Anmälan av information till inkomstregistret: hushåll som arbetsgivare

Anvisning är avsedd för hushåll som betalar lön eller övriga förvärvsinkomster och anmäler uppgifterna till inkomstregistret.

I denna anvisning beskrivs

• uppgifter som behövs vid anmälan i de vanligaste betalningssituationerna
• tidsfristerna för anmälan
• kanaler för anmälan av uppgifter
• korrigering av inlämnade uppgifter
• skötande av arbetsgivarskyldigheter
• exempel på olika betalningssituationer och de anmälningar som lämnas in vid de olika situationerna.

Denna anvisning handlar om inhemska situationer. Internationella situationer beskrivs i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

Denna anvisning ersätter den tidigare anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: hushåll som arbetsgivare. Anvisningen har uppdaterats på följande sätt:

• Till avsnitt 1 har fogats en mellanrubrik för terminologin och termer inklusive förklaringar.
• Avsnitt 1 har kompletterats med anvisningar för anmälan av uppgifter om försäkring, om hushållet bedriver jordbruks- eller näringsverksamhet.
• I avsnitt 1 och 3 har anvisningarna om betalarens kundnummer i anmälan preciserats.
• I avsnitt 10.2 har anvisningarna för anmälan om ersättning av skattefria resekostnader när arbetstagaren inte är i ett anställningsförhållande kompletterats.
• I avsnitt 12 har anvisningarna i exemplet om anmälan om ersättning av kostnader vid betalning av arbetsersättning kompletterats.
• Anvisningarna om höjningen av den nedre åldersgränsen för skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie uppdaterats.
• Lönegränserna för tillfälliga arbetsgivare och avtalsarbetsgivare som gäller 2023 har uppdaterats och den nedre gränsen för arbetsolycksfallsförsäkring och arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring har ändrats till nivån som gäller 2023.
• Preciseringar av teknisk karaktär har också lagts till i anvisningen.

I övrigt motsvarar anvisningen till sitt innehåll den tidigare anvisningen.

1 Hushåll som uppdragsgivare och anmälare

Ett hushåll kan låta utföra t.ex. renoveringar eller städning, köpa barnomsorg eller ordna en fest via en cateringfirma. Privatpersoner och dödsbon kan låta utföra arbeten som ett hushåll. När du kommer överens om frågor som hänför sig till arbetet med arbetstagaren, ska du ta reda på om det är fråga om ett anställningsförhållande eller ett uppdragsförhållande. I ett anställningsförhållande utförs arbetet av en arbetstagare till vilken du betalar lön. I ett uppdragsförhållande köper du arbetet av ett företag eller en företagare och betalar arbetsersättning enligt faktura. Skyldigheterna relaterade till betalning av lön och arbetsersättning skiljer sig från varandra.

Löne- och förvärvsinkomster har anmälts till inkomstregistret från och med 1.1.2019. Om prestationen har betalats före 2019 och de anmälningar som lämnats in om betalningarna måste korrigeras, ska korrigeringarna inte göras i inkomstregistret utan direkt till den vederbörande myndigheten.

Uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret är löner som utbetalats för utfört arbete, naturaförmåner, arvoden, arbetsersättningar samt övriga förvärvsinkomster. Även skattefria och skattepliktiga kostnadsersättningar ska anmälas. De utbetalda prestationerna anmäls till inkomstregistret med separat anmälan om löneuppgifter för varje inkomsttagare. Vidare ska betalda arbetsgivarens sjukförsäkringsavgifter anges som ett totalbelopp i arbetsgivarens separata anmälan. Om du använder det avgiftsfria löneberäkningsprogrammet Palkka.fi för mindre arbetsgivare anmäler tjänsten löneuppgifterna till inkomstregistret automatiskt. Då behöver du inte anmäla några löneuppgifter alls till inkomstregistret. Om du använder något annat löneberäkningsprogram, ska du ta reda på om programmet anmäler uppgifterna till inkomstregistret.

När ett hushåll beställer arbeten är betalaren alltid en person eller ett dödsbo. I anmälan ska betalarens namn och personbeteckning anges. Det är viktigt att ange den medlem i hushållet som betalare som ingått avtal om pensions- och arbetsolycksfallsförsäkring.

Lön eller arbetsersättning som betalats för arbete som ett hushåll låtit utföra ska hållas separat till exempel från samma persons jordbruks- eller näringsverksamhet. I anmälan om arbete relaterad till jordbruks- eller näringsverksamhet ska betalarens FO-nummer anges. Arbete som ett hushåll låtit utföra anmäls alltså inte som företagsverksamhet med FO-numret. Om separata avtal om pensions- och olycksfallsförsäkring ingåtts för jordbruks- eller näringsverksamhet, gäller det att se till att korrekta försäkringsuppgifter, såsom pensionsarrangemangnummer och försäkringsnummer, anges.

När du låter arbete utföras, ta reda på följande:

• Utgör prestationen lön eller arbetsersättning?
• Är mottagaren av arbetsersättningen införd i förskottsuppbördsregistret?
• Är du som arbetsgivare skyldig att verkställa förskottsinnehållningen och betala socialförsäkringsavgifterna? Gränserna som avser lön fastställs årligen. Läs mer om löne- och åldersgränserna i kapitel 8. Lönebeloppet och arbetstagarens ålder kan påverka följande arbetsgivarskyldigheter:
  • verkställande av förskottsinnehållning och betalning av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift
  • betalning av arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie
  • skyldigheten att teckna en arbetspensionsförsäkring för arbetstagarna
  • skyldigheten att teckna en olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring för arbetstagarna.
• Är du en tillfällig arbetsgivare eller en avtalsarbetsgivare (arbetspensionsförsäkring)?
• Är du en regelbunden arbetsgivare eller en tillfällig arbetsgivare (Skatteförvaltningens arbetsgivarregister)?

Om båda makarna låter utföra arbete, är båda skyldiga att till inkomstregistret själva anmäla de prestationer som de betalat ut. Eurogränserna av arbetsgivarskyldigheterna gäller skilt för varje enskild betalare. 

De penningbelopp som använts i anvisningens exempel är exemplifierande. Socialförsäkringsavgiftsbeloppen ska årligen kontrolleras t.ex. på pensionsförsäkringsbolagens eller Skatteförvaltningens webbplatser. Förskottsinnehållningen verkställs enligt förskottsinnehållningsprocenten av varje inkomsttagare.

Ytterligare information om hushållens skyldigheter finns i Skatteförvaltningens anvisning Hushåll som uppdragsgivare samt i Pensionsskyddscentralens anvisning Kännetecknen för ett anställningsförhållande respektive företagarverksamhet och gränsdragningen mellan anställningsförhållande och företagarverksamhet.

1.1 Terminologi

Med inkomsttagare avses en personer eller ett företag till vilka en prestation betalas. En person i ett arbetsförhållande kallas även för arbetstagare eller löntagare. En inkomsttagare behöver inte anmäla sina egna inkomstuppgifter till inkomstregistret. Uppgifterna anmäls alltid av prestationsbetalaren.

Med en prestation avses lön, arbetsersättning eller annan prestation som hänför sig till dessa och som hushåll betalar ut, t.ex. dagtraktamente.

Med prestationsbetalare avses ett hushåll, dvs. en privatperson eller ett dödsbo som betalar prestationen till inkomsttagaren.

Med anmälan om löneuppgifter avses en anmälan om betalda löner och andra prestationer som lämnas till inkomstregistret. I en anmälan om löneuppgifter kan information om en inkomsttagare för en betalningsgång lämnas. Anmälan om löneuppgifter kan innehålla flera inkomstslag.

Med arbetsgivarens separata anmälan avses en anmälan om arbetsgivarens sjukförsäkringsavgifter som lämnas till inkomstregistret.

Med arbete som ett hushåll låter utföra avses arbete som inte utförs i jordbruks- eller näringsverksamhet och som en privatperson eller ett dödsbo låter utföra.

Med inkomstslag avses typ av inkomst som används för att specificera de prestationer som anmälas till inkomstregistret. Inkomstslag är bl.a. tidlön, ackordslön och arbetsersättning.

