Anmälan av information till inkomstregistret: belöning av arbetstagare, prestationer som ska betalas till företagare

Anvisningen är avsedd för prestationsbetalare. I anvisningen beskrivs det med hjälp av exempel hur uppgifter anmäls till inkomstregistret då det handlar om

• belöning av en arbetstagare till exempel med anställningsoptioner
• sjöarbetsinkomst
• anmälning av prestationer som ska betalas till företag och företagare
• bruksersättning
• en prestation som grundar sig på specialuppdrag, såsom en prestation som betalas till en idrottare eller en artist.

Utbetalda penninglöner ska alltid anmälas till inkomstregistret åtminstone som ett totalt belopp (mindre noggrannhet i anmälningen, det så kallade anmälningssätt 1). Vid behov kan betalaren anmäla penninglöner mer specificerat än enligt det obligatoriska anmälningssättet med hjälp av separata kompletterande inkomstslag (större noggrannhet i anmälningen, det så kallade anmälningssätt 2). Anmälningssätten 1 och 2 kan inte kombineras i samma anmälan. Anmälningssättet för penninglöner inverkar inte på anmälan av alla prestationer som beskrivits i denna anvisning. Flera av de prestationer som beskrivs i denna anvisning ska alltid specificeras oberoende av vilket anmälningssätt för penninglöner betalaren väljer.

I exemplen i anvisningen beskrivs anmälningen av uppgifter såväl som ett totalt belopp som med specifikationer. I exempel visas inte alla uppgifter som är obligatoriska att lämna in, utan enbart de uppgifter som är nödvändiga att anmäla i de specialsituationer som beskrivs i denna anvisning. Det finns inte separata anvisningar om anmälning av till exempel förskottsinnehållning. De penningbelopp som använts i exemplen är av exempelkaraktär och beloppet av socialförsäkringsavgifterna, förskottsinnehållningsprocenten och de skattefria kostnadsersättningarna ska ses över årligen. Förskottsinnehållningen fastställs utifrån en förskottsinnehållningsprocent enligt mottagare.

I anvisningens exempel är beloppen av arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremiena i nivå med 2023. Beloppen för respektive år finns på sidan med försäkringsuppgifter. I exemplen motsvarar arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift beloppet för personer som inte fyllt 53 år och för personer som fyllt 62 år.

Då skattefria ersättningar av resekostnader behandlas i anvisningen, såsom dagtraktamenten, kilometerersättningar och måltidsersättningar, är maximibeloppen för dessa förenliga med det beslut som gällde för år 2023. De belopp som gäller varje år finns i Skatteförvaltningens beslut om skattefria ersättningar av resekostnader.

I anvisningen beskrivs anmälning i inhemska situationer. Internationella situationer i anmälningen till inkomstregistret beskrivs i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer. Frågor som gäller ställföreträdande betalare och lönegaranti behandlas i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: prestationer som betalats av ställföreträdande betalare.

Denna anvisning ersätter den tidigare anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: belöning av arbetstagare, prestationer som ska betalas till företagare och andra specialsituationer. Följande kompletteringar och ändringar har gjorts i anvisningen:

• I kapitel 1.1 och avsnitten under det har gjorts uppdateringar i anvisningarna och exemplen om situationer där en anställningsoption betalas ut i pengar. Till anvisningen har dessutom fogats ett nytt avsnitt 1.1.3 Anställningsoption som betalats ut i pengar.
• I avsnitt 1.1.1 har anvisningarna för anmälan av underprissatta optioner preciserats.
• I avsnitt 1.2.1 har gjorts uppdateringar i anvisningarna och exemplen om situationer där en aktiepremie betalas ut i pengar.
• Avsnitt 1.3 Syntetisk option har flyttats och blivit avsnitt 1.1.4.
• I avsnitt 3.1 har gjorts kompletteringar i anvisningarna för arvoden som ska anmälas som arbetsersättning.
• Till avsnitt 3.1.2 har lagts till anvisningar för situationer där en betalare som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn betalar för arbetet via en faktureringstjänst.
• I avsnitt 3.2.3 har anvisningarna och rubriken kompletterats. Till avsnittet har lagts till anvisningar för behandling av en delägares lönefordran vid bolagets fallissemang.
• I avsnitt 3.4 har gjorts kompletteringar av anvisningarna om anlitande av en faktureringstjänst då det uppstår ett anställningsförhållande mellan beställaren och utföraren. Dessutom har det lagts till anvisningar om situationer där lagstiftningen hindrar att arbetet utförs i annat än ett anställningsförhållande eller som en enskild näringsidkare.
• Till avsnitt 3.4.1 har fogats ett nytt exempel på en situation där en betalare som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn anmäler inkomst som fakturerats via en faktureringstjänst till inkomstregistret. Till avsnittet har också lagts till ett exempel på en situation där utföraren som använder faktureringstjänst är FöPL-försäkrad. Dessutom har det lagts till anvisningar om när man ska använda den nya typen av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren Person som använder en faktureringstjänst och som inte har ett FO-nummer.
• Exemplen i avsnitten 3.4.1–3.4.3 har kompletterats med inverkan av högsta förvaltningsdomstolens avgörande 2023:42 på beloppet av skattepliktig inkomst. Till exemplen har dessutom lagts till den nya typen av tilläggsuppgift om inkomsttagaren Person som använder en faktureringstjänst och som inte har ett FO-nummer.
• Kapitel 4 har kompletterats med anvisningar om användningen av det nya inkomstslaget Ersättning för upphovsrätt som förvärvsinkomst (366). Det har också gjorts preciseringar gällande användningen av inkomstslagen Bruksersättning som förvärvsinkomst (313), Arvode för arbetstagares uppfinning (326) och Royalty till begränsat skattskyldig (362). Dispositionen har gjorts tydligare genom att foga in nya avsnitt 4.1 och 4.2. Texten i det tidigare avsnittet finns nu i avsnitt 4.3.
• Till exemplen i avsnitt 5.1 har lagts till typen av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren Idrottare.
• Avsnitt 5.1.2 har försetts med ytterligare anvisningar om en situation där arvodet betalas till idrottarens företag.
• Avsnitten 5.5 och 5.6 justerats så att välfärdsområdet är huvudman för arvoden för närståendevård.
• Avsnitt 5.11.1 har kompletterats så att förfarandet utöver tävlingsdomare även gäller domare; anvisningarna för anmälan av mötesarvode har kompletterats. Inkomstslaget för anmälan av allmännyttiga eller offentliga samfunds ersättningar för telefonkostnader till frivilliga har ändrats.

I övrigt motsvarar anvisningen till sitt innehåll den tidigare anvisningen.

1 Belöning av arbetstagare

1.1 Anställningsoption

En anställningsoption är en premie som ges i form av en option i arbetsgivarföretaget. En anställningsoption är en rätt som grundar sig på ett arbetsförhållande att få eller skaffa aktier eller andelar i ett samfund till ett pris som understiger gängse värde enligt villkor som fastställts på förhand. Förmånen grundar sig på ett konvertibelt skuldebrev, ett optionslån, en optionsrätt eller ett avtal eller en förbindelse som kan jämställas med dessa.

Vad gäller anställningsoptioner avviker de uppgifter som behövs för försäkring och för beskattning en aning från varandra i vissa situationer. Därför anmäls uppgifter som anknyter till anställningsoptioner till inkomstregistret med följande fyra inkomstslag: Anställningsoption vars teckningspris är lägre än marknadspriset vid överlåtelsetidpunkten (361), Anställningsoption (343), Syntetisk option (222) och Anställningsoption som betalats ut i pengar (368).

1.1.1 Anställningsoption vars teckningspris är lägre än marknadspriset vid överlåtelsetidpunkten

Med underprissatt anställningsoption avses en option vars teckningspris är väsentligt lägre än marknadspriset på aktien vid överlåtelsetidpunkten.Med överlåtelsetidpunkten avses den tidpunkt då arbetsgivaren ger anställningsoptionsförmånen till arbetstagaren, det vill säga den tidpunkt då arbetstagaren får anställningsoptionen. Förmåner av underprissatta anställningsoptioner lön som är underställd socialförsäkringsavgifter endast om optionen används inom ett år från att den överlåtits till en arbetstagare. Om en anställningsoption till underpris används först efter över ett år från att optionen erhölls, är den förmån som fås utifrån en option inte lön underställd socialförsäkringsavgifter.

När optionen används ska arbetsgivaren utreda

• om teckningspriset vid beviljandet av optionen varit väsentligt lägre än aktiens gängse värde dvs. marknadspris, och
• om den underprissatta optionen använts innan det gått ett år från beviljandet av den.

Om dessa villkor uppfylls anmäls förmånsbeloppet av den underprissatta anställningsoptionen till inkomstregistret med två olika inkomstslaget Anställningsoption vars teckningspris är lägre än marknadspriset vid överlåtelsetidpunkten (361). Detta gäller anställningsoptioner där både erhållandet av optionsrätten och dess användning sker medan den gällande bestämmelsen är i kraft, dvs. 1.1.2021 eller därefter.

• Förmåner som är underställda socialförsäkringsavgifter anmäls till inkomstregistret med inkomstslaget Anställningsoption vars teckningspris är lägre än marknadspriset vid överlåtelsetidpunkten (361). Förmånsbeloppet räknas ut på följande sätt: Optionens marknadspris vid överlåtelsetidpunkten minskas med teckningspriset. Om arbetstagaren har betalat för optionsrätten, ska också detta belopp dras av från marknadspriset. Det återstående förmånsbeloppet anmäls under inkomstslaget 361. Förmånsbeloppet bedöms alltså utifrån tidpunkten för överlåtelsen av optionen men anmäls till inkomstregistret först när den utnyttjas.
• Den skattepliktiga förmånen anmäls under inkomstslaget Anställningsoption (343). Förmånsbeloppet räknas ut på följande sätt: Optionens marknadspris vid tidpunkten för utnyttjandet minskas med teckningspriset. Det innebär att beloppet på den beskattningsbara förmånen kan avvika från den förmån som omfattas av socialförsäkringsavgifter.

Anställningsoptionens underpris och uppfyllandet av ovan nämnda villkor påverkar inkomstens försäkringsskyldighet men inte dess skattepliktighet.Om villkoren för försäkringsskyldighet uppfylls, oavsett villkoren för beskattning, är inkomsten sådan förvärvsinkomst som utgör grunden för socialförsäkringsavgifter.

Om teckningspriset för optionen vid överlåtelsetidpunkten motsvarar marknadspriset för aktien vid tidpunkten i fråga (eller om det överstiger priset), bildas den fördel som eventuellt fås av anställningsoptioner (helt och hållet) av aktiens kursutveckling. Arbetsinsatsen av arbetstagaren (eller av hela företagets personal) har inte någon direkt inverkan på beloppet av den mottagna förmånen. Därför ses inte en eventuell fördel som fås genom aktiens värdeuppgång som ett vederlag för arbete och den räknas inte in i den arbetsinkomst som ligger till grund för socialförsäkringsavgifter.

Om det däremot är fråga om en underprissatt anställningsoption som används först efter ett år, anses förmånen inte vara förvärvsinkomst som ligger till grund för socialförsäkringsavgifter. I sådana situationer anmäls anställningsoptionen då den används med inkomstslaget 343 Anställningsoption. Anmälan om förmåner i form av anställningsoptioner beskrivs i detalj i avsnitt 1.1.2.

Läs närmare i tillämpningsanvisningen Anställningsoptioner och med dem jämställda resultatpremiesystem i Pensionsskyddscentralens tjänst för arbetspensionslagstiftningen och Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner.

1.1.2 Anställningsoption

När en arbetstagare utnyttjar en anställningsoption, verkställs förskottsinnehållning på den förmån som fås utifrån denna. Den förmån som fås av en anställningsoption omfattas inte av socialförsäkringsavgifter.

Den förmån som fås utifrån en anställningsoption anmäls till inkomstregistret under inkomstslaget Anställningsoption (343). Värdet på en anställningsoptionsförmån utgörs av gängse värde på aktien eller andelen vid den tidpunkt då anställningsoptionen utnyttjas. Från förmånsvärdet avdras det pris som arbetstagaren betalar sammanlagt för aktien eller andelen och för anställningsoptionen. Anställningsoptionen anmäls i sin helhet med anmälan för den löneutbetalningsperiod under vilken löntagaren anmält att anställningsoptionen utnyttjats.

Uppgifterna anmäls till inkomstregistret enligt betalningsprincipen. Om en prestation som betalats ut i annat än penningform är tillfällig, kan förskottsinnehållningen verkställas under samma kalenderår på två olika sätt: antingen så, att hela prestationen läggs till det belopp som ska betalas under den betalningsperiod som närmast följer på den under vilken betalningen beviljades eller så prestationen delas upp i jämnstora rater och läggs till de belopp som ska betalas ut under kalenderårets återstående betalningsmånader. Om värdet av en tillfällig prestation är högst 400 euro om året, kan förskottsinnehållningen verkställas en gång om året, senast i samband med förskottsinnehållningen på den sista penningprestationen under kalenderåret (9 § i förordningen om förskottsuppbörd). Anställningsoptionsförmånen anmäls i sin helhet då optionen används, även om verkställandet av förskottsinnehållningen skulle fördelas inom samma kalenderår såsom har lagts fram ovan.

Intjäningsperiod är en frivillig, kompletterande uppgift för att ange under vilken period inkomsten har influtit. Som intjäningsperiod för anställningsoptionen kan intjäningstiden för optionen anges. Då börjar intjäningsperioden från den tidpunkt när optionen beviljades (grant) och tar slut vid den tidpunkt när optionen intjänades (vesting).

Läs närmare om anställningsoptioner i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner. Beskattningen av optioner från ett arbete utomlands tas upp i anvisningen Beskattning av anställningsoptioner och aktieemissioner som grundar sig på arbetsförhållande i internationella situationer. Därtill har i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer, avsnitt 2.3.6, närmare beskrivits anmälan av anställningsoptioner i internationella arbetssituationer. Begreppet anställningsoption är olika i arbetspensionslagarna och inom beskattningen. Läs närmare i tillämpningsanvisningen Anställningsoptioner och med dem jämställda resultatpremiesystem i Pensionsskyddscentralens tjänst för arbetspensionslagstiftningen.

1.1.3 Anställningsoption som betalats ut i pengar

Anställningsoptionen kan genomföras så att en del av de aktier som erhållits utifrån arrangemanget säljs och denna del betalas ut i pengar för att täcka den skatt som ska betalas. Den del som betalats ut i pengar anmäls under inkomstslaget Anställningsoption som betalats ut i pengar (368). Den andel som givits i aktier anmäls under inkomstslaget Anställningsoption (343).

Om arrangemanget på basis av skattelagstiftningen anses vara en anställningsoption men inte enligt sociallagstiftningen, ska socialförsäkringsavgifterna för inkomsten kontrolleras separat för varje fall och rätt inkomstslag användas (343, 361 eller 368). Om teckningspriset på anställningsoptionen varit väsentligt lägre än marknadspriset på aktien vid överlåtelsetidpunkten och om optionen används inom ett år från beviljandet, är optionen dessutom en förmån som är underställd socialförsäkringsavgifter. Förmåner som är underställda socialförsäkringsavgifter anmäls inkomstregistret med inkomstslaget Anställningsoption vars teckningspris är lägre än marknadspriset vid överlåtelsetidpunkten (361).

