Projekt och övervakning

Polisyrkeshögskolan har tillsammans med vissa andra myndigheter berett en ny samarbetsmodell för flermyndighetsverksamheten, med hjälp av vilken utnyttjandet av utländsk arbetskraft avvärjs och övervakas. Samarbetsmodellen presenteras i en rapport där man har samlat de viktigaste resultaten från projektet för att skapa verksamhetsmodeller för polisen som stöder en systematisk ledning av verksamheten vid flera myndigheter som genomförts vid Polisyrkeshögskolan. Enligt rapporten grundar sig en framgångsrik flermyndighetsverksamhet på aktiv och motiverad planering, gemensam verksamhet och respons. 

– När den riskbaserade objektövervakningen genomförs enligt en samarbetsmodell är det möjligt att skapa enhetliga förfaringssätt för flermyndighetsverksamheten på olika håll i Finland. På så sätt kan man förenhetliga ledningen av verksamheten samt upptäcka och ingripa i utnyttjandet av utländsk arbetskraft, konstaterar forskare Kimmo Kuukasjärvi vid Polisyrkeshögskolan.

– I samarbetsmodellen innehåller den riskbaserade objekttillsynen tre faser: planering, genomförande samt respons och åtgärder i efterhand. Myndigheterna ska förmedla information till varandra med låg tröskel. Det är viktigt att varje myndighets roller och ansvar har planerats noggrant så att den egentliga övervakningshändelsen kan genomföras effektivt, berättar Skatteförvaltningens biträdande direktör Tarja Valsi.

Mobilapplikationen förmedlar information om arbetstagarens rättigheter och skyldigheter

Inom projektet utvecklades också mobilapplikationen "Work Help Finland", som är avsedd för utländska arbetstagare som kommer till och befinner sig i Finland. Med hjälp av applikationen sprids information om arbetstagarens rättigheter och skyldigheter samt om de viktigaste tillhandahållarna av hjälp. En särskild målgrupp är personer i sårbar ställning, om de till exempel misstänker att de blivit utnyttjade. 

– Applikationen har översatts till 24 språk, så en utländsk arbetstagare kan få information på sitt eget modersmål om arbetstagarens rättigheter och skyldigheter, berättar överkommissarie Olavi Kujanpää.

Innehållet i applikationen följer informationspaketet Arbete i Finland på arbets- och näringsministeriets webbplats, men berättar också mer omfattande om arbetstagarens skyldigheter. Applikationen samlar inte in några specificerande uppgifter om användaren och den kan laddas ner gratis i appbutikerna.

– I det praktiska tillsynsarbetet har man observerat att till exempel utländska arbetstagares bristfälliga språkkunskaper avsevärt begränsar deras möjligheter att få och hitta information. Då får arbetstagarna endast den information som deras arbetsgivare eller "landsmän" och mellanhänder förmedlar. Denna information är tyvärr ofta förvrängd. Man vill nu åtgärda problemet med hjälp av den nya mobilapplikationen, konstaterar Minna Willman-Koistinen, ledande sakkunnig vid Livsmedelsverket.

– Applikationen kompletterar olika myndigheters utbud av förebyggande arbete och med hjälp av den kan man med låg tröskel dela information om arbete i Finland till utländska arbetstagare, berättar överinspektör Katja-Pia Jenu, som fungerar som arbetarskyddsinspektör.

Arbetsrelaterat utnyttjande har bekämpats redan i två decennier

Som en del av projektet gjorde Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI) en översikt över hur man i Finland har ingripit i utnyttjandet av utländsk arbetskraft och arbetsrelaterad människohandel. Man upptäckte fenomenet redan i början av 2000-talet, men i synnerhet under det senaste decenniet har verksamheten mot utnyttjande utvecklats och etablerats som en del av olika myndigheters och andra aktörers verksamhetsfält.

– I Finland identifieras fler offer för arbetsrelaterat utnyttjande än i de övriga nordiska länderna. Enligt vår analys har detta att göra med att vi i större utsträckning förstår arbetsrelaterat utnyttjande som ett fenomen, konstaterar Anniina Jokinen, specialplanerare vid HEUNI.

Även om flera positiva utvecklingssteg har tagits i arbetet mot människohandel och utnyttjande av arbetskraft, framkommer fortfarande många problem med anknytning till straffansvaret och tillgodoseendet av offrens rättigheter. Enligt HEUNI:s översikt bidrar ett systematiskt samarbete mellan flera myndigheter till att ingripa i dessa problem på ett övergripande sätt, där man också beaktar offrens rättigheter och ökar arbetstagarnas medvetenhet om sina egna rättigheter.

”Matalat kynnykset on helpointa ylittää.” Työperäisen hyväksikäytön ja ihmiskaupan torjunta moniviranomaistoiminnassa [.fi]› (på finska)

Katsaus työperäisen ihmiskaupan vastaisen toiminnan kehitykseen Suomessa [.fi]› (på finska)

Presentation av projektet Moniviranomaistoiminnan suunnitelmallista johtamista tukevien toimintamallien luominen poliisille på Polamks webbplats [.fi]› (på finska)

Mobilapplikationen "Work Help Finland" (PDF 875 kt) (på finska)

Behovet av utredning konstaterades i den nationella myndighetssamarbetsgruppen för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism. Målet för att förbättra informationsutbytet har också nämnts i en skrivning i regeringsprogrammet och i åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för åren 2020–2023.

I utredningen lyfter man fram problemområden i informationsutbytet mellan de myndigheter, de rapporteringsskyldiga och de nationella arbetsgrupperna som avses i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Som källor till utredningsarbetet har intervjuer med nationella myndigheter och rapporteringsskyldiga använts samt den gällande lagstiftningen.

Det finns flera utvecklingsområden inom informationsutbytet

Utredningen lyfter upp flera utvecklingsbehov som grovt kan delas in i tre olika kategorier:

• ändringsbehov som gäller lagstiftning
• praktiska ändringsbehov som gäller utvecklingen av informationsutbytet (till exempel myndighetsanvisningar)
• utveckling av samarbetet (så kallad Public-Private Partnership) mellan myndigheter och rapporteringsskyldiga.

Utbytet av information i de nationella arbetsgrupperna är i princip på god nivå. Utbytet av information som gäller allmännyttiga samfund och samarbetet mellan myndigheterna kräver dock utveckling. När det gäller informationsutbyte i myndigheternas verksamhet konstaterades det att en förbättring av rörligheten av information mellan olika myndigheter var det tydligaste föremålet för utveckling. Avsaknaden av olika rättigheter till att ta emot eller överlåta information vidare sågs som ett hinder för överföringen av information. Även dataskyddslagstiftningen begränsar möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter. Enligt utredningen bör Centralkriminalpolisens central för utredning av penningtvätt dela ut mer aktuell information till olika myndigheter. 