Tillfällig arbetsgivare och avtalsarbetsgivare är begrepp som används av arbetspensionsförsäkringsbolagen. Med dessa begrepp anges om prestationsbetalaren har slutit ett avtal om arbetspensionsförsäkring med ett arbetspensionsförsäkringsbolag eller inte. Arbetsgivaren anordnar pensionsskyddet för sin arbetstagare antingen som en tillfällig arbetsgivare eller en avtalsarbetsgivare.

• Vid arbetspensionsförsäkring är lönebetalaren en tillfällig arbetsgivare då hen betalar högst 9  9348 euro i löner under sex på varandra följande månader (2023) och har ingen fast anställd personal. En tillfällig arbetsgivare har inget giltigt pensionsförsäkringsavtal med ett arbetspensionsförsäkringsbolag.
• Om en arbetsgivare har en fast anställd arbetstagare eller betalar över 9348 euro i löner under sex på varandra följande månader (år 2023), ska arbetsgivaren sluta ett avtal om pensionsförsäkring med ett arbetspensionsförsäkringsbolag. Därmed blir arbetsgivaren en avtalsarbetsgivare.

Begreppen tillfällig arbetsgivare och regelbunden arbetsgivare hänför sig till Skatteförvaltningens arbetsgivarregistrering. Detta påverkar tidsfristerna för hushållens anmälningar och skyldigheten att lämna in arbetsgivarens separata anmälan.

• Betalaren är en tillfällig arbetsgivare om denne har antingen
  
  • endast en fastanställd arbetstagare, eller
  • högst fem arbetstagare vars anställningar är kortare än ett kalenderår.
• Betalaren är en regelbunden arbetsgivare då denne
  
  • betalar ut lön regelbundet till minst två arbetstagare
  • betalar ut lön regelbundet till en arbetstagare och dessutom betalar ut lön till minst en arbetstagare i en anställning som är temporär eller avsedd att vara kortvarig
  • betalar ut lön samtidigt till minst sex arbetstagare i temporära anställningar som är avsedda att vara kortvariga.

En arbetsgivare som betalar ut löner regelbundet ska anmäla sig till Skatteförvaltningens arbetsgivarregister innan löneutbetalningarna inleds.

2 En anmälan om löneuppgifter

Lämna en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret för varje prestation som du betalar ut. Allmänna anmälningsregler:

• Lämna in en anmälan för varje prestation. Det finns ingen nedre gräns i euro för de uppgifter som ska anmälas.
• Anmäl utbetalda löner och andra prestationer separat för varje inkomsttagare till inkomstregistret. Varje betalare ska själv anmäla de prestationer som hen betalat.
  • Undantaget till detta är ett hushåll i arbetsgivarring. Se närmare i kapitel 7.2.
• En anmälan innehåller uppgifter om en inkomsttagare och en betalningsgång.
• Med samma anmälan kan du anmäla flera olika inkomstslag för samma inkomsttagare, om inkomstslagen har betalats på en och samma gång.
• Du kan anmäla flera olika inkomstslag, men uppgifterna om avdrag från lönen (för alla inkomstslag) ska anmälas som ett totalbelopp:
  • Avdrag kan t.ex. vara förskottsinnehållning och arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier.
  • Anmäl t.ex. förskottsinnehållningarna på timlön, övertidsersättning och semesterpenning som ett totalbelopp. 

På detta sätt sköter du de lagstadgade anmälningsskyldigheterna som hänför sig till betalning av prestationer med en anmälan om löneuppgifter. Informationsanvändare som utnyttjar uppgifterna, som t.ex. myndigheter, får de uppgifter som de har rätt till och som du har anmält direkt från inkomstregistret.

Observera att om du ska betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift, ska du utöver anmälan om löneuppgifter även lämna in arbetsgivarens separata anmälan. Se närmare uppgifter i kapitel 9 Arbetsgivarens separata anmälan om arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift.

Anmäl penningbeloppen till inkomstregistret med en cents noggrannhet.

3 Ett hushåll anställer en arbetstagare

När du betalar lön till en arbetstagare, ska du uppfylla arbetsgivarskyldigheterna såsom verkställandet av förskottsinnehållningen och arbetstagarens pensionsförsäkring. Lönebeloppet och arbetstagarens ålder kan påverka arbetsgivarskyldigheterna.

Ett hushåll ska för en arbetstagare som är anställd i ett arbetsförhållande teckna en arbetspensionsförsäkring och betala arbetslöshetsförsäkringspremierna.  Hushållet ska också hos ett olycksfallsförsäkringsbolag teckna en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring innan arbetstagaren inleder sitt arbete. Det är viktigt att i anmälningar till inkomstregistret ange namn och personbeteckning för den medlem i hushållet som ingått avtal om pensions- och arbetsolycksfallsförsäkring. Läs mer om anmälan om betalda löner och gränsvärden i avsnitt 8.2.

Ytterligare information

• om förskottsinnehållningsskyldigheten och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift finns i Skatteförvaltningens anvisning Hushållen som lönebetalare
• om pensionsförsäkring finns på Pensionsskyddscentralens sida Arbetspensionslagstiftningen och på pensionsförsäkringsbolagens webbplatser
• om olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringar finns på Olycksfallscentralens webbplats
• om skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie finns på Sysselsättningsfondens webbplats
• du kan även kontakta dessa aktörer personligen om du inte har tillgång till internet.

Exempel på anmälan om utbetald lön i olika situationer finns i kapitel 8.

Gränser i euro för de skyldigheter som hänför sig till löner betalda av hushåll (2023):

När den lön du betalat överskrider någon av de gränser som beskrivits ovan, ska du uppfylla arbetsgivarskyldigheten i fråga, t.ex. teckna en försäkring för arbetstagaren.

1. Om du betalar över 65,26 euro per månad i lön (år 2023), ska du teckna en arbetspensionsförsäkring för arbetstagaren. En arbetspensionsförsäkring ska tecknas för arbetstagare som är 17–67 år gamla. Försäkringsskyldigheten börjar efter den månad då arbetstagaren fyller 17 år och slutar vid utgången av den månad då arbetstagaren fyller 68 år.
   
   Vid arbetspensionsförsäkring betraktas du som en tillfällig arbetsgivare, om du betalar högst 9348 euro i bruttolön under sex på varandra följande månader och du inte har några fast anställda arbetstagare. Annars betraktas du som en avtalsarbetsgivare. Även om du är en tillfällig arbetsgivare, kan du ändå om du vill, bli avtalsarbetsgivare, det vill säga teckna ett pensionsförsäkringsavtal med ett arbetspensionsbolag.
   
   
2. Om du betalar över 1 400 euro per kalenderår i bruttolön till en eller flera arbetstagare, ska du teckna arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring samt betala arbetslöshetsförsäkringspremier för dem. Observera att arbetstagarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremien ska tas ut även om lönen underskrider 1 400 euro. Arbetslöshetsförsäkringspremier ska betalas för 17−64-åriga arbetstagare. Om du betalar över 1 500 euro per år i bruttolön till en arbetstagare, ska du verkställa förskottsinnehållningen på lönen och betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. På arbetstagarens begäran kan förskottsinnehållningen verkställas även på lön som är lägre än 1500 euro per år. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska betalas för 16–67-åriga arbetstagare.

Förskottsinnehållningen och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift är skatter på eget initiativ som du ska räkna och betala själv. De övriga socialförsäkringsavgifterna betalas enligt försäkrarens fakturor.

4 Ett hushåll köper en tjänst av ett företag eller en företagare

Om du köper arbetet av ett företag eller en företagare och betalar arbetsersättning enligt faktura, är det fråga om ett uppdragsförhållande, inte ett arbetsförhållande. Om du låter utföra ett arbete i ett uppdragsförhållande, bör du kontrollera om företaget eller företagaren är i förskottsuppbördsregistret. 

Om företaget eller företagaren är infört i förskottsuppbördsregistret, anmäls arbetsersättningar inte till inkomstregistret. Om du t.ex. betalar månatligen arbetsersättning för städning av hemmet till ett företag eller en företagare som är infört i förskottsuppbördsregistret, anmäls uppgifter inte till inkomstregistret. Det räcker med att du betalar fakturan för utfört arbete.