Om arbetsgivaren betalar överlåtelseskatt för arbetstagarens räkning, t.ex. i en situation där en optionsrätt överlåts vidare eller gamla aktier tecknas på basis av optionsrätten, ska arbetsgivaren anmäla beloppet av den överlåtelseskatt som arbetsgivaren betalat till inkomstregistret med inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317). Prestationen omfattas inte av socialförsäkringsavgifter så arbetsgivaren anmäler uppgiften Typ av försäkringsuppgift som anknyter till inkomstslaget Övriga naturaförmåner. Skyldigheten att debitera sjukförsäkringsavgift bestäms utgående från om den ursprungliga prestationen omfattades av sjukförsäkringsavgiften.

Ifall man kommit överens med arbetstagaren om att beloppet som betalas till arbetstagaren fastställs enligt arbetsgivarföretagets aktiekurs och att arbetstagaren inte är berättigad att teckna aktier som utgör underliggande tillgång för optionen, ska anmälan göras under inkomstslaget Syntetisk option (222). Läs mer om anmälan av syntetiska aktier i avsnitt 1.1.4.

Läs närmare om anställningsoptioner i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner och tillämpningsanvisningen Anställningsoptioner och med dem jämställda resultatpremiesystem i Pensionsskyddscentralens tjänst för arbetspensionslagstiftningen.

1.1.4 Syntetisk option

Med syntetisk option avses en optionsrätt, utifrån vilken en arbetstagare får en penningprestation, som fastställs utifrån utvecklingen för arbetsgivarbolagets aktiekurs (redovisning av nettovärdet). Arbetstagaren är inte berättigad att teckna aktier som utgör underliggande tillgång för optionen. I stället för Syntetisk option kan arrangemanget gå under namnet aktiebaserad bonus eller belöningssystem.

Förskottsinnehållning verkställs på den förmån som fås i form av en syntetisk option, men socialförsäkringsavgifter betalas inte på förmånen.

En syntetisk option kan anmälas till inkomstregistret aningen under inkomstslaget Lön totalt (101) (anmälningssätt 1) eller under inkomstslaget Syntetisk option (222) (anmälningssätt 2). Om en syntetisk option anmäls under inkomstslaget Lön totalt, ska man separat med under Typ av försäkringsuppgift anmäla att den syntetiska optionens andel av det totala beloppet inte omfattas av socialförsäkringsavgifter. Läs närmare om försäkringsuppgifter i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: uppgifter i anslutning till försäkrande.

Det är möjligt att betala dividendekvivalent för syntetiska optioner. Dividendekvivalent betalas utifrån ett incitamentssystem till en person som står i ett arbetsförhållande till arbetsgivarbolaget, men som inte är aktieinnehavare. När aktieinnehavarna får dividender, får de förmånstagare som omfattas av systemet med syntetiska optioner dividendekvivalent. Beloppet av dividendekvivalent grundar sig på ett dividendbelopp som ska betalas till delägarna. Dividendekvivalent anmäls till inkomstregistret antingen under inkomstslaget Lön totalt (101) eller till exempel under inkomstslaget Annat betalt tillägg (216). Dividendekvivalenter omfattas av socialförsäkringsavgifter.

Med inkomstslaget Syntetisk option ska man inte anmäla syntetiska aktiepremier. På en syntetisk aktiepremie betalas utöver arbetstagarens sjukförsäkringsavgift även arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. En syntetisk aktiepremie kan anmälas till inkomstregistret antingen med inkomstslaget Lön totalt (101) (anmälningssätt 1) eller med inkomstslaget Annat betalt tillägg (216). Prestationerna utgör förmån som betalas ut i pengar.

Läs närmare om syntetiska optioner i tillämpningsanvisningen Anställningsoptioner och med dem jämställda resultatpremiesystem i Pensionsskyddscentralens tjänst för arbetspensionslagstiftningen och i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner. I Skatteförvaltningens anvisning behandlas också beskattning av optioner som flutit in av arbete utomlands.

1.2 Aktiepremie

En aktiepremie är en premie som ges i aktier i arbetsgivarföretaget eller som ett penningbelopp som motsvarar värdet på aktierna i stället för en överenskommen premie.

Vad gäller aktiepremier avviker de uppgifter som behövs för försäkring och beskattning en aning från varandra i vissa situationer. Därför anmäls uppgifter som anknyter till aktiepremier till inkomstregistret med följande tre inkomstslag: Aktiepremie (320), Aktiepremie som betalats ut i pengar (367) och Villkorlig aktiepremie (365).

1.2.1 Aktiepremie som getts i aktier och betalats ut i pengar

En aktiepremie är en premie som ges i aktier i arbetsgivarföretaget eller som ett penningbelopp som motsvarar värdet på aktierna i stället för en överenskommen premie. Aktiepremien anmäls till inkomstregistret under inkomstslagen Aktiepremie (320) och Aktiepremie som betalats ut i pengar (367).

På aktiepremier verkställs alltid förskottsinnehållning. Socialförsäkringsavgifter betalas inte om följande villkor är uppfyllda:

• På basis av ett incentivsystem har en arbetstagare möjlighet att få aktier i arbetsgivarföretaget som noteras på någon marknad som övervakas av myndigheter eller i ett multilateralt handelssystem. Med arbetsgivarföretag jämställs också ett bolag som hör till samma koncern eller ett bolag som hör till ett annat motsvarande ekonomiskt konsortium
• Värdet på förmånen beror på utvecklingen för värdet på aktierna i fråga under en tid på minst ett år mellan löftet om en premie och beviljandet av den.

Arrangemang med aktiepremier genomförs ofta på så sätt att en del av de aktier som arbetstagaren får utifrån arrangemanget säljs genast efter att aktierna fåtts för att täcka den skatt som ska betalas på aktiepremierna. Ett annat typiskt sätt är att beloppet av aktiepremien fastställs i aktier, men en del av det betalas ut i pengar utan att några aktier säljs. Anmälan av uppgifter till inkomstregistret sker enligt samma principer i båda fallen. Den andel som givits i aktier anmäls under inkomstslaget Aktiepremie (320). Den andel som betalats ut i pengar anmäls under inkomstslaget Aktiepremie som betalats ut i pengar (367). Även en aktiepremie som fåtts från ett onoterat bolag anmäls på så sätt som beskrivits ovan.

I andra än ovan nämnda fall utgör aktiepremien inkomst som omfattas av socialförsäkringsavgifter. En aktiepremie omfattas av socialförsäkringsavgifter till exempel då undert ett år flyter mellan löftet om och utdelningen av aktiepremien som fåtts från ett företag som noterats i värdepapperbörsen. Om en del av aktiepremien betalas i form av pengar för att täcka skatten i en sådan här situation, ska denna del av prestationen anmälas med inkomstslaget Aktiepremie som betalas ut i pengar (367). Då betalas socialförsäkringsavgifter på inkomsten. Ett annat typiskt sätt är att beloppet av aktiepremien fastställs i aktier, men en del av det betalas ut i pengar utan att några aktier säljs. Anmälan av uppgifter till inkomstregistret sker enligt samma principer i båda fallen. . Den andel av aktiepremien som inte betalats ut i pengar anmäls under inkomstslaget Aktiepremie (320). Arbetsgivaren anmäler försäkringsuppgiften genom att använda den separata uppgiften Typ av försäkringsuppgift. Läs närmare om försäkringsuppgifter i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: uppgifter i anslutning till försäkrande.

Om bolaget är börsnoterat och inflytningsperioden under ett år, ska den andel som betalats ut i pengar anmälas enligt exempel 5.

Om det i villkoren för ett arrangemang med aktiepremier fastställs att skatten täcks med en särskild penningprestation som betalas av arbetsgivaren utöver aktiepremien, är en sådan penningprestation vanlig penninglön. Om en prestation som betalats i pengar inte omfattas av socialförsäkringsavgifter ska man vid anmälan använda inkomstslaget Annat betalt tillägg (216) och försäkringsuppgifterna för inkomstslaget kan anges på ett lämpligt sätt. Om en penningprestation däremot omfattas av socialförsäkringsavgifter kan man använda vilket som helst inkomstslag för penninglön som passar för situationen.

Om arbetsgivaren på arbetstagarens vägnar betalar överlåtelseskatt som anknyter till en aktiepremie, ska arbetsgivaren anmäla beloppet av den överlåtelseskatt som arbetsgivaren betalat till inkomstregistret med inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317). Om en sådan prestation inte omfattas av socialförsäkringsavgifter ska arbetsgivaren med uppgiften Typ av försäkringsuppgift som anknyter till inkomstslaget Övriga naturaförmåner anmäla att prestationen inte omfattas av socialförsäkringsavgifter. Skyldigheten att debitera sjukförsäkringsavgift bestäms utgående från om den ursprungliga prestationen omfattades av sjukförsäkringsavgiften. Om arbetsgivaren däremot på arbetstagarens vägnar betalar skatter som anknyter till en prestation som utgör arbetsinkomst som ligger till grund för pension, anses även de skatter som arbetsgivaren betalat utgöra arbetsinkomst som ligger till grund för pension.

Läs närmare om aktiepremier i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner och i tillämpningsanvisningen Aktiepremier i Pensionsskyddscentralens tjänst för arbetspensionslagstiftningen.

1.2.2 Villkorlig aktiepremie

I vissa situationer kan aktiepremier ha överlåtelsebegränsning och villkorlig återbetalningsskyldighet. Om värdet på den förmån som fås från premien i denna situation inte, till skillnad från den ursprungliga planen, är beroende av hur värdet på aktierna utvecklas under en period på minst ett år från det att premien utlovats till det att den getts, kan aktiepremien vara inkomst som är underställd socialförsäkringsavgifter.

En sådan situation kan uppstå om omständigheterna till exempel förändras så att arbetstagarens anställningsförhållande upphör under tidsfristen på ett år och arbetstagaren får behålla en del av aktierna. Samtidigt uppstår en skyldighet att betala socialförsäkringsavgifter. Med tanke på socialförsäkringsavgifterna anses en sådan aktiepremie ha getts först när servituten gällande premien upphör och personen äger aktiepremien och kan förfoga över den. Med tanke på beskattningen anses även en villkorlig aktiepremie emellertid ha getts redan när personen erhåller äganderätt till aktierna.

Premiens belopp anmäls med inkomstslaget Villkorlig aktiepremie (365) för fastställande av socialförsäkringsavgifter. Den aktiepremie som anmäls med inkomstslaget är inte en konkret inkomst som betalas till inkomsttagaren, utan uppgiften används som grund för socialförsäkringsavgifter. Den förmån som inkomsttagaren erhållit och förskottsinnehållningen på förmånen har anmälts med inkomstslaget Aktiepremie (320) redan när inkomsttagaren har fått äganderätt till aktiepremien. Denna uppgift används exempelvis vid beskattningen.

Inkomstslaget Villkorlig aktiepremie används endast när premien omfattas av såväl en överlåtelsebegränsning som en villkorlig återbetalningsskyldighet. Om premien endast omfattas av ett av dessa servitut, anmäls den som en vanlig aktiepremie med inkomstslaget Aktiepremie (320).

1.3 Personalfond, resultatpremie och vinstpremie

1.3.1 Överföring av medel till en personalfond

Personalfonder får medel från de resultat- och vinstpremiesystem som betalas av arbetsgivaren i form av personalfondavsättningar enligt personalfondslagen eller som tilläggsdelar till dessa samt som avkastning som flyter in utifrån placering av sådana avsättningar. En personalfond kan också ta emot donerade medel. Varje personalfondsmedlem har en andel i fondtillgångarna (en egen fondandel). Överföringar till personalfonden anmäls inte alls till inkomstregistret.

Om en arbetsgivare betalar en prestation kontant till en arbetstagare i stället för en överföring till en personalfond, anmäls prestationen som vanlig lön och socialförsäkringsavgifter betalas på denna.

1.3.2 Fondandel och överskott som tagits ut ur en personalfond

En arbetstagare kan ta ut fondandelar eller poster kontant ur en personalfond. Av en fondandel som tagits ut ur en personalfond är 20 % skattefri inkomst och 80 % skattepliktig förvärvsinkomst. Överskott som lyfts från en personalfond behandlas i beskattningen på samma sätt som en fondandel som lyfts från en personalfond. Läs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster från personalfonder.

En skattepliktig andel som tagits ut ur en personalfond anmäls till inkomstregistret under inkomstslaget Fondandel och överskott som tagits ur en personalfond (skattepliktig till 80 %) (309). Med inkomstslaget anmäls enbart poster som tagits ut ur fonden som fondandelar eller överskott. På det belopp som tagits ut ur fonden verkställs förskottsinnehållning, men inga socialförsäkringsavgifter betalas. Den skattefria andelen anmäls inte till inkomstregistret. Om prestationen tagits ut kontant, anmäls den till inkomstregistret som vanlig lön till exempel under inkomstslaget Lön totalt, Tidlön eller Annat betalt tillägg.

1.3.3 Resultatpremie

En resultatpremie är en lön som betalas om ett på förhand avtalat resultatmål uppnås eller överskrids inom organisationen.

Förskottsinnehållning verkställs och socialförsäkringsavgifter betalas för en resultatpremie, förutom om resultatpremien överförs till en personalfond. Resultatpremien anmäls till inkomstregistret antingen under inkomstslaget Lön totalt (101) (anmälningssätt 1) eller under inkomstslaget Resultatpremie (223) (anmälningssätt 2). Om en resultatpremie överförs till en personalfond, anmäls den inte till inkomstregistret (se kapitel 1.3.1).

1.3.4 Vinstpremie

En vinstpremie är en premie som bildas utifrån ett företags vinst och som delas ut till arbetstagarna med ett beslut av bolagsstämman utan på förhand överenskommen plan.

På andra vinstpremier än sådana som överförs till en personalfond verkställs förskottsinnehållning. En vinstpremie kan betalas direkt till en arbetstagare i stället för en överföring till en personalfond, då socialförsäkringsavgifter inte betalas på vinstpremien. Om ett företag inte har en personalfond enligt personalfondslagen, betalas inte socialförsäkringsavgifter på vinstpremien, om vinstpremien betalas som vinstutdelning eller som kontant vinstpremie. En annan förutsättning för befrielse från socialförsäkringsavgifter är att kontant vinstpremie betalas till hela personalen och syftet inte är att vinstpremien ska ersätta ett avlöningssystem som förutsätts i kollektivavtalet eller i arbetsavtalet. En ytterligare förutsättning är att grunderna för att fastställa kontantpremien är förenliga med pensionslagen för arbetstagare, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och personalfondslagen, och att bolagets fria kapital överstiger det sammanlagda beloppet av kontanta vinstpremier och dividend till aktieägarna som bolagsstämman beslutar om.

En vinstpremie kan anmälas till inkomstregistret aningen under inkomstslaget Lön totalt (101) (anmälningssätt 1) eller under inkomstslaget Vinstpremie (233) (anmälningssätt 2). Om en vinstpremie överförs till en personalfond, anmäls den inte till inkomstregistret (se kapitel 1.4.1).

