Brottsbekämpning
Polisen | Tullen | Åklagarmyndigheten | Justitieministeriet
Så här handläggs ekonomiska brottmål
Källa: Polisen, Åklagarmyndigheten, Tullen och justitieministeriet; uppdaterad 30.3.2022
Polisen fick än en gång kännedom om ett rekordstort antal ekonomiska brott
Källa: Polisen
Under 2024 kom sammanlagt 2 619 ekonomiska brottmål till polisens kännedom. Det är en ökning på cirka tio procent jämfört med året innan – och en rekordökning. Även antalet brottsrubriceringar ökade med åtta procent jämfört med året innan, och brottmålen hade sammanlagt 4 741 brottsrubriceringar. Antalet öppna brottmål (4 452), det vill säga brottmål som var under utredning, ökade med närmare 13 procent jämfört med året innan (2023: 3 946). Antalet öppna ekonomiska brottmål har ökat redan i många år, vilket mycket väl beskriver den ökande arbetsbelastningen inom utredningen av ekonomiska brott. Trots den utmanande situationen har polisen 2024 kunnat avsluta fler ekonomiska brottmål än någonsin tidigare. Företagens försämrade ekonomiska situation och antalet konkurser ökar också risken för ekonomisk brottslighet som kommer till polisens kännedom inom den närmaste framtiden.
Förra året registrerade polisen ett avsevärt belopp, sammanlagt 29,5 miljoner euro (2023: 24,5), som tagits i besittning med tvångsmedel i samband med ekonomiska brott. Siffrorna om vinningen av brott och brottsskador i samband med ekonomiska brott beskriver mycket väl att ekonomiska brott medför betydande skador för samhället. Under de senaste tio åren har brottsskadorna vid ekonomiska brott uppgått till i snitt 190 miljoner euro per år. I de ekonomiska brottmål som avslutades i fjol uppgick brottsskadorna till sammanlagt cirka 125 miljoner euro. Det är inte alltid möjligt att sätta likhetstecken mellan brottsskadan och vinningen av brottet – ett miljöbrott med liten vinning av brott kan orsaka betydande skada för miljön. Det går inte att jämföra statistiken över brottsskador med statistiken över vinning av brott, eftersom urvalsprinciperna inte är förenliga. Siffrorna som beskriver antalet brottsskador grundar sig på ekonomiska brottsärenden som avslutats under kalenderåret, medan siffrorna som beskriver återtagande av vinning av brott grundar sig på den vinning av ekonomiska brott som under året tagits i besittning oberoende av vilket års brottmål det är fråga om.
Det ökade antalet konkurser återspeglas i de brott som anmälts till polisen
Den försämrade ekonomiska situationen och det ökade antalet konkurser syns i antalet brottmål som anmälts till polisen och deras attribut. År 2024 ökade särskilt brottet oredlighet som gäldenär och gäldenärsbedrägerier samt bokföringsbrott jämfört med året innan. Gäldenärsbrotten är i regel kopplade till bokföringsbrott, och ökningen av antalet bokföringsbrott förklaras delvis av det ökade antalet gäldenärsbrott. Ekonomiska oegentligheter som företag och personer i företag begår är vanligen gäldenärsbrott, skatte- och bokföringsbrott, förskingringar, förfalskningar och olika slags bedrägerier. Gäldenärsbrottens, skatte- och bokföringsbrottens andel av de ekonomiska brott som kom till polisens kännedom ökade och utgjorde sammanlagt 63 procent av alla ekonomiska brott som kom till polisens kännedom.
Ekonomiska brott handlar vanligtvis om flera gärningsserier eller omfattande helhetsarrangemang med hjälp av vilka man kringgår lagstadgade skyldigheter och skaffar orättmätig ekonomisk vinning. Samarbetsmyndigheternas åtgärder och bekämpningsåtgärder samt de omfattande brottshelheter som myndigheterna avslöjat påverkar den ekonomiska brottslighet som kommit till polisens kännedom och brottsstatistiken.
Tullen tryggar skatteutfallet, bekämpar grå ekonomi samt avslöjar och undersöker ekonomiska brott
Källa: Tullen
År 2024 uppbar Tullen skatter till EU och finska staten till ett belopp av ca 0,26 miljarder euro. Statistiken ger en bild av Tullens skatteuppbörd samt de administrativa åtgärdernas och brottsbekämpningens effektivitet. Det är värt att jämföra Tullens statistik med andra myndigheters observationer och statistik gällande denna lägesbild. På detta sätt är det möjligt att hitta rätt proportioner och betydelser för saker och fenomen.
Tullen främjar en jämlik konkurrens och ingriper effektivt i missbruk
Tullen kontrollerar de varor som den beskattar. Kunder ska betala skatterna innan de får varorna av Tullen, såvida kunderna inte beviljas kredit.
