Myndigheter

Statsrådet gav 28.4.2016 ett principbeslut om en nationell strategi för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för åren 2016–2020. Enligt principbeslutet skulle ett separat åtgärdsprogram för genomförandet av strategin i praktiken utarbetas.

Åtgärdsprogrammets starka sida är samarbetet mellan de olika sektorerna, och projekt har genomförts genom sektoröverskridande samarbete. Ansvaret för projekten har fördelats mellan olika myndigheter. En del projekt kommer att vara förebyggande, en del påverkar direkt den operativa verksamheten medan konsekvenserna av vissa projekt kan bedömas först på längre sikt.

De åtgärder som är mest centrala med tanke på målen i den nationella strategin för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet har valts till åtgärdsprogrammet. Det nuvarande åtgärdsprogrammet kommer att genomföras enligt tidsschemat. Det finns sammanlagt 20 projekt, och enligt uppdateringen i maj 2019 hade 12 av dem slutförts, 4 projekt genomförts till 90–95 %, 1 projekt till 80–85 % och 3 projekt till 60–75 %.

Åtgärdsprogrammets projekt anknyter till något av de fyra spetsprojekten i strategin.

Spetsprojekten är:

1. Tryggande av välfungerande marknader och sund konkurrens genom att förbättra företagens och medborgarnas möjligheter att agera korrekt, minska den administrativa bördan och bekämpningen och intensifiera förebyggandet av korruption.
2. Förebyggande av fenomen inom grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt påverkan av attityder
3. Vidareutveckling av informationsutbytet mellan myndigheter
4. Utveckling av genomslagskraften i brottsbekämpningskedjan när det gäller brott i anslutning till grå ekonomi samt av de administrativa påföljderna

Varje projekt har utsedda huvudansvariga instanser och en instans som ansvarar för projektstarten. Uppföljningen av åtgärdsprogrammet baserar sig på rapporter från dem, och inrikesministeriet ansvarar för uppdateringen av uppföljningsrapporten. Framskridandet följs också upp av ledningsgruppen för bekämpning av ekonomisk brottslighet som bedömer eventuella ändringsbehov och rapporterar om framskridandet till det ekonomipolitiska ministerutskottet samt riksdagens parlamentariska grupp för uppföljning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.

Den förra regeringen utarbetade strategin och åtgärdsprogrammet så att de gäller längre än regeringsperioden. Den längre giltighetstiden kan visa sig ha varit ett utmärkt beslut, eftersom myndighetsarbetet för att genomföra programmet har fortsatt utan avbrott trots regeringsbytet. Dessutom har ledningsgruppen för bekämpning av ekonomisk brottslighet redan börjat bereda ett nytt regeringsprogram enligt inskrivningen i statsminister Rinnes regeringsprogram: ”åtgärdsprogrammet för bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet bör fortsätta”. I beredningen av det nya åtgärdsprogrammet kommer man bland annat att beakta regeringsprogrammets riktlinjer och utnyttja det tidigare åtgärdsprogrammets utredningar.

Största delen av de brott som polisen undersöker är skatte-, bokförings- och gäldenärsbrott samt olika slags bidrags- och bedrägeribrott. Ekonomiska brott involverar också penningtvätt för att dölja pengarnas ursprung.

Polisen undersöker varje år i genomsnitt 1 800 ekonomiska brottmål. I allmänhet undersöks brotten vid polisinrättningar enligt regionindelningen. Polisen utövar både nationellt och internationellt myndighetssamarbete för att bekämpa och undersöka ekonomisk brottslighet. En väsentlig del av polisens undersökningar av ekonomiska brott är att spåra och beslagta ekonomisk vinning som erhållits genom brott och att trygga skadestånd.

Ekonomisk brottslighet allt mer professionell

Den ekonomiska brottslighet som polisen får kännedom om uppvisar hela tiden nya drag. Ekonomisk brottslighet har i allt högre grad internationella kopplingar, är mer organiserad och professionell, såsom cyberbrottslighet.

Brottslingar är intresserade av att utnyttja företag i brott, till exempel i bedrägeri- och skattebrott. Ibland blir företag offer för brott, till exempel i form av identitetsstöld.

Inom korruption missbrukas affärsverksamhetens strukturer och den egna maktpositionen för att uppnå fördelar eller ekonomisk vinning. I Finland förekommer korruption i synnerhet inom byggbranschen.

När mängden utländsk arbetskraft ökar i Finland ökar också risken för utnyttjande av arbetstagare. Arbetstagarna betalas för låg lön eller får ingen lön alls. I grövre fall är det fråga om människohandel som involverar tvångsarbete och kontroll av arbetstagare.

Utvecklingen av myndighetssamarbetet inom miljöbrott har under de senaste åren lett till en ökning av antalet miljöbrott som polisen undersökt. I miljöbrott uppstår ekonomisk vinning genom att kostnaderna minimeras. Utövare av olaglig verksamhet sparar till exempel avfallshanteringskostnader eller låter bli att göra miljöinvesteringar, varvid miljöförstörelse endast är en konsekvens.

I enlighet med inrikesministeriets definition undersöker polisen sådana fall som ekonomiska brott som är en straffbar gärning eller försummelse och som syftar till avsevärd indirekt eller direkt ekonomisk vinning i anslutning till företagsverksamhet, offentlig verksamhet eller andra organisationers verksamhet. Man kan göra sig skyldig till ekonomiska brott också genom att försumma lagstadgade ekonomiska eller andra skyldigheter såsom arbetarskydds- eller miljöbestämmelser.

Tullen bekämpar skattefel genom flera olika åtgärder. Den viktigaste är att Tullen har fortlöpande kontroll över varor som den beskattar. Grå ekonomi bekämpas i all verksamhet inom Tullen, och den har organiserats så att funktionerna stöder varandra – från och med identifieringen av kunden.

Under 2017–2018 övergår uppbörden av varuskatten som är värd över 10 miljarder euro från Tullen till Skatteförvaltningen, men Tullen ansvarar fortfarande för skatteövervakningen av den. Det är värt att notera att Tullen även efter förändringen uppbär skatter och avgifter av skattenatur för hundratals miljoner euro.

Tullen främjar utrikeshandeln, skyddar samhället och utför uppgifter inom alla ministeriers behörighetsområden

Tullens uppgift är att främja en smidig internationell varuhandel och säkerställa att den sker korrekt samt effektivt uppbära varuskatter. Tullen är en sektoröverskridande service- och tillsynsorganisation som skyddar samhället, miljön och medborgarna. Tullen främjar EU:s inre marknad och jämlika konkurrensvillkor för företagen. Tullen sköter sina lagstadgade uppgifter på alla 11 ministeriers och statsrådets kanslis behörighetsområden.

En uppgift för Tullen är att genomföra den nationella strategin för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet genom vilken man bland annat effektiviserar spårandet och återställandet av vinningen av brott, minimerar den vinning som fås genom illegal verksamhet samt ökar risken för att åka fast för brottslig verksamhet. Inom Tullen begränsar sig genomförandet inte enbart till att minimera skatteskador och brottslig vinning, utan Tullen ingriper också på ett mer omfattande plan i brott mot regelverket för internationell handel samt i verkställandet av FN:s och EU:s sanktioner. Därtill övervakar Tullen betalningen av de skatter som Skatteförvaltningen uppbär och inriktar sin verksamhet genom att bl.a. utnyttja uppskattningen av skattefelet.