1.4 Penninggåva till personalen

En gåva som fåtts av arbetsgivaren i pengar eller som en därmed jämförbar prestation anmäls till inkomstregistret under inkomstslaget Penninggåva till personalen (310). En penninggåva ses som skattepliktig inkomst på vilken förskottsinnehållning verkställs. Socialförsäkringsavgifter betalas inte på en penninggåva, om den getts på grund av en arbetstagares bemärkelsedag eller en annan motsvarande personlig orsak. Om penninggåvan getts av en annan orsak än en arbetstagares bemärkelsedag, till exempel genom att till arbetstagaren betala lön för en 13:e månad, julpenning, en gåva som anknyter till företagets årsdag eller en pensioneringspenninggåva, ska socialförsäkringsavgifter betalas på prestationen.

I inkomstslaget är det förvalt att inkomsten omfattas av socialförsäkringsavgifter.

Om penninggåvan inte omfattas av socialförsäkringsavgifter, anmäler arbetsgivaren detta separat med uppgiften Typ av försäkringsuppgift. Läs närmare om försäkringsuppgifter i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: uppgifter i anslutning till försäkrande. Om t.ex. ett presentkort ges i belöningssyfte dvs. som vederlag mot arbete, ska det emellertid anmälas med inkomstslaget Annan naturaförmån (317).

1.5 Annan skattepliktig förmån till personalen

Andra än skattepliktiga förmåner i pengar som arbetsgivaren ger kollektivt till personalen anmäls till inkomstregistret under inkomstslaget Annan skattepliktig förmån till personalen (315).

Om förmånen har beviljats kollektivt till hela personalen omfattas förmånen inte av socialförsäkringsavgifter. I inkomstslaget är det förvalt att förmånen inte omfattas av socialförsäkringsavgifter. På inkomsten verkställs förskottsinnehållning.

Om förmånen beviljats enbart till en del av personalen, är hela förmånen skattepliktig och omfattas också av socialförsäkringsavgifter. I så fall anmäler arbetsgivaren försäkringsuppgiften genom att använda uppgiften Typ av försäkringsuppgift. Läs närmare om försäkringsuppgifter i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: uppgifter i anslutning till försäkrande.

Skattefria personalförmåner anmäls inte till inkomstregistret, såsom motions- och kulturförmåner till arbetstagare. Men om motions- och kulturförmånernas belopp överstiger det årliga skattefria maximibeloppet (400 euro) är den överstigande andelen skattepliktig inkomst som ska anmälas till inkomstregistret. Har en skattepliktig förmån getts kollektivt åt hela personalen ska den skattepliktiga andelen anmälas med inkomstslaget Annan skattepliktig förmån till personalen (315) och do omfattas prestationen inte av socialförsäkringsavgifter. Om endast en del av personalen får förmånen omfattas prestationen av socialförsäkringsavgifter. I så fall fogas uppgiften Typ av försäkringsuppgift till inkomstslaget Annan skattepliktig förmån till personalen varmed man anmäler att prestationen omfattas av socialförsäkringsavgifter.

1.6 Aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande

En aktieemission som grundar sig på ett arbetsförhållande är en aktieemission som är riktad till bolagets personal. Inkomstbeskattningen av en personalemission är bunden till förhållandet mellan aktiens teckningspris och gängse pris: Om teckningspriset motsvarar gängse värde, uppkommer ingen skattepliktig förmån för en arbetstagare som tecknar aktier. Om teckningspriset understiger gängse värde eller matematiskt värde på aktien, handlar det om en förmån som fåtts utifrån ett arbetsförhållande och som kan ses som arbetstagarens förvärvsinkomst som hen fått vid tidpunkten för aktieteckningen. Teckningsförmånen gäller även andelar i samfund. Läs mer om beskattning av personalemissioner i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande.

Med inkomstslaget Aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande (226) anmäls endast förmånsbelopp som utgör skattepliktig förvärvsinkomst. Förmånen omfattas inte av socialförsäkringsavgifter. Om förmånen inte är tillgänglig för majoriteten av personalen, är den erhållna nedsättningen underställd socialförsäkringsavgifter till sitt fulla belopp.

Då ska betalaren anmäla hela prestationen med inkomstslaget Aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande (226) och ange uppgiften om Typ av försäkringsuppgift på så sätt att inkomsten är underställd socialförsäkringsavgift. Läs närmare om försäkringsuppgifter i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: uppgifter i anslutning till försäkrande.

Förskottsinnehållning verkställs på inkomster som anmälts under inkomstslaget Aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande (226), men enligt förvalet för inkomstslaget omfattas inkomsten inte av socialförsäkringsavgifter.

2 Sjöarbetsinkomst

Sjöarbetsinkomst är löneinkomst som betalas för arbete som utförts på ett fartyg och som anknyter till fartygets trafik. Fartyget ska ha en bruttodräktighet på minst 100 registerton. Arbetet utförs för redaren och det ska uppfylla de förutsättningar som fastställts i inkomstskattelagen. Löneinkomst kan betalas i penningform eller som en förmån med penningvärde. Bestämmelsen gäller såväl finländska som utländska fartyg. Läs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av sjöarbetsinkomst.

Sjöarbetsinkomst anmäls till inkomstregistret på samma sätt som vanlig löneinkomst, men därtill ges uppgiften Prestationen har betalats ut som sjöarbetsinkomst och vid behov uppgifterna Cross-trade-tid och Period för uttag. Om den lön som arbetstagaren får anses som sjöarbetsinkomst, ska på alla prestationer, förmåner och poster som dras av från inkomsterna antecknas särskilt uppgiften Prestationen utgör sjöarbetsinkomst. Uppgift om sjöarbetsinkomst ska anges i alla inkomstslag som använts i anmälan, även ersättningar som tagits ut för t.ex. naturaförmåner och på förskottsinnehållningen.

Om arbetstagaren arbetar på ett fartyg som inte besöker Finlands territorium under den aktuella månaden, har arbetstagaren rätt till cross-trade-avdrag i beskattningen. Den redare som betalar sjöarbetsinkomst anmäler cross-trade-tiden i hela månader för beviljandet av cross-trade-avdraget. Om löneutbetalningsperioden inte är en kalendermånad, ges uppgiften om cross-trade-tiden i den anmälan om löneuppgifter som ges vid den tidpunkt då det är känt att förutsättningarna för cross-trade-avdrag är uppfyllda vad gäller månaden i fråga. Cross-trade-tiden anmäls genom att ange det antal månader under vilka arbetstagaren har rätt att få ett cross-trade-avdrag.

Sjöarbetsinkomst är inkomst för det år då den betalats eller antecknats på arbetstagarens konto, oberoende av under vilken kalendermånad lönen förvärvats eller för vilken tid den flutit in. Sjöarbetsinkomst anmäls till inkomstregistret som inkomst för den dag då den de facto betalats i penningform till arbetstagaren.

• Om inkomsten dock utifrån den arbetsrättsliga lagstiftningen som gäller sjöarbete och ett avtal som kompletterar denna har kunnat lyftas redan före den faktiska betalningsdagen, ska uppgifter om perioden för uttag anmälas: Period för uttag, startdatum och Period för uttag, slutdatum. I detta fall ska betalaren lämna anmälan enligt perioden för uttag (inte enligt den faktiska betalningsdagen). Som betalningsdag anmäls dagen för uttag.
• Om inkomsten inte utifrån den arbetsrättsliga lagstiftningen som gäller sjöarbete eller ett avtal som avviker från denna har kunnat lyftas före den faktiska betalningsdagen, ska uppgifter om perioden för uttag inte sparas för prestationen.

3 Prestationer som betalats till företag och företagare

3.1 Arbetsersättning

En arbetsersättning är en ersättning som betalas i en annan form än lön för arbete, ett uppdrag eller en tjänst.

Arbetet utförs inom ramen för ett uppdragsförhållande, det vill säga att arbetstagaren inte står i anställningsförhållande till betalaren. Arbetsersättning har av hävd ansetts vara prestationer som betalats för arbete som beställts av utomstående. Därmed betraktas till exempel följande arvoden oftast som arbetsersättning: intressebevakningsarvode, vittnesarvode, köpvittnesarvode och rekryteringsarvode, om den inte betalas till en egen anställd. Arbetsersättning är skattepliktig förvärvsinkomst på vilken förskottsinnehållning ska verkställas, om mottagaren inte finns införd i förskottsuppbördsregistret.

Till inkomstregistret anmäls enbart prestationer som betalas till den som utför arbete och inte är införd i förskottsuppbördsregistret (undantagen beskrivs senare i punkt 3.1.2), varför förskottsinnehållning ska verkställas på dessa. Dessa prestationer anmäls under inkomstslaget Arbetsersättning (336). Anmälan ska lämnas, även om mottagaren av arbetsersättningen inte är en fysisk person utan ett aktiebolag, öppet bolag eller kommanditbolag. Till inkomstregistret anmäls Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren: Samfund, om inkomsttagaren är ett öppet bolag, ett kommanditbolag, ett aktiebolag, ett andelslag, en förening, en stiftelse eller en annan privaträttslig juridisk person. Om inkomsttagaren är en rörelseidkare eller yrkesutövare, såsom en firmaföretagare ska man inte ange tilläggsuppgiften om Samfund för inkomsttagaren.

Den momsandel som ingår i arbetsersättningen anmäls inte till inkomstregistret. Med anmälan om löneuppgifter anmäls alltså det momsfria beloppet av prestationen. Om andelen material och tillbehör inte specificerats på fakturan ska de inte heller anmälas till inkomstregistret.

I regel betalas inte socialförsäkringsavgifter på arbetsersättning, undantagen beskrivs närmare i punkt 3.1.2. I inkomstslaget är det förvalt att inkomsten inte omfattas av socialförsäkringsavgifter. Om arbetsersättningen dock omfattas av någon socialförsäkringsavgift, ska prestationsbetalaren med hjälp av den separata uppgiften Typ av försäkringsuppgift anmäla att inkomsten omfattas av den angivna försäkringsavgiften. Se också avsnitt 3.1.2 Betalare som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn och anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: uppgifter i anslutning till försäkrande.

3.1.1 Kostnadsersättningar relaterade till arbetsersättningar

Om ett arvode eller en annan prestation betalats som arbetsersättning, är det inte möjligt att till mottagaren betala skattefria kostnadsersättningar (undantaget utgörs av arvoden för idrottare och tävlingsdomare, se närmare i kapitlen 5.1.2 Arvode för idrottare och 5.11 Ersättning som betalats av ett allmännyttigt samfund till frivilliga). Kostnadsersättningar relaterade till arbetsersättningar läggs till i inkomstbeloppet och anmäls till inkomstregistret som ett belopp tillsammans med det övriga arvodet.

I allmänhet är det inte möjligt att från arbetsersättningar dra av ersättningar för kostnader på grund av arbetet innan förskottsinnehållning verkställs. Undantaget utgörs av kostnadsersättningar som ska betalas enbart för en arbetsresa, vilka betalas till fysiska personer.. På dessa kostnadsersättningar är det inte nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning, om grunderna för och beloppet av dem är förenliga med Skatteförvaltningens årliga beslut om skattefria ersättningar av resekostnader. Inte heller dessa ersättningar är skattefria, och därför anmäls de i totalbeloppet av arbetsersättningen. Kostnadsersättningar anmäls inte med inkomstslaget Avdrag före förskottsinnehållning (419).

En mottagare av arbetsersättning kan yrka på att resekostnaderna ska dras av i hens beskattning. Om mottagaren av arbetsersättning emellertid är en rörelseidkare eller en yrkesutövare, drar hen av resekostnaderna i sin egen bokföring.

Arbetsersättningar till ett begränsat skattskyldigt företag ska anmälas, om betalaren tagit ut källskatt på prestationen. Arbetsersättning till en begränsat skattskyldig fysisk person ska alltid anmälas oberoende av om källskatt debiterats.

3.1.2 Betalare som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn

När en betalare omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn (OffPL), ska hen betala arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift utifrån ett uppdragsavtal med en privatperson, om inkomsttagaren inte har en försäkring enligt lagen om pension för företagare.

Prestationsbetalaren anmäler att inkomsten ligger till grund för pensionsförsäkringsavgifter till inkomstslaget Arbetsersättning bifoga uppgiften Typ av försäkringsuppgift om den inkomst som är underställd arbetspension. Dessutom ska betalaren lämna mer detaljerad information till arbetspensionsanstalten, såsom information om arbetspensionsförsäkringen, FO-numret och pensionsarrangemangsnumret. Uppgifterna ska anmälas till inkomstregistret och det spelar ingen roll om inkomsttagaren är införd i förskottsuppbördsregistret. Om betalaren omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn, ska alltid finsk personbeteckning lämnas för inkomsttagaren. Det rekommenderas att företagares FO-nummer inte anmäls till inkomstregistret i dessa situationer. Betalaren av arbetsersättningen tar ut arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift på arbetsersättningen. Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift anmäls inte alls till inkomstregistret. Detta trots att företagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret och arbetsersättningen och den förskottsinnehållning som verkställts på denna anmäls till inkomstregistret. Företagaren kan själv anmäla den uttagna arbetspensionsförsäkringsavgiften i sin bokföring eller yrka på avdrag i sin egen beskattning.

Arbetsersättning ska anmälas till inkomstregistret även i de fall då en presationsbetalare som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn betalar arbetsersättningen till en fysisk person, som är införd i förskottsuppbördsregistret och inte har en försäkring enligt lagen om pension för företagare. Även i dessa fall ska betalaren med anmälan ange arbetspensionsanstaltens bolagskod och pensionsarrangemangnummer. Tilläggsuppgifter om inkomsttagaren: Företagare, ingen FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldighet när betalaren omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn och som är skyldig att försäkra arbetsersättning, även om personen inte är försäkringsskyldig. Tilläggsuppgiften används inte vid betalning av arbetsersättning.

Se även anvisningarna i avsnitt 3.4.1 ifall arbete som beställts av en betalare som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn faktureras via en faktureringstjänst. Läs närmare om försäkringsuppgifter i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: uppgifter i anslutning till försäkrande

Med anmälan om löneuppgifter enligt pensionslagen för den offentliga sektorn ska följande uppgifter om pensionsförsäkring lämnas in:

• Kevas bolagskod och pensionsarrangemangsnummer,
• underorganisationens identifierare enligt Kevas koduppsättning,
• identifieraren enligt Kevas yrkesbeteckningar,
• Kevas registreringsgrund.
• som uppgifter om anställningsförhållandet kan man i anmälan ange betalningsdagen för prestationen som anställningsförhållandets start- och slutdatum.
• som orsak till anställningsförhållandets upphörande används orsak enligt Kevas koduppsättning.

Om en prestationsbetalare som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn i samband med arbetsersättningen betalar kostnadsersättningar till en fysisk person, som inte har någon försäkring enligt lagen om pension för företagare och som inte har införts i förskottsuppbördsregistret, ska kostnadsersättningarna anmälas till inkomstregistret. Betalaren kan anmäla uppgifterna i samma anmälan genom att ange uppgiften Typ av försäkring för den inkomst som är underställd pensionsförsäkring och enligt vilken inkomsten ligger som grund för pensionsförsäkringsavgiften. För andelen kostnadsersättningar anges uppgiften inte. Andelen av kostnadsersättningarna behöver inte anmälas om mottagaren är införd i förskottsuppbördsregistret.

3.1.3 Dividend eller överskott (arbetsersättning) som baserar sig på arbetsinsats

En dividend eller ett överskott som grundar sig på arbetsinsatsen kan vara lön eller arbetsersättning för mottagaren beroende på om mottagaren står i arbetsförhållande till betalarbolaget. I detta stycke behandlas en situation där en dividend eller ett överskott som grundar sig på arbetsinsatsen betalas till en person som inte står i arbetsförhållande till betalarbolaget. Prestationen är arbetsersättning. Om prestationen ses som lön, ska den anmälas till inkomstregistret under inkomstslaget Dividend eller överskott (lön) som baserar sig på arbetsinsats (339) (se punkt 3.2.2).

Med inkomstslaget Dividend eller överskott (arbetsersättning) som baserar sig på arbetsinsats (340) anmäls en dividend eller ett överskott som ska betalas till inkomsttagaren som arbetsersättning och vars utdelningsgrund är den arbetsinsats som dividendtagaren eller en person som omfattas av dennes intressesfär har gjort. Uppgifterna anmäls till inkomstregistret, också då inkomsttagaren är införd i förskottsuppbördsregistret.

Som mottagare (namn och personbeteckning) av en dividend eller ett överskott som baserar sig på en arbetsinsats anmäls den person på vars arbetsinsats utdelningen av dividend eller överskott grundar sig. Detta gäller också en situation där den faktiska mottagaren av dividenden eller överskottet är ett holdingbolag som ägs av den skattskyldige. När holdingbolaget delar ut dividenden vidare till delägaren, ger holdingbolaget årsanmälan 7812 om de dividender som betalats vid dividendutdelningen. De utbetalade dividenderna anmäls inte till inkomstregistret.

Förskottsinnehållning verkställs på dividend som baserar sig på arbetsinsats (arbetsersättning), förutom om mottagaren är införd i förskottsuppbördsregistret. Om förskottsinnehållning inte verkställts på en dividend som grundar sig på arbetsinsatsen på grund av att mottagaren är en annan person än den person i vars beskattning arbetsinsatsdividenden räknas som inkomst, anmäls ingenting med inkomstslaget Förskottsinnehållning (402).

På prestationen betalas inte socialförsäkringsavgifter.

3.2 Lön till FöPL-/LFöPL-försäkrade företagare

En företagare ska till inkomstregistret anmäla löner som hen lyft från sitt företag och information om den arbetspensionsförsäkring som ska tillämpas:

• Pensionsförsäkring för lantbruksföretagare (LFöPL) väljs, om inkomsttagaren är försäkrad enligt lagen om pension för lantbruksföretagare. En försäkring enligt lagen om pension för lantbruksföretagare är en arbetspensionsförsäkring för jordbrukare, skogsägare, fiskare och renskötare samt hens familjemedlemmar. Även stipendiemottagare omfattas av LFöPL:s arbetspensionsskydd.
• Pensionsförsäkring för företagare (FöPL) väljs, om inkomsttagaren är försäkrad enligt lagen om pension för företagare. En försäkring är obligatorisk då ett företag uppfyller kraven för tillhörande till tillämpningsområdet för lagen om pension för företagare. En försäkring ska tecknas inom sex månader från det att företagsverksamheten börjar.

Företagare som omfattas av lagen om pension för företagare (FöPL) omfattar bland annat

• privata rörelseidkare eller en yrkesutövare, det vill säga firmaföretagare
• en bolagsman i ett öppet bolag och en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag
• en delägare som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag och ensam äger över 30 % av bolaget eller röstetalet, och en delägare som tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 % av bolaget eller röstetalet. När ägarandelen räknas beaktas också indirekt innehav via andra samfund eller sammanslutningar, om en person som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag eller ett annat samfund ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger över 50 % eller har en motsvarande beslutanderätt i det nämnda andra samfundet eller den nämnda andra sammanslutningen.
• Självanställda lättföretagare som fakturerar sina kunder via ett faktureringstjänstföretag: lättföretagaren omfattas av lagen om pension för företagare ifall förutsättningarna för försäkring uppfylls (bland annat arbetsinsats).

Därtill ska man till inkomstregistret anmäla följande uppgifter:

• Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensionsförsäkring)
• Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetslöshetsförsäkring)
• Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)

Om denna uppgift inte används i anmälan om företagarnas lön, kan socialförsäkringsavgifter av misstag påföras dubbelt.

Arbetspensions- och sjukförsäkringsavgiften för företagare bestäms utifrån den fastställda FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomsten. Den FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst som pensionsanstalten fastställt utgörs av den inkomst som ligger till grund för arbetspensionsförsäkrings- och sjukförsäkringsavgifterna och den ersätter företagarlön som grund för arbetspensions- och sjukförsäkringsavgiften. Arbetsinkomstuppgiften anmäls inte till inkomstregistret, men den lön som företagaren får anmäls till inkomstregistret för beskattningen. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift fastställs utifrån den utbetalda lönen.

Om inkomsttagaren står i delägarställning visavi betalaren, alltså är delaktig i företaget eller deltar i dess verksamhet genom placerat kapital, ska Tilläggsuppgifter om inkomsttagaren anmälas: I delägarställning visavi betalaren. Uppgiften är en kompletterande uppgift som meddelas frivilligt, och som kan användas då inkomsttagaren står i delägarställning visavi betalaren, det viss säga är en delägare i företaget eller deltar i dess verksamhet via placerat kapital. Uppgiften behöver inte anges om inkomsttagaren är delägare i ett börsbolag.

3.2.1 Delägare

Företagets delägare betalar arbetstagares arbetslöshetsförsäkringspremie till ett lägre belopp än arbetstagarna. Begreppet delägare har definierats i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002). Information om delägarskap ges till inkomstregistret genom att anmäla Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren: Delägare

Huruvida en person är delägare eller arbetstagare i ett företag påverkas av personens och hens familjemedlemmars ägarandel, röstetal eller annan beslutanderätt samt personens ställning i företaget eller samfundet.

Om en inkomsttagare arbetar i företaget eller samfundet men inte har en ledande ställning, betraktas hen som en delägare om något av de följande villkoren uppfylls:

• inkomsttagaren äger minst 50 % av aktiekapitalet, röstetalet eller annan beslutanderätt i företaget eller samfundet
• inkomsttagaren äger tillsammans med sina familjemedlemmar minst 50 % av aktiekapitalet, röstetalet eller annan beslutanderätt i företaget eller samfundet.

Om en inkomsttagare arbetar i företaget eller samfundet i en ledande ställning, men hen är inte företagare, kan hen betraktas som en delägare om någon av de följande villkoren uppfylls:

• inkomsttagaren äger minst 15 % av aktiekapitalet, röstetalet eller annan beslutanderätt i företaget eller samfundet
• inkomsttagaren äger tillsammans med sina familjemedlemmar minst 30 % av aktiekapitalet, röstetalet eller annan beslutanderätt i företaget eller samfundet.

Detaljerad information om definitionen av delägare före 1.7.2019 finns på Sysselsättningsfondens webbplats.

Ledande ställning: verkställande direktör, styrelseordförande, styrelseledamot eller motsvarande ställning. En styrelsesuppleant innehar en ledande ställning endast om hen deltar i styrelsemöten så ofta att hen anses i praktiken ha likadan beslutanderätt som en ordinarie styrelsemedlem.

Familjemedlem: make, maka och sambo samt släktingar i rakt upp- eller nedstigande led som bor i samma hushåll (t.ex. barn, föräldrar och mor- eller farföräldrar).

Företagare är inte skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremier och de är inte heller delägare i arbetslöshetsförsäkringen (se 1 kap. 6 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa). En person betraktas som företagare eller lantbruksföretagare om hen uppfyller villkoren enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare.

Ytterligare information om delägarskap finns på Sysselsättningsfondens webbplats.

3.2.2 Dividend eller överskott (lön) som baserar sig på arbetsinsats

Med inkomstslaget anmäls dividender som betalas till aktieägare som lön, där grunden för utdelningen utgörs av den arbetsinsats dividendmottagaren eller en annan person som hör till dennes intressesfär har gjort.

Som mottagare (namn och personbeteckning) av en dividend eller ett överskott som baserar sig på en arbetsinsats anmäls till inkomstregistret den person på vars arbetsinsats utdelningen av dividend eller överskott grundar sig. Detta gäller också en situation där mottagaren av dividenden eller överskottet är ett holdingbolag som ägs av den skattskyldige. När holdingbolaget delar ut dividenden vidare till delägaren, ger holdingbolaget årsanmälan 7812 om de dividender som betalats vid dividendutdelningen. De utbetalade dividenderna anmäls inte till inkomstregistret.

På dividend som grundar sig på arbetsinsats verkställs förskottsinnehållning och för den betalas också arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och övriga socialförsäkringsavgifter.

Om förskottsinnehållning inte verkställts på en dividend som grundar sig på arbetsinsatsen på grund av att mottagaren är en annan person än den person i vars beskattning arbetsinsatsdividenden räknas som inkomst, anmäls ingenting under inkomstslaget Förskottsinnehållning (402).

Om inkomsttagaren är en FöPL-/LFöPL-försäkrad företagare, ska man därtill till inkomstregistret anmäla de i punkt 3.2 beskrivna försäkringsuppgifter som gäller lön till FöPL-/LFöPL-försäkrade.

3.2.3 Delägares lönefordran

Ett aktiebolags delägares lönefordran och en kostnadsersättning, som behandlats i ett öppet bolags eller ett kommanditbolags lönebokföring och som investerats i bolaget som en privatinvestering, anmäls till inkomstregistret med anmälan om löneuppgifter. Delägarens lönefordran anmäls med inkomstslag för lön och kostnadsersättningen med ett inkomstslag som är lämpligt för respektive ersättning. Anmälningsskyldigheten börjar när lönefordran eller kostnadsersättningen antecknas i bokföringen som en privat placering. Från denna tidpunkt börjar den 5 kalenderdagar långa tidsfristen inom vilken anmälan ska lämnas in. Betalaren anmäler som betalningsdag den dag då prestationen infördes i bokföringen.

Ifall bolaget bokför en lönefordran som kostnad men kan inte betala den på grund av fallissemang, ska fordran behandlas som en löneskuld. Löneskulden ska inte i detta skede anmälas till inkomstregistret. Uppgifterna anmäls till inkomstregistret när lönen betalas ut. Om bolaget blir solvent innan lönen utbetalas, ska löneskulden anmälas till inkomstregistret när bolaget åter är solvent.

3.3 Företagare, som inte har FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldighet

Om inkomsttagaren som fungerar som företagare inte föreligger någon försäkringsskyldighet ska tilläggsuppgift om inkomsttagaren Företagare, ingen FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldighet anges. Uppgiften ska lämnas in om inkomsttagare som uppfyller kraven enligt i 3 § i lagen om pension för företagare men som inte är skyldig att försäkra enligt 4 i § i lagen om pension för företagare. Uppgiften lämnas också in om inkomsttagare som uppfyller kraven i 3 § i lagen om pension för lantbruksföretagare men som inte har någon försäkringsplikt enligt nämnda lag. En sådan situation kan exempelvis vara då företagandet är så småskaligt att företagaren inte är skyldig att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring eller om företagaren är äldre eller yngre än de åldersgränser som anges i lag. Ytterligare information om inkomsttagare Företagare, ingen FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldighet är tillgängliga för anmälningar om löner som utbetalas efter 1.1.2020. Ytterligare information anges inte om arbetsersättning betalas till företagaren.

Om inkomst betalas till företagare, som inte har FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldighet, ska dessutom följande uppgifter anmälas till inkomstregistret:

• Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensionsförsäkring)
• Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (sjukförsäkring)
• Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetslöshetsförsäkring)
• Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)
  • Ovan nämnda uppgifter kan också lämnas i Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensions-, sjuk-, arbetslöshets- samt arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)

Om denna uppgift inte används i anmälan om företagarnas lön, kan socialförsäkringsavgifter av misstag påföras dubbelt.

I avsnitt 3.4 finns exempel på anmälan av sådana prestationer.

3.3.1 Frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring för företagare

Om en företagare har tecknat en frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring, trots att förutsättningarna för försäkringsskyldighet inte uppfylls, ska följande uppgifter anmälas om inkomsttagaren:

• Uppgift om arbetspensionsförsäkring: Arbetspensionsförsäkring för företagare (FöPL) eller Arbetspensionsförsäkring för lantbruksföretagare (LFöPL).
• Som typ av tilläggsuppgift om inkomsttagaren Företagare, ingen FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldighet.
• Typer av undantagssituation för försäkring:
  • Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensionsförsäkring)
  • Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (sjukförsäkring)
  • Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetslöshetsförsäkring)
  • Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)
    • Ovan nämnda uppgifter kan också lämnas i Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensions-, sjuk-, arbetslöshets- samt arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)

3.4 Faktureringstjänst

Under de senaste åren har flera tjänsteleverantörer, så kallade faktureringstjänstföretag, grundats. Dessa har förbundit sig att mot en ersättning sköta faktureringen av arbetsprestationer som utförts av dess kunder (den som utför arbetet), förskottsinnehållningen och försäkringsavgifterna. Dessa företag använder olika benämningar på de tjänster som de tillhandahåller, exempelvis faktureringstjänst, faktureringskanal eller arvodestjänst. I en sådan situation kallas den som utför arbetet ofta lättföretagare eller egenanställd.

Det bör ändå noteras att om det uppkommer ett arbetsrättsligt anställningsförhållande mellan beställaren och utföraren av arbetet, så kan man inte undgå de arbetsrättsliga skyldigheterna genom att anlita en faktureringstjänst. I vissa fall kan lagstiftningen utgöra ett hinder för utförande av ett arbete i annat än ett anställningsförhållande eller som en enskild näringsidkare. Se närmare avsnitt 10.4 Lagstiftningen utgör ett hinder för att använda faktureringstjänster i Skatteförvaltningens anvisning Beskattningsfrågor som gäller faktureringstjänstföretag och deras användare.

3.4.1 Anmälning av ersättning som utbetalats för arbete

I beskattningspraxis har verksamhetsmodellen för faktureringstjänstföretag godkänts enligt följande:

1. Faktureringstjänstföretaget och den som utför arbetet kommer sinsemellan överens om huruvida det arvode som utbetalas till den som utfört arbetet är lön eller arbetsersättning ur beskattningens synvinkel.
2. Den som utför arbetet fakturerar för det av sin egen kund via faktureringstjänstföretaget.
3. Den som beställer arbetet betalar beloppet till faktureringstjänstföretaget i form av arbetsersättning.
4. Faktureringstjänstföretaget betalar den prestation beställaren har betalt vidare till den som har utfört arbetet. Detta belopp är ut beskattningens synvinkel antingen lön eller arbetsersättning i enlighet med det som överenskommits.

Om man har överenskommit att den prestation som ett faktureringstjänstföretag betalar vidare till den som utför arbetet är lön ur Skatteförvaltningens synpunkt, har faktureringstjänstföretaget normala arbetsgivarskyldigheter gentemot Skatteförvaltningen, det vill säga att det måste verkställa förskottsinnehållning och betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på lön som det betalat ut.

