Virtuella valutor har etablerat sig som bytesmedel
Antalet virtuella valutor växer snabbt och det går inte att räkna fram ett direkt ekonomiskt värde för alla virtuella valutor. Virtuella valutor omtalas ofta även som kryptovalutor, eftersom en del av dem är digitala valutor som baserar sig på kryptografi. Bland de virtuella valutor som det går att beräkna ett penningmässigt värde för är Bitcoin den som har det högsta marknadsvärdet.
Virtuell valuta har ingen ställning som lagligt betalningsmedel, men kan användas som bytesmedel. En del virtuella valutor godkänns som betalningsmedel i till exempel webbtjänster eller fysiska butiker. Ett exempel är Bitcoin, som är allmänt accepterat som betalningsmedel.
När de virtuella valutorna har blivit vanligare på marknaden har det även dykt upp många instrument som i verkligheten inte är virtuella valutor, även om de marknadsförs som sådana. För en konsument kan det vara svårt att skilja mellan bedrägeriförsök av det här slaget och verkliga virtuella valutor, och man ska vara mycket försiktig när man investerar i dem. Virtuella valutor är inte bara förknippade med betydande risker på grund av potentiella bedrägerier, utan även till följd av de stora växlingarna i deras värde, vilket kan leda till stora ekonomiska skador eller förluster för dem som har investerat i dessa valutor.
Eftersom virtuella valutor ofta kan användas nästan helt anonymt utnyttjas de även som kriminella bytesmedel eller instrument för till exempel penningtvätt. Det kan vara svårt att fastställa virtuella valutors ursprung, och de kan härröra direkt från brottslig verksamhet. När tillgångar som härrör från brott växlas till virtuell valuta är det arbetsdrygt att spåra dem, men inte omöjligt. Till exempel är Bitcoin ett offentligt system, vilket innebär att andra kan se valutaöverföringarna och kontrollera dem.
Lagen om tillhandahållare av virtuella valutor
Med virtuell valuta avses enligt lagen ett värde i digital form:
a) som inte getts ut av en centralbank eller någon annan myndighet och som inte utgör ett lagligt betalningsmedel,
b) som en person kan använda som betalningsinstrument, och
c) som kan överföras, lagras och växlas elektroniskt;
Brott relaterade till virtuella valutor ökar
Värdet på den brottsliga verksamheten i anknytning till virtuella valutor är flera miljarder euro. Enligt vissa internationella bedömningar är cirka 1,1 procent av alla transaktioner med virtuella valutor brottsrelaterade. Enligt andra bedömningar är mängden brottsrelaterade transaktioner med virtuella valutor avsevärt större. Det är svårt att göra exakta bedömningar på grund av bl.a. fenomenets internationella karaktär, det stora antalet tjänsteleverantörer och den anonymitet som hänför sig till de virtuella valutorna. Enligt Europeiska kommissionens rapport om finansiering av terrorism har Bitcoin liten betydelse för finansieringen av terrorism och penningtvätt och det finns knappt några tecken på att Bitcoin används för detta.
I Finland har antalet misstankar om brott med koppling till virtuella valutor som har kommit till polisens kännedom fortsatt att öka. Antalet bedrägeribrott med koppling till virtuella valutor är ännu litet, men har även det ökat tydligt. Den ökade användningen av prepaid-kort i olika virtuella valutor i Finland kan delvis kopplas till kriminell penningtvätt och användning av medel från illegala källor.
Misstankar om brott med koppling till virtuella valutor som har kommit till myndigheternas kännedom i Finland är vanligtvis relaterade till narkotikabrott och bedrägerier. Användning av virtuella valutor möjliggör även många ekonomiska brott, till exempel skatte-, bokförings- och gäldenärsbrott. En del av den narkotika- och bedrägeribrottslighet som är kopplad till virtuella valutor är internationell och mycket organiserad. Pengar som erhållits genom bedrägerier växlas snabbt till en virtuell valuta, något som gör det svårare att spåra tillgångarna och få dem tillbaka. Virtuella valutor kan också bindas till olika fenomen inom IT-brottslighet.