Tullen är den enda myndigheten som övervakar varuflödet i utrikeshandeln och bagaget hos personer som korsar gränserna. Det är en viktig uppgift i skyddet av samhället. Tullens roll för den inre säkerheten anknyter primärt till övervakning av varuflödet och bekämpning av hot som detta medför. Dessa uppgifter har Tullen fortfarande lyckats utföra effektivt trots avtagande resurser och en föråldrad övervakningsteknik. Tullen har tillräckligt effektivt hittat narkotika, vapen och explosiva ämnen, andra farliga ämnen och varor belagda med förbud och begränsningar i frakt, postförsändelser och resgods. Inom ramen för sina resurser är Tullen närvarande vid alla gränser i Finland. Vid Schengenområdets inre gränser är Tullen i allmänhet i praktiken den enda myndigheten som den som korsar gränsen möter.

Tullens åtgärder för att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet

Ett av Tullens centrala mål är att Tullen effektivt uppbär de skatter som den ska uppbära och att den bekämpar grå ekonomi. De åtgärder som siktar på bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt minskning av skattefelet genomsyrar Tullens funktioner inom hela organisationen och betraktas som en gemensam uppgift för hela personalen. En korrekt skatteuppbörd säkerställs på flera sätt, såväl genom proaktiva åtgärder som genom övervakning i realtid och retroaktivt. Myndighetssamarbete spelar en viktig roll i bekämpningen av grå ekonomi och skattefel, och Tullen har nära samarbete med flera inhemska och utländska myndigheter. Tullen har en viktig uppgift i bekämpningen av internationell organiserad ekonomisk brottslighet.

Inom Tullen sker bekämpningen av grå ekonomi genom både övervakning av laglig verksamhet och avslöjande av olaglig verksamhet. Eftersom hela Tullens process har finslipats till att stödja avslöjande av avvikelser och eventuella olagligheter, kan man hävda att Tullen är en central aktör i bekämpningen av grå ekonomi och gränsöverskridande brottslighet. Målet för Tullens bekämpning av grå ekonomi är att motverka olägenheter för både samhället och företagen till följd av grå ekonomi och osund konkurrens.

Åklagaren ska se till att straffansvaret förverkligas. När det gäller fenomen inom grå ekonomi innebär detta att åklagaren i åtalsprövningen fattar beslut om rekvisitet för brott uppfylls i ett enskilt ärende. Brotten inom grå ekonomi är ofta skatte-, gäldenärs- eller bokföringsbrott eller arbetspensionsförsäkringsbedrägerier och registeranteckningsbrott. Dessutom förekommer det korruptionsbrott, bedrägerier, bidragsbedrägerier och penningtvätt.

Åklagaren ska i regel väcka åtal när det finns sannolika skäl för detta utifrån bevisningen i förundersökningen. Ett brottmål blir anhängigt i tingsrätten genom åklagarens stämningsansökan, och efter förberedelserna går ärendet vidare till huvudförhandlingen. Ofta behandlas ärenden på nytt i hovrätten efter tingsrätten, och det är inte ovanligt att involverade ansöker om tillstånd att föra ärendet till högsta domstolen.

Myndighetssamarbete i behandlingskedjan för brottmål

Med behandlingskedja för brottmål avses alla myndigheter som deltar i brottsutredningen. I skattebrott deltar utöver åklagaren även Skatteförvaltningens ombud i hela behandlingskedjan för brottmål. Den bästa garantin för ett effektivt förverkligande av straffansvaret i brottshelheter inom grå ekonomi är nära samarbete mellan förundersökningsmyndigheten, åklagaren och ombudet från början av förundersökningen. Detta möjliggör också framgångsrika yrkanden avseende brottslig vinning i domstolarna.

Brottmål relaterade till grå ekonomi liksom alla ärenden om ekonomiska brott har en hel del internationella kopplingar. Då accentueras åklagarens uppgifter ytterligare redan i förundersökningen.

Åklagare inom grå ekonomi

Vid åklagarämbetet ansvarar åklagare som specialiserat sig på ekonomiska brott för de mest krävande och omfattande brottshelheterna inom grå ekonomi. Åklagare som specialiserat sig på ekonomiska brott bör följa med hur rättspraxis utvecklas både nationellt och i Europa så att åklagaren kan instruera förundersökningen av nya helheter inom grå ekonomi enligt rådande rättspraxis.

Om rättegång i ekonomiska brott

Rättegångar i ekonomiska brott pågår i allmänhet från några veckor till flera månader. Enbart sammanträdena vid den muntliga huvudförhandlingen kan pågå i över ett halvt år. För närvarande sysselsätts åklagare som specialiserat sig på ekonomiska brott i synnerhet av omfattande så kallade kvittohandels- och korruptionsfall samt momsbedrägerier i huvudstadsregionen – främst inom byggbranschen. Var och en av dessa mycket omfattande rättegångar slukar flera åklagares arbetsresurser.

Dessutom sköter åklagare som specialiserat sig på ekonomiska brott en hel del helheter bestående av gäldenärsbrott tack vare det effektiva boförvaltningssystemet. För närvarande ansvarar åklagare som specialiserat sig på ekonomiska brott utöver för brottmål relaterade till olika faser av behandlingskedjan för brottmål dessutom för flera krävande och arbetsdryga bedrägeri- och penningtvättsmisstankar relaterade till internationell affärsverksamhet och olika slags värdepappersmarknadsbrott.

Uppgifter och förvaltning

Finansministeriet bereder regeringens ekonomiska politik, dess finanspolitik, upprättar den årliga statsbudgeten och är expert på skattepolitiken. Ministeriet ansvarar också för beredningen av finansmarknadspolitiken och lagstiftningen för kommunförvaltningen samt utvecklingen av kommunernas ekonomi. FM bereder principerna för utvecklingen av den offentliga förvaltningen, utvecklar statsförvaltningens styrsystem och banar väg för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen. Ministeriets breda uppgiftsfält omfattar dessutom statens arbetsgivar- och personalpolitik. FM bedriver också aktivt internationellt samarbete. Ministeriet deltar i Europeiska unionens och flera internationella organisationers och finansiella institutioners verksamhet.

Ministeriets avdelningar är ekonomiska avdelningen, budgetavdelningen, skatteavdelningen och finansmarknadsavdelningen samt kommun- och regionförvaltningsavdelningen, den offentliga förvaltningens informations- och kommunikationstekniska avdelning och avdelningen för utveckling av statsförvaltningen, vid vilken även Statens arbetsmarknadsverk verkar. Utvecklings- och förvaltningsfunktionen ansvarar för ministeriets interna förvaltning, och kommunikationsavdelningen är underställd den. EU-sekretariatet och enheten för internationella finansiella ärenden är direkt underställda ledningen. Dessutom har ministeriet en finanscontrollerfunktion.

Ämbetsverk inom finansministeriets förvaltningsområde är Skatteförvaltningen, Tullen, Finansinspektionen, verket för finansiell stabilitet, regionförvaltningsverken, magistraterna, Statens ekonomiska forskningscentral, Statskontoret, Statistikcentralen, Befolkningsregistercentralen och Service-centret för statens ekonomi- och personalförvaltning. Senatfastigheter är ett statligt affärsverk. Utvecklingscentralen HAUS och Hansel är statsägda aktiebolag. Statens pensionsfond samt Kommunernas pensionsförsäkring och Kommunernas garanticentral hör också till ministeriets förvaltningsområde.

Finansministeriets skatteavdelning är regeringens expert inom skattepolitiken. Avdelningens uppgift är att utveckla skattesystemet och utvärdera konsekvenserna av skattepolitiska åtgärder. Den bereder skattelagarna och deltar i utvecklingen av skatte- och tullförvaltningen. Skatteavdelningen bereder skatteavtal mellan Finland och andra länder och representerar Finland vid beredningen av skatte- och tullärenden inom Europeiska unionen. En representant för finansministeriets skatteavdelning deltar också i ledningsgruppen för bekämpning av ekonomiska brott som berett strategin för bekämpning av grå ekonomi och åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.