Om den som utför arbetet saknar FO-nummer ska faktureringsföretaget som tilläggsuppgift om inkomsttagaren ange Person utan FO-nummer som använder ett faktureringsföretag.

Ur arbetspensionsförsäkrarnas, arbetslöshetsförsäkringens samt arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringens synvinkel handlar det dock inte i allmänhet om ett arbetsförhållande. I de flesta situationen utförs ur försäkrarnas synvinkel arbete som fakturerats via ett faktureringstjänstföretag i egenskap av företagare och arbetet ska försäkras enligt FöPL.

En del av faktureringstjänstföretagen erbjuder arbetsutföraren en möjlighet att samla in lönebelopp från flera fakturor. I dessa fall betalas lönen ut först senare vid en av arbetsutföraren önskad tidpunkt. Om arbetsutföraren kan själv bestämma om lön ska betalas omedelbart eller om lön samlas in från flera fakturor, är det fråga om s.k. disponering över lönen. I sådana fall anses arbetsutföraren ha haft tillgång till lönen redan under den tid då faktureringstjänstföretaget kunde ha betalat lönen. På grund av detta ska faktureringstjänstföretaget lämna in en anmälan redan då det skulle vara möjligt att ta ut lönen, även om lönen betalas på arbetsutförarens begäran först senare. Faktureringstjänstföretaget räknar beloppet på arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift utifrån de löner som den betalat ut under månaden i fråga och anmäler det med arbetsgivarens separata anmälan.

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat ett beslut om faktureringstjänster och egenanställning (HFD:2023:42). Enligt HFD:s beslut ska som skattepliktig löneinkomst för en person som anlitar en faktureringstjänst betraktas arbetsersättningen efter avdrag av faktureringsföretagets arvode och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. Till inkomstregistret ska anmälas beloppet efter avdrag av arvodet och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. Om personen inte är skyldig att teckna FöPL-försäkring, har inte heller arbetsgivaren skyldighet att betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift för lönen. Den skattepliktiga löneinkomsten utgörs då av arbetsersättningen efter avdrag av faktureringsföretagets arvode. Läs mer på Skatteförvaltningens webbplats på Högsta förvaltningsdomstolens beslut ändrar beskattningspraxis för lättföretagare.

Om den som utför arbetet inte är försäkringsskyldig exempelvis p.g.a. låga företagsinkomster eller personens ålder ska faktureringsföretaget anmäla Företagare, ingen FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldighet som tilläggsuppgifter om inkomsttagaren. Uppgiften ska lämnas in vid betalningen av lön som i normala fall är inkomst som omfattas av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. I dessa situationer är betalaren inte skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på inkomsttagarens lön, men Skatteförvaltningen påför sjukförsäkringsavgift på grund av arbetstagarens inkomst. Betalaren anmäler som typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren Företagare, ingen FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldighet och dessutom att det inte föreligger någon skyldighet ens för sjukförsäkring för inkomsttagarens inkomst. Eftersom inkomsttagaren är företagare föreligger ingen försäkringsskyldighet heller för arbetspensions-, arbetslöshets-, arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring. Ingen uppgift om arbetspensionsförsäkring behöver lämnas in. Om uppgiften Ingen försäkringsskyldighet inte har angetts, kan socialförsäkringsavgifterna påföras inkomsten två gånger.

Ibland kan det exceptionellt uppstå en situation där flera parter är skyldiga att anmäla samma inkomst till inkomstregistret. En sådan situation kan uppstå om den som utför arbetet inte har FöPL-försäkring och faktureringsföretaget betalar lön till utföraren. Om arbetet har beställts av en part som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn och som betraktar arbetets utförare som en företagare, ska betalaren anmäla arbetsersättningen för utföraren som anlitat faktureringstjänster till inkomstregistret. På motsvarande sätt anmäler faktureringsföretaget inkomsten för arbetets utförare som lön. I dessa fall ska en betalare som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn anmäla inkomsten under det specifika inkomstslaget Förvärvsinkomst som en arbetsgivare som omfattas av OffPL betalat och som arbetets utförare har fakturerat via ett faktureringsföretag (369). Detta inkomstslag får användas endast av betalare som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn.

Om den som utför arbetet och faktureringstjänstföretaget inte kommit överens om att prestationen utbetalas som lön , är det belopp som betalats till den som utfört arbetet arbetsersättning, se kapitel 3.1 Arbetsersättning. Faktureringstjänstföretaget ska lämna in en anmälan om arbetsersättning redan då arbetsersättningen kan lyftas. Om den som utfört arbetet är införd i förskottsuppbördsregistret, behöver arbetsersättningen inte anmälas till inkomstregistret. Se närmare Skatteförvaltningens anvisning Beskattningsfrågor som gäller faktureringstjänstföretag och deras kunder.Typ av tilläggsuppgift om inkomsttagaren Företagare, ingen FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldighet används inte då man betalar arbetsersättning.

Anmälan av tjänster och arbetsprestationer som beställts via olika plattformar och appar beskrivs i kapitel 5.15.

3.4.2 Anmälning av ersättningar för resekostnader

Enbart ersättningar för resekostnader som betalas vid sidan om den överenskomna lönen och föreskrivits som skattefria i inkomstskattelagen är skattefria kostnadsersättningar. De kan betalas antingen utöver den överenskomna lönen eller som en del av den totala lönen. I beskattningspraxis är det godkänt att även ett faktureringstjänstföretag skattefritt kan betala ersättningar för resekostnader, ifall faktureringstjänstföretaget och den som utfört arbetet har kommit överens om att prestationen som gäller arbete utbetalas i form av lön. Dessutom förutsätts att den som utfört arbetet med beställaren av arbetet, det vill säga sin egen kund, har kommit överens om att resekostnader ersätts. För att faktureringstjänstföretaget ska kunna försäkra sig om vad den som utför arbetet och arbetets beställare har kommit överens om, ska de ersättningar av resekostnader som den som utför arbetet och beställaren har kommit överens om specificeras på en faktura som levereras separat.

Om den som utför arbetet och beställaren på det sätt som beskrivs ovan kommit överens om att ersättningar för resekostnader betalas utöver det arvode som ska faktureras, ger faktureringstjänstföretaget en anmälan till inkomstregistret genom att använda inkomstslagen för skattefria resekostnader: Dagtraktamente (331), Måltidersättning (303), Kilometerersättning (skattefri) (311). Förutsättningen är att resekostnaderna är förenliga med Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar. Om ersättningar betalats i strid med tids- och kilometergränserna enligt Skatteförvaltningens beslut, utgör de lön. Läs mer i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: naturaförmåner och kostnadsersättningar, kapitel 2 Ersättningar för kostnader och Skatteförvaltningens anvisning Ersättning för resekostnader betalda av faktureringstjänstföretag i förskottsuppbörden och inkomstbeskattningen.

Alternativt kan den som utför arbetet och beställaren komma överens om ersättning av skattefria resekostnader som en del av helhetslönen för arbetet (HFD 2022:72). Även i sådana situationer är ersättningarna av resekostnader skattefria ifall grunden till ersättningarna och deras antal är i enlighet med Skatteförvaltningens kostnadsbeslut.

3.4.3 Anmälning av direkta kostnader för arbetet som har uppkommit för den som utfört arbetet

För den som utför arbetet kan utöver resekostnader även andra direkta kostnader för arbetet uppkomma, om vilka förskottsinnehållningslagen 15 § innehåller bestämmelser. Direkta kostnader för arbetet är till exempel kostnader för egna arbetsredskap samt utgifter för material och tillbehör samt rese- och representationskostnader.

Den som utför arbetet och beställaren kan komma överens om ersättningen för dessa kostnader utöver ersättningen för arbetet eller som en del av helhetslönen för arbetet. Faktureringstjänstföretaget kan behandla kostnaderna som kostnader i enlighet med förskottsinnehållningslagen 15 § endast då båda villkoren uppfylls:

• faktureringstjänstföretaget betalar prestationen till den som utför arbetet i form av lön
• den som utför arbetet och beställaren har kommit överens om ersättningen av kostnaderna.

Faktureringstjänstföretaget och den som utför arbetet kan alltså inte besluta om ersättning av kostnader eller behandling av dessa i förskottsuppbörden och inkomstbeskattningen utan att komma överens om detta med beställaren.

4 Bruksersättning och ersättning för upphovsrätt

En bruksersättning är en ersättning enligt förskottsuppbördslagen som betalas för användning, nyttjanderätten eller försäljning av nyttjanderätten till en upphovsrätt, en rätt som baserar sig på ett fotografi och industriell äganderätt, såsom patent eller varumärke.

Ersättning för upphovsrätt (upphovsersättning) avser en ersättning som betalas för överlåtelse av upphovsrätt för ett litterärt eller konstnärligt verk eller nyttjanderätt till objektet för upphovsrätten.

4.1 Inkomstslag för bruksersättningar och upphovsersättningar

Bruksersättningar och upphovsersättningar uppges på anmälan om löneuppgifter under följande fem inkomstslag, beroende på omständigheterna: Bruksersättning som förvärvsinkomst (313), Bruksersättning som kapitalinkomst (314), Arvode för arbetstagares uppfinning (326), Ersättning för upphovsrätt som förvärvsinkomst (366) och Royalty till begränsat skattskyldig (362).

Bruksersättningen eller upphovsersättningen kan vara skattepliktig förvärvsinkomst eller kapitalinkomst.

• Om en upphovsrätt överförts genom arv eller testamente eller om den köpts, är ersättning för användning av denna skattepliktig kapitalinkomst. En bruksersättning som utgör kapitalinkomst anmäls med inkomstslaget Bruksersättning som kapitalinkomst (314). Förskottsinnehållningen verkställs enligt skatteprocenten för kapitalinkomst. Eventuell moms eller kostnadsersättningar dras inte av från beloppet av bruksersättning som ska anmälas.
• I övriga fall utgör bruksersättningen skattepliktig förvärvsinkomst. Förskottsinnehållning verkställs på samma sätt som på arbetsersättning. Förskottsinnehållning verkställs inte om mottagaren av prestationen är införd i förskottsuppbördsregistret. Bruksersättning som utgör förvärvsinkomst anmäls under olika inkomstslag beroende på omständigheterna.

Inkomstslaget Bruksersättning som förvärvsinkomst (313) används när ersättningen betalas för användning, nyttjanderätt eller försäljning av nyttjanderätten till en industriell äganderätt, såsom patent, modell, firma eller varumärke. Under inkomstslaget anmäls också alla bruksersättningar som betalas till en sammanslutning, ett samfund eller en samfälld förmån, oavsett om de är upphovsersättningar eller andra bruksersättningar.

Under inkomstslaget Ersättning för upphovsrätt som förvärvsinkomst (366) anmäls övriga upphovsersättningar som utgör förvärvsinkomst. De omfattar ersättningar som betalas till en fysisk person för överlåtelse av upphovsrätt för ett litterärt eller konstnärligt verk eller nyttjanderätt till objektet för upphovsrätten. Upphovsersättning kan betalas till exempel för rättigheterna till ett litterärt verk, ett konstverk eller ett fotografi. Ersättningen kan också betalas för överlåtelse av närstående rättigheter till upphovsrätten eller för användning av ett objekt som skyddats med närstående rättigheter. Upphovsrätten kan överlåtas utifrån ett avtal helt eller delvis. Under inkomstslaget anmäls endast upphovsersättningar som betalts till allmänt skattskyldiga fysiska personer. Observera att upphovsersättningar som betalts till fysiska personer alltid ska anmälas, se närmare avsnitt 4.2.

Royalties som betalats till begränsat skattskyldiga anmäls med inkomstslaget Royalty till begränsat skattskyldig (362). Om royalty, dvs. en bruksersättning betalats till en begränsat skattskyldig fysisk person, ska uppgifterna anmälas till inkomstregistret, även om inkomsttagaren är införd i förskottsuppbördsregistret och källskatt inte har tagits ut på prestationen. Under inkomstslaget anmäls både upphovsersättningar och övriga bruksersättningar. Då betalaren anmäler royalty till begränsat skattskyldig under inkomstslag 362, får anmälan inte innehålla andra betalda prestationer. Arvodet för en arbetstagares uppfinning anmäls under inkomstslaget Arvode för arbetstagares uppfinning (326). Om uppgifterna i mottagarens anställningsförhållande inte omfattar uppfinning, behandlas arvodet för arbetstagares uppfinning inom beskattningen som bruksersättning, det vill säga inga socialförsäkringsavgifter betalas på ersättningen. På arvodet för arbetstagares uppfinning verkställs förskottsinnehållning, om inte mottagaren av arvodet är införd i förskottsuppbördsregistret.

Om uppfinning ingår i de arbetsuppgifter som avtalats i inkomsttagarens arbetsavtal, behandlas arvodet som lön, det vill säga utöver att förskottsinnehållning verkställs, betalas också socialförsäkringsavgifter på det. Standardinställningen för inkomstslaget Arvode för arbetstagares uppfinning är att arvodet inte är underställt socialförsäkringsavgifter. Om en prestation som anmälts under inkomstslaget avviker från standardinställningen sak prestationsbetalaren anmäla detta genom att dessutom ange en försäkringsuppgift för inkomstslaget.

4.2 Vilka bruksersättningar och ersättningar för upphovsrätt ska anmälas?

Huruvida en bruksersättning eller ersättning för upphovsrätt ska anmälas beror på om förskottsinnehållning har verkställts på ersättningen och om inkomsttagaren är införd i förskottsuppbördsregistret.

• Bruksersättningar och upphovsersättningar som betalas till fysiska personer ska alltid anmälas. Bruksersättningar ska anmälas oavsett om det har verkställts förskottsinnehållning, tagits ut källskatt eller personen är införd i förskottsuppbördsregistret.
• Bruksersättningar och upphovsersättningar som betalas till ett öppet bolag, kommanditbolag, aktiebolag, andelslag eller en samfälld förmån ska anmälas om förskottsinnehållning har verkställts och mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Ersättningen anmäls som en bruksersättning, oavsett om det är fråga om upphovsersättning eller annan bruksersättning. Uppgifterna anmäls till inkomstregistret under inkomstslaget Bruksersättning som förvärvsinkomst (313) eller Bruksersättning som kapitalinkomst (314). Därtill ska som Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren ange Samfund.

På bruksersättning betalas inte socialförsäkringsavgifter. Socialförsäkringsavgifter betalas i allmänhet inte heller för ersättning för upphovsrätt. Om ersättningen däremot baserar sig på en upphovsrätt som uppkommit i ett anställningsförhållande och ersättningen är underställd socialförsäkringsavgifter, ska utbetalaren uppge det genom att också lämna försäkringsuppgiften för inkomstslaget. Försäkringsuppgiften kan ändras för inkomstslagen Arvode för arbetstagares uppfinning (326) och Ersättning för upphovsrätt som förvärvsinkomst (366).

4.3 Kostnadsersättningar relaterade till bruksersättningar och ersättningar för upphovsrätt

De kostnadsersättningar som anknyter till bruksersättningar och ersättningar för upphovsrätt ingår i beloppen av inkomstslagen Bruksersättning som förvärvsinkomst (313), Bruksersättning som kapitalinkomst (314), Ersättning för upphovsrätt som förvärvsinkomst (366) och Royalty till begränsat skattskyldig (362) och de anmäls inte separat, eftersom kostnadsersättningar som inte betalas av arbetsgivaren inte är skattefria.

