Missbruk av utländsk arbetskraft

Finland konkurrerar globalt om utländsk arbetskraft och internationella kompetenta arbetstagare. En stor del av den utländska arbetskraften sysselsätts inom arbetskraftsintensiva branscher eller säsongsarbete, såsom servicesektorn eller byggbranschen. Dessa arbetstagare är vanligtvis inte högutbildade och nivån på deras yrkeskunskap kan variera mycket.

Inom EU råder fri rörlighet för arbetskraften, och allt fler arbetstagare kommer till Finland från närliggande länder, såsom Estland. Utöver egna anställda anlitar företag hyrd arbetskraft och underleverantörer. Dessutom kommer utländsk arbetskraft från länder utanför EU, så kallade tredjeländer, till Finland för att användas av utländska och finländska företag. Yrkesutövare och arbetstagare som kommer från tredjeländer ska ha uppehållstillstånd för företagare eller arbetstagare för att arbeta i Finland.

Bruket av utländsk arbetskraft är förknippad med en förhöjd risk för missbruk. Det kan omfatta olovligt arbete, till exempel arbete utan rätt att arbeta. Arbetsgivaren kan bryta mot anställningsförhållandets minimivillkor genom att betala en lön som underskrider nivån i kollektivavtalet. Motivet för att anlita utländsk arbetskraft kan vara att kringgå skatt och andra lagstadgade avgifter samt bindande arbetsvillkor med syfte att uppnå ekonomisk vinning. Undvikande av arbetsgivarprestationer kan också ta sig uttryck i betalning av ogrundade skattefria kostnadsersättningar.

Missbruk relaterad till utländsk arbetskraft förekommer ofta på byggarbetsplatser där utländska bolag arbetar genom underleverantörskedjor. Anlitande av illegal utländsk arbetskraft förekommer också i andra branscher som är exponerade för grå ekonomi, såsom restaurang-, städ- och transportbranschen. Missbruk har också uppdagats bland annat i trädgårdsbranschen samt inom bärodling och varvsindustrin. Både inhemska och utländska företag gör sig skyldiga till missbruk och de ansvariga personerna inom företagen kan vara finländska eller utländska.

Missbruk av utländsk arbetskraft är kopplat till ekonomisk brottslighet

I anslutning till missbruk av utländsk arbetskraft förekommer ofta bland annat att betala löner svart, arbete utan rätten att arbeta, underlåtenhet att betala pensionsförsäkringspremier, missbruk av identiteter och utnyttjande av sociala förmåner och olika slags stödformer. Man kan ha kommit överens om att en del av lönen betalas som finska sociala förmåner. En arbetsgivare som anlitar utländsk arbetskraft i strid med reglerna kan samtidigt göra sig skyldig till flera brott. En gärning kan till exempel uppfylla rekvisitet för skattebedrägeri, bedrägeri som gäller socialförsäkring samt ett eller flera fall av arbetsbrott.

Arbetskraftens rörlighet tillför fenomenet en internationell dimension

Antalet utländska företag och arbetstagare har ökat  i Finland under de senaste åren. Andelen arbetstagare från tredjeländer har ökat avsevärt. I synnerhet stora byggprojekt, såsom varvet i Åbo, har ökat efterfrågan på utländsk arbetskraft avsevärt.

Myndigheterna har observerat en allt vanligare trend där en utlänning som kommer till Finland för att arbeta samtidigt arbetar i flera länder. Detta fenomen har observerats i hela EU. Allt fler intyg (A1-intyg), som anger vilket lands socialskyddslagstiftning som tillämpas på personen, beviljas på basis av arbete i två eller flera länder. I övervakningen av utlänningar har man observerat situationer där en tredjelandsmedborgare skickas som utstationerad arbetstagare till Finland av ett företag som är registrerat i ett annat EU-land. Arbetstagarens rätt att arbeta har beviljats på felaktiga grunder i det utstationerande landet, om arbetstagaren inte någonsin har arbetat där som arbetstagare hos den utstationerande arbetsgivaren.