Bekämpning av grå ekonomi

Bekämpning av grå ekonomi har en stark roll i statsminister Rinnes regeringsprogram. Programmet innehåller bland annat en separat bilaga med 20 punkter om åtgärder för att bekämpa grå ekonomi. I regeringsprogrammet reserveras också finansiering för åtgärder mot grå ekonomi.

När det gäller finansministeriets förvaltningsområde innehåller regeringsprogrammet en punkt enligt vilken skattenummer som redan används inom byggbranschen införs inom varvsindustrin. Även de utmaningar som plattformsekonomin medför för skattekontrollen beaktas i regeringsprogrammet. För skattemyndigheten möjliggörs lagstiftningsmässiga och tekniska metoder med vars hjälp den så automatiskt som möjligt kan insamla uppgifter om aktörer inom digital plattformsekonomi för beskattningen.

Nya fenomen dyker upp i Finland och ökar utmaningarna

Aktörer inom grå ekonomi har ofta internationella kopplingar, och de är involverade i både professionell verksamhet och organiserad brottslighet. Även antalet utländska företag och arbetstagare har ökat i Finland, vilket medför nya utmaningar för tillsynen. Till exempel kräver tillsynen av svart arbete allt mer samarbete mellan myndigheterna. Missbruk av identiteter utnyttjas i ekonomiska brott, till exempel i bedrägerier relaterade till skatteåterbäring. Utnyttjande av välfärdssamhället på olika sätt är ett fenomen som identifierats i hela Norden.

E-handel, otaliga alternativa betalningssätt och -plattformar, virtuella valutor och olika variationer av delningsekonomi skapar utmaningar för bekämpningen av grå ekonomi. Bokföring och övrig ekonomisk dokumentation kan förvaras i molntjänster, som kan vara svårtillgängliga för tillsynsmyndigheterna. Affärsverksamhet idkas i Finland från utlandet utan att fullgöra de lagstadgade anmälnings- och betalningsskyldigheterna här.

Många brott, inklusive skattebrott, är invirade i varandra. Utredningen av fakta är komplicerad, och därför framhävs betydelsen av nationellt och internationellt myndighetssamarbete ytterligare.

Skatteförvaltningen stoppar bedragare i ett så tidigt skede som möjligt

Både traditionella och nya fenomen inom grå ekonomi kräver snabba reaktioner av Skatteförvaltningen. I bekämpningen av grå ekonomi har Skatteförvaltningen allt mer fokuserat på att förhindra verksamhetsmöjligheterna för grå ekonomi redan i ett tidigt skede i stället för att övervaka i efterhand.

Kärnan i Skatteförvaltningens bekämpning av grå ekonomi utgörs av effektiv tillsyn och registrering som stoppar bedräglig verksamhet. Uppgifterna avviker på många punkter från traditionella beskattningsuppgifter.

Skatterevision är det tyngsta vapnet i bekämpningen av grå ekonomi

En stor del av de skattebrott som Skatteförvaltningen upptäcker kommer fram i samband med skatterevisioner, och i många fall är skatterevision det enda sättet att utreda fakta för att påföra rättvis skatt och vid behov föra ärendet vidare till förundersökning. I samband med skatterevisioner relaterade till grå ekonomi görs också observationer av andra former av missbruk och försummelser, om vilka information ges till andra tillsynsmyndigheter.

Skatteuppbördsenheten representerar skattetagarna i skattebrott

Skatteförvaltningen för skattetagarnas talan i brottmål, som anknyter till Skatteförvaltningens skatter och avgifter. I brottmål representeras Skatteförvaltningen av Skatteuppbördsenhetens ombud som specialiserat sig på brott. Ombudet gör polisanmälan och representerar skattetagarna i både det egentliga brottmålet och skadeståndsärendet på grund av brott.

I allmänhet görs polissanmälan på skattekontrollens initiativ, men även intressenter kan informera om brottsmisstankar. Om åklagaren väcker åtal framställer ombudet yrkande på skadestånd. Efter domen beslutar ombudet om eventuellt ändringssökande och driver ärendet i högre rättsinstanser.

Vi tar fram information om grå ekonomi

Skatteförvaltningens enhet för utredning av grå ekonomi undersöker grå ekonomi och dess konsekvenser genom att analysera och publicera utredningar av fenomen och andra omständigheter. Utredningsenheten kommer med utredningar av fullgörandet av skyldigheter och kundklassificeringar för att stödja andra myndigheter. Utredningarna gör det lättare att inrikta och genomföra kontrollen och främjar myndigheternas bekämpning av grå ekonomi.

Samarbetets betydelse ökar hela tiden

Både de proaktiva bekämpningsåtgärderna och kontrollen i efterhand förutsätter ofta smidigt samarbete mellan flera myndigheter. Skatteförvaltningens viktigaste samarbetspartner är förundersökningsmyndigheterna, och informationsutbytet är heltäckande med dem. I till exempel skatterevisioner som utförs som myndighetssamarbete är samarbetet långt utvecklat. Samarbetet i realtid med förundersökningsmyndigheterna utvecklas hela tiden. Dessutom utvidgas samarbetet med andra myndigheter.

Justitieministeriet deltar i bekämpningen av ekonomisk brottslighet och den grå ekonomin genom att bereda lagstiftning inom sitt ansvarsområde, till exempel inom straff- och processrätt. Justitieministeriet deltar också i andra ministeriers lagberedningsprojekt som tangerar justitieministeriets ansvarsområde. Vid justitieministeriet finns myndighetsenheter såsom Rättsregistercentralen, som administrerar brottsregistret, och olika nämnder.

Internationellt samarbete

Justitieministeriet deltar i beredningen och behandlingen av ärenden inom sitt ansvarsområde i den Europeiska unionen samt i beredningen av internationella avtal och övervakningen av genomförandet av dessa avtal i samband med utvärderingar av länder.

Justitieministeriet har uppgifter relaterade till det nordiskt samarbetet och internationell rättsförvaltning samt mellanstatligt straffrättsligt samarbete, och dessa kan också anknyta till ekonomisk brottslighet. Justitieministeriet eller någon av dess enheter fungerar som central myndighet för många internationella avtal och Europeiska unionens instrument.

Arbete mot korruption

Justitieministeriet är den nationella samordnande myndigheten för arbetet mot korruption. Justitieministeriets arbete mot korruption har också nära kopplingar till bekämpningen av den grå ekonomin. Enligt undersökningar förefaller bland annat mutmisstankar vara nära kopplade till annan ekonomisk brottslighet, i synnerhet den grå ekonomin. Till exempel genom att muta de parter som beslutar om kontrakt entreprenader inom byggbranschen eller genom annan osaklig påverkan möjliggörs en gynnsam miljö för annan brottslig verksamhet, och samtidigt förvrängs konkurrensen.

Inom ramen för bekämpningen av den grå ekonomin strävar justitieministeriet därför till att tillsammans med andra myndigheter och intressenter fästa allt större uppmärksamhet vid bekämpning av korruption för att motverka möjligheterna för aktörer inom den grå ekonomin att ägna sig åt lönsam brottslig verksamhet. Som samordnande myndighet för arbetet mot korruption leder och samordnar ministeriet bland annat utvecklingsprojekt för bekämpning och förebyggande av korruption, stöder olika myndigheters arbete mot korruption och leder samarbetsnätverket mot korruption som främjar arbetet mot korruption på det nationella planet.

Utsökningen är aktiv i bekämpningen av grå ekonomi och återtagande av brottsvinning tillsammans med andra myndigheter, såsom polisen, Tullen och Skatteförvaltningen. För att utföra sina uppgifter har utsökningen omfattande rätt till information, och till exempel konstgjorda egendomsarrangemang kan vid behov förbigås. Enligt strafflagen är det straffbart att hemlighålla uppgifter eller lämna oriktiga uppgifter i utsökningsförfarande.

Större delen av indrivningen av penningfordringar inom utsökningen sköts med hjälp av elektroniska indrivningsmetoder vid en verksamhetsenhet för basverkställighet, vilket inte förutsätter att man träffar gäldenärerna. Utsökningsverkets fem regionala verksamhetsenheter för omfattande verkställighet ansvarar inom sina respektive områden bland annat för försäljningen av utmätt egendom samt övriga mer krävande verkställighetsuppgifter. Den riksomfattande enheten för specialverkställighet sköter verkställighetsuppgifter som kräver mycket utredningar och tid, deltar i myndighetssamarbete och i bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Inom omfattande verkställighet och riksomfattande specialverkställighet kan alla typer av förpliktelser och säkringsåtgärder som är anhängiga inom utsökningen verkställas. På Åland sköts verkställighetsåtgärderna vid enheten för omfattande verkställighet.

Utmätningsbar egendom realiseras

I allmänhet utmäts lön eller andra inkomster av gäldenärer. Dessutom kan man bland annat utmäta bankkonton, fordon samt bostäder och fastigheter eller andra realiserbara tillgångar, såsom virtuella valutor.

När ett ärende blir anhängigt vid utsökningen får gäldenären ett meddelande om anhängighet och en betalningsuppmaning. Om betalningen inte heller därefter erhålls utmäts beloppet av gäldenärens inkomster, penningtillgångar eller egendom. Gäldenärens egendom kan också säljas för att täcka skulder. Pengarna redovisas till borgenären.

Om skulden inte betalas och om gäldenären saknar utmätningsbar inkomst eller egendom konstateras gäldenären vara medellös. Detta registreras som betalningsstörning i kreditupplysningsregistret.

Ekonomiska problem kan öka benägenheten att jobba svart

Att hamna i ekonomiska svårigheter kan för en liten del utsökningsgäldenärer öka benägenheten att ta svartjobb, dölja egendom eller försumma fullgörandet av obligatoriska arbetsgivarskyldigheter eller andra skyldigheter i företagsverksamheten.

Utsökningsmyndighetens budskap är tydligt. Skuldproblem kan lösas. Utsökningen ska uppmana kunder med skuldproblem att vid behov vända sig till andra hjälpande instanser såsom ekonomi- och skuldrådgivningen eller socialväsendet. Kontroll över den egna ekonomin främjar också intjäning av inkomster genom arbete eller företagsverksamhet på ett lagligt sätt.

Bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet

En väsentlig del av konkursombudsmannens verksamhet går ut på att bekämpa och förebygga grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Kontroll av gäldenärers konton och verksamhet och överföring till offentlig utredning har visat sig vara fungerande metoder för utredning av ekonomiskt missbruk och andra oklarheter i anslutning till konkurser. Konkursombudsmannen samarbetar aktivt med övriga myndigheter som deltar i bekämpningen av grå ekonomi och ekonomiska brott.

Särskilda granskningar

Konkursombudsmannen kan låta en auktoriserad revisor utföra en särskild granskning av gäldenärens verksamhet. Syftet med de särskilda granskningar som konkursombudsmannen låter utföra är att reda ut missbruk i gäldenärens verksamhet och eventuella grunder för återvinning. En granskning kan utföras även i förfallna konkurser där boets tillgångar inte har räckt till för att fortsätta konkursförfarandet.

Granskningskostnaderna betalas av statens medel. Staten återkräver kostnaderna av konkursboet om granskningen varit nödvändig med tanke på konkursboet och om man därigenom har kunnat samla mer tillgångar till konkursboet.

Offentliga utredningar

På framställning av en konkursombudsman kan en domstol besluta om en övergång till offentlig utredning av ett konkursbo, om detta kan anses befogat på grund av att boets tillgångar är obetydliga, det finns utredningsbehov som hänför sig till gäldenären eller konkursboet eller av något annat särskilt skäl. I praktiken övergår man i regel till offentlig utredning vid en konkurs där det finns skäl att misstänka att gäldenären har gjort sig skyldig till ett allvarligt ekonomiskt brott.

Med hjälp av offentlig utredning kan man främja ansvaret för brott och skadestånd, ingripa i negativa följder av konkurser såsom så kallad terminalvård och konkurskedjor och näringsförbud samt yrka på att rättshandlingar återgår till konkursboet.

Offentliga utredningar kan ses som ekonomiskt lönsam verksamhet ur ett samhällsperspektiv, då de kostnader som återkrävs till staten och den utdelning som betalas till borgenärerna från de avslutade bon som har varit föremål för en offentlig utredning i regel överskrider beloppet på kostnaderna för den offentliga utredningen, vilka har betalats av statens medel.

Övervakning av alkoholrelaterade bestämmelser

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) säkerställer genom styrning att en enhetlig praxis uppnås i tillstånds- och tillsynsverksamheten relaterad till servering av och detaljhandel med alkohol i hela landet. Valvira är också tillstånds- och tillsynsmyndighet för partiförsäljning och tillverkning av alkoholdrycker. Enligt arbetsfördelningen övervakar regionförvaltningsverken serveringen av och detaljhandeln med alkohol i sina regioner. I samarbete med Valvira förebygger regionförvaltningsverken genom tillsynsverksamhet förekomsten av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet inom alkoholnäringar.

Iakttagande av arbetslivslagstiftningen

Arbetarskyddsmyndigheterna deltar i bekämpningen av grå ekonomi genom att övervaka att arbetsgivarna endast använder sådan arbetskraft som har rätt att arbeta i Finland och att de i anställningsförhållanden iakttar minimivillkoren enligt lagstiftningen samt endast anlitar sådana samarbetspartner för hyrd arbetskraft och underleveranser som har fullgjort sina samhälleliga skyldigheter. Tillsammans med Skatteförvaltningen övervakar arbetarskyddsmyndigheterna att arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatser har ID-kort med bild och skattenummer.

Övervakning av utländsk arbetskraft och utstationerade arbetstagare som en del av bekämpning av grå ekonomi

Arbetarskyddsmyndigheten övervakar minimivillkoren för anställningsförhållanden för utländska och utstationerade arbetstagare, det vill säga att lön enligt kollektivavtalen betalas ut till utländska arbetstagare för arbete som utförts i Finland. Målet är att minimivillkoren för arbetstagarnas anställningsförhållanden ligger åtminstone på den nivå som lagstiftningen förutsätter. Arbetarskyddsmyndigheten övervakar att arbetsgivarna anlitar enbart utländsk arbetskraft med rätt att arbeta i Finland. Arbetstagare som inte har rätt att arbeta löper stor risk för att bli utnyttjade på grund av ekonomiska problem och en beroende ställning. Dessutom övervakar myndigheten att utsändande företag har anmält att arbetstagare sänds till Finland innan arbetet påbörjas.

Sundare konkurrens genom beställaransvar

Arbetarskyddsmyndigheten övervakar att arbetsgivare som fungerar som beställare anlitar avtalspartner som fullgör plikterna enligt lagen om utredningsskyldigheten för beställare vid anlitande av uthyrd arbetskraft och vid underleveranser (bl.a. när det gäller skatter och pensionsförsäkringspremier). Med hjälp av övervakningen av lagen om beställaransvar säkerställs att beställarna ser till att de inte ingår avtal med en part som meddelats näringsförbud eller ett avtal där beställaren borde ha vetat att avtalsparten inte haft för avsikt att iaktta sina lagstadgade betalningsskyldigheter (s.k. underprissatt avtal).