I Tullens bekämpning av ekonomiska brott syns fortfarande starkt kringgående av de sanktioner mot Ryssland och Belarus som EU har infört på grund av kriget i Ukraina samt internationell ekonomisk brottslighet relaterad till e-handel och EU-intern handel. Även internet används allt mer som ett medel för marknadsföring och försäljning av högt beskattade varor till konsumenter samtidigt som man kringgår de skattebestämmelser som gäller för dessa varor.
I sin kontrollverksamhet fokuserar Tullen på verksamhet med betydande skattemässiga intressen. Den tullkontroll som i realtid riktas mot olika trafikformer och varu-, fordons- och passagerarflöden spelar också en central roll i säkerställandet av beskattningens riktighet och således bekämpningen av skattefelet. Även bekämpningen av de ekonomiska brott som omfattas av Tullens utredningsansvar siktar på att minska skattefelet.
Andelen obetalda skatter har under 2013–2024 varierat mellan 0,05 och 2,10 % av de påförda skatterna och avgifterna av skattekaraktär. År 2024 var andelen restskatter av de påförda skatterna och avgifterna av skattekaraktär 0,76 miljoner euro, dvs. 0,32 % (figur 1) av Tullens totala uppbörd på ca 0,26 miljarder euro.
Tullen övervakar företag genom företags- och dokumentgranskningar
Tullens granskningsverksamhet säkerställer tull- och beskattningsärendenas fiskala riktighet, främjar och säkerställer en smidig utrikeshandel och en jämlik konkurrens mellan företag samt skyddar samhället genom att bland annat motverka verksamhetsförutsättningarna för grå ekonomi.
Granskningsområdena inom Tullens företagsgranskning år 2024 utgjordes av tullförfaranden, farledsavgifter, EU:s stöd för jordbruket och den inre marknaden samt skattegränsen mot Åland. Dessutom granskar Tullen fortfarande skatteupplag relaterade till punktskatter för Skatteförvaltningens räkning.
Granskningsverksamheten är riksomfattande och sker i realtid, proaktivt och retroaktivt. Utöver företags- och dokumentgranskningar granskas bland annat lager, bokföring och varor. Granskningarna utförs på basis av riskanalyser eller lagstiftning. Det riskbaserade valet av objekt kompletteras av slumpmässigt urval.
Företagsgranskningen omfattar granskning av företagets verksamhet, organisation, förvaltning, interna övervakningsmetoder, affärssystem och bokföringsmaterial. I granskningarna ingår i regel företagsbesök. Företagsgranskningar kan utföras proaktivt innan tillstånd eller status beviljas och innan tillståndsändringar godkänns. Vid retroaktiva företagsgranskningar granskas företagets verksamhet samt affärstransaktionernas och tulldeklarationernas riktighet efter att tullklareringen eller beskattningen redan har skett.
Med dokumentgranskning avses granskning av affärstransaktioner efter tullklarering eller beskattning. Granskningen omfattar i regel flera separata förtullnings- eller beskattningsbeslut. I antalet dokumentgranskningar ingår också granskningar av tillstånd och granskningar i form av administrativ handräckning.
År 2024 utförde Tullen sammanlagt 337 företags- och dokumentgranskningar (figur 2). Den årliga variationen i antalet granskningar påverkas bland annat av de årligen fastställda prioriterade områdena och granskningsobjekten för granskningsverksamheten samt av det ökande utnyttjandet av elektroniskt granskningsmaterial. År 2024 var import och särskilda förfaranden de prioriterade områdena vid tullförfarandegranskningar.
Efteruppbörden till följd av skattegranskningarna genom de beskattningsbeslut som verkställts före slutet av 2024 uppgick till 8,9 miljoner euro. Den årliga variationen i efteruppbörden påverkas bland annat av de prioriterade områdena inom granskningsverksamhet, riskanalysen och de kritiska urvalsgrunderna som används vid val av objekt, andelen lagstadgade granskningsobjekt samt de granskade företagens storlek och granskningarnas omfattning. Redan ett enda större objekt eller ett enda stort fel kan ha en avsevärd inverkan på beloppet av efteruppbörden på årsnivå.
År 2024 utfördes 19 företags- och dokumentgranskningar på objekt relaterade till grå ekonomi. Dessa var brottsbaserade och grundade sig på Olafs AM-meddelanden eller på begäranden om förundersökning.
Produktförfalskningar
Tullen övervakar varor som gör intrång i immateriella rättigheter med stöd av förordning (EU) 608/2013. Med övervakningen eftersträvas att skydda människorna mot produkter som kan vara farliga för hälsa och säkerhet, och att skydda samhällets skatteintäkter och rättsinnehavarens ekonomiska intressen. Övervakningen bygger i stor utsträckning på ett samarbete mellan Tullen och rättsinnehavarna, vilket beror på att intrång i immateriella rättigheter handlar om målsägandebrott. Största delen av de produktförfalskningar som Tullen stoppar är produkter som gör intrång i registrerat varumärke eller registrerat mönsterskydd. Patentförseelser upptäcks också ibland. Övervakningen sker i samband med bland annat fysisk kontroll av varor.
