempel regressbetalningar som betalas mellan

• arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkrare samt trafikförsäkrare
• pensionsanstalter och ersättningsskyldiga när ersättning betalas med stöd av lagen om ansvar i spårtrafik eller patientförsäkringslagen.

Med berörd part avses att inkomsttagaren ges ett beslut för hela förmånen och att den betalas antingen i sin helhet eller delvis till en annan förmånsbetalare. I dessa fall är det fråga om regress som ska anmälas till inkomstregistret. Om inkomsttagaren inte får något beslut och hela prestationen eller del av den betalas till en annan förmånsbetalare, är inkomsttagaren inte part, utan det kan vara fråga om en regressrättslig situation. I dessa fall ska prestationen inte anmälas till inkomstregistret. Om inkomsttagaren erhåller en tilläggsbetalning som omfattas av ett separat beslut, ska tilläggsbetalningen anmälas till inkomstregistret enligt den faktiska prestationen.

4.5 Överlappande regresskrav

Det är möjligt att regresskrav av flera olika aktörer riktar sig mot betalningen av samma förmån. Mottagaren av kraven följer den prioritetsordning som fastställts för den i lagen och bland annat utsökningsmyndighetens betalningsförbud, då den fastställer hur stor del av förmånen som betalas till olika ställföreträdande mottagare. I en sådan situation upprepas datagruppen Uppgifter om avdraget flera gånger i uppgifterna om det inkomstslag där den senare betalningen av den primära förmånen specificeras.

Om det återstår ett belopp att betala till inkomsttagarens konto efter de poster och skatter som betalats till de ställföreträdande mottagarna, anges inte information om detta på anmälan om förmånsuppgifter. Informationsanvändarna ska själva utifrån de inkomstregisteruppgifter som de fått räkna ut det belopp av förmånen som betalas ut och det skattepliktiga beloppet.

Mottagarna av regressprestationer (såsom i exempel 21) ska lämna in ersättande anmälningar för de förmåner som de anmält till inkomstregistret, för vilka prestationer mottas av betalaren av den primära förmånen. Alla uppgifter i den tidigare anmälan, bland annat om förmånsenheten och förskottsinnehållningen, lämnas oförändrade. Till de allmänna uppgifterna om inkomstslaget lägger man bara till en ny uppgift, "Regress – Ja".

4.6 Påföljande regresskrav

Samma inkomsttagare kan under samma tidsperiod erhålla överlappande förmåner som kommer fram under olika tidpunkter. Påföljande regresskrav kan överlappa med andra regresser trots att de tidsmässigt skulle vara åtskilda från varandra. Inkomsttagaren har emellertid rätt till endast en förmån under en viss tidpunkt. På basis av sitt regresskrav anmäler den part som erhållit regressprestationen alltid uppgiften "Regress – Ja" om de prestationer som den erhållit på basis av sitt regresskrav av en annan aktör. Den senare förmånsbetalaren anmäler uppgifterna alltid med datagruppen Avdrag, så att informationsanvändare kan utnyttja uppgifterna om avdraget samt beakta beloppet av regressprestationen.

4.7 Regress som gäller en förmån utanför inkomstregistret

Den ursprungliga anmälan som ligger till grund för ett regresskrav har inte i alla situationer lämnats in till inkomstregistret. En sådan situation kan uppkomma till exempel då en prestation betalats före införandet av inkomstregistret eller då den inte omfattas av de uppgifter som ska lämnas till registret på grund av dess känsliga karaktär. I dessa situationer framgår regressen enbart av de uppgifter som den tidigare förmånsbetalaren gett i datagruppen Avdrag. Om den ursprungliga förmånen inte har något eget inkomstslag i koduppsättningen för inkomstslagen i inkomstregistret, används Annan förmån eller Annan pension som värde i inkomstslagskoden för avdraget i de uppgifter som ska ges om den ursprungliga anmälan.

4.8 Anmälning av förmånsenhet i regressituationer

För vissa förmåner är det obligatorisk att anmäla enhetsuppgiften så att Skatteförvaltningen ska kunna definiera antalet ersättningsdagar. I regressituationer är den senare förmånen inte skattepliktig inkomst för inkomsttagaren, ifall den inkomst som ska betalas som regress har intjänats under samma period som den ursprungliga förmånen. I regressituationer beräknar Skatteförvaltningen ersättningsdagarna för förmåner som har utbetalats för överlappande perioder utifrån anmälan för den förmån som utbetalats först. Skatteförvaltningen beaktar inte de dagar som betalaren har anmält för den senare förmånen. Ifall den senare förmånen har utbetalats för en längre tidsperiod än den första förmånen, ska betalaren av den senare förmånen dela in förmånen i två delar: den överlappande perioden anmäls som ett belopp och den förmån som utbetalats för den överskjutande perioden som ett annat belopp.

5 Återkrav av delprestationer

I vissa situationer kan en inkomst som betalats tidigare ändras retroaktivt. För inkomsttagaren fattas ett beslut om en ny förmån som åtminstone partiellt beviljas för samma period som den tidigare utbetalda förmånen. En tidigare utbetald förmån beaktas som en delprestation för en förmån som utbetalas senare. Inkomsttagaren har haft rätt till prestationen som hen fått tidigare, och därför har inkomsten varit korrekt vid betalningstidpunkten. Det anmälda inkomstslaget ändras således inte, eftersom inkomsten beskattas enligt det ursprungligen anmälda inkomstslaget. En delprestation är inte en i denna anvisning tidigare behandlad ogrundad förmån eller regress.

Retroaktiv ändring av inkomst anmäls med en ersättande anmälan till inkomstregistret. För det ursprungliga inkomstslaget ges uppgiften Inkomstslaget har ändrats, ny kod för inkomstslaget, och som värde antecknas den nya koden för inkomstslaget. När inkomst ändras retroaktivt återkrävs inte en tidigare utbetald pension eller förmån, utan den beaktas som delprestation för en förmån som betalas senare. Anmälning av en delprestation behandlas närmare i anvisningen Förmåner: Anmälan av information till inkomstregistret (se avsnitt 4.6 Inkomst ändras retroaktivt, och en tidigare utbetald förmån beaktas som en delprestation)

Också en delprestation kan ha betalats på ogrundat sätt, då betalaren återkräver den. I exempel 33 behandlas återkrav av en delprestation.