Tillsynsåtgärder när det gäller grå ekonomi inom byggbranschen

Arbetarskyddsmyndigheten övervakar att aktörer inom byggbranschen (byggherrar, huvudsakliga genomförare och arbetsgivare) ser till att alla som arbetar på en byggarbetsplats har ID-kort med bild och skattenummer, som införts i det offentliga registret över skattenummer. Dessutom övervakar myndigheten att den huvudsakliga genomföraren vid en byggarbetsplats har en uppdaterad förteckning över de arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatsen.

Aktuella fenomen inom grå ekonomi i anslutning till arbetarskyddstillsynen:

I utlänningstillsynen har man upptäckt fler arbetstagare som saknat arbetsrätt. Detta beror delvis på en bättre inriktning av tillsynen och utvecklingen av tillsynsmetoderna. Asylsökande som fått avslag är en annan orsak till att antalet personer som saknar arbetsrätt har ökat.

Ansvarsområdet för arbetarskyddet har haft en central ställning i tillsynsuppgifter när det gäller bekämpning av grå ekonomi på arbetarskyddsmyndighetens område. Inom byggbranschen har man genom heltäckande tillsyn, ändringar av lagstiftningen och aktivt samarbete med intressenter och andra myndigheter uppnått goda resultat i synnerhet när det gäller iakttagandet av lagen om beställaransvar. Dessutom har den systematiska övervakningen av skattenummer och identitetsbevis inom byggbranschen minskat användningen av svart arbetskraft på byggarbetsplatser. Detta återspeglas i Statistikcentralens statistik i vilken man jämfört löner som betalats inom byggbranschen och som anmälts till Skatteförvaltningen med arbetskraftens storlek.

Ett nytt fenomen inom tillsynen är situationer där arbete som normalt utförts i anställningsförhållande har ordnats som lättföretagande via ett så kallat faktureringsandelslag. Arrangemanget är inte alltid oproblematiskt, och i vissa fall har det varit oklart huruvida det trots allt varit fråga om arbete i anställningsförhållande i praktiken, till exempel så att arbetsgivaren bestämmer arbetstiderna och vem som utför arbetet.

I allmänhet sköter arbetsgivarna pensionsförsäkringen korrekt

Arbetspensionsförsäkringsavgiften är i genomsnitt 24,4 procent av lönesumman. Hur arbetsgivarna tar hand om sina lagstadgade skyldigheter spelar en roll för konkurrens på lika villkor och för bekämpningen av grå ekonomi. Resultaten av övervakningen visar att största delen av arbetsgivarna försäkrar sina anställda korrekt.

Resultaten av PSC:s övervakning har varit jämna under 2010-talet. Den lönesumma som saknats i pensionsförsäkringarna har varit 100–120 miljoner euro om året, dvs. ca 0,2 procent av den årliga lönesumman som ska försäkras enligt lagen om pension för arbetstagare.

I alla branscher finns det dock företag som antingen medvetet eller av misstag försäkrar sina arbetstagare bristfälligt. Mest brister förekommer i arbetskraftsintensiva branscher, såsom byggbranschen.

PSC övervakar arbetsgivare och företagare

En av PSC:s lagstadgade uppgifter är övervakning av arbetspensionsförsäkringen. PSC övervakar arbetspensionsförsäkringen enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) och lagen om pension för företagare (FöPL).

Syftet med övervakningen är att säkerställa att arbetsgivare och företagare i Finland har en jämlik position när det gäller försäkringsrelaterade skyldigheter. Då främjar övervakningen en jämlik konkurrens mellan företagen och förebygger grå ekonomi. Genom övervakningen av arbetspensionsförsäkringen säkerställer PSC att arbetstagarna får det pensionsskydd som enligt lagen tillhör dem. Övervakningen av försäkringen stöder pensionsanstalternas förvaltning av försäkringar och indrivningen av försäkringsavgifter och bidrar till att trygga finansieringen av arbetspensionssystemet.

PSC:s övervakning är heltäckande och aktuell

PSC sköter övervakningen i samarbete med pensionsbolagen och olika myndigheter. För övervakningen har PSC rätt att få information av arbetsgivare och myndigheter. Om en arbetsgivare inte frivilligt uppfyller sin försäkringsskyldighet tvångsförsäkrar PSC arbetsgivaren.

PSC strävar efter att förebygga försäkringsförsummelser genom information. Till exempel alla nya företagare får ett informationsbrev om försäkringsskyldigheten av PSC.

PSC:s omfattande registerjämförelser baserade på massinformation säkerställer att övervakningen är heltäckande och aktuell. Dessutom tar övervakningen upp fall som dyker upp genom enskilda arbetstagares förfrågningar, s.k. screening av riskobjekt samt myndighetsanmälningar och myndighetssamarbete.

Kontrollen fokuserar på förebyggande

I Finland finns det ca 170 000 arbetsgivare som ska betala arbetslöshetsförsäkringspremie. I allmänhet fullgörs skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremier väl. Enligt våra övervakningsuppgifter beror största delen av försummelserna och felen i anmälningarna på mänskliga misstag eller fel i systemen.

Vi övervakar att arbetsgivare fullgör sina arbetslöshetsförsäkringsskyldigheter och anmäler korrekta löneuppgifter som grund för premierna. Övervakningen baserar sig främst på jämförelser av uppgifter från arbetsgivare med löneuppgifter från Skatteförvaltningen.

Dessutom övervakar vi arbetsgivare utifrån information via myndighetssamarbetet. Vi har nära samarbete med Pensionsskyddscentralen (PSC), Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK) och Skatteförvaltningen. Övervakningen av arbetslöshetsförsäkringspremier stöder också fullgörandet av andra lagstadgade skyldigheter och bekämpar därigenom grå ekonomi.

Sysselsättningsfondens övervakning fokuserar på förebyggande. Vi ger råd och hjälper våra kunder att anmäla och betala arbetslöshetsförsäkringspremier korrekt. Sedan 1.1.2019 får vi löneuppgifterna från det nationella inkomstregistret, utifrån vilka arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställs. Tack vare aktuella uppgifter upptäcker vi fel snabbare, varefter vi kan instruera arbetsgivare att rätta till felaktiga uppgifter i inkomstregistret. Därför är det allt färre premier som måste rättas till efteråt.

Tillsammans med Olycksfallsförsäkringscentralen skickar vi till alla nya arbetsgivare ett nyhetsbrev i vilket vi berättar om arbetsgivares skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier och anmäla löner till inkomstregistret.

Ytterliga information finns på Sysselsättningsfondens webbplats [.fi]›.

Olycksfallsförsäkringscentralen undersöker också anmälda misstankar om försummelser. Anmälningar kan göras av till exempel arbetsgivaren själv eller en regionförvaltningsmyndighet. Företag som betalat lön svart övervakas på basis av Skatteförvaltningens anmälningar.

Att avsiktligt försumma försäkringsskyldigheten är grå ekonomi

Att avsiktligt låta bli att teckna arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring är grå ekonomi på samma sätt som andra försummelser av arbetsgivarskyldigheter. Försummelser av försäkringsskyldigheten förvränger konkurrensen mellan företagen, och lagstadgade avgifter uppbärs inte.

Utöver tillsynen bekämpar också information grå ekonomi

I allmänhet är orsaken till att man inte tecknat försäkring okunnighet, och detta förebyggs genom information. TVK informerar bland annat de arbetsgivare som anmält sig till arbetsgivarregistret men som saknar försäkring om försäkringsskyldigheten. Syftet med Olycksfallsförsäkringscentralens tillsyn är att alla arbetsgivare i Finland sköter sin lagstadgade försäkringsskyldighet.