Om företaget eller företagaren inte är infört i förskottsuppbördsregistret ska du alltid anmäla till inkomstregistret de prestationer som betalas för arbetet. Se närmare information om anmälningar i kapitel 12 Arbetsersättning till ett företag eller en företagare som inte är infört i förskottsuppbördsregistret.

Du kan kontrollera om företaget eller företagaren är infört i förskottsuppbördsregistret FODS-företagssökning eller genom att kontakta Skatteförvaltningen.

Ytterligare information om förskottsuppbördsregistret finns i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsuppbördsregistret.

5 Tillfällig arbetsgivare

Ur arbetspensionsförsäkringens synvinkel är du en tillfällig arbetsgivare om du betalar högst 9348 euro i löner under sex på varandra följande månader (2023) och har ingen fast anställd personal. En tillfällig arbetsgivare har inget giltigt pensionsförsäkringsavtal med ett arbetspensionsförsäkringsbolag. Du ska anmäla med inkomstregistrets anmälan om löneuppgifter som typ av betalare både Hushåll och Tillfällig arbetsgivare (inget ArPL-försäkringsavtal). I inkomstregistrets e-tjänst anges uppgiften om tillfällig arbetsgivare under inkomsttagarens försäkringsuppgifter.

Du ska själv välja den arbetspensionsanstalt där du tecknar en försäkring för arbetstagaren. Om du anmäler uppgifterna i inkomstregistrets e-tjänst, välj arbetspensionsanstalten från menyn. Vid anmälan på en pappersblankett ska du ange arbetspensionsanstaltens bolagskod. Om du anmäler uppgifterna via gränssnittet eller laddningstjänsten, ska du utöver bolagskoden även ange pensionsarrangemangsnumret (s.k. tekniskt försäkringsnummer). Begär pensionsarrangemangsnumret av arbetspensionsanstalten. Arbetspensionsanstalten skickar en faktura till dig på basis av de uppgifter som du anmält.

Om du använder tjänsten Palkka.fi, kan du välja arbetspensionsanstalten och betala arbetspensionsförsäkringsavgiften samtidigt som du räknar lönerna. Palkka.fi skickar en automatisk anmälan till inkomstregistret. Om du använder något annat löneberäkningsprogram, ska du ta reda på om programmet anmäler uppgifterna till inkomstregistret.

Byte av kalenderår har ingen betydelse för beräkningen av tidsgränsen på sex månader. Om du har en fast anställd arbetstagare eller betalar över 9 348 euro (år 2023) i löner under sex på varandra följande månader, är du inte längre en tillfällig arbetsgivare, utan betraktas som en avtalsarbetsgivare och ska sluta ett avtal om pensionsförsäkring med ett arbetspensionsbolag. Anmäl i detta fall som typ av betalare till inkomstregistrets endast Hushåll.

Om du som en tillfällig arbetsgivare tecknar ett försäkringsavtal och blir därmed en avtalsarbetsgivare, anmäl det nya pensionsarrangemangnumret till inkomstregistret från och med följande löneutbetalning.

Du kan teckna ett arbetspensionsförsäkringsavtal även om gränsen på 9 348 euro inte överskrids.

6 Anmälan till inkomstregistret

6.1 Obligatoriska och kompletterande uppgifter i anmälan om löneuppgifter

En del av uppgifterna som lämnas in till inkomstregistret med anmälan om löneuppgifter är obligatoriska och en del frivilliga, kompletterande uppgifter. Anmälan om löneuppgifter innehåller alltid åtminstone de obligatoriska uppgifterna.

En del av de obligatoriska uppgifterna ska lämnas i varje anmälan och en del endast i vissa situationer, exempelvis vid betalning av en viss prestation. Utöver de obligatoriska uppgifterna kan man även anmäla kompletterande uppgifter. De kompletterande uppgifterna är nödvändiga exempelvis för verkställande av inkomsttagarens lagstadgade förmåner eller klientavgifter eller för att informationsanvändare ska kunna sköta sina övriga uppgifter. Uppgifterna används t.ex. för socialförsäkringens behov. Det rekommenderas att kompletterande uppgifter anges på ett så heltäckande sätt som möjligt så att alla informationsanvändare kan utnyttja uppgifterna så precist som de behöver. Därmed förverkligas principen om en anmälan, och man behöver inte i efterhand be prestationsbetalaren eller inkomsttagaren om de uppgifter som finns i registret.

Obligatoriska uppgifter är exempelvis:

• löneutbetalningsperiod
• lönebetalningsdag eller annan anmälningsdag
• identifiering av betalaren med ett kundnummer (personbeteckning) eller i avsaknad av en sådan med kontaktuppgifter
• identifiering av Inkomsttagaren med ett kundnummer (personbeteckning eller FO-nummer) eller i avsaknad av dessa med kontaktuppgifter
• en del av inkomstregistrets inkomstslag som alltid ska anmälas om sådana inkomster betalas ut.

En del av de kompletterande uppgifterna avser enskilda inkomstslag och en del separata uppgiftshelheter.

Kompletterande tilläggsuppgifter är exempelvis

• vissa uppgifter om arbets- eller tjänsteförhållandet
• frånvarouppgifter
• intjäningsperioderna för inkomstslagen.

Närmare uppgifter om anmälan av olika uppgifter finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: obligatoriska och kompletterande uppgifter i anmälan om löneuppgifter

6.2 Två anmälningssätt för utbetald penninglön

Penninglöner kan anmälas till inkomstregistret på två olika sätt. Det rekommenderas att penninglöner anmäls specificerade, men de ska alltid anmälas minst som ett totalbelopp (anmälningssätt 1).

Anmälningssätt 1, anmälan av penninglöner som ett totalbelopp: Om lönerna anmäls som ett totalbelopp, kan en del av informationsanvändarna bli tvungna att begära närmare uppgifter, eftersom uppgifterna inte är tillräckligt noggranna för alla användare om de anmäls på begränsat sätt. Till exempel FPA behöver närmare uppgifter om penninglöner då den beviljar sjukdagpenning eller föräldraledighetspenning.

Anmälningssätt 2, specificerad anmälan av penninglöner: Om betalaren så önskar kan hen anmäla penninglöner mer specificerat än enligt det obligatoriska anmälningssättet med hjälp av separata kompletterande inkomstslag. Den anmälda lönen består i så fall av de anmälda inkomsterna, då betalaren inte behöver räkna ihop inkomsterna.

Anmälningssätten 1 och 2 kan inte användas samtidigt på samma anmälan. Anmälningssätten kan emellertid variera mellan olika anmälningar.

Anvisningens exempel beskriver anmälan av uppgifter. I exemplen anges inte alla obligatoriska uppgifter, utan endast de uppgifter som hänför sig till anmälningssättet.

När anmälningssätt 2 används bildas inkomsttagarens lön av totalbeloppet av anmälda inkomstslag. Betalaren behöver inte anmäla totalbeloppet av inkomstslagen separat.

Lönen anmäls med inkomstslaget Tidlön (201), om lönen betalas t.ex. på basis av timpriset eller veckopriset. Lönen anmäls med inkomstslaget Ackordslön (227), om lönen betalas på basis av ett ackord.

6.3 Anmälningskanaler

Om du räknar lönerna i tjänsten Palkka.fi, anmäler tjänster uppgifterna om de löner som räknats i tjänsten till inkomstregistret automatiskt. Du behöver inte anmäla dessa uppgifter separat till inkomstregistret. Observera att man i tjänsten Palkka.fi endast kan beräkna och anmäla löner, inte arbetsersättningar.

Inkomstregistret har en egen e-tjänst dit man loggar in på adressen inkomstregistret.fi. Via e-tjänsten kan du lämna in din anmälan genom att mata in uppgifter på webblanketten.

Om du använder ett löneräkningsprogram, ta reda på hur anmälningarna lämnas till inkomstregistret. Löneräkningsprogrammet kan t.ex. skapa ett färdigt material som du kan skicka till inkomstregistret via e-tjänsten.

Om det inte är möjligt att anmäla uppgifterna elektroniskt, kan du lämna in anmälan om utbetalda löner till inkomstregistret även på pappersblankett. Blanketten kan skrivas ut på adressen inkomstregistret.fi.

