I framtiden ska även husbolagslån anmälas till det positiva kreditupplysningsregistret

Målet med det positiva kreditupplysningsregistret är att på ett effektivt sätt förebygga hushållens överskuldsättning. För att stöda detta mål utvecklas registret och utvidgas dess informationsinnehåll också i framtiden. Målet är att även uppgifterna om delägarspecifika skuldandelar i bostadsaktiebolagens lån, det vill säga så kallade husbolagslån, i framtiden sparas i registret och kan användas av kreditgivarna.

Det positiva kreditupplysningsregistret togs i bruk i april 2024. I den första fasen anmäldes uppgifter om konsumentkrediter och därmed jämförbara krediter till registret. I det andra skedet anmäler kreditgivarna till registret krediter som beviljats till andra privatpersoner än konsumenter, det vill säga krediter som anknyter till en privatpersons näringsverksamhet. Kreditgivarna kan använda dessa uppgifter från och med den 1 april 2026. Riksdagen har beslutat att också bevilja finansiering till följande utvecklingsfas av registret, det vill säga den tredje fasen, där uppgifter om delägarspecifika skuldandelar i bostadsaktiebolagens lån kommer att anmälas till registret. Tidsplanen för anmälan och användning av uppgifter som gäller husbolagslån preciseras i takt med att lagberedningen framskrider.

Målet är ett allt mer komplett register för att förhindra överskuldsättning

För tillfället finns det cirka 14 miljoner krediter i det positiva kreditupplysningsregistret. Kreditgivarna använder registret aktivt. Hittills har det gjorts cirka 550 000 förfrågningar om utdrag ur kreditupplysningsregistret varje månad. Även privatpersoner har hittat registret, det har redan gjorts nästan 900 000 inloggningar i vår e-tjänst sedan registret öppnades. I e-tjänsten går det också att anmäla ett frivilligt kreditförbud för sig själv. Syftet med förbudet är att förhindra bland annat att ens uppgifter missbrukas. Det har gjorts cirka 34 000 frivilliga kreditförbud fram till slutet av september 2024.

– Vi tycker det är synnerligen bra att vi så snabbt efter att registret har tagits i bruk får ett beslut om att utvidga registrets informationsinnehåll. Kreditgivarna får i fortsättningen en allt mer komplett bild av låntagarens ekonomiska situation och även privatpersonerna får allt bättre insyn i sina egna krediter, berättar överinspektör Mirkka Piirainen.

Syftet med att lägga till husbolagslån i registret är alltså att förbättra omfattningen av registrets informationsinnehåll, eftersom de skulder som hänför sig till boendet utgör största delen av hushållens lånebörda.

– Hushållens totala skuld var i slutet av december 2023 cirka 173 miljarder euro, varav 107 miljarder euro i bostadslån, vilket utgör cirka 62 procent av det totala beloppet. Husbolagslånens andel var cirka 23 miljarder euro, det vill säga cirka 13 procent. Husbolagslånen andel av hushållens skulder är sålunda betydande. Allt som allt utgör skulder som anknyter till boendet cirka tre fjärdedelar av hushållens skulder, berättar Piirainen.

Att husbolagslånen införs i det positiva kreditupplysningsregistret ger med andra ord kreditgivarna mer komplett information än tidigare för att bedöma kreditvärdigheten för hushåll.

– Å andra sidan är dessa uppgifter betydande även för myndigheterna, eftersom de använder uppgifterna i registret för uppföljning och övervakning av den finansiella stabiliteten och kreditmarknaden, berättar Piirainen.

Hur framskrider utvidgningen?

Lagen om ett positivt kreditupplysningsregister omfattar för närvarande inte uppgifter som gäller delägarspecifika skuldandelar i husbolagslån. I början av år 2024 har justitieministeriet inlett ett projekt vars syfte är att förbereda lagändringar som möjliggör att delägarspecifika skuldandelar i bostadsaktiebolagens lån ska kunna ingå i det positiva kreditupplysningsregistret samt att uppgifterna om dem kan utlämnas vidare till kreditgivarna och övervakningsmyndigheterna för kreditmarknaden. Det är meningen att regeringens proposition kommer till behandling i riksdagen på hösten 2025.

I praktiken sker utvidgningen så att uppgifterna om delägarspecifika skuldandelar i husbolagslån som lagras i bostadsdatasystemet överförs till det positiva kreditupplysningsregistret. Ett projekt som anknyter till detta pågår på Lantmäteriverket. Inkomstregisterenheten inleder för sin del beredningen av utvidgningen av registret och fortsätter sitt nära samarbete med Lantmäteriverket.

Vi informerar mer om hur projektet framskrider när tidsplanerna preciseras.

Läs mer

• Justitieministeriets webbplats: Överförandet av uppgifter om husbolagens delägarspecifika låneandelar till det positiva kreditupplysningsregistret