Misstänkta fall av missbruk när det gäller ansökningar till NTM-centralen om uppehållstillstånd för företagare har drag av professionell verksamhet i synnerhet i ansökningar av personer från Ryssland, Baltikum, Mellanöstern och Kina. Inom ramen för myndighetssamarbetet har Arbetarskyddsmyndigheten dessutom observerat fall där ansökan om arbetstillstånd har gjorts på basis av falska arbetsavtal eller uppgifter från fel arbetsgivarföretag. I vissa fall har det inte funnits något arbete alls eller så har det inte funnits arbete för alla de arbetstagare man ansökt om arbetstillstånd för. I fallen har det förutom bedrägeribrottslighet förekommit tecken på arbetsrelaterat utnyttjande. I fallen inom byggbranschen har betoningen varit på medborgare från Uzbekistan och Kirgizistan. Inom städbranschen och på varvet har det funnits personer från Tunisien och Marocko.

Billig arbetskraft förvränger konkurrensen och undergräver moralen till skattebetalning

Missbruk av utländsk arbetskraft orsakar störningar på marknaden och skadar en jämlik konkurrens när en del aktörer på ett lagstridigt sätt utnyttjar billigare arbetskraft. Användningen av svart arbetskraft orsakar förlust av skatter och socialförsäkringsavgifter. Indirekt skada uppstår också när det för arbetet inte betalas en korrekt lön i enlighet med Finlands lagstiftning och kollektivavtal. Dessutom orsakar utbetalning av olika sociala förmåner, såsom arbetslöshetsförmåner, extra utgifter för samhället. Inkompetent arbetskraft kan utgöra en arbetarskyddsrisk på en byggarbetsplats, och beställaren kan orsakas skada till följd av bristfälliga arbetsprestationer.

Även arbetstagare missgynnas ofta av missbruk, till exempel svarta löner intjänar ingen arbetspension. Särskilt medborgare i tredjeländer befinner sig i en utsatt position, eftersom de löper större risk för att bli utnyttjade på arbetsmarknaden. Bristfälliga språkkunskaper, en främmande kultur och att arbetstagaren står i ett beroende förhållande till arbetsgivaren ökar risken för utnyttjande. De personer vars asylansökan avslagits och som arbetar utan uppehållstillstånd löper enligt myndigheternas observationer en särskild risk för att bli offer för människohandel.

Missbruk av utländsk arbetskraft bekämpas genom samarbete

Åtgärdsprogrammet mot arbetsrelaterat utnyttjande [.fi]› bereddes i samarbete mellan ministerierna och verkställdes tillsammans med myndigheterna. Målet med programmet är att aktivt och genom förutseende verksamhet förhindra missbruk på arbetsmarknaden och sörja för en trygg arbetsmiljö för alla arbetstagare.

Samarbete mellan myndigheterna innehar en nyckelposition i bekämpningen av illegal utländsk arbetskraft. Samarbete bedrivs på både nationell och internationell nivå, i synnerhet med övriga Norden och Baltikum. Handledning, rådgivning och utveckling av elektroniska tjänster är viktiga för att förebygga missbruk. Myndigheterna utför också gemensamma inspektioner på byggarbetsplatser och andra tillsynsobjekt.

Skatteförvaltningen använder riskanalys i sin verksamhet och utnyttjar i stor utsträckning uppgifter av vilka en del rapporteras till Skatteförvaltningen på lagstadgad väg och en del skaffas med tillsynsmetoder. Skatteförvaltningen utövar tillsyn över riskkunderna med ändamålsenliga medel från fall till fall.

Arbetarskyddsförvaltningen övervakar till exempel utlänningars rätt att arbeta och iakttagandet av minimianställningsvillkoren. Arbetarskyddsmyndighetens utvidgade rätt till information har under de senaste åren möjliggjort en allt mer riskbaserad tillsyn.

Migrationsverket bekämpar missbruk av uppehållstillstånd på grund av arbete genom aktiv förhands- och efterhandstillsyn. Migrationsverket samarbetar också intensivt med andra tillsynsmyndigheter.

Myndigheterna samarbetar också med arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer för att bekämpa missbruk av utländsk arbetskraft. Inom byggbranschen finns en tradition av lyckat samarbetet.

Inom EU verkar Europeiska arbetsmyndigheten (ELA), vars mål är att främja arbetskraftens legala rörlighet på den inre marknaden.