Mottagaren av bruksersättning kan yrka på att resekostnader avdras i den egna beskattningen. En näringsidkare avdrar likväl resekostnaderna i sin bokföring.I allmänhet är det inte möjligt att från en bruksersättning och upphovsersättning dra av ersättningar för kostnader på grund av arbetet innan förskottsinnehållning verkställs.

Undantaget utgörs av kostnadsersättningar enbart för en arbetsresa, vilka betalas till fysiska personer. På dessa kostnadsersättningar är det inte nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning, om grunderna för och beloppet av dem är förenliga med Skatteförvaltningens årliga beslut om skattefria resekostnadsersättningar. Inte heller dessa ersättningar är skattefria, varför de anmäls i totalbeloppet av bruksersättningen.

5 Specialsituationer och andra prestationer som grundar sig på särskilda uppgifter

5.1 Idrottare

5.1.1 Lön för idrottare

Med lön för idrottare avses en lön som ska betalas ut för idrott utifrån ett idrottaravtal. Idrottaravtal jämställs med arbetsavtal. En typisk lön för en idrottare är lön som betalas till en lagidrottare på basis av spelaravtal. I lönebeloppet inkluderas inte lön som överförts till en idrottsfond.

På lön för en idrottare betalas lagstadgad försäkringspremie för idrottsmän i enlighet med lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare. I lagen finns bestämmelser om idrottarens minimiinkomstgräns. När gränsen nåtts är idrottsarbetsgivaren skyldig att försäkra idrottaren för olycksfall och ålderdomstrygghet. Pensionsavgifter för idrottsmän handlar inte om samma pensionsförsäkring som för andra löntagare. Också pensionsförsäkringsavgiften för idrottsmän som tagits ut av idrottaren anmäls dock till inkomstregistret under inkomstslaget Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift (413), för att information om avgiften ska förmedlas till beskattningen.

Inkomsten omfattas av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift.

Därtill ska följande uppgifter anmälas till inkomstregistret

• Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensionsförsäkring)
• Typ av undantagssituation för försäkring; Ingen försäkringsskyldighet (arbetslöshetsförsäkring)

Vad gäller lön som betalats till en idrottare anmäls Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren: Idrottare. Som yrkeskategori enligt Statistikcentralens yrkesklassificering (TK10) anmäls dessutom koden Idrottare (34210). I övrigt anmäls lönen genom att använda löneinkomstslag, till exempel inkomstslagen Lön totalt (101) eller Tidlön (201). Med löneinkomstslaget anmäls enbart lön som betalats direkt till en idrottare. Om prestationen betalas till en idrottsfond, läs punkten 5.1.3 Lön som överförs till en idrottsfond.

Betalaren kan i vissa lagstadgade situationer dra av från en idrottares lön innan förskottsinnehållningen verkställts sådana kostnader som idrottaren själv har betalat och som har direkt orsakats av idrott. Ett sådant avdrag som betalaren genomfört anmäls med inkomstslaget Avdrag före förskottsinnehållning (419). Avdragens andel ska även ingå i den lön som anmälts med inkomstslaget. Som avdragsbelopp kan man anmäla ett belopp som är högst lika stort som prestationen, även om de kostnader som åsamkats idrottaren skulle vara högre än lönen.

Om prestationen betalas ur en idrottsfond, se punkten 5.1.4 Uttag ur en idrottsfond.

5.1.2 Arvode för idrottare

Ett arvode för en idrottare utgörs av bland annat tävlingspriser, arvoden som grundar sig på reklam- och sponsoravtal, deltagandearvoden och andra arvoden som grundar sig på idrottarstatus och vars mottagare inte står i arbetsförhållande till betalaren. Bidrag och stipendier som mottas av idrottare är huvudsakligen skattepliktig inkomst för idrottaren. De beskattas som idrottarens arvoden oberoende av om det är fråga om en amatör eller en yrkesmässig idrottare. Ett undantag utgörs av toppidrottare utnämnda av undervisningsministeriet, till vilka skattefria träningsstipendier och träningsstöd kan betalas ur statens tillgångar.

Tävlingspriser för idrottsprestationer utgör arvode för idrottaren oberoende av om det är fråga om en amatör eller en yrkesmässig idrottare. Tävlingspriser kan ges på basis av idrottsprestationen antingen direkt eller indirekt. Tävlingspriser anmäls inte om de inte kan betraktas som lön eller arbets- eller bruksersättning och deras totala värde under ett kalenderår är högst 100 euro (läs mer om anmälan om tävlingspriser i avsnitt 5.14).

Arvode för idrottare betalas i allmänhet till individuella idrottare. Vid anmälan av dessa arvoden till inkomstregistret används uppgiften Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren: Idrottare. Arvode för idrottare anmäls under inkomstslaget Arbetsersättning (336). På arvodet för idrottare verkställs vanligen förskottsinnehållning och arvodet ska anmälas till inkomstregistret.

Ett undantag är arvoden som betalas till idrottarens företag när idrottaren idkar idrottsverksamhet uteslutande i sitt företags namn. Då är arvodet inkomst av näringsverksamhet. Om företaget är infört i förskottsuppbördsregistret, föreligger det ingen skyldighet att verkställa förskottsinnehållning på arvodet och arvodet ska inte anmälas till inkomstregistret.

Resekostnadsersättningar som betalas till en mottagare av ett arvode för idrottare är inte skattefria enligt lag (se dock kapitel 5.11 Ersättning som betalas av ett allmännyttigt samfund). I beskattningspraxis har dock resekostnadsersättningar vilka betalats till en mottagare av ett arvode för idrottare av hävd godkänts som skattefria under samma förutsättningar som för löntagare. Vad gäller kilometerersättning som betalats till en idrottare anmäls Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren: Idrottare. Beloppet av skattefri kilometerersättning anmäls under inkomstslaget Kilometerersättning (skattefri) (311). Därtill anmäls uppgiften Antal kilometer. Läs närmare i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: naturaförmåner och kostnadsersättningar punkterna 2.1.1 Kilometerersättning (skattefri), 2.1.3 Dagtraktamente och 2.1.4 Måltidsersättning.

Betalaren kan i vissa lagstadgade situationer dra av från en idrottares arvoden innan förskottsinnehållningen verkställts sådana kostnader som idrottaren själv har betalat och som har direkt orsakats av idrott. Ett sådant avdrag som betalaren genomfört anmäls med inkomstslaget Avdrag före förskottsinnehållning (419). Avdragens andel ska även ingå i lönen som anmälts med inkomstslaget Arbetsersättning. Som avdragsbelopp kan man anmäla ett belopp som är högst lika stor som prestationen, även om de kostnader som åsamkats idrottaren skulle vara högre än arvodet.

Om ett arvode för en idrottare betalas ur en idrottsfond, anmäls den också under inkomstslaget Arbetsersättning (336) och genom att ge uppgiften Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren: Idrottare. Om idrottaren tar ut medel ur en träningsfond utan kostnadsverifikationer, anmäler träningsfonden prestationen under inkomstslaget Arbetsersättning (336) och genom att ange uppgiften Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren: Idrottare.

Internationella situationer beskrivs i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

5.1.3 Lön som överförs till en idrottsfond

En idrottare kan överföra sin idrottsinkomst till en riksomfattande träningsfond eller idrottsfond som finns i anslutning till en stiftelse som finansministeriet utsett. Överföringen till idrottsfonden är avsedd att trygga utkomsten efter tiden för idrottsutövande.

Idrottsinkomst kan bestå av lön eller arvode för idrottsmän. Med inkomstslaget Lön som överförs till en idrottsfond (350) anmäls till inkomstregistret enbart lön som överförts till fonden. Därtill måste man använda uppgiften Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren: Idrottare. Om ett arvode för en idrottare överförs till en idrottsfond, anmäls inte detta till inkomstregistret.

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas för lön till en idrottare som överförs till fonden. Idrottaren betalar skatt på inkomsten först när den betalas ut till hen från fonden. På den lön som fonderas verkställs förskottsinnehållning först när lönen betalas från fonden till idrottaren.

Fonderingen av idrottsinkomst påverkar inte betalningen av de försäkringspremier som specificeras i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare.

5.1.4 Uttag ur en idrottsfond

Fonden verkställer förskottsinnehållning på lön och arvode för idrottaren som tas ut ur idrottsfonden när idrottaren tar ut betalningen.

De poster som tas ut ur fonden ska specificeras i löner och arvoden, eftersom dessa är föremål för olika slags avdrag i beskattningen. Med inkomstslaget Lön från en idrottsfond (351) anmäls till inkomstregistret enbart lön som betalats ur fonden. Ett arvode för en idrottare som betalats ur fonden anmäls med inkomstslaget Arbetsersättning (336). Till alla prestationer ska man därtill foga uppgiften Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren: Idrottare.

Förskottsinnehållning verkställs och arbetstagarens dagpenningspremie för sjukförsäkringen betalas på lön som fonderats när lönen betalas ur fonden till idrottaren. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas när inkomsten fonderas i idrottarfonden.

5.1.5 Träningsfond

Det är möjligt att överföra ett arvode för en idrottare till en träningsfond. Under skatteåret är det möjligt att skattefritt ta ut medel ur fonden för idrotts- och träningskostnader mot en verifikation. Dessa uttag anmäls inte till inkomstregistret.

Den del av de medel som under ett visst skatteår ingår i en träningsfond och inte används under samma skatteår anses som mottagarens inkomst det skatteåret. Den andel av inkomsten som överstiger 20 000 euro är skattepliktig (116 b § i inkomstskattelagen). Denna skattepliktiga andel anmäls till inkomstregistret under inkomstslaget Arbetsersättning (336), och därtill ges Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren: Idrottare. På samma sätt anmäls också de skattepliktiga uttagen under skatteåret.

I enlighet med Skatteförvaltningens beslut ska en träningsfond anmäla de skattefria träningskostnader som den betalat ut till idrottsmännen under året. Med dessa avses skattefria ersättningar för resekostnader som betalats ur träningsfonden utifrån en reseräkning och anmäls till inkomstregistret på det sätt som beskrivs i punkten 5.1.2 Arvode för idrottare.

Det är möjligt att överföra medel från en träningsfond också till en idrottsfond. Denna överföring anmäls inte till inkomstregistret. Anmälan av ett arvode för en idrottare som tagits ut ur en idrottsfond beskrivs i punkt 5.1.4 Uttag ur en idrottsfond.

En idrottare kan ta ut medel ur en träningsfond utifrån en lön eller arbetsersättning (faktura) som hen betalat till en tränare. Träningsfonden gör inte anmälningar om dessa prestationer till inkomstregistret, utan anmälan görs av idrottare själv, eftersom hen fungerar som arbetsgivare (lön) eller uppdragsgivare (arbetsersättning) i förhållande till tränaren.

5.2 Uppträdande artist

Artister är till exempel teater- och filmskådespelare, radio- och tv-artister samt musiker.

När prestationer som betalats till en uppträdande konstnär för arbete som utförts i denna roll anmäls till inkomstregistret, ska man anmäla uppgiften Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren: Uppträdande artist.

Om betalningen av ett arvode till en artist baserar sig på ett arbetsförhållande och arvodet hänför sig till en i arbetsavtalet avtalad uppgift, behandlas arvodet som lön och förskottsinnehållning verkställs och socialförsäkringsavgifter betalas på denna. Inkomsten anmäls genom att använda löneinkomstslagen för lön, till exempel inkomstslagen Lön totalt (101) eller Ackordslön (227).

Om en uppträdande artist arbetar inom ramen för ett uppdragsförhållande, anmäls det arvode som betalats till artisten under inkomstslaget Arbetsersättning (336). Förskottsinnehållning ska verkställas på arbetsersättningen, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Inga socialförsäkringsavgifter betalas på inkomsten, förutom om betalaren är ett offentligt samfund och inkomsttagaren inte har en försäkring enligt lagen om pension för företagare. Se närmare i punkt 3.1 Arbetsersättning. En arbetsersättning till en artist anmäls inte till inkomstregistret, om inkomsttagaren är införd i förskottsuppbördsregistret.

5.3 Arvode till verkställande direktör och för medlemskap i förvaltningsorgan

En ersättning som betalats för arbete som utförts i ett arbets- och tjänsteförhållande utgör lön. Arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan och för verkställande direktör är lön enligt förskottsinnehållningslagen, även om arbets- eller tjänsteförhållande inte uppstår. En prestationsbetalare kan till en verkställande direktör och en medlem av ett förvaltningsorgan förutom en penninglön också ge naturaförmåner som ska ses som lön (exempelvis bil-, måltids- och telefonförmån) ock betala skattefria ersättningar för resekostnader.

Socialförsäkringsavgifter ska betalas för arvoden till en verkställande direktör. Arvodet anmäls till inkomstregistret antingen med inkomstslaget Lön totalt (101) (anmälningssätt 1) eller med ett inkomstslag i anmälningssätt 2, till exempel med inkomstslaget Tidlön (201).

Ett arvode som betalats för medlemskap i ett förvaltningsorgan anmäls till inkomstregistret under inkomstslaget Arvode för medlemskap i förvaltningsorgan (308). Förvalet för inkomstslaget är att arvodet för medlemskap i förvaltningsorgan inte ät underställd socialförsäkringsavgifter.

Om det enligt den arbetspensionslag som ska tillämpas på en medlem av ett förvaltningsorgan inte är nödvändigt att betala arbetstagarens arbetspensionsavgift utifrån arvodet, betalas inte heller andra socialförsäkringsavgifter utifrån arvodet. Om mottagaren av arvodet står i ett anställningsförhållande till betalaren är arvodet som betalats ut underställd socialförsäkringsavgifter. I en sådan situation anmäler prestationsbetalaren försäkringsuppgiften genom att använda den separata Typ av försäkringsuppgift-uppgiften och som Typ av försäkringsuppgift välja Omfattas av socialförsäkringsavgifter: Ja. Om en frivillig arbetspensionsförsäkring tecknats för en medlem av förvaltningsorganet i en sådan situation, är det inte nödvändigt att betala andra socialförsäkringsavgifter. I så fall anmäls som Typ av försäkringsuppgift Underställd arbetspensionsförsäkringsavgift: Ja.

Om ett arvode för medlemskap i ett förvaltningsorgan betalas av ett offentligt samfund, betalas arbetspensionsförsäkringsavgiften och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift utifrån prestationen. I en sådan situation anmäler prestationsbetalaren försäkringsuppgiften genom att använda den separata Typen av försäkringsuppgift och välja Underställd sjukförsäkringsavgift: Ja och Underställd arbetspensionsförsäkringsavgift: Ja.

5.4 Lön till familjedagvårdare och kostnadsersättning

Lön som betalas till en familjedagvårdare anmäls till inkomstregistret på samma sätt som vilken annan lön som helst. Som inkomstslag kan exempelvis Tidlön (201) användas, om lönen betalas på basis av tid (t.ex. som månadslön). Som lön anmäls hela beloppet av penninglönen, och inga eventuella avdrag görs före förskottsinnehållningen.