Det blir dyrt för företaget att låta bli att teckna försäkring för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar

En arbetsgivare som försummat försäkringsskyldigheten påförs avgifter. Dessa utgörs av:

• avgift som motsvarar försäkringspremien
• försummelseavgift som är högst tre gånger så stor som försäkringspremien
• självriskandel i skadefall upp till 5 140 euro

I vissa fall kan arbetsgivaren också dömas för olycksfallsförsäkringsbedrägeri för vilket straffet är högst ett års fängelse.

ANM ansvarar bland annat för beredningen och utvecklingen av lagstiftningen om offentlig upphandling samt konkurrens- och arbetslagstiftningen. En öppen och effektiv konkurrensutsättning av offentliga upphandlingar samt en jämlik och icke-diskriminerande behandling av anbudsgivare är centrala principer.

ANM deltar i bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet genom att utveckla lagstiftningen och olika projekt genom att se till att bekämpning av grå ekonomi beaktas i projekten. Exempel på dessa är reformen av upphandlingslagen och övervakningen av revisorer samt lagstiftningen om arbetslivet, utstationerade arbetstagare och beställaransvar.

Bekämpning av svart arbete

ANM har tillsatt ett nätverk som främjar samarbete mot svart arbete och som stöder EU:s forum för samarbete mot svart arbete samt nationella strategier och program för bekämpning av grå ekonomi. En viktig uppgift för nätverket är att dela ut information om samarbetet mot svart arbete, tillsynsmetoder, nya fenomen och bästa praxis till olika aktörer. Finland har förbundit sig till att bekämpa svart arbete. Detta har införts i åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020.

Samhällsansvar omfattar alla, även den offentliga sektorn

I statsrådet ansvarar ANM för politiken för samhällsansvar som utgår från att man ska beakta de samhälleliga konsekvenserna av verksamheten. Teman för samhällsansvar kan således variera från respekt för arbetsrättigheter till integritetsskydd, bekämpning av korruption och markanvändning. Samhällsansvar gäller inte endast företag, utan den offentliga sektorn kan föregå med gott exempel till exempel genom ansvarsfull offentlig upphandling. Genom samhällsansvar främjar man också företagens iakttagande av lagstadgade skyldigheter på ett allmänt plan.

Inom ANM:s förvaltningsområde förebyggs grå ekonomi

• Konkurrens- och konsumentverket deltar i arbetet mot grå ekonomi genom bland annat myndighetssamarbete och informationsutbyte som bidrar till att avslöja karteller och försvaga verksamhetsförutsättningarna för dem. Problemen med konsumentskyddet kan anknyta till bedrägerier och förfaranden som på ett allmänt plan minskar konsumenternas förtroende för marknaden.
• Patent- och registerstyrelsen ansvarar för administrationen av uppgifter i handelsregistret och kontrollen av dem. Antalet handelsregisterbrott som handelsregistret fått kännedom om och antalet riskbaserat granskade handelsregisteranmälningar tyder dock på eventuell verksamhet relaterad till grå ekonomi.
• TE-byråerna ansvarar för ändamålsenlighetsprövningen relaterad till delbeslut om uppehållstillstånd. Denna omfattar såväl så kallad prövning av tillgången på arbetskraft som säkerställande av anställningsförhållandets lagenlighet och arbetsgivarens förutsättningar att fungera som en ansvarsfull arbetsgivare. Ca 10–15 % av TE-byråns delbeslut är nekande. Som stöd för prövningen använder TE-byrån bland annat fullgöranderapporter. TE-byråns proaktiva tillsyn minskar behovet av att övervaka iakttagandet av arbetsvillkor och arbetsgivarskyldigheter i ett senare skede.
• NTM-centralen i Nyland
  Uppehållstillstånd för företagare beviljas genom ett förfarande i två steg där närings-, trafik- och miljöcentralen fattar ett delbeslut i saken innan Migrationsverket fattar sitt beslut. Fattande av delbeslut om uppehållstillstånd för företagare har centraliserats till NTM-centralen i Nyland som en riksomfattande uppgift. Beviljande av uppehållstillstånd för företagare baserar sig på fallspecifik prövning, där man bedömer företagsverksamhetens lönsamhet och sökandens utkomst. I bedömningen beaktas preliminära utredningar, såsom affärsplaner eller bindande preliminära avtal och finansiering. För närvarande är ca 50 % av NTM-centralens delbeslut jakande. I behandlingen fästs även uppmärksamhet vid fenomen inom grå ekonomi. Uppgiften sköts i nära samarbete med andra myndigheter.
• I Business Finland finansieringsverksamhet utreds sökandenas bakgrundsuppgifter. Omfattande myndighetsinformation genom fullgöranderapporter är den viktigaste enskilda metoden för bekämpning av grå ekonomi i Business Finland verksamhet. I tillsynen av finansieringen upptäcks varje år fall relaterade till grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. I allmänhet handlar dessa fall om misstänkta bidragsbedrägerier eller gäldenärsbrott.
  
  Ytterligare information:
  
  tem.fi [.fi]›
  European Platform tackling undeclared work [.fi]›

Livsmedelsverket

• främjar, övervakar och undersöker säkerheten och kvaliteten hos livsmedel, djurens hälsa och välbefinnande, växters sundhet samt gödselfabrikat, foder och växtskyddsmedel och förökningsmaterial, dvs. utsäde och plantmaterial, som används för jord- och skogsbruksproduktion.
• svarar för användningen av medlen i Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i Finland, fungerar som EU:s utbetalande organ och har hand om verkställigheten av EU-stöd och nationella stöd – jordbrukarstöd, projekt-, företags- och strukturstöd samt marknadsstöd.

Brottslighet i livsmedelskedjan förekommer även i Finland

År 2013 minns vi på grund av hästköttskrisen i livsmedelsbranschen. Då undersökte man på Irland köttprodukters äkthet, dvs. om köttslaget som angetts på livsmedlets förpackning motsvarade köttet enligt laboratorieanalyserna. Det framgick att hästkött, som är mycket billigare än nötkött, systematiskt användes som råvara i livsmedel, även om produkten enligt förpackningsmärkningarna endast innehöll nötkött.

Senast i och med hästköttsskandalen blev Europeiska kommissionen och medlemsländerna medvetna om att bedrägerier förekommer i livsmedelsbranschen för att uppnå ekonomisk vinning och att brott kan ge avsevärd ekonomisk vinning. Även konsumenterna chockades av brottsligheten i livsmedelskedjan. Livsmedelsverket ska bland annat bekämpa brott i livsmedelskedjan i samarbete med andra myndigheter.

Ökat samarbete inom EU

I efterdyningarna av hästköttsskandalen inrättade Europeiska kommissionen nätverket för medlemsländernas livsmedelstillsynsmyndigheter, Food Fraud Network, som började sammanträda regelbundet. År 2015 infördes ett system för bedrägerimisstankar mot livsmedelskedjan, via vilket medlemsstaternas myndigheter lätt kan be om handräckning av andra medlemsstaters myndigheter i skötseln av gränsöverskridande fall.

Med hjälp av nätverket och systemet för informationsutbyte har livsmedels- och förundersökningsmyndigheterna i olika medlemsstater utrett flera livsmedelsbedrägerier som tidigare skulle ha varit nästan omöjliga att utreda. Europeiska kommissionens webbplats om frågan öppnades våren 2017.

Vad är livsmedelsbedrägeri?