Inom de rapporteringsskyldigas verksamhet är informationsutbytet i stort sett begränsat till informationsutbyte med myndigheter enligt de skyldigheter som fastställs i lag. Syftet är dock att utveckla informationsutbytet särskilt genom Public-Private Partnership-samarbetet. Flera rapporteringsskyldiga önskar sig mer myndighetsanvisningar om åtgärder för förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism. Det ömsesidiga och interna informationsutbytet mellan de rapporteringsskyldiga begränsas särskilt av dataskyddslagstiftningen och yrkeshemligheter, men ett begränsat informationsutbyte är dock möjligt. När det gäller att förbättra informationsutbytet mellan de rapporteringsskyldiga riktades fokus på att förtydliga och eventuellt utvidga 4 kap. 4 § i lagen om penningtvätt. Bestämmelsen föreskriver om tystnadsplikt och undantag från tystnadsplikten i fråga om tvivelaktiga transaktioner. En ökad möjlighet för rapporteringsskyldiga att utbyta information sinsemellan skulle göra det möjligt att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism på ett förebyggande sätt.

Informationsutbytet kan anses ligga på en rimlig nivå, men kan ökas avsevärt från nuvarande nivå. Syftet med uppföljningsprojektet efter utredningen är att utvärdera de utvecklingsbehov som upptäckts och att planera konkreta åtgärder för att förbättra informationsutbytet. Finansministeriet genomför uppföljningsprojektet under år 2022.

Läs hela utredningen på finska [.fi]› Själva publikationen finns endast på finska, men i slutet finns en sammanfattning på svenska.

Mer information rahanpesu.vm@gov.fi

Länk: Lag om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism 4 kap. 4 § i Finlex [.fi]›

Utredningen gällde bland annat hur myndigheterna tillämpar substanslagstiftningen. Man utredde också om kännetecknet för ett arbetsförhållande ges särskild tyngd och vilket kriterium som medför de största utmaningarna vid bedömningen av den rättsliga ställningen. Enligt svaren medför de nya arbetsformerna praktiska problem vid tillämpningen av lagstiftningen för alla myndigheter (rådgivningen, beslutsfattandet, efterhandskontrollen). 

Utredningen är ett stöd vid det arbete som görs i arbets- och näringsministeriets lagstiftningsarbetsgrupp som utreder vilka lagstiftningsändringar som behövs på grund av förändringarna i arbetslivet.

Vilka myndigheter deltog i utredningen? 

I nätverket deltog förutom företrädare för arbets- och näringsministeriet även företrädare från social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, skatteförvaltningen, Pensionsskyddscentralen, ansvarsområdet för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket i Södra Finland, Olycksfallsförsäkringscentralen, Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (lönegaranti, utkomstskydd för arbetslösa, uppehållstillstånd för utländska företagare) samt Migrationsverket.  

Slutsatser 

Enligt de myndigheter som deltog i utredning är det svårt att definiera gränsen mellan arbetsförhållande och företagande när det gäller de nya arbetsformerna. De utmaningar som förändringarna i arbetslivet orsakat beror delvis på att arbetsförhållandena inte längre motsvarar den traditionella synen på arbetsavtalsförhållandet eller företagandet, utan ofta är en kombination av dem båda. Vissa myndigheter anser att tolkningen av gränsen mellan dem är mycket problematisk. 

Vid vissa myndigheter är besluten om beviljandet av tillstånd eller förmåner helt beroende av om det är fråga om ett sådant arbetsförhållande som avses i arbetsavtalslagen. De kännetecken som anges i arbetsavtalslagen har särskilt stor betydelse för det arbete som görs vid Olycksfallsförsäkringscentralen, Pensionsskyddscentralen, regionförvaltningsverket och lönegarantimyndigheten. Den definition av arbetsförhållande som finns i arbetsavtalslagen tillämpas dock inte av alla myndigheter vid fastställandet av avtalsförhållandets art.  När det gäller utkomstskydd för arbetslösa utgår besluten från kännetecknen för företagande. Om en person är företagare enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa är det den ställningen som i första hand avgör frågan även om personen borde anses vara i ett arbetsavtalsförhållande i enlighet med till exempel arbetsavtalslagen, arbetstidslagen eller semesterlagen. 

Definitionerna av olika arbetsformer varierar inom både nationell och internationell lagstiftning. Samma arbetsförhållanden kan tolkas på olika sätt i olika lagar och i olika fall. Därför uppstår det situationer där ett och samma rättsförhållande kan anses som ett arbetsförhållande enligt en lag medan det anses som företagande enligt en annan. Även om myndigheterna bara tillämpar arbetsavtalslagen vid bedömningen av rättsförhållandena kan det uppstå motstridiga situationer, eftersom speciallagarna och rättspraxis inom olika förvaltningsområden kan leda till motstridiga beslut. Detta gör att avtalsparter och kunder blir osäkra och tyder sina skyldigheter på olika sätt, trots att de vill handla på rätt sätt. 

Trots att bedömningen av arbetets art görs på basis av etablerade kännetecken för arbetsförhållande (arbetet utförs enligt avtal, personligen för en arbetsgivares räkning under dennes ledning och övervakning mot vederlag) finns det skillnader i olika myndigheters och instansers tolkningar. De nya arbetssätten orsakar någon mån av oklarhet och ovisshet enligt alla de myndigheter som svarade på enkäten.

Myndigheterna anser att avtalsparterna borde fästa särskild uppmärksamhet vid innehållet i avtalsvillkoren och arbetsförhållandena och vad dessa betyder så att rättsförhållandet kan tolkas så som avtalsparterna avsett, dock utan att glömma arbetsavtalslagens tvingande karaktär. I verkligheten motsvarar de faktiska arbetsförhållandena inte alltid innehållet i avtalet. Tydligare avtal skulle ge myndigheterna bättre möjligheter att bedöma avtalens rättsliga karaktär och samtidigt öka rättsskyddet, trots att inte ens det kan undanröja alla de problem och risker som nya arbetsformer medför om de faktiska arbetsförhållandena inte motsvarar det som står skrivet i avtalet.

Läs mer om Bekämpningsprogram

Finansministeriet har beviljat specialfinansiering för ny teknik för utsökningens föreslagna automationsprojekt. Målet för projektet RATKE är att effektivisera utsökningens verksamhet genom automatisering av databehandlingen. Projektet Harmaa stöder målen för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Projektet baserar sig på dataanalys, och framöver kan man behandla stora mängder data i utsökningens datasystem och plocka ut fall som kräver detaljerade utredningar. Bägge projekten levereras av Gofore Oyj.