6.4 Tidsfristerna för anmälan

Tidsfristerna för anmälan varierar på basis av om hushållet ut Skatteförvaltningens arbetsgivarregistrerings perspektiv är en tillfällig eller en regelbunden arbetsgivare.

Om ditt hushåll är en tillfällig arbetsgivare, anmäl utbetalda löner och övriga prestationer elektroniskt till inkomstregistret senast på den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden. Om anmälan görs på pappersblankett, är tidsfristen den 8:e dagen i den följande kalendermånaden. Om du under kalendermånaden har betalat ut lön fler gånger, anmäl de löner som du betalat ut med olika anmälningar separat för varje betalningsdag. 

Om du är införd i Skatteförvaltningens arbetsgivarregister, dvs. du är en regelbunden arbetsgivare, ska du anmäla de utbetalda lönerna och övriga prestationerna elektroniskt till inkomstregistret senast den 5:e kalenderdagen som följer efter betalningsdagen. Om du lämnar in din anmälan på en pappersblankett, ska anmälan lämnas in senast den 8:e kalenderdagen efter löneutbetalningsdagen. Skattefria resekostnadsersättningar (kilometerersättningar, måltidsersättningar och dagtraktamenten) kan du dock även i detta fall anmäla elektroniskt den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden eller på en pappersblankett den 8:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden. Om en inkomsttagare enbart får en naturaförmån, ska den på samma sätt anmälas månatligen senast på den femte dagen i följande kalendermånad. Om penninglön för den månad då naturaförmånen flöt in betalas ut ännu under den kalendermånad som följer efter den månad då förmånen flöt in, kan naturaförmånen även anmälas som inkomst för den kalendermånad som följer efter den månad då förmånen flöt in. I så fall ska anmälan lämnas in senast på den femte dagen i kalendermånaden efter den månad under vilken naturaförmånen utgör inkomst enligt anmälan.

Om du ska betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift, lämna in arbetsgivarens separata anmälan elektroniskt senast på den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter löneutbetalningsdagen. Om anmälan görs på pappersblankett, är tidsfristen den åttonde dagen i kalendermånaden efter löneutbetalningsdagen.

Om du är en regelbunden arbetsgivare och inte betalar ut någon lön alls under månaden, anmäls endast uppgiften Ingen lönebetalning på arbetsgivarens separata anmälan för denna månad. Även i dessa fall ska arbetsgivarens separata anmälan lämnas in senast på den 5:e dagen i den kalendermånad som följer. Om någon lön inte betalas ut t.ex. i juli, lämna in din anmälan elektroniskt senast den 5 augusti eller på en pappersblankett senast den 8 augusti. Om du är en tillfällig arbetsgivare, behöver du lämna in arbetsgivarens separata anmälan endast för de månader för vilka du har betalat ut lön eller kostnadsersättningar.

För anmälan om kompletterande uppgifter föreskrivs ingen separat tidsfrist, men det rekommenderas att lämna in dem på samma gång som obligatoriska uppgifter så långt som det är möjligt.

Om du upptäcker ett fel i de uppgifter som du anmält, ska du korrigera felet genom att lämna in en ersättande anmälan. I vissa situationer ska den felaktiga anmälan först makuleras och därefter ska en ny anmälan lämnas in. Läs mer om fel som förutsätter makulering i kapitel 15, Korrigering av uppgifter som anmälts till inkomstregistret. Det föreskrivs ingen särskild tidsfrist för en ersättande anmälan om löneuppgifter eller en ersättande arbetsgivarens separata anmälan, men det rekommenderas att felet korrigeras så fort som det upptäckts.

Tidsfristerna och obligatoriska uppgifter.

Prestationsbetalare	Obligatoriska uppgifter i anmälan	Elektronisk anmälan	Pappersblankett
Tillfällig arbetsgivare
Anmälan om löneuppgifter	Löner Förskottsinnehållningar Kostnadsersättningar (alla) Arbetsersättningar (mottagaren inte införd i förskottsuppbördsregistret) Uppgifter om betalaren Uppgifter om inkomsttagaren	Den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden	Den 8:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden
Arbetsgivarens separata anmälan: endast de månader för vilka man har betalat ut lön eller kostnadsersättningar	Uppgifter om betalaren Beloppet för arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift	Den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden	Den 8:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden
Regelbunden arbetsgivare
Anmälan om löneuppgifter	Löner Förskottsinnehållningar Arbetsersättningar (mottagaren inte införd i förskottsuppbördsregistret) Uppgifter om betalaren Uppgifter om inkomsttagaren	Den 5:e kalenderdagen som följer efter betalningsdagen	Den 8:e kalenderdagen som följer efter betalningsdagen
Anmälan om löneuppgifter: kostnadsersättningar	Kostnadsersättningar (alla)	Den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden	Den 8:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden
Arbetsgivarens separata anmälan: månader för vilka man har betalat ut lön	Uppgifter om betalaren Beloppet för arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift	Den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden	Den 8:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden
Arbetsgivarens separata anmälan: uppgiften Ingen lönebetalning	Uppgifter om betalaren Ingen lönebetalning	Ingen lönebetalning: den 5:e dagen i den kalendermånad som följer	Ingen lönebetalning: den 8:e dagen i den kalendermånad som följer
Alla betalare
	Kompletterande uppgifter
Anmälan om löneuppgifter	t.ex.: Frånvarouppgifter Intjäningsperioderna för inkomstslagen	Ingen tidsfrist. Rekommendation att lämnas in samtidigt med de obligatoriska uppgifterna.	Ingen tidsfrist. Rekommendation att lämnas in samtidigt med de obligatoriska uppgifterna.
	Uppgifter som ska anges i ersättande anmälan
Anmälan om löneuppgifter Arbetsgivarens separata anmälan	Alla uppgifter, även de som var korrekta i den ursprungliga anmälan. I e-tjänsten kan man korrigera endast den punkt som var fel på anmälan.	Ingen tidsfrist. Ska korrigeras så fort som felet har upptäckts.	Ingen tidsfrist. Ska korrigeras så fort som felet har upptäckts.
	Uppgifter som ska anges vid makulering
Anmälan om löneuppgifter Arbetsgivarens separata anmälan	Betalarens kundnummer (t.ex. personbeteckning eller FO-nummer) Anmälningsreferens för den ursprungliga anmälan som makuleras	Ingen tidsfrist. Ska makuleras så fort som felet har upptäckts.	Ingen tidsfrist. Ska makuleras så fort som felet har upptäckts.

Pappersblanketterna ska ha kommit fram till Inkomstregisterenheten senast på den utsatta dagen.

I de 5 kalenderdagar som räknas efter betalningsdagen tas lördag, söndag eller annan helgdag med, men om den utsatta dagen för anmälan är en lördag, söndag eller annan helgdag, kan uppgifterna anmälas följande vardag.

En tillfällig och en regelbunden arbetsgivare har definierats i kapitel 1.

Närmare uppgifter om arbetsgivarens separata anmälan finns i kapitel 9 Arbetsgivarens separata anmälan om arbetsgivarens sjukförsäkringsavgifter.

Närmare uppgifter om en ersättande anmälan finns i kapitel 15 Korrigering av uppgifter som anmälts till inkomstregistret.

6.5 Påföljder av försenad inlämning av uppgifterna

I ärenden som hänför sig till anmälan till inkomstregistret påför Skatteförvaltningen inte privatpersoner eller dödsbon några förseningsavgifter eller försummelseavgifter p.g.a. brister i anmälningarna. Inkomstregistrets informationsanvändare kan påföra andra påföljder. 

7 Betalarens och mottagarens identifieringsuppgifter

7.1 Betalaren är ett enskilt hushåll

Anmäl till inkomstregistret uppgifterna om prestationsbetalaren och -mottagaren med varje anmälan om löneuppgifter. Om du betalar ut lön, ange löneutbetalningsperioden och betalningsdagen. Med löneutbetalningsperioden avses den tidsperiod för vilken lönen betalas. Inkomsttagarens identifierare för privatpersoner är personbeteckningen och för företag eller företagare FO-numret.

