Grå ekonomi utgör en del av den operativa modellen för arbetsrelaterat utnyttjande och människohandel
Källa: HEUNI, Anniina Jokinen 16.3.2020
I Finland har man identifierat ett ökande antal fall av arbetsrelaterat utnyttjande och människohandel inom städ-, restaurang-, bygg-, jordbruks- och industribranschen. Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI) har undersökt fenomenet redan i över 10 år.
Enligt HEUNI:s undersökningar är utnyttjandet av arbetstagare ekonomiskt lönsamt, och risken att åka fast och bli bestraffad är ofta låg. Hänsynslösa och oärliga företag och företagare utnyttjar lagliga strukturer och metoder för att maximera vinsten och dölja utnyttjandet för myndigheterna. På papper kan allt verka vara i sin ordning, men i verkligheten stöter utländska arbetstagare i arbetsintensiva riskbranscher ofta på undermåligt låga löner och andra former av utnyttjande (figur 1). Även grå ekonomi är starkt kopplad till fenomenet.
Figur 1. Former av arbetsrelaterat utnyttjande
Arbetsrelaterat utnyttjande och människohandel
Allt arbetsrelaterat utnyttjande är inte människohandel även om det på fenomennivå ofta är fråga om samma sak, dvs. att man utnyttjar den svaga ställningen och okunnigheten hos en arbetstagare med utländsk bakgrund på olika sätt. Människohandel är ett mångfacetterat brott som består av tre element: medel, tillvägagångssätt och syfte. I människohandelsbrott utnyttjar brottslingar offrens sårbarhet, förtroende eller beroende så att de i detta fall blir föremål för tvångsarbete. Tvångsarbete behöver inte innebära extremt tvång, våld och kontroll, utan det är väsentligt att även beakta mer diskreta kontrollmetoder, såsom omständigheter som gör att arbetstagaren inte kan lämna arbetet. Exempel på dem är beroende av arbetsgivaren på grund av skulder och en sårbar ställning på grund av okunnighet och bristen på alternativ.
Ofta är det svårt att dra en gräns mellan arbetsrelaterad människohandel och arbetsrelaterat utnyttjande. En annan brottsrubricering som i Finland är nära kopplad till fenomenet är ockerliknande diskriminering i arbetslivet, som definieras som ett brott som liknar människohandel. Ockerliknande diskriminering i arbetslivet förutsätter att arbetstagaren försätts i en märkbart ofördelaktig ställning genom att arbetstagarens ekonomiska trångmål eller annars trängda läge, beroende ställning, oförstånd, lättsinne eller okunnighet utnyttjas. I allmänhet är det fråga om alltför låg lön och undermåliga arbetsvillkor. Rubriceringen ockerliknande diskriminering i arbetslivet är uttryckligen avsedd att tillämpas på diskrimineringsfall, medan människohandel är ett frihetsbrott. Det är fråga om människohandel om en person inte de facto kan lämna ett anställningsförhållande på grund av övergripande kontroll.
Ofta lyckas myndigheterna endast identifiera en del brott relaterade till utnyttjande. Människohandel är dold brottslighet, och offren är ofta rädda för myndigheterna. Därför utreds inte nödvändigtvis misstänkta fall, och de definieras inte som människohandel eller ens arbetsrelaterade brott. Det kan hända att de därför endast behandlas som ekonomiska brott, såsom skattebedrägeri.
Operativ modell för utnyttjande
Förutom i Finland granskar det EU-finansierade projektet FLOW, som samordnas av HEUNI, kopplingarna mellan arbetsrelaterad människohandel och ekonomisk brottslighet i Estland, Lettland och Bulgarien. I en rapport från slutet av 2019 Likainen vyyhti (PDF 5,42 Mt) beskrivs den operativa modellen för arbetsrelaterat utnyttjande utifrån fallstudier.