Robotik stöder utmätningsmännens arbete

I projektet RATKE utvecklas nya gränssnitt till Utsökningsverkets datasystem Uljas för att automatisera verkställighetsprocessen genom ta fram förslag till beslut och åtgärder för utmätningsmännen.

− Ur utsökningens perspektiv innebär detta att nuvarande uppgifter och uppgifter som framöver fås via gränssnitt, såsom uppgifter om bankkonton, behandlas automatiskt. Men det är fortfarande tjänstemännen som fattar besluten, berättar Utsökningsverkets ledande förvaltningsfogde Riina Tammenkoski.

Projektet blir klart fram till slutet av 2022.

Med dataanalys kan man screena datamängder

Det stora antalet kunder hos utsökningen gör det svårare att identifiera fall som kräver särskilda åtgärder. I projektet Harmaa utnyttjas dataanalys, vilket innebär att data sammanställs i en önskvärd form för analys. Med hjälp av dataanalys kan man underlätta fall som kräver särskilda åtgärder i datamängden och därigenom i högre grad inrikta arbetsinsatserna och utredningarna till dem.

− Utsökningens datasystem Uljas har en databas där alla uppgifter om utsökningsprocessen finns, vilket är en utmärkt utgångspunkt för användning av analys. I praktiken kan man alltså med dataanalys gå igenom stora datamängder och plocka de ärenden som kräver utredningar, berättar Tammenkoski.

Som verktyg i projektet Harmaa har man valt systemet Power BI, som även nyligen började användas i utsökningens statistik. Power BI är en samling programvarutjänster, appar och kombinatorer som tillsammans transformerar data från oberoende källor på ett konsekvent och visuellt sätt. När projektet Harmaa är klart får Utsökningsverket den första dataanalysversionen för utsökningsprocessen, och den innehåller en till två analysverktyg som är de viktigaste. När det gäller dataanalys är detta bara början, eftersom man i framtiden kommer att använda en hel del dataanalys i databehandling, säkert också vid utsökningen.

Projektet Harmaa utgör en del av Åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet

Den nya förordningen gällande transport av kontanta medel ersätter den tidigare förordningen som trädde i kraft år 2007. Till följd av att övervakningen har utvecklats har det också varit nödvändigt att uppdatera lagstiftningen så att den passar nuläget och för att effektivera myndigheternas verksamhet.

– Ändringen ger oss ännu bättre möjligheter att övervaka förflyttningen av kontanta medel över gränserna. Genom en effektiv övervakning kan vi upptäcka medel som är ämnade för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och på så sätt skydda samhället, berättar tullöverinspektör Heli Lampela.

Enhetliga rutiner gör övervakningen smidigare

I och med den nya förordningen harmoniseras anmälningsrutinerna: framöver använder alla EU-länder enhetliga anmälningsblanketter för kontanta medel. På det sättet kan man säkerställa att samma uppgifter om förflyttning av kontanta medel samlas in i varje medlemsland. Att transportera kontanta medel över gränsen är inte begränsat i sig, men stora summor ska anmälas till Tullen. Resande ska också i fortsättningen inge en anmälan om kontanta medel för varje belopp på 10 000 euro eller mer.

En skyldighet att redovisa oledsagade kontanta medel träder också i kraft, och den möjliggör en övervakning av kontanta medel som förflyttas på andra sätt än i passagerartrafik. Redovisningsskyldigheten gäller kontanta medel som transporteras per post, kurir eller som frakt. Om beloppet av oledsagade kontanta medel som förflyttas är minst 10 000 euro, kan Tullen be att avsändaren eller mottagaren inger uppgifterna för kontroll.

Definitionen av kontanta medel utvidgas och maximitiden för kvarhållande förlängs

Definitionen av kontanta medel utvidgas till att gälla även guldmynt med en viss guldhalt samt guldtackor och guldklimpar. I ett senare skede kommer kanske även vissa prepaid-kort att omfattas av kontrollförfarandet. I nuläget omfattar definitionen kontanta medel sedlar och mynt som är i omlopp som betalningsmedel samt vissa andra betalningsmedel, såsom checkar och överlåtbara skuldbrev.

Tullen kan omhänderta kontanta medel om det finns skäl att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism. I den nya förordningen förlängs tiden för tillfälligt kvarhållande av kontanta medel, vilket förbättrar Tullens möjligheter till övervakning. Framöver kan längden för kvarhållandet vara 30 dagar då den tidigare var fem vardagar.

Mera information finns på Tullens webbplats: Resande – kontanter [.fi]› (sidan uppdateras då den nya förordningen träder i kraft)

När gör man sig skyldig till penningtvätt? 

Den som tar emot, använder, omvandlar, överlåter, överför, förmedlar eller innehar egendom som förvärvats genom brott, och gör det för att bereda sig eller någon annan nytta, eller för att dölja eller maskera vinningens eller egendomens olagliga ursprung kan göra sig skyldig till penningtvätt. Det centrala är att man är medveten om eller hyser misstanke om egendomens eller pengarnas olagliga ursprung och trots detta vidtar ovan nämnda åtgärder. 

Bild 1. Exempel på olika skeden av penningtvätt  

1. Pengar som förvärvats genom brott överförs till bankvärlden genom att man exempelvis öppnar ett konto eller konton i en privatpersons eller ett företags namn. De belopp som sätts in kan vara små och insättningarna görs i snabb takt. Pengarna kan också placeras i virtuell valuta. 
2. Man försöker dölja pengar som förvärvats genom brott via flera banker och olika kontoöverföringar. Pengarna cirkuleras såväl via privatpersoner som företag. En del av företagen är bulvanföretag, det vill säga skalbolag. De finns med avsikt i flera olika länder. Även virtuella valutor och virtuella plånböcker används.
3. Till sist återbetalas pengarna till något konto och/eller förvandlas till egendom som till exempel hus, bostadsaktier, bilar, företag, värdeföremål, guld osv. Fantasin känner inga gränser!  

Bli inte utnyttjad för penningtvätt! 

Brottslingar använder olika metoder för att värva offer. Var skeptisk mot arbetserbjudanden per e-post där arbetsuppgifterna främst handlar om att ta emot och förmedla pengar och varor. Ditt konto utnyttjas för penningtvätt och på så sätt döljer brottslingarna sina spår. Genom att ta emot pengar vars ursprung du inte känner till kan du göra dig skyldig till penningtvätt. Det är straffbart att fungera som penningmålvakt! 

• Straffet för penningtvätt är böter eller högst två års fängelse. 
• Straffet för grov penningtvätt är fängelse i minst fyra månader och högst sex år. 