När du anmäler uppgifter som en hushållsarbetsgivare, anmäl alltid uppgifterna med din personbeteckning. Detta gäller både regelbundna och tillfälliga arbetsgivare. Därtill ska den prestationsbetalare som antecknats i anmälan om löneuppgifter vara den som tecknat arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen, för att försäkringsbolaget ska kunna behandla uppgifterna på rätt sätt.

Ett hushåll kan ha en intressebevakare eller ett ombud som i praktiken sköter anmälan av uppgifterna och utbetalning av lön för hushållet. Huvudmannen, dvs. hushållet, ansvarar emellertid för att uppgifterna anmäls till inkomstregistret och hushållet är den egentliga betalaren av lön. En minderårig person kan vara en betalare för sina egna inkomster.

När typ av betalare anmäls som Hushåll, beaktar Skatteförvaltningen gränsen på 1 500 euro för förskottsinnehållningsskyldigheten och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift.

Om prestationen är arbetsersättning och inkomsttagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret, ange uppgifterna om betalaren och mottagaren enligt exemplet ovan.

Om hushållet som betalar lön har arbetsgivarskyldigheter (se närmare i kapitel 3 och 8), ska du lämna ytterligare uppgifter om betalaren och prestationsmottagaren.

7.2 Hushåll i arbetsgivarring som betalare

Hushåll kan tillsammans betala ut lön för t.ex. städning till en inkomsttagare. I dessa fall utgör hushållen en arbetsgivarring. Då medlemmarna i en arbetsgivarring anställer en arbetstagare med ett gemensamt anställningsavtal, blir de alla arbetstagarens arbetsgivare. I dessa fall är medlemmarna av arbetsgivarringen solidariskt skyldiga att fullgöra de arbetsgivarskyldigheter som hänför sig till anställningsförhållandet. Hushållen ska sinsemellan komma överens om vem som verkställer och betalar förskottsinnehållningen och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift samt sköter de övriga arbetsgivarskyldigheterna, dvs. arbetspensionsförsäkringen, arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen samt betalar arbetslöshetsförsäkringspremierna. Ansvarspersonen är arbetsgivarringens representant utåt och använder sin egen personbeteckning vid anmälningar och betalningar.

Om utbetalaren av prestationen är ett hushåll i arbetsgivarring, ska Hushåll i arbetsgivarring anmälas som typ av betalare på anmälan om löneuppgifter.

Arbetsgivaren är skyldig att teckna en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomförsäkring för sin arbetstagare då arbetsgivaren betalar eller har avtalat om att under ett kalenderår betala över 1 400 euro i lön för det arbete hen låtit utföra. Gränsen för försäkringsskyldigheten är arbetsgivar- och kalenderårsspecifik, dvs. att alla arbeten som arbetsgivaren under kalenderåret låtit utföra beaktas, och de löner som arbetsgivaren betalat eller avtalat om att betala för dessa arbeten räknas samman. Hushållen kan komma överens om och befullmäktiga en person att teckna försäkringen. En arbetsgivarring betraktas som en arbetsgivare, varmed gränsen för försäkringsskyldigheten gäller hela arbetsgivarringen och en försäkring räcker. Om varje hushåll upprättar ett eget anställningsavtal med arbetstagaren, är det fråga om flera anställningsförhållanden och helheten betraktas inte som en arbetsgivarring som anses här.

Sysselsättningsfonden fastställer en arbetslöshetspremie först då arbetsgivaren under ett år har betalat till en eller flera arbetstagare över 1 400 euro i lön. Även om gränsen på 1 400 euro för skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremier inte skulle överskridas, ska arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie tas ut av arbetstagaren och uppgifterna anmälas till inkomstregistret.

Vid arbetspensionsförsäkring är det den lön som betalas ut och gränsen (2023) på 9 348 euro som fastställer om betalaren är en tillfällig arbetsgivare eller en avtalsarbetsgivare (se kapitel 1 eller 8.3).

Om hushållen utgör en arbetsgivarring, kan de hos ett arbetspensionsbolag ha en försäkring som tecknats av den part som ansvarar för arbetspensionsförsäkringen. I dessa fall gäller gränsen för arbetspensionsförsäkring hela arbetsgivarringen gemensamt. Om varje arbetsgivare har tecknat ett eget försäkringsavtal eller anmäler sin egen andel av lönen t.ex. som en tillfällig arbetsgivare, gäller gränsen för pensionsförsäkringen separat för varje arbetsgivare.

Hushåll behöver inte verkställa förskottsinnehållning eller betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgifter, om den lön som betalas ut för utfört arbete till samma arbetstagare inte under ett kalenderår överstiger 1 500 euro. Gränsen tillämpas separat på varje medlem i en arbetsgivarring. Det totalbelopp som ringen eller familjen betalat ut saknar betydelse i denna situation.

Om arbetsgivarringen betalar arbetsersättning till en inkomsttagare som inte är införd i förskottsuppbördsregistret, ska endast förskottsinnehållning verkställas på arbetsersättningen. Som inkomstuppgifter anmäls då endast prestations- och förskottsinnehållningsbeloppet. Övriga socialförsäkringsavgifter behöver inte betalas eller anmälas. Om inkomsttagaren är införd i förskottsuppbördsregistret, behöver man inte anmäla några uppgifter alls till inkomstregistret.

Om arbetsgivarringen har ett FO-nummer för betalning av lön eller arbetsersättning, tillämpas de lättare arbetsgivarskyldigheter som gäller hushåll (t.ex. förskottsinnehållningsgräns på 1 500 euro eller tiden för inlämnandet av anmälningar till inkomstregistret) inte på arbetsgivarringen, utan uppgifterna ska anmälas till inkomstregistret på samma sätt som övriga arbetsgivare. Ytterligare information finns t.ex. i anvisningen Anmälan av uppgifter till inkomstregistret: penninglöner och poster som dras av från lönen.

8 Anmälan av lön som hushåll betalat ut

Det finns inte någon nedre gräns i euro för de uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret. Anmäl alla löner och andra prestationer som du betalat. Inkomsttagarens ålder har heller ingen betydelse för anmälningsskyldigheten.

Lönebeloppet och arbetstagarens ålder påverkar arbetsgivarskyldigheterna, men de påverkar inte vad som ska anmälas. Anmäl löneuppgifterna till inkomstregistret även om t.ex. förskottsinnehållning inte har verkställts p.g.a. ett lågt lönebelopp eller den skatteprocent som antecknats på arbetstagarens skattekort. Anmälningsskyldigheten påverkas inte heller av om socialförsäkringsavgifter ska betalas för lönen eller inte.

• Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska anmälas och betalas för 16–67-åriga arbetstagare.
• Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie ska betalas för 17–64-åriga arbetstagare. Arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring har inga motsvarande åldersgränser.

Då de övriga villkoren uppfylls ska en arbetspensionsförsäkring tecknas för en arbetstagare som fyllt 17 år. Den övre försäkringsgränsen beror på arbetstagarens födelseår och är

• 68 år för personer födda 1957 eller tidigare
• 69 år för personer födda 1958-1961
• 70 år för personer födda 1962 eller senare.

8.1 Hur lön bildas

Utöver pengar kan lön även bestå av naturaförmåner, olika tillägg samt varor som erhållits som en förmån i pengarnas värde eller bytesarbete.

Om du beviljar arbetstagaren naturaförmåner eller betalar resekostnadsersättningar eller kostnadsersättningar (skattepliktiga eller skattefria), se ytterligare information om anmälning av dessa även i kapitel 10 Inkomstslag för lön.

8.2 Anmälan av utbetald lön

8.2.1 Bruttolön högst 1 400 euro om året

Om du betalar till en eller flera personer en bruttolön på sammanlagt högst 1 400 euro om året, ska du till inkomstregistret anmäla

• den lön du betalat
• arbetstagarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften som tagits ut av lönen, om lönen överskrider 65,26 euro per månad (2023)
• arbetstagarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremien som tagits ut av lönen för 18–64-åriga arbetstagare.
  
