Bekämpning i arbetsmarknadsorganisationer
Blogg: Byggnadsförbundet eftersträvar en rättvis arbetsmarknad
16.10.2023 Byggnadsförbundet | Nina Kreutzman
Sett ur byggarbetsplatsernas perspektiv är konsekvenserna av grå ekonomi allvarliga inte enbart för arbetstagarna, utan för hela branschens utveckling. När man eftersträvar kortsiktiga ekonomiska fördelar genom att försumma lagstadgade avgifter och skyldigheter kumuleras problemen på lång sikt. Inom byggbranschen förekommer grå ekonomi i form av svartarbete och exploatering av arbetskraft, särskilt utländska byggarbetare. Utlänningar som ofta är i en utsatt ställning gör alltför långa arbetsdagar utan att få rättmätig ersättning. Exploateringen är grövre ju större beroendet är till den person som har arrangerat anställningen, eftersom uppsägningsskyddet är så gott som obefintligt. Det är svårt att ingripa i svartarbete, och i vissa fall även farligt på grund av hot om brott.
För allas skull är det dock viktigt att främja en rättvis, jämlik arbetsmarknad. Missbruk och exploatering av människor hör inte hemma på framtidens arbetsplatser, där vi kommer att behöva fler kompetenta arbetstagare, unga och kvinnor för direkta anställningar.
Förebyggande är nyckeln
Inom Byggnadsförbundet görs mycket arbete för att förebygga och bekämpa grå ekonomi. Under åren har idéer tagits fram i god samarbetsanda tillsammans med arbetsgivare och myndigheter. Ett exempel på detta är vår lagstiftning om skattenummer. Skattenumret som är kopplat till ID-kortet har fått uppmärksamhet på EU-nivå uttryckligen för dess förebyggande natur. Vi måste se helheten, det räcker inte med att vi korrigerar oönskade situationer i efterskott. Det finns endast begränsade resurser för tillsynen, och det gäller såväl arbetsmarknadsparterna som myndigheterna.
Byggnadsförbundets funktionärer gör regelbundet besök på byggarbetsplatser, och vi får med andra ord se i praktiken vad som händer när nya verktyg införs. Vi får också ganska snabbt information om vilken typ av metoder som har uppfunnits för att kringgå reglerna. Det senaste fenomenet verkar vara att vanliga anställningar förkläs till företagande, dvs. falskt egenföretagande. Detta har lett till egendomliga och oklara situationer, då det på samma byggarbetsplats finns olika uppfattningar om vem som i själva verket betalar lönerna.
Samarbete på EU-nivå
Arbetskraftens rörlighet inom EU-området ger en större dimension i arbetet med att bekämpa grå ekonomi. De officiella europeiska arbetsmarknadsparterna inom byggbranschen håller lyckligtvis samma linje. För närvarande kartläggs och jämförs medlemsländernas system för personbeteckningskort. Av dessa är det fotoförsedda personkortet som tillämpas på byggarbetsplatserna i Finland ett system som på EU-nivå är mycket avancerat. Det gemensamma nya EU-projektet SIDE-CIC, Social Identity Cards in Construction, kommer att bli särskilt intressant. Målet är att främja överföringen av data gällande arbetstagare och företag på den inre marknaden. Siktet är inställt på en rättvis arbetsmarknad inom byggbranschen.
Blogg: Nattfågelskådning – bekämpning av svarta jobb
17.10.2023 Byggnadsindustrin RT | Ville Wartiovaara
Grå ekonomi är inte enbart uteblivna inkomster för samhället. Grå ekonomi snedvrider konkurrensen och orsakar förluster för företag som förfar korrekt, till exempel i form av uteblivna entreprenader. På individnivå syns detta bland annat som icke-influtna pensioner, osäker sysselsättning och beroende av en ohederlig arbetsgivare.
Ett billigt pris kan locka en professionell beställare och en enskild konsument att blunda för fakta, som enkelt kan utredas i förväg. Säkerhet, kvalitet och grå ekonomi förekommer sällan på samma byggplats. I sångtexten i den gamla schlagerhitten sjunger Yölintu på finska att man får vad man beställer, inte vad man önskar att man beställer och får till ett misstänkt billigt pris.