Förbrott till penningtvätt hänför sig ofta till ekonomiska brott 

Bild 2. Bakgrund till förbrott  

källa: Europol 2017 [.fi]› 

Förbrott till penningtvätt hänför sig ofta till skattebedrägeri och andra bedrägerier samt till exempel till smuggling av narkotika och nätkriminalitet, av vilka i synnerhet nätkriminaliteten har ökat på senare tid. Även korruption är ett betydande globalt fenomen bakom penningtvätt.  

Att återta vinning av brott och förhindra penningtvätt hör till de effektivaste sätten att förhindra nya brott 

Rapporteringsskyldiga  

Vid bekämpningen är de rapporteringsskyldiga i nyckelposition, det vill säga sådana näringsidkare som inom ramen för sin normala verksamhet kan upptäcka penningtvätt eller som antas kunna utnyttjas vid penningtvätt. Dessa är till exempel aktörer inom placerings-, finansierings- och försäkringsbranschen, tillhandahållare av virtuella valutor samt revisorer, bokförare, advokater och fastighetsförmedlare. Närmare information om rapporteringsskyldiga finns här [.fi]›.  

Rapporteringsskyldigas förpliktelser 

• Den rapporteringsskyldiga identifierar sin kund och kontrollerar kundens identitet. 
• Skaffar uppgifter om kundens verksamhet, arten och omfattningen av dennes affärsverksamhet och grunderna för att en tjänst eller produkt används (utredningsskyldighet och fortlöpande övervakning). 
• Rapporterar en tvivelaktig transaktion. Rapporten görs elektroniskt! 

I och med ändringen av lagen om penningtvätt blev också bland annat tillhandahållare av virtuella valutor rapporteringsskyldiga enligt lagen om penningtvätt. Ändringarna av lagen om penningtvätt och den nya lagen om tillhandahållare av virtuella valutor (572/2019) ålägger tillhandahållare av virtuella valutor att iaktta ovan nämnda centrala skyldigheter enligt lagen om penningtvätt. Tillhandahållare av virtuella valutor ska identifiera sina kunder och de faktiska förmånstagarna och de personer som handlar för kundernas räkning. Tillhandahållare av virtuella valutor ska också rapportera tvivelaktiga transaktioner till centralen för utredning av penningtvätt. I Finland liksom ute i världen anknyter kriminell användning av virtuella valutor och penningtvätt med hjälp av dem ofta till narkotikahandel och olika slags bedrägerier. 

Tillsynsmyndigheter 

I Finland övervakas iakttagandet av lagen om penningtvätt av Finansinspektionen, Polisstyrelsen, Patent- och registerstyrelsen, Regionförvaltningsverket i Södra Finland och advokatförbundet. Deras uppgift är att se till att rapporteringsskyldiga har de mekanismer för bekämpning av penningtvätt som lagen förutsätter och beredskap att rapportera tvivelaktiga transaktioner till Centralkriminalpolisens central för utredning av penningtvätt. 

Centralen för utredning av penningtvätt vid Centralkriminalpolisen  

Centralen för utredning av penningtvätt har som uppgift att förhindra, avslöja och utreda finansiering av penningtvätt och terrorism samt överföra detta till förundersökning Centralen tar emot rapporteringsskyldigas rapporter om tvivelaktiga transaktioner, hanterar, analyserar och överlåter väsentlig information till andra myndigheter i Finland såsom polisen, Skatteförvaltningen, skyddspolisen, tullen och gränsbevakningen. Det internationella samarbetet är intensivt. 

Centralen för utredning av penningtvätt har rätt att få, använda och lämna ut uppgifter.

Lag om centralen för utredning av penningtvätt (445/2017). [.fi]› 

Statistik över verksamheten vid centralen för utredning av penningtvätt 2019 

• Rapporterade tvivelaktiga transaktioner 64 403. 
• De aktörer som lämnat in flest antal rapporter är sammanslutningar som spelar om pengar, bolag som erbjuder allmän betalningsförmedling samt banker. 

• Uppgifter som utlämnats till andra myndigheter i 1 170 fall. 
• De vanligaste orsakerna till rapporterna var onormala kontoöverföringar, avvikande agerande hos kundgrupper och bristfällig information om pengarnas ursprung. 

År 2019 frystes medel till ett värde på närmare 10 miljoner euro 

År 2019 gavs order om avbrott av transaktioner (frysning) med ett värde på 9 793 455 euro, av vilket polisen beslagtog 4 945 685 euro. 

Tabell 1. Värde på order om att avbryta transaktioner och beslagtagen egendom 2016–2019  

Utmaningar med bekämpning 

• Penningtvätt är alltid kopplad till bakomliggande brott. Det är svårt att bevisa att pengar som kommer från utlandet har ett kriminellt förflutet.  
• Omfattningen av och metoderna för penningtvätt är komplexa. Brottslingar utnyttjar nya tekniker i penningtvätt, bland annat virtuella valutor och ligger hela tiden steget före. Yrkesmässig penningtvätt har maskerats som affärsverksamhet som verkar laglig, och ofta är skatteparadis inblandade. 
• Medlen överförs snabbt från land till land. Det är svårt att eliminera brottslig vinning om tillgångar försvinner på ett skickligt sätt till länder från vilka man inte får handräckning. Den internationella verksamheten skapar därför egna utmaningar. 

Närmare information om penningtvätt finns på bland annat polisens webbplats [.fi]›

Företag som försummar att betala sina arbetslöshetsförsäkringspremier får en betalningsanmärkning. Syftet med anmärkningen är att informera om störningar i betalningarna, och därför utgör en jämlik behandling av registreringen och borttagningen av dem en viktig del av bekämpningen av grå ekonomi. Enligt Sysselsättningsfonden är det få arbetsgivare som medvetet undviker att betala arbetslöshetsförsäkringspremier, utan det beror i allmänhet på mer mänskliga orsaker. Genom förebyggande kundtjänster och rådgivning kan man ofta undvika att ge företag betalningsanmärkningar.

- Våra servicerådgivare utför gärna förebyggande arbete. Arbetsgivare bör dock själva aktivera sig när de märker att de inte kan betala arbetslöshetsförsäkringspremierna i tid, påpekar Jaakko Karhunen, teamchef för försäkringspremietjänster.

- Vi kan flexa med betalningen av arbetslöshetsförsäkringspremier på olika sätt. Vi kan utarbeta en betalningsplan för kunden, spjälka upp betalningarna eller skjuta upp förfallodagen, berättar Tytti Koskinen-Vaara, innehållsansvarig för fakturering.

Arbetsgivare bör dessutom hålla sina kontaktuppgifter aktuella i Sysselsättningsfondens kundtjänst, så att fonden vid behov kan kontakta dem.

- När vi kontaktar arbetsgivare på grund av obetalda fakturor strävar vi efter att vid behov skicka en begäran om att kontakta Sysselsättningsfonden per e-post eller sms, säger Tytti Koskinen-Vaara.