Livsmedelsbedrägeri har inte definierats i Finlands eller EU:s lagstiftning. Enligt den funktionella definitionen är livsmedelsbedrägeri en uppsåtlig gärning som strider mot EU:s livsmedelslagstiftning och som begås för att uppnå ekonomisk vinning och genom vilken  en affärskompanjon eller konsument bedras.

Livsmedelsbedrägerier är mycket attraktiva, eftersom det är lätt att förfalska livsmedel, det ekonomiskt är mycket lukrativt och risken för att uppdagas liten.

Risken för att upptäcka brott minskar ytterligare på grund av myndigheternas relativt småskaliga sektor- eller gränsöverskridande samarbete. Jämfört med till exempel narkotikabrott är straffen mycket milda, och därför är livsmedelsbranschen på många sätt mer attraktiv än mer konventionella brottsliga områden.

Livsmedelsbedrägerier är i allmänhet ekonomiska brott. Ofta har de också kopplingar till grå ekonomi: om man till exempel idkar affärsverksamhet utanför livsmedelstillsynen undviker man tillsynsavgifter, och genom att inte deklarera inkomster undviker man skatt.

Livsmedelsverket samlar aktivt myndighetsnätverk i Finland

Vid sidan av det närmare samarbetet med EU:s medlemsstater har man under de senaste åren också effektiviserat myndighetssamarbetet i Finland. Livsmedelsverket är livsmedelskedjans centrala myndighet och kontaktmyndighet för Europeiska kommissionens Food Fraud Network i Finland.

Hittills har Livsmedelsverket koordinerat sådana fall av livsmedelsbedrägerier som sträckt sig över kommungränser och hjälpt kommunernas och regionförvaltningsverkens tillsynsmyndigheter till exempel med undersökningsbegäran.

Myndighetssamarbetet har också effektiviserats av Livsmedelesverkets utbildningar. Särskilt positiv respons fick utbildningsdagen som fokuserade på livsmedelsbedrägerier och till vilken respektive sektors myndigheter inbjudits. Myndigheterna inom livsmedelskedjan, polisen, åklagarna, Skatteförvaltningen, utsökningsmyndigheten och Tullen har genom utbildningarna skapat bra nya samarbetsnätverk på olika håll i landet.

Identifiering av bedrägerier utmanar konventionell tillsyn

Brottsligheten inom livsmedelskedjan i Finland har fram till i dag till största delen handlat om dold brottslighet. Det är inte lätt att upptäcka sådan brottslighet med hjälp av livsmedelstillsynens normala verktyg och metoder, och därför har våra domstolar just inte behandlat brottmål av denna typ. På sistone har livsmedelstillsynsmyndigheterna preciserat sin uppfattning, och till följd av detta finns det en hel del fler brottsmisstankar och förundersökningsprocesser runt om i landet.

De misstankar som livsmedelstillsynsmyndigheterna observerat i Finland anknyter tills vidare i allmänhet till förfalskning av livsmedlets ursprung. Det har också förekommit fler misstankar om olaglig slakt under de senaste åren. Det är sannolikt att antalet fall kommer att öka och bli mer varierande med tiden när erfarenheten ökar och samarbetet mellan myndigheter blir intensivare.

Valviras roll i alkoholförvaltningen

Alkoholförvaltningen är enligt alkohollagen fördelad mellan Tillsyns- och tillståndsverket för social- och hälsovården och sex självständiga regionförvaltningsverk.

Valviras uppgift inom alkoholförvaltningen är att styra och utveckla regionförvaltningsverkens tillstånds- och tillsynsverksamhet när det gäller servering och detaljhandel samt att tillhandahålla informations- och kommunikationstjänster. Dessutom styr och övervakar Valvira servering och detaljhandel samt marknadsföring av alkohol i hela landet. Valvira är också tillstånds- och tillsynsmyndighet för partiförsäljning, tillverkning och kommersiell import av alkoholdrycker samt ansvarar för tillsynen av alkoholdrycker. Regionförvaltningsverken ansvarar för tillståndsförvaltningen för servering och detaljhandel samt övervakar servering, detaljhandel och marknadsföring i sina regioner.

Valvira följer upp hur effektiv regionförvaltningsverkens tillsyn är. Syftet med övervakningen av tillståndshavarnas och tillståndssökandenas ekonomiska förutsättningar är att genom tidigt ingripande förebygga överskuldsättning bland tillståndshavare och minska antalet aktörer som saknar tillförlitlighet för servering eller ekonomiska och yrkesmässiga förutsättningar för servering eller försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen. Ur alkoholförvaltningens perspektiv utgör bedömningen av den ekonomiska tillförlitligheten och tillsynen en del av bekämpningen av grå ekonomi.

Tillsammans med regionförvaltningsverken utarbetar Valvira ett riksomfattande tillsynsprogram för alkoholförvaltningen. Med tillsynsprogrammet styrs den regionala tillståndsförvaltningen och tillsynen mot en harmoniserad beslutspraxis och ett effektivt genomförande av alkohollagen.

Bekämpning av grå ekonomi förutsätter bra och nära samarbete med intressenterna

Tillsynen av företagens lagenliga verksamhetsförutsättningar kräver samarbete med intressenter, i synnerhet med Skatteförvaltningen, polisen, kommunernas hälsoskyddsmyndigheter och tillståndshavarna.

Enligt alkohollagen gäller det för fysiska och juridiska personer att den som söker tillstånd inte har försatts i konkurs och i fråga om sin förmögenhet förmår sköta verksamheten och se till att de lagstadgade skyldigheterna uppfylls. Dessutom ska tillståndssökanden eller -havaren vara känd som tillförlitlig och till sina personliga egenskaper lämplig att idka näringsverksamhet som avses i alkohollagen. Tillståndsförvaltningen strävar också efter att förebygga olägenheter i närliggande levnadsmiljöer.

Inom alkoholförvaltningen baserar sig samarbetet på tillsynsprogrammet, datasystemstyrning, fallspecifikt samarbete och informationsutbyte. Samarbetet inom informationsförmedling underlättas av Valviras riksomfattande alkoholnäringsregister och alkoholförvaltningens gemensamma extranät.

Servering och detaljhandel övervakas pro- och retroaktivt

Regionförvaltningsverkens övervakning är indelad i övervakning i förskott, förhandssyn och övervakning i efterskott. Förhandssynen utförs i samband med övervakningen i förskott när en aktör söker tillstånd, medan övervakningen i efterskott fokuserar på tillståndshavare som redan verkar i branschen.

Tillståndsförvaltningen utreder de allmänna förutsättningarna som krävs för näringsverksamhet enligt alkohollagen. Med hjälp av bland annat bakgrundsutredningar baserade på registeruppgifter som tillståndssökanden själv har lämnat och som eventuellt redan finns samt myndighetsutlåtanden tar man fram en helhetsbedömning av sökandens förmåga att idka ansvarsfull näringsverksamhet när det gäller ekonomiska förutsättningar, tillförlitlighet och lämplighet. I vissa fall förutsätter helhetsbedömningen också samråd med lokala invånare för att utreda större olägenheter.

Övervakningen i efterskott bekämpar bland annat grå ekonomi. Dess verktyg utgörs av till exempel uppgifter om tillståndshavarnas skatteskulder, anmälningar av tillståndshavare, rapporter om täckningsbidrag och utredningar av fullgörandet av skyldigheter från Enheten för utredning av grå ekonomi.

Permanent indragning av serverings- och detaljförsäljningstillstånd beror i regel på att tillståndshavaren inte längre besitter tillförlitlighet, lämplighet eller har ekonomiska förutsättningar. I allmänhet innebär detta omfattande eller upprepade försummelser i att betala skatt och andra offentligrättsliga avgifter samt observationer av omständigheter som påverkar tillförlitligheten, lämpligheten eller människors hälsa på ett mycket negativt sätt. Orsakerna till tillfällig indragning och lindrigare påföljder är mer mångskiftande och ofta relaterade till avvikelser från aktörens plan för egenkontroll eller alkoholpolitiken, såsom servering av alkohol till minderåriga eller uppenbart berusade personer.