Beskattning av virtuella valutor
I Finland är de virtuella valutorna skattepliktiga. Enligt högsta förvaltningsdomstolens årsboksbeslut om beskattningen av virtuella valutor från 29.3.2019 (HFD 2019:42) ses virtuella valutor som egendom enligt 45 § 1 mom. i inkomstskattelagen i tillämpningssituationer enligt inkomstskattelagen, då bestämmelserna om överlåtelsevinst i inkomstskattelagen tillämpas på överlåtelse av sådan valuta. Högsta förvaltningsdomstolens beslut innebär att man vid tillämpningssituationer enligt inkomstskattelagen i olika överlåtelsesituationer som gäller virtuella valutor tillämpar bestämmelserna om överlåtelsevinst i inkomstskattelagen, inklusive avdrag av överlåtelseförluster och skattefrihet för små överlåtelsevinster. Skatteförvaltningen har kännedom om cirka 500 fall där kapitalinkomster har undanhållits 2013–2016. De undanhållna skatteintäkterna har sammanlagt uppgått till cirka 9 miljoner euro.
Närmare anvisningar om beskattningen av virtuella valutor finns på webbplatsen skatt.fi [.fi]› .
Svårt att införa reglering
Myndigheternas kompetens, analysverktyg, resurser och befogenheter måste vara uppdaterade för att användningen av virtuella valutor inom brottslighet ska kunna bekämpas effektivt. Eftersom regleringen av virtuella valutor är ny är införandet och tolkningen av den fortfarande på ett tidigt stadium både globalt och i Finland.
Den internationella, mellanstatliga arbetsgruppen FATF (Financial Action Task Force), som grundades för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, har gett rekommendationer om virtuella valutor som har tagits i bruk globalt. En juridisk referensram runt fenomenet skapas inom EU av det femte penningtvättsdirektivet och de bestämmelser om virtuella valutor som direktivet innehåller och i Finland av lagen om tillhandahållare av virtuella valutor. I praktiken medför efterlevnaden av de olika bestämmelserna i dessa fortfarande utmaningar för både stater och aktörer inom den privata sektorn.
Det har skett en positiv utveckling, och aktörer som tillhandahåller tjänster inom virtuella valutor är numera skyldiga att bl.a. registrera sig hos tillsynsmyndigheterna för finansbranschen, känna sina kunder, utöva kund- och transaktionstillsyn och anmäla misstänkta transaktioner till myndigheterna. Tack vare de lagstadgade skyldigheterna kommer även kvaliteten och detaljrikedomen hos de uppgifter som Skatteförvaltningen samlar in av finländska aktörer som tillhandahåller virtuella valutor att förbättras avsevärt. Å andra sidan kan det antas att en del kunder övergår till att använda utländska tillhandahållare av virtuell valuta i stället för finländska aktörer, vilket innebär att tillgången till information försämras till denna del.
Eftersom regleringen är ny håller bästa praxis och de bästa metoderna fortfarande på att utformas och lagen om virtuella valutor utvecklas ständigt. På grund av de virtuella valutornas gränsöverskridande karaktär spelar internationellt samarbete mellan myndigheterna en viktig roll. Det finns tecken på att det inom den närmaste framtiden kommer att införas global reglering som innebär att staterna automatiskt får information om skattepliktiga som använder utländska tillhandahållare av virtuella valutor. Det skulle innebära en avsevärd effektivisering av informationsutbytet och skattetillsynen gällande virtuella valutor.
I Finland fungerar Finansinspektionen som tillsynsmyndighet för tjänster inom virtuella valutor. Centralen för utredning av penningtvätt vid Centralkriminalpolisen försöker förhindra, utreda och avslöja brottshelheter med koppling till virtuella valutor och låta dem bli föremål för förundersökning.