Aktiva arbetsgivare undviker betalningsanmärkningar

Även om Sysselsättningsfonden vill förebygga att arbetsgivare får betalningsanmärkningar är det arbetsgivarna som ansvarar för att lönerna anmäls korrekt till inkomstregistret och att arbetslöshetsförsäkringspremierna på basis av dem betalas i tid till Sysselsättningsfonden. Därför bör arbetsgivare vara aktiva om de märker att de inte kan betala arbetslöshetsförsäkringspremierna till Sysselsättningsfonden inom den utsatta tiden.

Enligt kundresponsen är Sysselsättningsfondens service mycket högklassig.

- En kund konstaterade glatt: Aj, ni flexar så här mycket, säger teamchef Jaakko Karhunen och skrattar.

Ibland inser arbetsgivare först efter att de fått en betalningsanmärkning att det gäller att kontakta Sysselsättningsfonden.

- Sådana samtal är tuffa för våra servicespecialister, eftersom de gärna skulle vilja hjälpa men inte längre kan då anmärkning redan givits av en motiverad orsak. Våra uppgifter är lagstadgade, och därför är det viktigt att se till att kunderna behandlas jämlikt. Vi kan således inte radera enskilda arbetsgivares betalningsanmärkningar om det inte finns grunder för det, säger Karhunen.

- Vi har gått igenom vår indrivningsprocess med Finansinspektionen. Hela Sysselsättningsfonden har förbundit sig till dessa principer. Vare sig man kontaktar en servicespecialist eller ledningsgruppen är svaren alltid konsekventa. När en arbetsgivare får en betalningsanmärkning är våra händer bundna. Därför uppmanar vi kunderna att kontakta oss omedelbart när de märker att det finns

problem med betalningarna, för vi kan göra något så länge betalningarna ännu inte är försenade, säger innehållsansvarig Tytti Koskinen-Vaara.

I lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton fastställs vilka myndigheter som har rätt att göra förfrågningar i Kontoregistret och datasöksystemen. Enligt gällande lag har Centralkriminalpolisens central för utredning av penningtvätt omfattande rätt att få upplysningar. Rätten att få upplysningar från Kontoregistret och datasöksystemen utvidgas när den nationella lagen som hänför sig till EU-direktiv 2019/1153 träder i kraft år 2021. Beredningsarbetet gällande den nationella lagstiftningen inleds under ledning av inrikesministeriet år 2019.

Tullen bygger upp Kontoregistret och dess programgränssnitt, i vilket man lagrar uppgifter som betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och tillhandahållare av virtuella valutor lämnar om kunder, kundkonton och bankfack. Kreditinstitut kan också lämna uppgifter till Kontoregistret med Finansinspektionens undantagstillstånd. Betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar, tillhandahållare av virtuella valutor och kreditinstitut som beviljats undantagstillstånd skickar de lagstadgade uppgifterna till Kontoregistret via ett uppdateringsgränssnitt som Tullens kontoregisterprojekt bygger upp. Myndigheterna som har rätt att använda informationen söker uppgifterna via ett frågegränssnitt som projektet tagit fram. Kontoregistret och dess programgränssnitt ska vara i bruk fr.o.m. 1.9.2020.

Kreditinstituten i sin tur bygger upp och administrerar i regel sina egna datasöksystem med hjälp av vilka myndigheterna som har rätt att använda informationen kan söka fram uppgifter om kunder, bankkonton och bankfack från kreditinstitutens gränssnitt för datasökning. Användarna av informationen implementerar egna lösningar för datasökningen utifrån de specifikationer som utarbetats av projektet. Även betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och tillhandahållare av virtuella valutor kan bygga upp och administrera datasöksystem om de så önskar. Detta ska dock meddelas till Tullen på ett bindande sätt på förhand.

Inom kontoregisterprojektet har man fört ett nära samarbete med olika intressentgrupper, och projektet har framskridit enligt den planerade tidtabellen. Projektet styrs av finansministeriet.

Föreskrifterna om övervakningssystemet för bank- och betalkonton har publicerats

Tullen publicerade 21.10.2019 för leverantörer av uppgifter avsedda föreskrifter om övervakningssystemet för bank- och betalkonton. Förskrifterna finns på adressen https://tulli.fi/sv/om-tullen/tullens-verksamhet/tullens-foreskriftssamling [.fi]›.

Tullen bygger upp Kontoregister-systemet samt dess uppdaterings- och frågegränssnitt. Leverantörerna av uppgifter ska konstruera integrationerna och förbindelserna genom vilka Kontoregistrets gränsytor kontaktas. I föreskriften om kontoregistret fastställs vilka elektroniska informationsmedel som får användas och på vilket sätt uppgifterna ska vara certifierade för att de ska kunna lämnas till Kontoregistret. I samband med föreskriften har det också givits anvisningar om anmälningsförfarandet och anvisningar om produktionssättningen och administreringen av Kontoregistret. Med anmälningsförfarandet avses att leverantörerna av uppgifter anmäler till Tullen att de tar i bruk Kontoregistret. Då kan Tullen schemalägga testningarna och produktionssättningen av systemet smidigt med alla uppgiftsleverantörer.

I föreskriften om datasöksystemet fastställs datasöksystemets tekniska krav för leverantörerna av uppgifter. På basis av föreskriften kan uppgiftsleverantörerna bygga upp sina egna datasöksystem. I samband med föreskriften har det också givits anvisningar om produktionssättningen och administreringen av datasöksystemet. Det finns också en anvisning om anmälningsförfarandet i fråga om datasöksystemet. Användarna av informationen ansluter sig till de gränssnitt som erbjuds av leverantörerna av uppgifter genom vilka fråge- och svarsmeddelandena rör sig mellan leverantörerna av uppgifter och användarna av informationen. Tullens projekt kan genom testning säkerställa att fråge- och svarsmeddelandena rör sig i datasöksystemen som byggts upp av leverantörerna av uppgifter.

Utöver de ovan nämnda utfärdas en föreskrift om frågegränssnittet för behöriga myndigheter som har rätt att få upplysningar genom sökning av uppgifter från övervakningssystemet för bank- och betalkonton. Anvisningarna gällande den tekniska implementeringen är endast avsedda för myndighetsbruk.

Alla föreskrifter innehåller också information om servicenivåkrav samt datasäkerhets- och dataskyddsärenden, såsom certifikat.

Det nuvarande åtgärdsprogrammet gäller fram till slutet av 2020, men största delen av dess projekt har redan slutförts.

