Uppskattningar av grå ekonomi
Grå ekonomi som undersökningsobjekt
Den grå ekonomin har vanligtvis undersökts genom att mäta dess totala mängd och utveckling eller dess delområden, såsom svart arbete. I internationella undersökningar har mängden grå ekonomi ofta mätts i förhållande till bruttonationalprodukten. Det finns ingen enhetlig och allmänt accepterad definition av grå ekonomi och därför varierar begreppets innehåll i olika undersökningar. Valet av undersökningsobjekt och den term som används kan också ha påverkats av om sättet att närma sig frågan varit samhällsekonomiskt eller skattemässigt inriktat eller baserat på användningen av arbetskraft. Det finns många termer som beskriver grå ekonomi på engelska. Inom EU används ofta informal economy, underground economy och shadow economy.
Utöver undersökningarna om grå ekonomi innehåller även utredningarna om skattefelet information om den grå ekonomin. Begreppet skattefel avser differensen mellan det lagenliga och det faktiska skatteutfallet. Grå ekonomi är en faktor som ökar skattefelet, men skattefelet orsakas också av till exempel de skattskyldigas insolvens, okunnighet, vårdslöshet eller tolkningsproblem. Skattefelet kan antas på något sätt korrelera med mängden grå ekonomi. Den grå ekonomin leder förutom till skatteförluster även till förluster av till exempel pensions- och socialförsäkringsavgifter samt avgifter som Tullen tar ut. Alla förluster som den grå ekonomin orsakar är dock inte slutliga, eftersom en del av de förluster som observerats i myndighetstillsynen kan återkrävas.
Grå ekonomi är en dold ekonomi och därför är det svårt att uppskatta dess mängd eller andel. Det finns betydligt färre uppskattningar av mängden grå ekonomi än till exempel av skattefelet. Undersökningsmetoderna och de resultat som erhållits med hjälp av dem kan vara mycket varierande.
Undersökningsmetoder för grå ekonomi
Inom nationalekonomisk forskning mäts grå ekonomi ofta som produktion som saknas i nationalproduktkalkylerna. I fiskalisk bemärkelse mäts beloppet för den grå ekonomin till exempel med beloppet av skattepliktiga inkomster som lämnats utanför beskattningen, varav kan härledas beloppet av försummade skatter eller andra avgifter. Förlusterna av skatter och andra avgifter till följd av grå ekonomi kan ofta uppskattas endast på grov nivå, eftersom gärningarna inom den grå ekonomin och följderna av dem kan vara mycket olika.
Det finns ett stort antal mätmetoder för att mäta grå ekonomi. Metoderna kan indelas i direkta och indirekta tillvägagångssätt. Med de direkta metoderna försöker man konkret mäta förekomsten av grå ekonomi, till exempel utifrån enkäter, intervjuer eller resultatet av skattegranskningar. Med de indirekta metoderna uppskattar man mängden grå ekonomi utifrån ett eller flera synliga kännetecken, till exempel efterfrågan på kontanter eller elförbrukning. En variant är MIMIC (Multiple Indicators Multiple Causes), en mångvariabelmetod där man försöker beräkna mängden grå ekonomi med både flertalet hypotetiska orsaker till grå ekonomi och med hjälp av hypotetiska indikatorer som beskriver dess förekomst. På grund av de olika metoderna, materialen och definitionerna varierar den grå ekonomins andel av Finlands bruttonationalprodukt i olika undersökningar.
Uppskattningar av omfattningen av grå ekonomi
De uppskattningar av den grå ekonomin i Finland som presenterades i undersökningarna varierar från 2,5 procent till 20 procent av bruttonationalprodukten. Ofta har den grå ekonomins andel av BNP i Finland uppskattats ligga under genomsnittet i de europeiska länderna. Följande undersökningar presenteras enligt publiceringsåret.
I EG:s rapport som publicerades 2025 uppskattades storleken på och utvecklingen av den grå ekonomin i 131 länder 2000–2023. Enligt undersökningen var den grå ekonomin i Finland 6,6 procent av bruttonationalprodukten 2023. År 2023 uppskattades den grå ekonomin till 11,8 procent av bruttonationalprodukten i hela världen. Som metod användes en anpassning av Currency Demand Approach-metoden (CDA). Shadow economy: refined estimates and policy areas | EY - It [.fi]›
I en undersökning som Achim m.fl. publicerade 2024 var den grå ekonomin i Finland uppskattningsvis 11–13 procent av bruttonationalprodukten 2001–2021. I undersökningen användes en anpassning av Physical Input Approach-metoden baserat på energiförbrukning. New estimate of shadow economy based on the total energy consumption. Evidence from the European Union countries - ScienceDirect [.fi]›
I en undersökning som Asllan m.fl. publicerade 2024 var mängden grå ekonomi i Finland uppskattningsvis 2,4–2,5 procent av bruttonationalprodukten 1997–2022. Undersökningen använde en metod som beskrevs som en förbättrad MIMIC-modell som beaktar länders egenskaper som kultur och skattemoral. Mapping the Informal Economy Around the World with (PDF 8,16 MB)
I en undersökning som Postea m.fl. publicerade 2023 var den grå ekonomin i Finland uppskattningsvis 11,5–13,1 procent av bruttonationalprodukten 2001–2021. I undersökningen användes Physical Input Approach-metoden baserad på energiförbrukning. Tax evasion in the context of the shadow economy. Evidence for the European countries (PDF 864 kB)