  • Som arbetsgivare ska du alltid ta ut arbetstagarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremien på lönen, även om arbetsgivarens andel inte behöver betalas. I detta fall behåller arbetsgivaren arbetslöshetsförsäkringspremien. Inkomsttagaren får dra av det debiterade beloppet i sin egen beskattning.
  • Sysselsättningsfonden fastställer arbetslöshetsförsäkringspremien först vid belopp över 1 400 euro. Grunden för premien är då hela lönebeloppet, inte bara den andel som överstiger 1 400 euro. På grund av detta anges även löner upp till 1 400 euro som prestationer som omfattas av arbetslöshetsförsäkringspremien.

Du behöver inte verkställa förskottsinnehållning på lönen eller betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgifter, om ingen arbetstagares årslön överstiger 1 500 euro. Har du emellertid verkställt förskottsinnehållningen eller betalat arbetsgivarens sjukförsäkringsavgifter, anmäl även dessa till inkomstregistret.

Yrkesklassen ska uppges, om inkomsttagaren är arbetsolycksförsäkrad och inkomst som omfattas av premien för arbetsolycksfallsförsäkring betalats ut till hen. Det rekommenderas att yrkesklassen anmäls också då inkomsttagaren inte är olycksfallsförsäkrad, men står i ett anställningsförhållande. En arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring är obligatorisk, då arbetsgivaren betalar ut lön till en eller flera personer till ett belopp på över 1 400 euro per år.

Yrkesklassen ska uppges, om inkomsttagaren är arbetsolycksförsäkrad och inkomst som omfattas av premien för arbetsolycksfallsförsäkring betalats ut till hen. Det rekommenderas att yrkesklassen anmäls också då inkomsttagaren inte är olycksfallsförsäkrad, men står i ett anställningsförhållande. En arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring är obligatorisk, då arbetsgivaren betalar ut lön till en eller flera personer till ett belopp på över 1 400 euro per år.

8.2.2 Bruttolön över 1 400 men högst 1 500 euro om året

Om bruttolönerna du betalat till alla arbetstagare sammanlagt överstiger 1 400 euro, men lönen för en person är högst 1 500 euro om året, ska du utöver det som nämnts i kapitel 8.2.1 sköta följande:

• Teckna en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring för dina arbetstagare och anmäl arbetstagarnas yrkeskategori med inkomstregistrets anmälan om löneuppgifter. Arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring ska tecknas innan arbetet inleds. En försäkring kan inte tecknas retroaktivt.
• Betala arbetslöshetsförsäkringspremier till Sysselsättningsfonden. Observera att du som arbetsgivare alltid ska ta ut arbetstagarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremien, även om bruttolönen för en person skulle vara högst 1 400 euro.

8.2.3 Bruttolön över 1 500 euro om året

Om du betalar över 1 500 euro per år i bruttolön till en person, ska du utöver det som nämnts i kapitel 8.2.2 sköta följande:

• Verkställ förskottsinnehållning på lönen och anmäl den till inkomstregistret.
• Betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgifter och anmäl totalbeloppet av dem till inkomstregistret med arbetsgivarens separata anmälan.

8.3 Arbetspensionsförsäkring

Vid arbetspensionsförsäkring är det av betydelse om du en tillfällig arbetsgivare eller en avtalsarbetsgivare. Arbetspensionsavgift betalas på förvärvsinkomst till personer som fyllt 17 år. Den övre arbetspensionsförsäkringsgränsen beror på arbetstagarens födelseår och är 

• 68 år för personer födda 1957 eller tidigare
• 69 år för personer födda 1958-1961
• 70 år för personer födda 1962 eller senare

Om du betalar lön till en arbetstagare i ett anställningsförhållande som på basis av sitt övriga arbete har en pensionsförsäkring för företagare (FöPL), ska du ändå betala arbetstagarens arbetspensionsförsäkringspremie. FöPL-försäkringen påverkar inte hushållsarbetsgivares försäkringsskyldigheter.

Företagare tecknar en FöPL-försäkring för sig själva. Om du betalar arbetsersättning till en FöPL-försäkrad företagare som inte är införd i förskottsuppbördsregistret, behöver du inte betala ArPL-avgiften, men du ska verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättningen.

Om du betalar högst 65,26 euro i lön per månad till en arbetstagare (år 2023), behöver du inte ta ut arbetstagarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften av arbetstagaren. Arbetstagarens ålder har ingen betydelse.

9 Arbetsgivarens separata anmälan om arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift

Om du betalar över 1 500 euro per kalenderår i lön till en arbetstagare, ska du betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och anmäla det till inkomstregistret med arbetsgivarens separata anmälan.

Arbetsgivaren ska själv räkna ut arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift av det lönebelopp i brutto som hen betalat ut varje månad. Förutom penninglön omfattar bruttolönen bl.a. naturaförmåner. Hushåll behöver inte betala eller anmäla arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift till inkomstregistret, om man under kalenderåret betalar högst 1 500 euro per år i lön till en och samma arbetstagare. Om du t.ex. betalar 1 000 euro i lön till två arbetstagare, behöver du inte betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på basis av dessa prestationer. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska betalas för 16–67-åriga arbetstagare.

Anmäl totalbeloppet för arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift med arbetsgivarens separata anmälan. Totalbeloppet av bruttolönerna anmäls inte här. Lämna in arbetsgivarens separata anmälan för varje löneutbetalningsmånad.

Lämna in arbetsgivarens separata anmälan månatligen, senast på den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter löneutbetalningsmånaden. Om anmälan görs på pappersblankett är tidsfristen den 8:e dagen i den kalendermånad som följer efter löneutbetalningsdagen.

Du kan betala och anmäla arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift även för löner under 1 500 euro, om du vet att arbetstagarens bruttolön kommer senare att överskrida denna gräns. Lämna i dessa fall arbetsgivarens separata anmälan för varje löneutbetalningsperiod. Om du inte har betalat arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift innan gränsen på 1 500 euro överskrids och gränsen överskrids senare under året, ska du räkna och betala avgiften på bruttolönsbeloppet för hela året. Anmäl arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på hela årets lönebelopp som ett totalbelopp på separata anmälan för den månad då den årliga gränsen på 1 500 euro har överskridits.

Med arbetsgivarens separata anmälan ska man anmäla följande uppgifter:

• uppgifterna om prestationsbetalaren, kontaktperson, datum för anmälan och rapporteringsperiod (betalningsmånad och -år)
• typ av betalare Hushåll
• typer av betalare Hushåll och Hushåll i arbetsgivarring, om anmälaren företräder hushåll i en arbetsgivarring
• totalbeloppet av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift, om löner har betalats ut
• eventuella avdrag på totalbeloppet av sjukförsäkringsavgiften
• uppgiften Ingen lönebetalning, om några löner inte har betalats ut och prestationsbetalaren är en regelbunden arbetsgivare.

Läs mer om arbetsgivarens separata anmälan i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: Arbetsgivarens separata anmälan.

Läs mer om arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift i Skatteförvaltningens anvisning Arbetsgivarens och arbetstagarens pensions- och försäkringspremier i procent eller på arbetspensionsförsäkrares webbplatser.

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas inte och anmäls inte vad gäller arbetsersättningar.

10 Inkomstslag för lön

10.1 Naturaförmåner

Naturaförmåner omfattar bl.a. bostads-, kost- och bilförmån. Skatteförvaltningen utfärdar årligen ett beslut om naturaförmånernas värde. Förskottsinnehållning verkställs på det totala beloppet på penninglönen och naturaförmånen, dock högst upp till beloppet på penninglönen. Om en arbetstagare får enbart en naturaförmån och en annan ersättning inte betalas på samma gång, kan förskottsinnehållning inte verkställas. Naturaförmåner ses som lön, varför de påverkar beräkningen av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och övriga socialförsäkringsavgifter. Läs mer om anmälan av naturaförmåner i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: naturaförmåner och kostnadsersättningar.

Övriga naturaförmåner anmäls på samma sätt enligt typ av förmån (t.ex. bilförmån eller bostadsförmån). 