Med inkomstslaget Kostnadsersättning för familjedagvårdare (329) anmäls till inkomstregistret den skattepliktiga kostnadsersättning som betalas till familjedagvårdaren som står i ett anställningsförhållande för de direkta kostnader som orsakas av vården av dagvårdsbarnet. En kostnadsersättning som betalats till en familj som ordnar trefamiljedagvård anmäls också under inkomstslaget Kostnadsersättning för familjedagvårdare (329). Kostnader som ersätts är till exempel måltidskostnader. Finlands Kommunförbund ger kommunerna årligen en rekommendation om den kostnadsersättning som ska betalas till familjedagvårdare.

På kostnadsersättningar som ska betalas till en familjedagvårdare verkställs inte förskottsinnehållning, och betalas inte socialförsäkringsavgifter.

5.5 Arvode till familjevårdare och kostnadsersättning

Med inkomstslaget Arvode för familjevårdare (328) anmäler välfärdsområdet till inkomstregistret det arvode som den betalar till en familjevårdare för vård eller uppfostran av en vårdbehövande person eller för annan omsorg dygnet runt i familjevårdarens privathem eller i den vårdbehövandes hem.

Arvodet för familjevårdare baserar sig på ett uppdragsavtal mellan välfärdsområdet och familjevårdaren. På arvode för familjevårdare betalas arbetspensionsförsäkringsavgift, men inga andra socialförsäkringsavgifter. Välfärdsområdet ska dock försäkra vårdaren mot olycksfall som inträffar i detta arbete. Om olycksfallsförsäkring för familjevårdare föreskrivs i speciallagstiftningen om familjevårdare.

Om en familjevårdare inte är införd i förskottsuppbördsregistret, ska välfärdsområdet anmäla arvodet för familjevårdare till inkomstregistret med inkomstslaget Arvode för familjevårdare (328). Vidare ska välfärdsområdet anmäla arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgifter som tagits ut av familjevårdaren med inkomstslaget Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift (413). Arvodet anmäls även när inkomsttagaren är en fysisk person som är införd i förskottsuppbördsregistret och betalaren är en arbetsgivare som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn, men inkomsttagaren saknar en försäkring enligt lagarna om pension för företagare. I sådana situationer anmäler betalaren inte den debiterade arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift till inkomstregistret utan anger arbetspensionsanstaltens bolagskod och pensionsarrangemangnummer. Om familjevårdaren är införd i förskottsuppbördsregistret och har försäkring enligt pensionslagarna för företagare, anmäls arvodet inte till inkomstregistret.

Arvode för familjevårdare behandlas som arbetsersättning på vilken förskottsinnehållning verkställs, om betalningsmottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret.

Med inkomstslaget Kostnadsersättning för familjevårdare (327) anmäls till inkomstregistret den skattepliktiga kostnadsersättning som betalas till familjevårdare för kostnader för vård av och uppehälle för dem som är i familjevård. Kostnadsersättning för familjevårdare baserar sig på ett uppdragsavtal mellan välfärdsområdet och familjevårdaren. Med ersättningen täcks bland annat kostnader för kost, boende och hälsovård, särskilda kostnader samt uppstartskostnader. På kostnadsersättningen verkställs förskottsinnehållning, men betalas inte socialförsäkringsavgifter.

Ersättningar av resekostnader som betalats ut separat i samband med arvodet för familjevårdare på basis av en reseräkning är inte skattefria. På dessa ersättningar av resekostnader behöver betalaren emellertid inte verkställa förskottsinnehållning, om grunderna för och beloppet av ersättningarna är förenliga med det som fastställts om skattefria resekostnadsersättningar i Skatteförvaltningens årliga beslut. Om en familjevårdare inte är införd i förskottsuppbördsregistret och inte har någon försäkring enligt lagen om pension för företagare, ska välfärdsområdet anmäla till inkomstregistret sådana ersättningar av resekostnader som välfärdsområdet betalar ut separat i samband med arvodet för familjevårdare på basis av en reseräkning. Då kan resekostnadsersättningarna och arvodet anmälas samtidigt, men de ska specifieras som separata inkomstslag. Bägge anmäls med inkomstslaget Arvode för familjevårdare (328), men till andelen kostnadsersättningar ska man ansluta Typ av försäkringsuppgift, om prestationen inte förvalts som underställd socialförsäkringsavgifter. Andelen av kostnadsersättningarna behöver inte anmälas om mottagaren är införd i förskottsuppbördsregistret.

5.6 Arvode för närståendevårdare

Med inkomstslaget Arvode för närståendevårdare (319) anmäls till inkomstregistret ett arvode som välfärdsområdet betalar till närståendevårdare för ordnande av vård av och omsorg om en äldre, funktionshindrad eller sjuk person i hemförhållanden. Arvodet för närståendevårdare grundar sig på ett uppdragsavtal som välfärdsområdet och närståendevårdaren ingått, och dess nivå bestäms enligt hur bindande och krävande vården är.

Arvodet för närståendevårdare behandlas som arbetsersättning på vilken förskottsinnehållning verkställs, om betalningsmottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Närståendevårdarens arvode ska anmälas till inkomstregistret om inkomsttagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Då anmäls arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsarvode som verkställts från närståendevårdaren med inkomstslaget Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift (413).

Arvodet anges också om inkomsttagaren är införd i förskottsuppbördsregistret men inte har försäkring enligt lagen om pension för företagare. I dessa situationer anmäler välfärdsområdet inte arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift till inkomstregistret, men i anmälan antecknas pensionsanstaltens bolagskod och pensionsarrangemangnummer.

På arvode för närståendevårdare betalas arbetspensionsförsäkringsavgift, men inga andra socialförsäkringsavgifter. Välfärdsområdet ska dock försäkra vårdaren mot olycksfall som inträffar i detta arbete med stöd av gällande speciallag.

5.7 Stödperson och -familj

Stödpersonsverksamhet kan vara frivilligt arbete, för vilket ett arvode, kostnadsersättning eller båda två kan betalas. En stödperson har till uppgift att stöda ett barns uppväxt och utveckling. En stödperson kan också fungera som stöd för hela familjen. Ett arvode som betalats till en stödperson för frivilligt arbete anmäls till inkomstregistret under inkomstslaget Arbetsersättning (336). Stödpersonens arvode ska anmälas till inkomstregistret om inkomsttagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Om det är fråga om en betalare som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn, anmäls arbetspensionsförsäkringsavgifterna med inkomstslaget Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift (413). I anmälan anges arbetspensionsanstaltens bolagskod och pensionsarrangemangsnummer. Arvoden för stödpersonsverksamhet anges också om inkomsttagaren är införd i förskottsuppbördsregistret men inte har försäkring enligt lagen om pension för företagare och betalaren omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn. Då anmäler betalaren inte den debiterade arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift till inkomstregistret utan anger pensionsanstaltens bolagskod och pensionsarrangemangsnummer. Vad gäller kostnadsersättningar relaterade till arvoden se punkten 3.1.1 Kostnadsersättningar relaterade till arbetsersättningar.

I stödfamiljsverksamhet deltar stödtagaren i det normala vardagslivet i stödfamiljen och övernattar hos stödfamiljen till exempel under veckoslut eller lov. Kostnader orsakas av verksamheten för stödfamiljen och de ersätts i allmänhet till stödfamiljen. I typfallet betalas till stödfamiljen ett arvode och en kostnadsersättning och eventuellt resekostnader separat utifrån en reseräkning. Arvoden för stödfamiljer och separata resekostnadsersättningar anmäls med inkomstslaget Arvode för familjevårdare (328). Kostnadsersättningar för stödfamiljer anmäls med inkomstslaget Kostnadsersättning för familjevårdare (327). Läs mer om detta i Skatteförvaltningens ställningstagande Stödpersons- och stödfamiljsverksamhet i beskattningen.

5.8 Avgift för förtroendevald

Med inkomstslaget Avgift för förtroendevald (403) anmäls till inkomstregistret en sådan betalning som ska redovisas till partierna för vissa förtroendevaldas mötesarvoden. Avgift för förtroendevalda gäller personer som verkar som förtroendevalda i en kommun, en samkommun, ett välfärdsområde eller i en välfärdssamkommun. Endast dessa aktörer kan anmäla avgifter för förtroendevalda.

Ett arvode som betalats till en förtroendevald anmäls till inkomstregistret med inkomstslagen Mötesarvode (210), Arvode för förtroendeuppdrag (215) eller Lön totalt (101) enligt grunden för betalningen.

Om en inkomststagare som verkar som förtroendevald själv har betalat avgiften direkt till partiet, anmäls avgiften inte till inkomstregistret. Partiet anmäler avgiften direkt till Skatteförvaltningen.

Avgiften för förtroendevalda anmäls inte om den inte gäller ett förtroendeuppdrag i en kommun, samkommun, ett välfärdsområde eller en välfärdssamkommun, till exempel styrelsemedlemskap i ett aktiebolag eller annat privaträttsligt samfund.

5.9 Kostnadsersättning för medlare

Med inkomstslaget Kostnadsersättning för medlare (335) anmäls till inkomstregistret en skattepliktig kostnadsersättning som betalas till en frivillig medlare för kostnader för medling. Med medlare avses en medlare enligt lagen om medling vid brott och i vissa tvister.

Förskottsinnehållning verkställs inte och socialförsäkringsavgifter betalas inte på kostnadsersättningen.

5.10 Vittnesarvode

Vittnesarvode betalas till rättegångsvittnen. Arvodet är arbetsersättning, förutom om det överenskommits att det betalas som lön. Förskottsinnehållning verkställs på arbetsersättningen, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Inga andra socialförsäkringsavgifter betalas. Vittnesarvodet anmäls till inkomstregistret under inkomstslaget Arbetsersättning (336), se närmare i 3.1 Arbetsersättning.

De kostnadsersättningar som betalats i samband med arbetsersättningar är skattepliktiga. Förskottsinnehållning verkställs inte och inte heller socialförsäkringsavgifter betalas på ersättningarna. Anmälning av ersättningar till inkomstregistret beskrivs i punkten 3.1.1 Kostnadsersättningar relaterade till arbetsersättningar. Ersättningar för vittnesmålskostnader vilka betalas ur statens medel är skattefria. Dessa anmäls inte till inkomstregistret.

Om ett vittnesarvode betalas som lön, anmäls det till inkomstregistret till exempel under inkomstslaget Lön totalt (101).

5.11 Ersättning som betalats av ett allmännyttigt samfund

Allmännyttiga samfund kan utgöras av till exempel arbetsmarknadsorganisationer, ungdoms- och idrottsföreningar samt samfund som stöder vetenskap och konst. För ytterligare informations om fastställande av ett allmännyttigt samfund se Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund

Ett allmännyttigt samfund kan betala vissa ersättningar till en person som deltar i frivilligt och icke-ersatt arbete som utförs utan anställningsförhållande, såsom talkoarbete. Samfundet kan betala skattefri kilometerersättning som kan jämställas med en arbetsresa för användning av ett fordon som personen äger eller besitter och därtill inrikes heldagstraktamente eller partiellt dagtraktamente eller utlandsdagtraktamente. En måltidsersättning är däremot inte skattefri. En förutsättning för skattefrihet för ersättning av resekostnader är att resan gjorts för och på uppdrag av samfundet och att en behörig överenskommelse gjorts om resan i förväg. Till exempel en handledares resor till träningsplatser, representationsresor till förbundsmöten, resor för att hämta varor för basarer och idrottsmäns tävlings- och träningsresor kan berättiga till skattefria ersättningar,ifall handledaren inte får ersättning för arbetet. En resa som ersätts kan börja från mottagarens hem. Medlemskap i samfundet är inte en förutsättning för utbetalning.

Från och med 2019 har även offentliga samfund kunnat betala ut skattefria ersättningar av resekostnader till sina frivilliga. Offentliga samfund är bl.a. staten, kommunerna och församlingarna. Frivilligarbetet grundar sig på arbete som utförs frivilligt och utan ersättning. Det arbete som frivilliga utför kommer direkt till nytta av samfundets ändamålsenliga, allmännyttiga eller t.ex. samhälleliga verksamhet, och de frivilliga får inte arbeta mot lön eller annan ersättning.

Skattefriheten för ersättningarna har begränsats: en person kan skattefritt få dagtraktamente för högst 20 dagar och kilometerersättning upp till 3 000 euro per kalenderår. Begränsningarna gäller inte inkvarteringsersättning och inte heller en resa som gjorts med ett kollektivtrafikfordon. Betalningsgrunderna för dagtraktamenten och kilometerersättning fastställts utifrån Skatteförvaltningens årliga beslut om skattefria resekostnadsersättningar.

Det är möjligt att till tävlingsdomare och mottagare av arvode för en idrottare betala skattefria ersättningar för resekostnader på ovan nämnda grunder och med ovan nämnda begränsningar, även om mottagaren också får ett separat arvode som arbetsersättning. Tävlingen eller evenemanget ska ha en koppling till det allmännyttiga samfundets verksamhet.

Betalaren av ersättningen följer enbart upp de belopp som den själv betalat. Den kan inte känna till ersättningar som betalats av eventuella andra allmännyttiga samfund. Om ett allmännyttigt eller ett offentligt samfund betalar ersättningar för resekostnader till ett belopp som överstiger vad som föreskrivs i inkomstskattelagen eller utifrån lindrigare grunder än i Skatteförvaltningens beslut, anmäls den överskjutande andelen som arbetsersättning. Förskottsinnehållning verkställs dock inte på denna, om mottagaren är en fysisk person.

Socialförsäkringsavgifter betalas inte på skattefria eller skattepliktiga ersättningar.

5.11.1 Anmälan av kostnader och arvoden som betalats till frivilliga

Beloppet på en skattefri kilometerersättning som betalas av ett allmännyttigt eller offentligt samfund anmäls till inkomstregistret med inkomstslaget Kilometerersättning som betalats ut av ett allmännyttigt samfund (357). Kilometerersättningar som betalats ut till en tävlingsdomare och domare kan anmälas med detta inkomstslag upp till det skattefria beloppet. Antal kilometer anges ej. Om en frivilligarbetare har gjort en resa med kollektivtrafik, anmäls de ersättningar som betalats för dem inte till inkomstregistret. Om en frivilligarbetare däremot har gjort en resa med eget fordon eller ett fordon som hen har förfogande över, men ersättningen för resorna är lägre än de faktiska kostnaderna, t.ex. enligt biljettpriset för kollektivtrafiken, ska det betalda beloppet anmäls till inkomstregistret: med inkomstslaget Kilometerersättning som betalats ut av ett allmännyttigt samfund (357).

Beloppet av ett skattefritt dagtraktamente som betalas av ett allmännyttigt eller offentligt samfund anmäls till inkomstregistret med inkomstslaget Dagtraktamente som betalats ut av ett allmännyttigt samfund (358). Även dagtraktamenten som betalats ut till en tävlingsdomare kan anmälas med detta inkomstslag upp till det skattefria beloppet.

Det skattepliktiga belopp som överstiger en skattefri kilometerersättning eller ett skattefritt dagtraktamente som betalats av ett allmännyttigt eller offentligt samfund anmäls till inkomstregistret som en arbetsersättning med inkomstslaget Arbetsersättning (336).

Telefonkostnader och övriga motsvarande skattepliktiga kostnadsersättningar som ett allmännyttigt eller offentligt samfund ersatt frivilliga anmäls med inkomstslaget Skattepliktig kostnadsersättning (316) och den verkställda förskottsinnehållningen med inkomstslaget Förskottsinnehållning (402). En inkomsttagare kan yrka på att kostnaderna ska dras av i hens beskattning.

Joggingdräkter och annan motsvarande utrustning och andra motsvarande förmåner som ett allmännyttigt samfund betalat för sina medlemmar anmäls med inkomstslaget Annan skattepliktig förvärvsinkomst (316).

Därtill kan ett allmännyttigt eller offentligt samfund betala ersättningar av resekostnader till frivilliga mot en verifikation som getts av trafikidkaren. Dessa ersättningar anmäls inte till inkomstregistret.

Mötesarvode som ett allmännyttigt samfund betalat till sin medlem anmäls till inkomstregistret med inkomstslaget Mötesarvode (210) eller Lön totalt (101). Om mötesarvodet anmäls under inkomstslaget Lön totalt (101) ska man ta hänsyn till om mottagaren är anställd och om arvodet omfattas av socialförsäkringsavgifter. Om mottagaren arvodet inte är en anställd och arvodet därmed inte omfattas av socialförsäkringsavgifter, ska man för inkomstslag 101 ange med typ av försäkringsuppgift att arvodet inte omfattas av socialförsäkringsavgifter. Inkomstslaget Mötesarvode (201) har däremot som standardinställning att det inte omfattas av socialförsäkringsavgifter.

Om en mottagare av kilometerersättning eller dagtraktamente står i arbetsförhållande till ett allmännyttigt samfund eller i övrigt får lön eller annan skattepliktig ersättning av detta, anmäls kilometerersättningen och dagtraktamentet i samband med dessa prestationer enligt anvisningarna för dessa (Anmälan av information till inkomstregistret: naturaförmåner och kostnadsersättningar kap. 2.1 Skattefria ersättningar för resekostnader som betalats till en arbetstagare). Vad gäller ersättning av resekostnader och övriga ersättningar, såsom telefonersättningar som betalas av allmännyttiga samfund, se Skatteförvaltningens anvisning Idrottsförening som prestationsbetalare och Förskottsuppbördsfrågor gällande frivilligverksamhet i allmännyttiga samfund och offentliga samfund.

5.12 Engångsprestation som betalats av en registrerad förening

En förening som har registrerats till följd av en ändring som trädde i kraft vid ingången av 2020 kan månatligen anmäla engångsprestation på högst 200 euro till inkomstregistret senast på den femte dagen i den kalendermånad som följer. Engångsprestationen kan omfatta exempelvis lön, arbetsersättning eller kostnadsersättning. I beloppet av en engångsprestation räknas alla de olika poster som vid samma betalningstillfälle ska betalas till inkomsttagaren, såsom arvoden och kostnadsersättningar.

Med engångsbetalning avses en tillfällig enskild inkomstpost som betalas till inkomsttagaren och som på basis av de uppgifter som är tillgängliga vid betalningstidpunkten betalas endast en gång. Inkomsten kan vara en engångsprestation även om den upprepas senare, om man vid tidpunkten för betalningen av prestationen inte känner till nästa betalning enligt avtal, förbindelse eller beslut. Om prestationen görs med jämna mellanrum är det inte en engångsprestation även om betalningarna sker sällan.

Även om tidsfristen för anmälan har förlängts ska uppgifterna om engångsprestationen anmälas separat till inkomstregistret för varje betalningsdag. Således om till exempel två betalningar har gjorts olika dagar under en månad ska båda betalningarna anmälas till inkomstregistret.

Med registrerad förening avses en förening som är införd i föreningsregistret. Exempelvis en oregistrerad förening eller stiftelse ska fortsättningsvis anmäla betalda prestationer till inkomstregistret senast på den femte kalenderdagen som följer efter betalningsdagen.

5.13 Frivillig serviceavgift

Med frivillig serviceavgift avses exempelvis serviceavgifter till servitörer eller dörrvakter (dricks, extra), som de får av kunderna.

Om serviceavgiften grundar sig på arbete som utförts inom ramen för ett arbetsförhållande, anmäler arbetsgivaren serviceavgiften till inkomstregistret under inkomstslaget Lön totalt (101) eller till exempel inkomstslaget Annat betalt tillägg (216). Arbetsgivaren behöver inte verkställa förskottsinnehållning på inkomsten, eftersom det handlar om inkomst som är underställd förskottsuppbörd. Arbetsgivaren ska dock betala arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter.

Om mottagaren av en serviceavgift inte står arbetsförhållande och inte är införd i förskottsuppbördsregistret, anmäler uppdragsgivaren frivilliga serviceavgifter till inkomstregistret under inkomstslaget Arbetsersättning (336) och beloppet av förskottsinnehållningen under inkomstslaget Förskottsinnehållning (402). En prestation som betalats till en person som är införd i förskottsuppbördsregistret anmäls inte till inkomstregistret.

5.14 Tävlingspriser och övriga skattepliktiga förvärvsinkomster

Skyldigheten att anmäla ett tävlingspris till inkomstregistret beror på vinstens värde samt vinstens inkomstslag. Tävlingspriser behöver inte anmälas till inkomstregistret då vinnaren inte är i anställningsförhållande med den som ger priset och dess värde inte överstiger 100 euro. Gränsen gäller både priser i form av pengar och föremål. Värdet av skattepliktiga tävlingspriser i form av varor uppskattas enligt deras gängse värde. Prisets värde är det belopp som man skulle få för varan vid omedelbar försäljning.

Om arbetsgivaren ger ett pris till sin egen arbetstagare och priset hänför sig till ett samband med arbets- eller tjänsteförhållandet utgör priset lön, och ska alltid anmälas till inkomstregistret. Priset anmäls t.ex. med inkomstslaget Övrigt betalt tillägg (216) om det har getts som pengar eller med inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317) om det har getts i annan form än pengar.

Om mottagaren av ett tävlingspris inte står i ett anställningsförhållande med den som betalar vinsten men vinstens värde överstiger 100 euro, ska det anmälas till inkomstregistret med inkomstslaget Övriga skattepliktiga förvärvsinkomster (316). När en sådan vinst utgör arbets- eller bruksersättning ska man använda inkomstslagen Arbetsersättning (336) och Bruksersättning som förvärvsinkomst (313).

Om samma person vinner flera priser i samma tävling gäller anmälningsskyldigheten vinsternas totala belopp.

När priset ges åt ett lag bestäms anmälningsskyldigheten utgående från prisets värde per spelare eller medlem.

Trots att arrangören inte är skyldig att anmäla priset till inkomstregistret kan det ändå vara en skattepliktig inkomst för mottagaren. Ett tävlingspris är skattepliktig inkomst för mottagaren när något av följande villkor uppfylls:

• tävlingspriset är lön, arbets- eller bruksersättning som avses i lagen om förskottsuppbörd
• samma person får under ett år priser vars sammanlagda värde överstiger 100 euro.

Om tävlingsprisernas värde under skatteåret överstiger 100 euro, är priserna i sin helhet skattepliktig inkomst för mottagaren. Således är t.ex. ett tävlingspris värt 500 euro mottagarens skattepliktiga inkomst i sin helhet och inte bara den andel som överstiger 100 euro. Inkomsttagaren ska i så fall själv anmäla inkomsten i sin beskattning samt meddela detta till andra informationsanvändare.

Anmälan av skattepliktiga tävlingspriser gäller tävlingar där en separat tävlingsarrangör ger priset till vinnaren. Därmed behöver priser som ges i tävlingar som anordnas bland vänner inte anmälas.

I Skatteförvaltningens anvisning konstateras att symboliska föremål utan betydande bytesvärde, t.ex. pokaler, medaljer, vimplar, godispåsar och kaffepaket samt mindre priser som ges i reklamsyfte såsom kepsar behöver inte anmälas till inkomstregistret. Skattefria tävlingspriser anmäls inte till inkomstregistret.

Övriga skattepliktiga förvärvsinkomster (316) som anmälts omfattas av förskottsinnehållning men inga socialförsäkringsavgifter betalas för den. För anmälan är det inte av betydelse om förskottsinnehållning har verkställts på inkomsten eller ej. Ingen förskottsinnehållning kan verkställas på varupriser.

Om ett pris har erhållits i en idrottstävling och pristagaren inte är anställd av tävlingsarrangören, anmäls uppgiften om priset med inkomstslaget Arbetsersättning (336), och dessutom anges som tilläggsuppgift om inkomsttagaren Idrottare. Detsamma gäller när priset går till en person som utfört prestationen tillsammans med ett djur, till exempel en ryttare. Om pristagaren äger eller sköter om djuret anmäls uppgifterna om priset med inkomstslaget Övriga skattepliktiga förvärvsinkomster (316). Om den som äger eller sköter om djuret däremot betalar till exempel en procentuell andel av prispengarna eller ett visst fast månadsarvode till en person som tävlar mede djuret, är det fråga om en prestation som ägaren eller skötaren betalar till idrottaren och som ska anmälas med inkomstslaget för lön eller arbetsersättning beroende på om mottagaren står i anställningsförhållande till betalaren. Som tilläggsuppgift om inkomsttagaren ska betalaren dessutom anmäla Idrottare. Läs mer om anmälan om priser i idrottstävlingar i avsnitt 5.1. Idrottare.

Utöver tävlingspriser ska man med inkomstslaget Övriga skattepliktiga förvärvsinkomster (316) anmäla andra skattepliktiga tillfälliga arvoden då ersättningstagaren inte står i anställningsförhållande till givaren och prestationen inte utgör arbets- eller bruksersättning. Exempel på sådana är förmåner till anställd i ett kundföretag eller förmån som beviljats på basis av kundrelation (t.ex. resa, presentkort eller föremål), hittelön, s.k. belöning för uppmärksamhet som en bank betalat.

Obs! Gränsen på 100 euro för anmälan gäller endast tävlingspriser. Andra skattepliktiga prestationer har ingen nedre gräns i euro. Exempelvis hittelön ska alltid anmälas även om den understiger 100 euro.

5.15 Tjänster som beställs från en plattform (s.k. plattformsekonomi)

Man kan erbjuda tjänster via olika mobilappar eller plattformar på internet. Tjänsterna kan vara alla slags arbeten, såsom renovering, städning, skötsel av sällskapsdjur, att vara transportbud för olika restauranger eller att ordna upplevelser för turister. Läs mer på Skatteförvaltningens webbsida.

Arbetsförmedling och beställning av tjänster via applikationer och plattformar kan omfatta olika ansvarsområden för anställda, programadministratörer eller beställare, dvs. den som köper tjänsten eller beställer tjänsten via appen eller plattformen. Vissa appar och plattformar är närmast elektroniska anslagstavlor, varmed arbetstagaren och den som beställer arbetet sinsemellan ska komma överens om villkoren. Vissa appar och plattformar fungerar så att det automatiskt skapas ett anställningsförhållande mellan en anställd och en beställare, men betalningarna sköts av plattformen. Det kan även uppstå ett arbetsförhållande mellan arbetstagaren och plattformen. Skyldigheten att anmäla prestationer till inkomstregistret beror på vad som avtalats mellan plattformen eller applikationen och arbetstagaren.

Om ett arbets- eller uppdragsförhållande uppstår mellan den som beställt arbetet och arbetstagaren, ska den som låtit utföra arbetet anmäla de betalda prestationerna till inkomstregistret antingen som lön eller arbetsersättning beroende på vad som avtalats. En arbetsersättning ska anmälas om mottagaren av prestationen inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Som betalningsdag anges det datum då den som beställt arbetet betalat prestationen till plattformen eller en annan app.

5.16 Försäkringsavgift för en individuell, frivillig pensionsförsäkring

En arbetsgivare kan komplettera en arbetstagares lagstadgade pensionsskydd genom att till personen teckna en frivillig individuell pensionsförsäkring. Pensionsförsäkringen kan vara kontinuerlig eller betalas med engångsbelopp.

Arbetsgivaren anmäler avgifterna för arbetstagarens individuella, frivilliga pensionsförsäkring med inkomstslaget Avgift för individuell, frivillig pensionsförsäkring (418). Dessutom anges avgifterna för sådana individuella pensionsförsäkringar som tecknats för bolagsman i öppet bolag, ansvarig bolagsman i kommanditbolag eller delägare i ett aktiebolag som inte har arbetspensionsförsäkring.

Om arbetsgivarens avgifter för den frivilliga individuella pensionsförsäkringen överstiger 8 500 euro per år, är den överstigande delen skattepliktig inkomst för vilken även socialförsäkringsavgifter ska betalas. Arbetsgivaren anmäler den andel som överstiger 8 500 euro som övrig naturaförmån med inkomstslaget Övrig naturaförmån (317).

I vissa situationer kan arbetsgivaren få uppgiften om beloppet för de försäkringspremier hen har betalat under kalenderåret enligt inkomsttagare först efter kalenderårets utgång, till exempel i början av följande år. Då ska betalaren korrigera sin anmälan från december och i den anteckna beloppet för försäkringspremierna, för att uppgifterna ska överföras i inkomsttagarens beskattning för korrekt år. Alternativt kan betalaren lämna en ny anmälan för december om beloppet för försäkringspremien.

Med inkomstslaget Avgift för individuell, frivillig pensionsförsäkring anmäls endast avgifter för frivilliga pensionsförsäkringar. Om arbetsgivaren för arbetstagarens räkning har betalat arbetstagarens obligatoriska pensionsförsäkringsavgifter, arbetslöshetsförsäkringsavgifter och avgifter för en frivillig pensionsförsäkring som arbetstagaren själv tecknat anmäls dessa inkomstslag med inkomstslaget Övriga naturaförmåner och inkomstslaget Avgift för en frivillig individuell pensionsförsäkring används inte.

Skattefria avgifter till en livförsäkring som arbetsgivaren tecknat för en arbetstagare anmäls inte alls med anmälan om löneuppgifter.

5.17 Avtalsvite eller skadestånd som betalats av arbetstagaren

I vissa fall kan en arbetstagare vara tvungen att till arbetsgivaren betala skadestånd eller annat avtalsvite, till exempel ifall arbetstagaren inte har iakttagit uppsägningstiden. Då fordringen grundar sig på anställningsförhållande, är arbetsgivarens rättighet att kvittera fordringen från bruttolönen begränsad. Skadestånd eller avtalsvite omfattas av kvitteringsrättens begränsningar och därför dras de av från nettolönen. På så sätt sänker de inte personens bruttolön och det handlar inte om återkrav av någon prestation. Av denna orsak är det inte obligatoriskt att särskilt anmäla skadestånd eller avtalsvite till inkomstregistret.

Arbetsgivaren anmäler arbetstagarens bruttolön på normalt sätt. På samma sätt levererar arbetsgivaren förskottsinnehållning på bruttolönen och betalar socialförsäkringsavgifterna normalt. Arbetsgivaren kan om hen önskar anmäla den post som har dragits av från nettolönen med inkomstslaget Övriga poster som ska dras av från nettolönen (408).

Ifall arbetsgivaren inte kan dra av ersättningen i sin helhet från nettolönen, kan den indrivas av arbetstagaren senare, till exempel genom faktura. Detta indrivna belopp anmäls inte till inkomstregistret. Det handlar inte om så kallad korrigering av lön, utan om skadestånd, vilket inte sänker bruttolönens belopp.