Regeringen lovar tilläggsfinansiering för åtgärder för bekämpning av grå ekonomi

Regeringsprogrammet innehåller ett tjugotal åtgärdsförslag som befrämjar bekämpning av grå ekonomi för vilka det har reserverats tilläggsfinansiering på sammanlagt 20 miljoner euro. Av förslagen har man beslutat genomföra ett tiotal. Det finns ett relativt stort antal frågor som ska utredas, men av en del av dem finns det redan forskningsdata som åtgärderna kan baseras på.

För projekt som hänför sig till digitalisering och transparens lovar regeringen finansiering på ca 30 miljoner euro, vilket för sin del stödjer bekämpningen av grå ekonomi. Vidare kommer man att göra polisens särskilda anslag för bekämpning av grå ekonomi permanent och bevilja utsökningsväsendet och konkursombudsmannens byrå en fortsatt tilläggsfinansiering.

Regeringen befrämjar näringsverksamhetens transparens

Utöver det nuvarande registret över skatteskulder vill regeringen utöka offentligheten av andra uppgifter om hur företagen sköter sina skyldigheter i företags- och organisationsdatasystemet (FODS). I regeringsprogrammet hänför även den punkt till utökad transparens enligt vilken offentligheten av beskattningsuppgifter utökas så att även de ändringar i beskattningsuppgifterna som gjorts efter att beskattningen slutförts blir offentliga.

Bekämpningen av internationellt kringgående av skatt kräver satsningar

I regeringsprogrammet har man föreslagit utredning av flera åtgärder för bekämpning av internationellt kringgående av skatt, såsom åtgärder mot arrangemang med avsikt av att kringgå källskatt och problempunkter i förvaltningsregistreringen. Till detta förknippas även punkten om att regeringen är vid behov redo att på nytt inleda förhandlingar om bilaterala skatteavtal. Regeringen vill även vidta striktare åtgärder vad gäller användningen av skalbolag som grundats i lågskatteländer.

Regeringsprogrammet 2019 [.fi]› (se sidorna 23–24 och bilagorna 4 och 5)

Uppgifterna i inkomstregistret används av olika myndigheter. I första skedet används uppgifterna av Skatteförvaltningen, arbetspensionsanstalterna och PSC, Sysselsättningsfonden och FPA. Antalet informationsanvändare ökar 2020 då bl.a. skadeförsäkrarna, arbetslöshetskassorna, kommunerna och arbetarskyddsmyndigheterna börjar använda uppgifterna i inkomstregistret.

Uppgifterna anmäls i realtid och specificerade

Inkomstregistrets centrala principer är uppgifter i realtid samt noggrann specificering av uppgifterna enligt betalningsdagen och inkomsttagaren.

I samband med inkomstregistrets införande behöver man inte längre summera uppgifterna eller lämna in månatliga rapporter. Däremot har anmälningarna kopplats till betalningar. Uppgifterna anmäls separat för varje löneutbetalning och inom fem kalenderdagar efter varje betalningsdag. Uppgifterna anmäls till inkomstregistret separat för varje inkomsttagare med egna anmälningar om löneuppgifter.

Inkomstregistret är ett verktyg i bekämpningen av grå ekonomi

Ett av inkomstregistrets mål är att främja bekämpningen av grå ekonomi. I och med att uppgifterna lämnas in i realtid förbättras även förutsättningarna för bekämpningen av grå ekonomi. Genomförandet av inkomstregistret är ett av projekten för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet i inrikesministeriets åtgärdsprogram för åren 2016–2020. Åtgärdsprogrammet betonar betydelsen av inkomstuppgifter i realtid i bekämpningen av grå ekonomi.

Inkomstregistret kontrollerar de tekniska formella kraven på de uppgifter som anmäls innan uppgifterna sparas i inkomstregistret. Inkomstregistret bevakar emellertid inte inkomstuppgifterna, utan utgör ett verktyg för de myndigheter som använder uppgifterna. Varje informationsanvändare får ur inkomstregistret endast de uppgifter som hen enligt lagen har rätt till. Myndigheterna använder uppgifterna t.ex. för att sköta sina övervakningsuppgifter.

Inkomstregistret möjliggör övervakning i realtid

Med hjälp av inkomstregistret kan grå ekonomi bekämpas ännu effektivare än hittills. Man kan vidta åtgärder vid missbruk snabbare än hittills med övervakning eller styrning.

De löneinkomster, pensionsinkomster och skattepliktiga förmånsinkomster som anmäls till inkomstregistret utgör ca 90 procent av inkomsttagarnas alla skattepliktiga inkomster. I ungefär två fall av tre motsvarar de inkomster som anmälts till inkomstregistret inkomsttagarens hela inkomst.

Före införandet av inkomstregistret kunde man anmäla löneuppgifter en mycket lång tid efter betalningen. Arbetsgivarna anmälde löneuppgifterna månatligen eller t.o.m. årligen. Myndighetsövervakning skedde ofta på basis av den fastställda beskattningen för föregående året.

Inkomstuppgifter i realtid förbättrar informationsutbytet mellan myndigheterna, vilket syns i de informationstjänster som myndigheterna erbjuder. Inkomstregistret erbjuder nya möjligheter för övervakning och mångsidigt myndighetssamarbete.

Tack vare de uppdaterade inkomstuppgifterna i inkomstregistret kan man nu övergå till övervakning i realtid i flera olika delområden:

• Förskottsinnehållningars riktighet blir bättre, varmed en större del av inkomstskatterna betalas till rätt belopp under skatteåret.
• Skyldigheter som hänför sig till försäkringar kan övervakas i realtid.
• Uppgifterna i bl.a. förskottsuppbördsregistret och arbetsgivarregistret kan övervakas i realtid.
• Utbetalning av förmåner kan snabbt avslutas vid observerat missbruk.
• Bristerna i anmälningar kommer fram under övervakningen av flera olika myndigheter, varmed försummelserna kan upptäckas och åtgärder vidtas snabbt och effektivt.

De olika myndigheterna får enhetliga uppgifter från inkomstregistret

Det är inte längre möjligt att anmäla inkomstuppgifter separat till de olika myndigheterna, utan uppgifterna på samma anmälan utnyttjas av alla användare av informationen i inkomstregistret. Samma uppgift anmäls på en och samma gång till alla myndigheter som behöver den, varmed uppgiftslämnaren inte längre kan avsiktligt redigera uppgifterna till de olika myndigheterna.

Uppgifterna kan övervakas för varje enskild inkomsttagare

T.ex. arbetarskyddsmyndigheterna har utöver övervakningen av arbetsmiljön och övrigt arbetarskydd även uppgifter som hänför sig till bekämpning av grå ekonomi. Arbetarskyddsmyndigheterna kan utnyttja inkomstuppgifterna fr.o.m. 2020 i sin övervakning av tillämpningen av den s.k. beställaransvarslagen, uppfyllandet av minimikraven för anställningsförhållande och användningen av utländsk arbetskraft.