10.2 Skattefria resekostnadsersättningar

Skattefria resekostnadsersättningar omfattar bl.a. måltidsersättning, kilometerersättning och olika dagtraktamenten. Ersättningar kan betalas för arbetsresor. Skatteförvaltningen utfärdar årligen ett beslut om förutsättningarna för skattefriheten av resekostnadsersättningar. Om dessa förutsättningar inte uppfylls, utgör ersättningarna lön till sin helhet. I dessa fall ska de anmälas till inkomstregistret som lön. Om ersättningarna överstiger maximibeloppen för skattefria ersättningar, utgör den överstigande delen lön. Om en arbetstagare arbetar inom ramen för ett uppdragsförhållande i stället för ett anställningsförhållande, kan kostnadsersättningar inte betalas skattefritt. Då anmäls utbetalda kostnadsersättningar som arbetsersättning (se exempel 16).

Skattefria resekostnadsersättningar kan anmälas elektroniskt senast den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsmånaden.

10.3 Skattepliktiga kostnadsersättningar

Med skattepliktiga kostnadsersättningar ersätts kostnader som har direkt föranletts arbetsutföraren för utförandet av arbetsuppgifterna. Sådana kostnader omfattar bl.a. kostnader för anskaffande av arbetsredskap och material.

Med inkomstslaget Skattepliktig kostnadsersättning (353) anmäls andra kostnadsersättningar än de som betalats för arbetsresor på vilka förskottsinnehållning inte har verkställts och som inte har anmälts med andra inkomstslag. Dessa kostnadsersättningar betraktas inte som lön vid förskottsinnehållning. Därmed ska arbetsgivaren inte lägga till dessa ersättningar till den lön som anmäls t.ex. med inkomstslaget Tidlön (201). Socialförsäkringsavgifter ska inte betalas eller anmälas för sådana kostnadsersättningar. 

11 Hushåll och stöd för privat vård

Om din familj anställer en barnskötare och er håller stöd för privat vård från FPA, är FPA ställföreträdande betalare för stödet. Din familj är emellertid den egentliga arbetsgivaren. FPA betalar stödet till barnskötaren och verkställer förskottsinnehållning på det utbetalda stödet. FPA tar inte ut arbetstagarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften eller arbetslöshetsförsäkringspremien av stödet. FPA anmäler till inkomstregistret endast det stöd för privat vård som den betalar som ställföreträdande betalare och den förskottsinnehållning som verkställts på stödet.

Din familj ska teckna en barnskötare i ett anställningsförhållande arbetspensions-, arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringar. Vidare ska familjen även betala arbetslöshetsförsäkringspremien till Sysselsättningsfonden. Om din familj betalar övrig lön till barnskötaren utöver FPA:s stöd, ska familjen sköta arbetsgivarskyldigheterna och betala socialförsäkringsavgifterna både på FPA:s stöd för privat vård och på övrig lön som familjen själv betalar. Även om familjen inte själv skulle betala något till barnskötaren, ska familjen anmäla de löner som FPA betalat som ställföreträdande betalare (stöd för privat vård) till inkomstregistret.

FPA:s stöd för privat vård kan bestå av vårdpenning, inkomstbundet vårdtillägg och kommuntillägg. Beloppen på vårdpenningen och vårdtillägget kan höjas genom ett kommuntillägg, om den kommun som ansvarar för stödet så bestämmer. Kommuntillägg kan betalas av kommunen själv eller av FPA, om kommunen kommit överens om utbetalning av tillägget via FPA.

Om din familj erhåller kommuntillägg till stöd för privat vård, verkställer betalaren förskottsinnehållning på stödet oberoende om stödet betalas av kommunen eller FPA. Din familjs skyldigheter som en egentlig arbetstagare är desamma som har beskrivits ovan.

Det är viktigt att den familjemedlem som har ansökt om stöd för privat vård hos FPA sköter även arbetstagarens försäkring och lämnar in anmälningarna med sin egen personbeteckning.

Familjen ska anmäla stöd för privat vård och kommuntillägg som barnskötare i ett anställningsförhållande erhållit med inkomstslaget Lön som betalas av en ställföreträdande betalare, på vilken arbetsgivaren betalar arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (321). Eftersom familjen är den egentliga arbetsgivaren, betalar familjen socialförsäkringsavgifterna på hela lönebeloppet. Familjen ska verkställa förskottsinnehållning endast på det lönebelopp som familjen eventuellt själv betalar till barnskötaren (lär mer i kapitel 8 och i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: prestationer som betalas av en ställföreträdande betalare). 

Om familjen inte drar av arbetstagarens socialförsäkringsavgifter från barnskötarens lön utan betalar dem för hens räkning, utgör de inkomst för barnskötaren. Familjen ska anmäla det belopp som den betalat för barnskötarens räkning under inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317). Dessutom anmäler familjen de arbetstagaravgifter den betalat med inkomstslagen Arbetspensionsförsäkringsavgift för arbetstagare(413) och Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift (414), varmed betalningen beaktas som avdrag i barnskötarens beskattning. Mer detaljerad information finns i avsnitt 1.3 i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: naturaförmåner och kostnadsersättningar.

12 Arbetsersättning till et företag eller en företagare som inte är införd i förskottsuppbördsregistret

Arbetsersättningar betalas i regel på basis av en faktura som ett företag eller en företagare upprättat.  Arbetsersättning kan också betalas till en fysisk person, till exempel ett företag, en företagare, en person som verkar på annat sätt än i ett anställningsförhållande eller till en privat familjedagvårdare. Arbetsersättningen anmäls till inkomstregistret, om dess mottagare inte är införd i förskottsuppbördsregistret. I så fall anmäls till inkomstregistret den betalda arbetsersättningen, den verkställda förskottsinnehållningen och reseersättningar och andra kostnadsersättningar, om sådana betalats. En arbetsersättning ska alltid anmälas utan undre gräns, om prestationsmottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Socialförsäkringsavgifter behöver inte betalas eller anmälas till inkomstregistret. Det är inte heller nödvändigt att lämna in arbetsgivarens separata anmälan.

Om du som ett hushåll låter arbete utföras och under ett kalenderår betalar högst 1 500 euro till samma mottagare, behöver du inte verkställa förskottsinnehållning på prestationen eller anmäla förskottsinnehållning till inkomstregistret. Denna lättnad som beviljats hushåll i fråga om verkställande av förskottsinnehållning gäller även arbetsersättning. Om beloppet på 1 500 euro till samma mottagare överskrids under året, verkställ förskottsinnehållningen och anmäl förskottsinnehållningsbeloppet till inkomstregistret från och med den tidpunkt då gränsen på 1 500 euro överskrids (se exempel 21, som även är tillämplig till förskottsinnehållning på arbetsersättning och dess anmälan). Om du emellertid har verkställt förskottsinnehållning på arbetsersättning under 1 500 euro, ska förskottsinnehållningen anmälas till inkomstregistret. För anmälan av arbetsersättningsbelopp finns inte någon motsvarande gräns som för anmälan av förskottsinnehållningsbelopp. Den arbetsersättning som betalats ut ska alltid anmälas till inkomstregistret, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Om man inte har låtit utföra arbetet som ett hushåll, utan den utbetalda arbetsersättningen hänför sig t.ex. till betalarens jordbruks- eller näringsverksamhet, tillämpas inte gränsen på 1 500 euro.

Till exempel en arbetsersättning som har betalats utifrån en faktura kan innehålla såväl försäljningspriset på en vara som arbetsersättning. Förskottsinnehållning ska verkställas på den del av arbetsersättningen som avser arbetet och anmälan ska lämnas in enligt den gräns på 1 500 euro som beskrivits ovan. Verkställ förskottsinnehållningen på det momsfria beloppet av arbetet. Den del av arbetsersättningen som avser arbetet kan ha specificerats på fakturan eller i en bilaga till fakturan. För varan och arbetet kan man även fakturera separat. Om arbetets andel inte har specificerats, verkställ förskottsinnehållning på hela momsfria beloppet.

Verkställ förskottsinnehållningen på följande sätt:

• Om arbetsersättningen har betalats till ett företag (öppet bolag, kommanditbolag, aktiebolag, andelslag), verkställ förskottsinnehållning på 13 procent på arbetets andel av arbetsersättningen och resekostnadsersättningarna.
• Om arbetsersättningen har betalats till en företagare med firma eller en annan fysisk person, verkställ förskottsinnehållning på arbetets andel av arbetsersättningen enligt företagarens personliga skatteprocent.
• Räkna ut förskottsinnehållningen på belopp av arbetets andel utan moms och anmäl den till inkomstregistret.