Byggnadsindustrin RT har länge deltagit aktivt i bekämpningen av grå ekonomi genom att på frivillig basis utveckla nya verktyg för att hindra ekonomisk brottslighet och lägga fram förslag till nya författningar för lagstiftarna. Ett bra exempel på detta är bland annat skattenumret inom byggbranschen och den månatliga rapporteringsskyldigheten om de personer som jobbar på en byggplats och de betalda entreprenadbeloppen. Dessa lagar är ett resultat av Byggnadsindustrins och Rakennusliittos gemensamma förslag och önskemål.
Det färskaste exemplet på viljan i branschen att slå tillbaka grå ekonomi är den reviderade utlänningslagen, där det för byggbranschen, vid sidan om varvsindustrin, föreskrevs en mer omfattande tillsynsskyldighet än för övriga branscher att granska arbetsrätten för utlänningar som jobbar på en byggplats. Detta var ett förslag som vi gav till lagstiftarna.
Gränsöverskridande samarbete
Vi finner det synnerligen viktigt att vi på kontinuerlig basis för ett samarbete med såväl arbetsmarknadsorganisationerna inom byggbranschen som myndigheterna, inte enbart mellan finländare. Grå ekonomi följer inte ländernas gränser, utan ofta överflyttas samma förfaringssätt och negativa fenomen förr eller senare från ett land till ett annat.
Rörlig arbetskraft och långa entreprenadkedjor ökar också riskerna för negativa följder av fenomen inom grå ekonomi. Därför är det viktigt att öppet dela information och samtidigt ta lärdom av andras erfarenheter. Genom att dela information om fenomen och egna erfarenheter kan vi bättre identifiera vad branschens aktörer och myndigheter ska bereda sig på i framtiden och hur de kan göra detta bättre. Därför är det rent ut sagt nödvändigt att detta värdefulla informationsutbyte utförs regelbundet.
Byggnadsindustrin har varit aktiv såväl i samarbetet mellan Östersjöländerna som i olika projekt på EU-nivå, vilka har kontaktytor med grå ekonomi och bekämpningen av den. Utöver de regelbundna mötena med intresseorganisationen FIEC på EU-nivå är den sociala dialogen på EU-nivå mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna i ärendet ett effektivt sätt att dela information och bästa praxis i fråga om ovan nämnda ärenden. Nationell praxis för att bekämpa grå ekonomi varierar och det är möjligt att ta modell av bra praxis för att utveckla det egna landets åtgärder.
Eurodetachement-projekten, som gäller utsända arbetstagare och som finansierats av kommissionen, har varit värdefulla projekt för att få en djupare insikt. Likaså har det Undeclared work-forum som Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) administrerar möjliggjort regelbundna möten mellan företrädare för olika länder efter coronakrisen. Valtti-kortet med en personidentifierare med bild, vilken är i allmän användning inom byggbranschen, och lagstiftningen om bekämpning av grå ekonomi intresserar våra kolleger och andra länders myndigheter på EU-nivå. Vi har haft möjlighet att tillsammans med Rakennusliitto presentera de lösningar som är i användning i Finland i samband med Europeiska arbetsmyndigheten ELA:s undeclared work-forum och olika projekt i anknytning till programmet.
Arbetet tar aldrig slut
Myndigheternas system borde i en digitaliserad verksamhetsmiljö bättre än för närvarande möjliggöra delning av information i elektroniskt format, inte enbart mellan myndigheterna. Fri rörlighet för information borde genomföras också på praktisk nivå, eftersom den möjliggör utveckling och användning av ännu mer effektiva verktyg för att bekämpa grå ekonomi.
Tyvärr är det de gamla nationella informationssystemen, inte dataskyddslagstiftningen, som för tillfället är ett hinder för informationsöverföringen. Därför hoppas vi att rivning av hindren för informationsutbyte tas på allvar, så att planen för aktörerna inom grå ekonomi blir maximalt svårspelad. Myndigheterna ska ha moderna befogenheter och verktyg för informationsutbyte som stödjer detta arbete.