I och med att varaktigheten av utländska arbetstagares arbete i Finland kan övervakas i realtid, kan man samtidigt även övervaka arbetstagarnas skattskyldighet i Finland.

Var och en kan kontrollera sina egna inkomstuppgifter från inkomstregistret

Inkomsttagaren ser sina egna inkomstuppgifter i realtid i inkomstregistrets e-tjänst. Inkomsttagaren kan kontrollera i inkomstregistret att arbetsgivaren har fullföljt sina anmälningsskyldigheter.

Automatiseringen förbättrar informationskvaliteten

Användningen av e-tjänster är en grundläggande förutsättning för inkomstregistret. Så gott som alla anmälningar lämnas in till inkomstregistret elektroniskt. I inkomstregistret har man

för första gången i statsförvaltningen tagit i bruk tekniska gränssnitt mellan företagens och myndigheters system. De enhetliga uppgifterna överförs automatiskt från företagens löneadministrationssystem till inkomstregistret och vidare till myndigheters system. När uppgifterna överförs automatiskt från ett system till ett annat, förbättras även informationskvaliteten.

Utgående från en kundklassificering som Enheten för utredning av grå ekonomi gjort är den mest typiska kunden hos Pensionsskyddscentralens övervakning ett etablerat företag inom byggnadsbranschen som funnits i mer än tio år och har verksamhet i Nyland. Av de brister som påträffades vid övervakningen av arbetspensionsförsäkringen fanns 23 procent hos företag inom byggbranschen.

Byggnadsentreprenader styckas ofta i mindre helheter och genomförs som underleveranser där de mindre helheterna bildar en kedja. Utnyttjande av utländsk arbetskraft är typiskt inom branschen. Av dessa skäl är byggbranschen en typisk riskbransch för grå ekonomi.

Med tanke på inriktningen av övervakningen bör man ändå beakta att det inom alla branscher finns företag som sköter arbetspensionsförsäkringen bristfälligt. Det kan vara fråga om oavsiktliga fel vid försäkringen, men ibland kan det också handla om grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.

Problemen hopar sig

Arbetsgivare som har brister i pensionsförsäkringen har också ofta brister i skattebetalningarna. Bland de företag som blivit föremål för närmare övervakning har andelen företag med skatteskulder tidigare år varierat mellan 32 och 55 %. I fjol hade 41 % skatteskulder. En del arbetsgivare som PSC övervakat hade också aktuella utsökningsärenden (17 %).

Kundklassificeringen gäller arbetsgivare hos vilka PSC har uppdagat brister i arbetspensionsförsäkringen. Enheten för utredning av grå ekonomi gör upp statistikbaserade kundklassificeringar som stöd för planeringen och inriktningen av arbetet mot grå ekonomi.

Skatteförvaltningens bekämpning av grå ekonomi inledde 2016 ett även internationellt nytt samarbete med städerna genom förebyggande verksamhet i bekämpningen av grå ekonomi. Till samarbetet har det i början valts städer som har en fiskalt betydande upphandling och geografiskt ligger på olika håll i Finland. Även konkurrens- och konsumentverket har deltagit i samarbetet ända från början genom att i sin verksamhet i huvudsak betona frågor som gäller karteller.

Målet med samarbetet är att utveckla städernas beredskap att identifiera och bekämpa grå ekonomi inom deras olika funktioner. Samtidigt har den gråa ekonomins mångfald lyfts fram utöver den traditionella formen att betala lön svart. Även frågor om korruption har framförts.

Goda erfarenheter som förebild

Städerna har satsat på bekämpningen av grå ekonomi och övervakningen av oegentligheter på mycket olika sätt.

Vissa städer har infört en intern tipskanal för att lämna anonyma iakttagelser. För att behandla tipsen har det skapats ett ändamålsenligt förfarande och en dokumentering av olika faser vilka tillsammans skapar en grund för trovärdigt ingripande i och uppföljning av oegentligheter samt ökar det interna förtroendet.

- Situationen skiljer sig betydligt från de situationer där iakttagelserna har riktats direkt till stadsdirektören för kännedom, påpekar överinspektör Tommi Lehtinen.

Anvisningarna och den interna övervakningen hjälper att etablera kutymen

I allmänhet baserar sig städernas anvisningar i huvudsak på de krav som upphandlings- och beställaransvarslagen ställer. I utvecklade modeller utgör andra förfaringssätt som anknyter till bekämpningen av grå ekonomi en del av upphandlingsanvisningen eller finns som en separat anvisning.

Verksamhet som typiskt pekar på korruption i Finland kan vara exempelvis ett nätverk av gamla vänner. Vi har stött på företeelsen i samarbetet och i vissa sammanhang har attityderna till missbruk av inflytande varit förringande. Tillvägagångssätten som är etiskt tvivelaktiga kan från tidigare vara sådana allmänt godtagna sätt att gå till väga som ingen vill eller vågar ingripa i.

- Vem som helst kan övervaka exempelvis publicerade inköpsfakturor men egen övervakning behövs ändå mot oegentligheter. I allmänheten har det förelegat exempel på situationer där den egna övervakningen har brustit, berättar Lehtinen.

De observationer som vi har gjort under samarbetet är att vissa städers interna funktioner inte har varit medvetna om vem som ska ta hand om övervakningen i vilka situationer eller var alla olika anvisningar finns. I vissa städer ligger bekämpningen av grå ekonomi på vissa aktörers ansvar vilka har som uppgift att samordna helheter med olika enheter. Dessa städer har ofta även satsat på att övervaka att anvisningarna följs samt på att utveckla den interna övervakningen.

Genom samarbete söks genomslagskraft

Genom samarbetet strävar Skatteförvaltningen efter att öka medvetenheten om de metoder som kan användas för att identifiera en oärlig aktör före ett avtal ingås eller under avtalsperioden. Genom att använda förbyggande metoder strävar vi efter att främja städernas val av sina avtalsparter så att de väljer företag som handlar rätt och sköter sina lagstadgade förpliktelser. Detta påverkar också en ökning av skatteintäkterna eftersom städerna utöver att de är betydande användare av offentliga medel även är skattetagare.

Ekonomisk brottslighet och grå ekonomi förorsakar samhället miljardförluster i skatter och avgifter. Det här försvagar välfärdsstatens finansieringsgrund och skadar sund företagsverksamhet. Skatteförvaltningens mål är att främja konkurrenssituationen för ärliga aktörer genom att bekämpa grå ekonomi.

Närmare information på Skatteförvaltningens webbplats [.fi]›.

Vad avses med penningtvätt?