Enligt en undersökning som EU-kommissionen publicerade 2023 var andelen svart arbete i Finland uppskattningsvis 7,8 procent av den privata sektorns arbetsinsats 2019 (uppskattningen för 2013 var 9,3 %). I Finland var den oanmälda arbetsinsatsen inom den privata sektorn 2019 uppskattningsvis 9,9 procent av bruttoförädlingsvärdet (GVA) (uppskattningen för 2013 var 11,8 %). I undersökningen användes LIM-metoden (Labour Input Method) för att uppskatta mängden grå ekonomi. Enligt undersökningen är Finland ett av de länder där största delen (68,1 %) av det svarta arbetet utgörs av självständig yrkesutövning. Extent of undeclared work in the European Union. February 2023 [.fi]›
• Läs mer på finska: Harmaan talouden selvitysyksikön analyytikot eivät pidä tulosta luotettavana
I en undersökning som Europaparlamentet publicerade 2022 var mängden grå ekonomi i Finland uppskattningsvis 10,8 procent av bruttonationalprodukten 2022. Enligt en undersökning som gjorts med MIMIC-metoden har den grå ekonomins andel i Finland minskat stadigt sedan 2003, då dess andel uppskattades till 17,6 procent. Taxation of the Informal Economy in the EU (PDF 2,05 MB)
I Schneiders undersökning som publicerades 2022 var mängden grå ekonomi i Finland uppskattningsvis 11,4 procent av bruttonationalprodukten 2020 uppskattad med MIMIC-metoden. New COVID-related results for estimating the shadow economy in the global economy in 2021 and 2022 (PDF 1,01 MB)
Enligt uppskattningar som gjordes i den utredningshelhet som Skatteförvaltningens Enhet för utredning av grå ekonomi publicerade 2022 var mängden svart arbete i Finland cirka 900–1 400 miljoner euro 2014–2020 per år. Detta orsakade förluster av skatter och socialförsäkringsavgifter på uppskattningsvis 300–480 miljoner euro per år. Löntagarnas svarta löner utgjorde mindre än en (1) procent av alla löner som utbetalades till dem. Bland aktieägare i aktiebolag var motsvarande andel nästan tio procent. För näringsidkare var andelen svart arbete cirka tio procent av näringsverksamhetens resultat. Bortfall på hundratalsmiljoner euro i statskassan på grund av svart arbete
Enligt en undersökning rörande 158 länder som publicerades 2021 och finansierades av Internationella valutafonden, var den grå ekonomin i Finland i genomsnitt 13,5 procent av bruttonationalprodukten 1991–2015 beräknat enligt MIMIC-modellen. The evolution of shadow economies through the 21st century. The global informal workforce: priorities for inclusive growth (PDF 14,8 MB)
Enligt en undersökning finansierad av Världsbanken och som publicerades 2019 var den grå ekonomin i Finland uppskattningsvis 20 procent av bruttonationalprodukten 2016. Enligt undersökningen har andelen grå ekonomi i Finland hållits på cirka 18–21 procent åren 2000–2016. I undersökningen användes MIMIC-modellen för att uppskatta mängden grå ekonomi. Explaining the Shadow Economy in Europe: Size, Causes and Policy Options (PDF 1,02 MD)
Enligt en undersökning som Finlands riksdag publicerade 2010 var den grå ekonomins totala årliga belopp uppskattningsvis 10–14 miljarder euro år 2008. Detta är cirka 5,5–7,5 procent av bruttonationalprodukten 2008. Den totala mängden grå ekonomi uppskattades utifrån delresultaten från olika metoder. Suomen kansainvälistyvä harmaa talous (PDF 11,3 MD)
Uppskattningar av skattefelets omfattning
Med hjälp av uppskattningen av skattefelet strävar man efter att skapa en bild i euro av hur många skattefel som görs och hur mycket skatteintäkter som staten inte får. Uppskattningarna av skattefelet fokuserar på beräkningen av mervärdesskattefelet. De uppskattningar av mervärdesskattefelet i Finland som presenteras i inhemska utredningar varierar från tre till åtta procent av skatteintaget.
Enligt Skatteförvaltningens uppskattning uppgick mervärdesskattefelet år 2023 till cirka 600 miljoner euro, det vill säga cirka tre procent av summan av mervärdesskattedeklarationerna, varav cirka en (1) procentenhet var skatteskulder. Motsvarande uppskattning har gjorts sedan 2019 och uppskattningen har hållits stabil på cirka tre procent under hela mätperioden. Uppskattningen av skattefelet rapporteras varje år i Skatteförvaltningens årsberättelse [.fi]› och till riksdagen i Regeringens årsberättelse [.fi]›.
Europeiska kommissionen beräknar skattefelet i mervärdesskatten med hjälp av uppgifterna i nationalräkenskaperna och har uppskattat att Finlands mervärdesskattefel år 2023 var cirka tre procent. På grund av förändringarna i modellen och datainnehållet har kommissionens uppskattningar av skattefelet varierat mycket under de senaste åren. Även om uppskattningen är riktgivande visar den konsekvent att Finlands mervärdesskattefel är bland de minsta och jämnaste i Europa. VAT gap in Europe Report 2025 [.fi]›
Skatteförvaltningen har uppskattat mervärdesskattefelet för åren 2008–2019 med en metod som utvecklats av Internationella valutafonden IMF, där beräkningen grundar sig på Statistikcentralens statistik över nationalräkenskaperna och beskattningsuppgifterna. Uppskattningen av skattefelet var som högst åtta procent (2009–2010) och som lägst tre procent (2019). Regeringens årsberättelse 2021 [.fi]›