Antalet och det beräknade värdet på produktförfalskningar som Tullen stoppat under jämförelseperioden 2013–2024 har varit sjunkande (figur 3). Variationerna i antalet stoppade produkter och deras värden är helt normala och de har ett tydligt samband med de tillgängliga resurserna. Trenden på lång sikt visar att antalet stora stopp har minskat tydligt, vilket beror på att transittrafiken mot öst har slutat. Finland är inte längre ett genomfartsland för produktförfalskningar. Numera är tyngdpunkten på stoppen helt förlagd till post- och expressfrakttrafik och återspeglar bättre än tidigare Finlands situation vad gäller produktförfalskningar.
Den explosionsartade ökningen av näthandeln har en stark inverkan på produktförfalskningar som importeras. År 2024 ingavs till Tullen cirka 8,5 miljoner importdeklarationer för näthandelsförsändelser från länder utanför EU, dvs. tredjeländer. Räknat per varupost kom det till Finland totalt 28 miljoner näthandelsförsändelser. Antalet ökade i betydande grad från året innan. Största delen av försändelserna var av lågt värde, dvs. under 150 euro. Nästan 98 % av försändelserna kom från Kina. Försändelsernas art har också förändrats. Tidigare var största delen av försändelserna från tredje länder riktade till företag. År 2024 kom över 90 % av dessa försändelser till privatpersoner. Utvecklingen har ställt nya utmaningar för Tullen särskilt vid övervakning av produktsäkerhet.
Övervakningen är posttrafik är en utmaning på grund av de stora volymerna. Identifiering av produktförfalskningar förutsätter noggrannare undersökning av produkterna, och genomlysning hjälper i regel inte. Det primära ansvaret för produkters överensstämmelse med kraven ligger enligt lag hos tillverkaren, importören och säljaren. I näthandeln är den privatperson som beställt en produkt från en nätbutik importör. Om produkten strider mot bestämmelser, borde privatpersonen således kontakta säljaren eller tillverkaren av produkten. I fråga om inköp från utländska nätbutiker befinner sig säljaren eller tillverkaren ofta utomlands.
Den kraftigt ökade näthandeln påverkar också EU:s ekonomi. För försändelser värda under 150 euro betalas moms, men ingen tull. Till exempel för textilmaterial och textilvaror betalas en tredjelandstull som är 12 procent som högst. Därtill påverkar tullavgiften beloppet av den moms som tas ut vid import av försändelsen. I fråga om produkter som beställts från nätbutiker utanför EU går EU miste om betydande intäkter. Tullfriheten för näthandelsförsändelser av lågt värde kommer sannolikt att slopas under de närmaste åren.
Över 95 % av de frakter som stoppats i Finland handlar om varumärkesintrång. Med de allokerade resurserna har det inte varit möjligt att fokusera på sökning av ankommande produktförfalskningar i posttrafiken, eftersom antalet paket ökar hela tiden på grund av näthandeln.
Utredning av ekonomiska brott
Tullen undersöker misstankar om ekonomisk brottslighet som faller under Tullens behörighet. Med ekonomiskt brott avses brott som siktar på ekonomisk vinning och som begåtts i anslutning till laglig affärsverksamhet. Huvudbrottet är i allmänhet skattebedrägeri eller grovt skattebedrägeri. Andra ekonomiska brott som undersöks är bland annat reglerings-, förfalsknings-, tullredovisnings-, miljö- och bokföringsbrott. I statistiken över ekonomiska brott ingår även smuggling av punktskattepliktiga produkter (alkohol, snus och cigaretter), när verksamheten kan jämföras med affärsverksamhet och yrkesutövning även om den inte uttryckligen sker med hjälp av affärsverksamhetsformer.
Samhällsnyttan av Tullens utredning av ekonomisk brottslighet var år 2024 totalt 83,6 miljoner euro, när den året innan varit 103,22 miljoner euro (figur 4). Samhällsnyttan består av de skador som de utredda ärendena orsakat, dvs. undandragen skatt, av de skador som åsamkats i ärenden som utreds eller väntar på utredning (kvarstad och skingringsförbud), av egendom som Tullen återfått och av egendom som anvisats en utmätningsman eller annan myndighet. Vinning av brott som återfåtts i ekonomiska brott var en miljon euro, jämfört med 8,2 miljoner euro året innan. Beloppet av återtagen vinning av brott varierar årligen.