Med penningtvätt avses åtgärder i syfte att maskera ursprunget för egendom eller pengar som förvärvats genom brott så att det blir skenbart lagligt. Det är fråga om en medveten kriminell verksamhet där det främst handlar om att dölja egendom som förvärvats genom brott och undvika utsökning eller andra myndighetsåtgärder. Penningtvätt är en väsentlig del av ekonomisk brottslighet, grå ekonomi och organiserad brottslighet och även en integrerad del av internationell kriminalitet.

När gör man sig skyldig till penningtvätt?

Den som tar emot, använder, omvandlar, överlåter, överför, förmedlar eller innehar egendom som förvärvats genom brott, och gör det för att bereda sig eller någon annan nytta, eller för att dölja eller maskera vinningens eller egendomens olagliga ursprung kan göra sig skyldig till penningtvätt. Det centrala är att man är medveten om eller hyser misstanke om egendomens eller pengarnas olagliga ursprung och trots detta vidtar ovan nämnda åtgärder.

Bild 1. Exempel på olika skeden av penningtvätt

1. Pengar som förvärvats genom brott överförs till bankvärlden genom att man exempelvis öppnar ett konto eller konton i en privatpersons eller ett företags namn. De belopp som sätts in kan vara små och insättningarna görs i snabb takt. Pengarna kan också placeras i virtuell valuta.
2. Man försöker dölja pengar som förvärvats genom brott via flera banker och olika kontoöverföringar. Pengarna cirkuleras såväl via privatpersoner som företag. En del av företagen är bulvanföretag, det vill säga skrivbordsföretag. De finns med avsikt i flera olika länder. Även virtuella valutor och virtuella plånböcker används.
3. Till sist återbetalas pengarna till något konto och/eller förvandlas till egendom som till exempel hus, bostadsaktier, bilar, företag, värdeföremål, guld osv. Fantasin känner inga gränser! 

Bli inte en mula

Brottslingar använder olika metoder för att värva offer. Om du får ett jobberbjudande, till exempel per e-post, där den huvudsakliga uppgiften består av att ta emot och förmedla medel eller varor, så ska du förhålla dig avvaktande till det. Ditt konto utnyttjas bland annat för penningtvätt och på så sätt döljer brottslingarna sina spår. Det är straffbart att fungera som mula.

• Straffet för penningtvätt är böter eller högst två års fängelse.
• Straffet för grov penningtvätt är fängelse i minst fyra månader och högst sex år.

Förbrott till penningtvätt hänför sig ofta till ekonomiska brott 

Bild 2. Bakgrund till förbrott (källa: Europol 2017 [.fi]›)

Förbrott till penningtvätt hänför sig ofta till skattebedrägeri och andra bedrägerier samt till exempel till smuggling av narkotika och nätkriminalitet, av vilka i synnerhet nätkriminaliteten har ökat på senare tid. Även korruption är ett betydande globalt fenomen bakom penningtvätt.

Att återta vinning av brott och förhindra penningtvätt hör till de effektivaste sätten att förhindra nya brott

Tillsynsmyndigheter

Som tillsynsmyndighet i Finland fungerar Finansinspektionen, Polisstyrelsen, Patent- och registerstyrelsen och Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Dessa övervakningsmyndigheter och bland annat Energimyndigheten och advokatföreningen ska meddela uppgifter om tvivelaktiga affärer som de erhållit i samband med tillsyn direkt till Centralkriminalpolisens central för utredning av penningtvätt, som fungerar som ansvarig myndighet i Finland.

Rapporteringsskyldiga 

Vid bekämpningen är de rapporteringsskyldiga i nyckelposition, det vill säga sådana näringsidkare som inom ramen för sin normala verksamhet kan upptäcka penningtvätt eller som antas kunna utnyttjas vid penningtvätt. Dessa är bland annat aktörer inom placerings-, finansierings- och försäkringsbranschen samt revisorer, advokater och fastighetsförmedlare. Närmare information om rapporteringsskyldiga finns här.

Rapporteringsskyldigas förpliktelser

• Den rapporteringsskyldiga identifierar sin kund och kontrollerar kundens identitet.
• Skaffar uppgifter om kundens verksamhet, arten och omfattningen av dennes affärsverksamhet och grunderna för att en tjänst eller produkt används (utredningsskyldighet och fortlöpande övervakning).
• Rapporterar en tvivelaktig transaktion. Rapporten görs elektroniskt.

Centralen för utredning av penningtvätt vid Centralkriminalpolisen har rätt att få, använda och lämna ut uppgifter

Centralen för utredning av penningtvätt har som uppgift att förhindra, avslöja och utreda finansiering av penningtvätt och terrorism samt överföra detta till förundersökning Centralen tar emot rapporter, hanterar, analyserar och överlåter väsentlig information till andra myndigheter i Finland som exempelvis polisen, Skatteförvaltningen, skyddspolisen, tullen och gränsbevakningen. Det internationella samarbetet är intensivt.

Statistik över verksamheten vid centralen för utredning

• Det totala antalet rapporter kommer i år (2018) att vara ca 40 000.
• Antalet rapporter som lämnas in av banker ökar brant och de väntas i år uppgå till mer än 8 000. (Totalbeloppet 2017 var ca 5 600)
• De aktörer som lämnat in flest antal rapporter är sammanslutningar som spelar om pengar, bolag som erbjuder allmän betalningsförmedling samt banker.
• I år har uppgifter om rapporter om penningtvätt överlåtits till andra myndigheter mer än 2 200 gånger.
• De vanligaste orsakerna till rapporterna 2017 var onormala kontoöverföringar, avvikande agerande hos kundgrupper och bristfällig information om pengarnas ursprung.

Lag om centralen för utredning av penningtvätt 445/2017 [.fi]›

Fram till 31.10.2018 har order om avbrott av affärstransaktion (frysning) gällt 4 751 056 euro, av vilket polisen har beslagtagit 1 936 995 euro

År 2018 inkluderar flera större frysningar. I sin helhet har myndigheterna beslagtagit brottsliga tillgångar till ett stort belopp jämfört med de senaste åren.

Tabell 1. Värdet på fryst och beslagtagen egendom 2016–2018 

Utmaningar med bekämpning

• Det är svårt att bevisa att pengar som kommer från utlandet har ett kriminellt förflutet. Är det fråga om skatteplanering eller penningtvätt?
• Omfattningen av och metoderna för penningtvätt är komplexa. Brottslingar utnyttjar bland annat virtuella valutor och ligger hela tiden steget före.
• Yrkesmässig penningtvätt har maskerats som affärsverksamhet som verkar laglig, och ofta är skatteparadis inblandade.
• Det är svårt att eliminera brottslig vinning om tillgångar försvinner på ett skickligt sätt till länder från vilka man inte får handräckning. Den internationella verksamheten skapar därför egna utmaningar.

Närmare information om penningtvätt finns på bland annat polisens webbplats [.fi]›.