I allmänhet fokuserar oärliga företagare på två vinstmekanismer: kostnadsnedskärningar och förvärv av inkomster genom att fakturera arbetstagaren för olika extra kostnader (figur 2). Strategin för kostnadsnedskärningar baserar sig på att minska arbetskraftskostnaderna till exempel genom allt för låg lön och överlånga arbetsdagar utan lagstadgade tillägg, och dessutom minskas kostnaderna genom att man låter bli att betala arbetsgivaravgifter och skatter. Strategin för förvärv av inkomster baserar sig i sin tur på debitering av förskottsbetalningar av arbetstagare till exempel i samband med anställning eller utbildning och överprissättning av olika kostnader (bl.a. förmedlingsavgifter, transporter, logi, mat, kläder, arbetsutrustning och verktyg). I allmänhet handlar utnyttjande om att lönen är undermålig, och dessutom avdras olika slags kostnader från den, såsom förmedlingsavgifter eller kostnader för boende, mat och arbetsredskap. Detta kan i sin tur leda till skuldsättning och ett större beroende av utnyttjaren.
Figur 2. Operativ modell för arbetsrelaterat utnyttjande
Ett strukturellt problem
I grunden handlar arbetsrelaterat utnyttjande och människohandel om strukturella problem. Riskerna för arbetsrelaterat utnyttjande ökar om behovet av arbetskraft är stort och varierar kraftigt samt om det finns behov av flexibel och tillfällig arbetskraft. Riskerna ökar i låglönebranscher och säsongsarbete samt i samband med outsourcing och långa leverantörskedjor. Samtidigt möjliggör denna i sig lagliga och allmänt använda praxis utnyttjande i synnerhet av arbetstagare med utländsk bakgrund. Brottslingar utnyttjar lagliga affärsstrukturer och använder till exempel långa leverantörskedjor, bulvaner och skrivbordslådeföretag för att inom EU överföra arbetskraft mellan länder. På detta sätt kringgås beställaransvar och andra skyldigheter samtidigt som man håller företagets papper i skick och döljer den egentliga verksamheten för myndigheterna. Även lagligt verksamma företag kan involveras i människohandel till exempel via underleverantörer. Därför har HEUNI under de senaste åren samarbetat med företag och tagit fram en Handbok för företag och arbetsgivare om riskhantering särskilt i underleveranskedjor (PDF 1,43 Mt). Även projektet FLOW utvecklar praktiska verktyg för företag med vars hjälp man kan förebygga arbetsrelaterat utnyttjande genom att i synnerhet satsa på utvecklingen av kontrollåtgärder på eget initiativ.
Ingripande i människohandel kräver samarbete
Eftersom människohandel och relaterade fenomen kan avslöjas inom flera myndighetssektorer, är samarbete mellan myndigheter och intressenter viktigt. Utöver polisen kan i synnerhet arbetarskyddsmyndigheterna, skattemyndigheterna och de övriga lagskipningsmyndigheterna få kännedom om fall som tyder på arbetsrelaterat utnyttjande och människohandel. I anslutning till detta utvecklar projektet FLOW informationsmaterial i synnerhet för lagskipnings- och arbetarskyddsmyndigheterna.
I syfte att förebygga människohandel är det viktigt att ingripa vid rätt tidpunkt även i lindrigare former av arbetsrelaterat utnyttjande och ekonomiska brott. Ur offrens perspektiv är det dock viktigt att fall som tyder på människohandel identifieras och utreds under rätt rubricering. Offer för människohandel har rätt att få hjälp via Hjälpsystemet för offer för människohandel [.fi]›. Där kan offer bland annat få tjänster för boende, sjuk- och hälsovård, socialvård, juridisk rådgivning, stöd för straffprocessen och ansökan om uppehållstillstånd. Däremot finns det inga motsvarande tjänster för offer för ockerliknande diskriminering i arbetslivet och andra arbetsrelaterade brott. Därför är det mycket viktigt att öka myndigheters och andra parters medvetenhet om människohandel.
Ytterligare information om människohandel finns på webbplatserna ihmiskauppa.fi [.fi]› och Brottsofferjouren [.fi]›.
Ytterligare information på engelska om projektet FLOW finns på HEUNI:s webbplats här [.fi]›.
HEUNI:s rapporter om arbetsrelaterad människohandel:
Trafficking for Forced Labour and Labour Exploitation in Finland, Poland and Estonia (PDF 1,6 MB)
Nya verktyg för företag: Hur ingripa i arbetsrelaterat utnyttjande och människohandel? (pdf 162kB)