Lagen om transportservice (transportservicelagen) träder i kraft 1.7.2018. Samtidigt upphävs lagen om taxitrafik, lagen om yrkeskompetens för taxiförare, kollektivtrafiklagen samt lagen om kommersiell godstransport på väg. Vidare kommer ändringar att genomföras i flera andra lagar som reglerar vägtransporter.

Tillståndsförfarandet för taxitrafiken förnyas

NTM-centralen i Södra Österbotten väljer varje år ett tillsynstema. Hittills har NTM-centralen i tillsynen främst fokuserat på kontrollen av solvensen och en ändamålsenlig skötsel av skyldigheterna samt under 2017 också på kontrollen av att kravet på gott anseende uppfylls. Om brister eller försummelser uppdagas i ett företags solvens eller skötsel av skyldigheterna ställer NTM-centralen en tidsfrist för åtgärdandet av dem. Om bristerna inte åtgärdas innan tidsfristen går ut kan NTM-centralen återkalla trafiktillståndet.

Bedrivandet av taxitrafik är tillståndspliktig verksamhet även framöver

Trots förändringarna är bedrivandet av taxitrafik en tillståndspliktig näring även framöver och bedrivandet av taxitrafik utan tillstånd är på motsvarande sätt en straffbar handling. Enligt trafikservicelagen kan Traficom bevilja en fysisk persontrafiktillstånd, men denna ska lämna in en grundanmälan till handelsregistret innan verksamheten inleds. Samtidigt ska den nya företagaren se till att företaget lämnar in de nödvändiga anmälningar till Skatteförvaltningens register:

• Att tillhandahålla persontransporttjänster utgör tillståndspliktig verksamhet. Verksamhetsidkaren ska anmäla sig till Skatteförvaltningens momsregister.
• En ny företagare bör också ansöka om att bli införd i Skatteförvaltningens förskottsuppbördsregister. Då behöver den kund som betalar ersättning för transporttjänsten inte verkställa förskottsinnehållning på betalningarna, utan den aktör som förts in i registret sköter betalningen av förskottsskatterna själv.
• Företagare och företag ska anmäla sig till Skatteförvaltningens arbetsgivarregister om de regelbundet betalar ut löner till två eller fler löntagare eller samtidigt till minst sex löntagare även om anställningsförhållandena skulle vara kortvariga och tillfälliga.

Fast pris vid sidan av taxamätare

25 § i fordonslagen har ändrats och träder i kraft i början av juli. Den nya bestämmelsen föreskriver obligatorisk taxamätare i ett fordon som används i tillståndspliktig persontrafik om priset på resan grundar sig på resans längd eller varaktighet. Kravet gäller både taxitrafiken och beställningstrafik som bedrivs med bussar. Om kunden däremot meddelas ett fast avtalspris innan resan börjar, behöver fordonet inte vara utrustat med en taxameter.

Oberoende av prissättningsmodellen ska kunder alltid vid kontantförsäljning erbjudas kvitto som kan också erbjudas i elektronisk form. Kvittot behöver inte skrivas ut om kunden inte önskar det. Betalningstransaktionen är emellertid alltid en del av företagets system för kreditering och ska därför alltid registreras i bokföringen.

Grunderna för bokföring och beskattning förblir oförändrade

Grunderna för taxiföretagens näringsbeskattning och bokföring ändras inte i och med att den nya trafikservicelagens träder i kraft. Ett taxiföretag är skyldigt att föra fordonsspecifika körjournaler om genomförda körningar och specificera körningar som yrkeskörningar (inkomstbringande/icke-inkomstbringande) samt som privatkörningar och inkomster relaterade till dem indelade i kontanta inkomster, kortintäkter och fakturerade intäkter. Avdrag i näringsbeskattningen kan göras till de delar som de hänför sig till näringsverksamheten. Om mer än hälften av fordonets sammanlagda kilometerantal hänför sig till näringsverksamheten, anses fordonet tillhöra näringsverksamhetens tillgångar.

Fordonsregistret lämnar ut uppgifter om tillståndspliktig användning av fordon

Från och med juli kan taxitrafik idkas med personbil, paketbil eller t.ex. med en tung fyrhjuling, men inte med buss (fordon som registrerats för 1 + 9 personer eller fler). Idkande av tillståndspliktig busstrafik förutsätter emellertid ett persontrafiktillstånd. Förutsättningarna för beviljande av tillstånd är i huvudsak samma som för taxitrafiktillstånd, men företaget förutsätts även ha tillräckliga ekonomiska resurser samt avlagd examen som bevisar yrkeskompetens. Medan taxitrafiktillståndet blir företagsspecifikt, är persontrafiktillståndet alltid fordonsspecifikt och ska förvaras i original på bussen. Innehavaren av ett persontrafiktillstånd omfattas av de regler som beskrivits ovan om en grundanmälan till handelsregistret och Skatteförvaltningens registeranteckningar. Alla fordon som används i tillståndspliktig trafik ska i fordonsregistret registreras för tillståndspliktig användning.

Trafikservicelagen möjliggör idkande av taxitrafik på basis av anmälan, om företaget redan har ett giltigt persontrafik- eller godstrafiktillstånd. Anmälan om inledande av taxitrafik ska lämnas in till Traficom som antecknas detta i tillståndsregistret. Rätten att bedriva taxitrafik upphör om tillståndsinnehavaren ber att anteckningen stryks eller när giltighetstiden för person-/godstrafiktillståndet upphör. Taxitrafikens skyldigheter och ansvar är desamma oberoende av om trafiken idkas på basis av tillstånd eller anmälan.

Övervakning av upphandling

I statsrådets principbeslut om en nationell strategi för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020 betonas att syftet med övervakningen av offentlig upphandling för sin del är att förebygga korruption.

Konkurrens- och konsumentverket sammanställer årligen en rapport om övervakningen av upphandlingslagen, och den innehåller ett sammandrag av:

1. de lagstridiga förfaranden som upptäckts vid tillsynsverksamheten och de förfaranden som är skadliga med tanke på öppenheten eller icke-diskrimineringen, inklusive de vanligaste orsakerna till dem;
2. antalet åtgärder som avses i 139 § i upphandlingslagen och deras innehåll;
3. antalet beslut om förbud och förbindelser som avses i 140 § i upphandlingslagen och deras innehåll; och
4. antalet framställningar som avses i 141 § i upphandlingslagen och deras innehåll samt de domstolsavgöranden som meddelats med anledning av framställningarna (144 § i upphandlingslagen).

Regleringsbörda

I statsrådets principbeslut om en nationell strategi för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020 betonas behovet av att minska företagens administrativa börda. I åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020 har KKV utsetts till ansvarig instans för att utarbeta en rapport om regleringsbördan. En modell för beräkning av regleringsbördan utvecklas tillsammans med arbets- och näringsministeriet. De första beräkningarna av kostnaderna för bekämpning av grå ekonomi blir klara före utgången av 2017. Därefter rapporteras resultaten av uppföljningen av regleringsbördan årligen.

Karteller och bedrägerier

I konkurrensövervakningen fokuserar ämbetsverket på bland annat karteller. Karteller har observerats i till exempel offentlig upphandling. Dessutom har karteller kopplingar till korruption. Inom konsumentskyddsområdet och vid marknadsundersökningsenheten fokuserar KKV dessutom på konsument- och företagsbedrägerier.