År 2024 undersökte Tullen sammanlagt 404 skattebedrägerier, vilket var 229 färre än året innan. Antalet grova skattebedrägerier som avslöjades uppgick till 71 stycken, som är 36 färre än året innan. En betydande del av de skattebedrägerier som Tullen undersökt hänför sig till smuggling av tobaksprodukter. Fallen av smuggling av cigaretter och snus samt beslagsmängderna i samband med dem ökade år 2024. Särskilt i fallen av smuggling av illegalt tillverkade cigaretter var skatteintresset ofta betydande. Antalet skattebedrägerier har minskat på grund av stängningen av östgränsen samt på grund av att fallen av snussmuggling inte längre undersökts som skattebedrägerier efter högsta domstolens avgörande (HDS:2024:39) från juni 2024.
Den ökade brottsligheten genom bedrägerier som gäller mervärdesbeskattning i gemenskapshandeln bekämpar Tullen i samarbete med Skatteförvaltningen och utländska lagövervakningsmyndigheter. Vid utredning av ekonomiska brott i anslutning till EU:s gemensamma medel samarbetar Tullen med Europeiska åklagarmyndigheten (European Public Prosecutor's Office, EPPO). EPPO-utredningarna ökar, för närvarande pågår ett tiotal sådana utredningar vid Tullen. Förundersökningarna har gällt bl.a. tilläggs- och antidumpningstullar samt momsbedrägerier.
Sanktionerna mot Ryssland och brottsmisstankarna i samband med kringgående av dem har från början av Rysslands anfallskrig mot Ukraina varit ett betydande fenomen. Stängningen av gränsövergångsställena vid landsgränsen mellan Finland och Ryssland den 30 november 2023 fick den tunga gummihjulstrafiken och persontrafiken att stanna av. Detta hade som följd att antalet lindriga regleringsbrott sjönk kraftigt. Förundersökningarna handlade i fjol mest kringgående av sanktioner via andra företag eller i samband med företags egen affärsverksamhet. Vid transport av varor till Ryssland utnyttjas invecklade internationella företagsnätverk samt mellanhands- och bulvanbolag. Transportkanaler byts ut samt säljarföretag vilseleds med täckhistorier och förfalskade dokument. Handlingsmodeller ändras i och med nya sanktionsbestämmelser.
Vid övervakning av sanktionerna år 2024 lyftes det via tulldeklarationerna upp till handläggning närmare 1 500 godstransporter mellan Finland och Ryssland, av vilka cirka 930 genomgick riktade kontroller. Antalet regleringsbrott har vuxit i betydande grad från och med år 2022. År 2024 registrerade Tullen sammanlagt 99 regleringsbrott med anknytning till verksamhet som bröt mot sanktionerna. Av dessa har 35 fall undersökts som misstänkta grova regleringsbrott. Före kriget undersökte Tullen bara enstaka fall av regleringsbrott. Genom en effektiv exportkontroll säkerställer Tullen för sin egen del att Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska åtgärder är verksamma och att de mål som ställts för dem uppnås fullt ut.
Åklagaren ser till att straffansvaret förverkligas
När det gäller fenomen inom grå ekonomi innebär straffansvar att åklagaren i åtalsprövningen fattar beslut om rekvisitet för brott uppfylls i ett enskilt ärende. Åklagaren ska i regel väcka åtal när det finns sannolika skäl för detta utifrån bevisningen i förundersökningen. Ett brottmål blir anhängigt i tingsrätten genom åklagarens stämningsansökan, och efter förberedelserna går ärendet vidare till huvudförhandlingen.
Tingsrätterna avgör ekonomiska brott som första instans
Källa: Justitieministeriet
Antalet ekonomiska brott har hållits på samma nivå under de senaste åren. Grovt bokföringsbrott har varit den allmännaste beteckningen för ekonomiska brott som avgjorts av domstolarna. Ofta har ett grovt bokföringsbrott samband med något annat brott, exempelvis grovt skattebedrägeri. På behandlingstiden för ekonomiska brott inverkar bland annat omfattningen på ärendet. I tingsrätten har mediantiden för behandlingen av brott varierat för olika brottsbeteckningar mellan cirka 150 dagar till 300 dagar.
Medianen för handläggningstiderna för ekonomiska brottsärenden som avgjordes 2024 förlängdes med 11 dagar, vilket motsvarar en ökning på cirka 4 procent. Medeltalet för handläggningstiderna ökade däremot med cirka 35 dagar, dvs. cirka 10 procent. Handläggningstiderna för ekonomiska brott har i genomsnitt förlängts mer än för andra brottmål och egendomsbrott. År 2024 förlängdes handläggningstiderna för alla brottmål i genomsnitt med cirka 2 procent.
Mer information om handläggningen av brottmål i allmänhet: Domstolsverkets bokslut [.fi]›.