Du kan anmäla arbetsersättningen i inkomstregistrets e-tjänst, via ett löneräkningsprogram eller på en pappersblankett. I tjänsten Palkka.fi går det inte att betala eller anmäla arbetsersättningar, så tjänsten förmedlar inte heller anmälningar om dem till inkomstregistret.

Tjänster som producerats som massatjänster och planerats och marknadsförts till stora konsumentgrupper likställs med försäljning av varor, och prestationer som betalats för dem anmäls inte till inkomstregistret. Sådana tjänster är t.ex. kollektivtrafik, hälsovårdstjänster (inklusive hälsocentralavgiften), frisörtjänster samt restaurang- och logitjänster. Däremot utgör prestationer som betalats t.ex. för chartertrafik och cateringtjänster arbetsersättning som ska anmälas till inkomstregistret.

13 Utbetalning av lön och arbetsgivarprestationer

När du anställer en arbetstagare, betala följande:

• Betala lön till arbetstagaren enligt överenskommelse.
• Betala verkställda förskottsinnehållningar och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgifter till Skatteförvaltningen i MinSkatt eller via din nätbank senast på den 12:e dagen i den månad som följer efter löneutbetalningen.
• Betala eventuella arbetspensions- samt arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringspremier till dina försäkringsbolag och arbetslöshetsförsäkringspremier till Sysselsättningsfonden. Arbetspensionsförsäkringsbolagen fakturerar arbetsgivaren för avgifterna om man inte har kommit överens om annat.

Om du använder tjänsten Palkka.fi i löneräkningen, skapar tjänsten betalningsuppgifterna för förskottsinnehållningen, arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och arbetspensionsförsäkringsavgiften automatiskt. Med dessa kan du betala räkningarna via din nätbank.

Arbetslöshetsförsäkringspremiet kan inte betalas i tjänsten Palkka.fi. Sysselsättningsfonden påför avgiften då lönebeloppet överstiger 1 400 euro per kalenderår. Försäkringspremier för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring kan inte heller betalas i tjänsten Palkka.fi. Försäkringsbolaget fakturerar premierna separat.

Anvisningar om betalningar finns på Skatteförvaltningens, försäkringsbolagens och Sysselsättningsfondens webbplatser eller genom att kontakta dem på annat sätt.

14 Hushåll beställer tjänster via en plattform eller en applikation

Man kan erbjuda tjänster via olika mobilappar eller plattformar som fungerar i internet. Tjänsterna kan vara alla slags arbeten, såsom renovering, städning, skötsel av sällskapsdjur, att vara transportbud för olika restauranger eller att ordna upplevelser för turister.

Arbetsförmedling och beställning av tjänster via applikationer och plattformar kan omfatta olika ansvarsområden för anställda, programadministratörer eller beställare, dvs. den som köper tjänsten eller beställer tjänsten via appen eller plattformen. Vissa appar och plattformar är närmast elektroniska anslagstavlor, varmed arbetstagaren och den som beställer arbetet sinsemellan ska komma överens om villkoren. Vissa appar och plattformar fungerar så att det automatiskt skapas ett anställningsförhållande mellan en anställd och en beställare, men betalningarna sköts av plattformen. Det kan även uppstå ett arbetsförhållande mellan arbetstagaren och plattformen. Skyldigheten att anmäla prestationer till inkomstregistret beror på vad som avtalats mellan plattformen eller applikationen och arbetstagaren. 

Om ett arbets- eller uppdragsförhållande uppstår mellan den som beställt arbetet och arbetstagaren, ska hushållet den som låtit utföra arbetet anmäla de betalda prestationerna till inkomstregistret antingen som lön eller arbetsersättning beroende på vad som avtalats. En arbetsersättning ska anmälas om mottagaren av prestationen inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Som betalningsdag anges det datum då hushållet betalat prestationen till plattformen eller en annan app.

15 Korrigering av uppgifter som anmälts till inkomstregistret

Felaktiga uppgifter som anmälts till inkomstregistret ska korrigeras. Om du vill ändra en anmälan som redan lämnats in, lämna in en ersättande anmälan om löneuppgifter. Om du har anmält löneuppgifter för flera arbetstagare, lämna in en ersättande anmälan om löneuppgifter endast av den arbetstagare vars löneuppgifter behöver korrigeras. I vissa situationer ska den felaktiga anmälan först makuleras och därefter ska en ny anmälan lämnas in. Om du har betalat och anmält arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och korrigeringen påverkar dess totalbelopp, lämna även in en ersättande anmälan som arbetsgivarens separata anmälan.

Utöver de ändrade uppgifterna ska du även anmäla alla uppgifter, även de som var korrekta, på nytt. En ersättande anmälan ersätter alltså hela den ursprungliga anmälan. Den senaste anmälan är alltid den anmälan som gäller. Ange anmälningsreferensen för den ursprungliga anmälan med den ersättande anmälan så att korrigeringen kan i inkomstregistret riktas till den rätta anmälan. I samband med en ny anmälan får du alltid en anmälningsreferens som bildats i inkomstregistret för att korrigeringen ska kunna hänföras till rätt anmälan. Om du har själv skapat betalarens anmälningsreferens i den ursprungliga anmälan, kan du använda denna referens i stället för den som inkomstregistret skapat.

Om du t.ex. har betalar ut 800 euro i lön och i misstag anmält detta som 80 euro i den ursprungliga anmälan, anmäl med den ersättande anmälan alla tidigare uppgifter som sådana och 800 euro som korrigerad löneuppgift.

Om du korrigerar uppgifter i en enskild anmälan i inkomstregistrets e-tjänst, kan du öppna den ursprungliga anmälan och endast korrigera den felaktiga uppgiften. De övriga uppgifterna förblir oförändrade.

En felaktig anmälan ska korrigeras i inkomstregistret så fort som felet upptäcks. Det finns ingen särskild tidsfrist för detta. Alla felaktiga uppgifter ska korrigeras oberoende av om de är obligatoriska uppgifter eller kompletterande, frivilliga uppgifter. Om någon obligatorisk uppgift har saknats från den ursprungliga anmälan, ska den läggas till i den ersättande anmälan.

Om du har lämnat in din anmälan i tjänsten Palkka.fi, kan du korrigera anmälan i tjänsten.

On korrigering av uppgifter som anmälts till inkomstregistret påverkar socialförsäkringsavgifterna, ansvarar arbetspensions- och försäkringsbolagen för uppdateringen av dessa uppgifter.

Trots att uppgifterna i inkomstregistret i regel korrigeras med en ersättande anmälan, ska man i vissa situationer först makulera dvs. radera den tidigare anmälan från inkomstregistret och lämna sedan in en helt ny anmälan. Det rekommenderas att anmälan makuleras först när en ny anmälan kan lämnas in.Uppgifterna ska makuleras, om det finns fel t.ex. i något av följande:

• betalningsdatum
• löneutbetalningsperiod
• betalarens eller inkomsttagarens kundnummer (t.ex. personbeteckning eller FO-nummer)
• inkomsttagarens födelsedatum
• typ av undantagssituation för försäkring
  • Ingen försäkringsskyldighet-uppgifter
  • Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd-uppgifter
• pensionsarrangemangsnummer
• arbetsolycksfallsförsäkringsbolagets identifierare eller försäkringsnummer.

Uppgifterna makuleras på olika sätt i olika anmälningskanaler: Om en anmälan makuleras i e-tjänsten, kan den anmälan som getts tidigare öppnas via sidan Inlämnande anmälningar, varefter ”Makulera” ska väljas. Om en anmälan makuleras på en pappersblankett, används samma blankett som för att lämna in en ny anmälan, men ”Makulering av anmälan” väljs som åtgärdstyp.

Läs mer om korrigering av uppgifter som anmälts till inkomstregistret i anvisningen Korrigering av uppgifter i inkomstregistret.

16 Exempel på anmälan

16.1 Bruttolön 400 euro

16.2 Bruttolön 2 000 euro, kostnadsersättningar och månatligt städarbete

16.3 Bruttolön 1 000 euro, tidigare utbetalt 1 300 euro