Antalet subventionsbrott ökar
Bestämmelser om subventionsbrott ingår i 29 kap. i strafflagen (39/1889). Till subventionsbrotten räknas subventionsbedrägeri, grovt subventionsbedrägeri, subventionsmissbruk, grovt subventionsmissbruk och subventionsförseelse. Den som bereder eller försöker bereda sig eller någon annan ekonomisk vinning genom att lämna oriktig uppgift eller inte meddela en förändring i förhållandena som inverkar på möjligheterna att få en subvention, subventionsbeloppet eller subventionsvillkoren gör sig skyldig till subventionsbedrägeri. Således gör man sig skyldig till subventionsbedrägeri genom att lämna oriktiga uppgifter i ansökan om en subvention även om den ännu inte har beviljats eller betalats ut. Däremot gör man sig skyldig till subventionsmissbruk om man använder en subvention i strid med villkoren eller bestämmelserna i beslutet om beviljande. Subventionsbrott leder till återkrav och eventuellt åtal.
Antalet subventionsbrott som kommit till polisens kännedom har ökat under de senaste åren
Antalet subventionsbrott som kommer till polisens kännedom är litet, men antalet har ökat under de senaste sju åren. I subventionsbrott är andelen dold brottslighet sannolikt stor och brott som kommit till polisens kännedom säger endast en del om fenomenets omfattning. I synnerhet antalet sedvanliga subventionsbedrägerier av har ökat stadigt med undantag av en liten tillbakagång 2023. Åren 2023–2024 ökade antalet grova subventionsbedrägerier som kom till polisens kännedom klart. Subventionsmissbruk och subventionsförseelser kommer sällan till polisens kännedom.
Ökningen av antalet subventionsbrott som kommit till polisens kännedom kan delvis förklaras av en effektivare tillsyn hos statsbidragsmyndigheterna och en lägre tröskel för att anmäla brott. Dessutom påverkar ändringarna i lagstiftningen antalet subventionsbrott. Även de så kallade coronaunderstöden ökade risken för subventionsmissbruk.
Brott som kommit till polisens kännedom (2017–2024)
I samband med subventionsbrott upptäcks också brott mot andra lagstadgade skyldigheter
Typiskt för subventionsbrott är att den brottsliga verksamheten har pågått länge och kommer till polisens kännedom med fördröjning. Man har observerat att personer som misstänks för subventionsbrott vanligtvis också bryter mot andra skyldigheter i anslutning till företagsverksamhet till exempel genom att försumma bokföringen (bokföringsbrott) eller genom att anmäla felaktiga uppgifter till registren (registeranteckningsbrott). De subventionsbrott som kommit till polisens kännedom berör typiskt företag inom riskbranscherna för grå ekonomi, såsom företag inom byggbranschen, jordbruket, skogsbruket och fiskerinäringen (s.k. säsongsarbetsbranscher). Subventionsbrott är också förknippade med jordbruksstöd och nationella företagsstöd som beviljas av Europeiska unionen. Subventionsmissbruk förekommer också i föreningars och stiftelsers verksamhet. Myndigheterna får dessutom kännedom om fall där det finns tecken på yrkesmässig brottslighet där samma personer begår flera subventionsbrott via olika företag. Även i en internationell vetenskaplig undersökning har man observerat att företag som gjort sig skyldiga till bedrägeri ansöker om små lån och understöd från flera olika aktörer och via flera olika företag.
Subventionsbrotten uppdagas via tillsynen
Subventionsbrotten framkommer med hjälp av aktiv tillsyn. Vanligtvis har understödstagaren inte skött rapporteringsskyldigheterna i anslutning till stödvillkoren, varvid statsbidragsmyndigheten börjar utreda användningen av medlen mer ingående. Enskilda näringsidkare kan redan under stödperioden bli föremål för tillsynsåtgärder ifall misstanke om brott framkommer. Subventionsbrott kan också uppdagas till exempel vid Skatteförvaltningens skattekontroll om subventionsmissbruk upptäcks vid skattegranskningen.
Typiska tillvägagångssätt i anslutning till subventionsbrott
Subventionsbrott kan bekämpas på många sätt
Statsunderstöden är behovsprövad offentlig finansiering som beviljas av statens medel och som stöder verksamhet eller projekt som anses vara samhälleligt nödvändiga. Med statsunderstöden stöds flera allmännyttiga ändamål, regional- och arbetskraftspolitiska mål, företagsverksamhet samt främjas internationell konkurrens. Understöd som beviljas av offentliga medel utgör en betydande del av de offentliga finanserna, eftersom statsbidragsmyndigheterna beviljar uppskattningsvis fyra miljarder euro i understöd per år. Detta är cirka fem procent av statens utgifter. Subventionsmissbruk kan försvaga medborgarnas förtroende för understödssystemet och myndigheterna samt snedvrida konkurrensen och allokeringen av understöden.
Statsunderstödslagen styr beviljande, övervakning, återkrav, erhållande av uppgifter och lagring av uppgifter. Utöver statsunderstödslagen styrs understöden genom specialreglering och på understöden tillämpas olika stödspecifika lagar och förordningar.
Med tanke på den förebyggande verksamheten har åtgärder som vidtas innan understödet beviljas, såsom tillräckligt omfattande bakgrundsgranskningar och kontroll av att ansökningsuppgifterna är korrekta samt effektiv övervakning, en central ställning.
Med tanke på förebyggandet av subventionsbrott är följande viktigt när man överväger att ansöka och ansöker om understöd:
- Villkoren är tydliga, lättförståeliga och ansökningsprocessen förutsätter att man läser och förstår dem
- Den som ansöker om understöd informeras i ansökningsskedet om understödsgivarens rätt till tillsyn och inspektionsbesök
- Sökanden förstår att brott mot stödvillkoren leder till återkrav och eventuellt åtal
- Sökanden vet att beviljandet av understöd är offentlig information som publiceras på webbplatsen Tutkiavustuksia.fi
Med tanke på tillsynen stöds den förebyggande verksamheten bland annat av följande:
- Den som beviljar understöd har en lättillgänglig kanal för rapportering av missbruk och informerar om denna kanal
- Den som beviljar understöd utövar effektiv förebyggande tillsyn och har förmåga att bland annat identifiera förfalskningar, granska bokföringen och göra riskbedömningar
- Samarbetet mellan myndigheterna fungerar och rätten att få uppgifter är tillräcklig
- Tillsynen är omfattande och riktas också till aktörer som ansöker om mindre understöd.
Vad avses med understöd?
Med understöd avses lagstadgat eller behovsprövat ekonomiskt stöd som också kan vara lån, räntestöd eller säkerhet för lån. Understödet kan beviljas av Europeiska unionen, staten, välfärdsområdet, välfärdssammanslutningen, kommunen, samkommunen, något annat offentligt samfund eller en sammanslutning eller stiftelse som särskilt föreskrivs i lag. Vanligtvis beviljas understödet av en statsbidragsmyndighet, vilka är över 90 i Finland (se förteckningen över statsbidragsmyndigheter [.fi]›).
Det finns olika typer av understöd, till exempel projektunderstöd, allmänna understöd, investeringsunderstöd, specialunderstöd och stipendier. Understöd kan beviljas till många aktörer, men oftast till företag och föreningar. På webbplatsen Valtionavustukset - Tutkihallintoa.fi (på finska) [.fi]› kan man mer ingående granska ansökta och beviljade statsunderstöd till den del statsbidragsmyndigheten har varit skyldig att lämna uppgifter från och med den 1 oktober 2023.
Läs även: