Förmåner: anmälan av information till inkomstregistret

Anvisningen har uppdaterats 4.6.2020:

• I avsnitt 4.3 har anvisningen om anmälan av avdrag i enlighet med 23 § i lagen om utkomststöd slopats.
• I exempel 10 har avdragstypen ”Betalningskrav (inte regressituation)” ändrats till ”Regress på skattefri inkomst”.
• I exempel 11 har koden för inkomstslaget för avdraget "Annan avdrag" ändrats till "Dagpenning (arbetsolycksfallsförsäkring)".
• Exempel 12 har slopats som felaktigt.
• I exempel 45 har typen för avdraget "Betalningskrav (inte regressituation)” ändrats till ”Regress på skattefri inkomst" och uppgiften "Engångsersättning – Ja" har lagts till.

Anvisningen har uppdaterats 6.4.2020:

• I exempel 41 har betalningsdag eller annan anmälningsdag för den ersättande anmälan korrigerats.
• I exempel 41 har anvisningen för den ersättande anmälan preciserats.

Anvisningen har uppdaterats 20.2.2020:

• I anvisningen har årtalen ändrats så att de svarar mot den ändrade tidsplanen för ibruktagandet av förmånerna.
• En anvisning om korrigering av uppgifterna om förmånerna som hänför sig till tiden före 2021 har inkluderats i avsnitt 1.1. I detta avsnitt har också anmälan om intjäningsperioden preciserats för anmälan av inkomst som återkrävts eller som återbetalats på eget initiativ.
• Avsnitt 1.2 gällande övergångstider har raderats, eftersom övergångstid inte tillämpas till följd av att tidsplanen har ändrats.
• I avsnitt 3.4 har anmälan om intjäningsperioden preciserats.
• I avsnitt 3.5 har anmälan om uppgiften Engångsersättning preciserats.
• I avsnitt 3.6 Avdrag av löntagaravgifter har exempel 4 korrigerats så, att det svarar mot den ändrade avdragsordningen.
• Avsnitt 4.1 innehåller en precisering av anvisningen om den prestation som enligt 28 a § i lagen om skatt på arv och gåva ska anmälas, och i detta har exemplen 7 och 8 på andelarna som ska betalas till panträttshavare inkluderats.
• I avsnitt 4.3 har anvisningen om anmälan av avdragstyp preciserats. Dessutom har exempel 12 inkluderats för att illustrera redovisningsperioden.
• I avsnitt 5.2 har grunden för en pension som betalats till en begränsat skattskyldig inkluderats i exempel 17.
• I avsnitt 5.7 Pensionsinkomst för begränsat skattskyldig har anvisningen om anmälan av grunden för pension som betalats till en begränsat skattskyldig preciserats.
• I avsnitt 6 har anvisningen om korrigering när inkomsttagarens identifieringsuppgifter ändras preciserats.
• I avsnitt 6.5 har födelsedatum inkluderats i uppgifterna som ska korrigeras genom makulering.
• I avsnitt 7.5 har benämningen på avdragstypen ”Indrivning av borgensfordran” ändrats till ”Indrivning av borgensfordran på studielån”.
• I exempel 10 har avdragstypen ”Annat avdrag från nettoinkomsten” ändrats till ”Betalningskrav (inte regressituation)”.
• I exempel 24 har uppgifterna om antalet enheter för rehabiliteringspenningen korrigerats.
• I exempel 45 har avdragstypen ”Regress på skattefri inkomst” ändrats till ”Betalningskrav (inte regressituation)”.
• I den nya anvisningen har numreringen av exemplen ändrats.

Följande avsnitt har lagts till:

• 4.5 I beskattningen ändras en förmån till pension när den har utbetalats ett år
• 4.6 Inkomsten ändras retroaktivt, och en tidigare utbetald förmån beaktas som en delprestation.
• 6.7 Återbäring av förskottsinnehållning till inkomsttagare.

1 Allmänt om anmälning 

1.1 Skyldigheten att anmäla förmånsuppgifter

I detta dokument beskrivs på allmän nivå anmälningen av de uppgifter som ska anges i de anmälningar om förmånsuppgifter som ska lämnas in till inkomstregistret vad gäller förmåns- och pensionsinkomster. I dokumentet beskrivs med hjälp av exempel de vanligaste anmälningssituationerna till inkomstregistret. I exemplen har inte alla uppgifter som ska anges beaktats, utan enbart uppgifter som är relevanta i avgörandet av det ärende som behandlas. Värdena för de olika uppgifterna motsvarar inte i exemplet de tekniska format som är tillåtna i anmälningarna om förmånsuppgifter – till exempel inkomstslagen uttrycks med ord i stället för med koder. Kontroller relaterade till uppgifterna beskrivs mer detaljerat i dokumentet Tekniskt gränssnitt – Sändning av uppgifter till inkomstregistret och i schemat för anmälan om förmånsuppgifter.

Till inkomstregistret anmäls enbart förmåns- och pensionsinkomster som betalats ut 1.1.2021 eller därefter samt korrigeringar av dessa. Varje informationsanvändare informeras direkt om korrigeringar, till exempel med en ersättande årsanmälan till Skatteförvaltningen, om en korrigering görs av förmåner som utbetalats före 2021. Undantagen utgörs av återkrav eller regressavdrag som görs 1.1.2021 och därefter. Det anmäls till inkomstregistret, även om den ursprungliga inkomsten utbetalats före 2021. Anvisningen Förmåner: återkrav och regress innehåller en närmare beskrivning av anmälan om återkrav och regressavdrag till inkomstregistret.

Anmälan om förmånsuppgifter som ska lämnas in till inkomstregistret innehåller sådana pensions- och förmånsuppgifter som ska ges till aktörer som fastställts som informationsanvändare i 13 § i lagen om inkomstdatasystemet i syfte att fullgöra de uppgifter som föreskrivits i paragrafen. Uppgifter kan endast utlämnas till de informationsanvändare som föreskrivit i lagen. Inkomstregistret förmedlar uppgifterna till de informationsanvändare som har rätt att ta del av dem i enlighet med respektive användares lagstadgade åtkomsträttigheter. Inkomstregistret ger inte upphov till nya åtkomsträttigheter till för informationsanvändarna.

Införandet av inkomstdatasystemet förnyar anmälnings- och uppgiftsskyldigheterna för betalarna av förmåner och pensioner. Flera dataflöden som ska anges under olika tider och i olika format till Skatteförvaltningen ersätts med en anmälan som anges på en gång och i enhetligt format. De dataflöden som anmälan om förmånsuppgifter i sin helhet ersatt från och med år 2021 omfattar specifikationen av retroaktiva pensioner (VSTAKELE), ersättningsdagarna för arbetslösa (VSKORVPV) och årsanmälan om kontaktpersonen för en pensions- och förmånsbetalare (VSELVYHT). Anmälan om förmånsuppgifter ersätter partiellt dataflödena årsanmälan om begränsat skattskyldig (VSRAERIE), årsanmälan om skatter på eget initiativ och specifikationen över pensioner och förmåner (VSELERIE).

Utöver dessa uppgifter omfattar datainnehållet i anmälan om förmånsuppgifter de uppgifter som ett försäkringsbolag eller en annan förmånsbetalare ska anmäla till Skatteförvaltningen för verkställande av beskattning utifrån 28 a § i lagen om skatt på arv och gåva. När uppgifterna anmäls till inkomstregistret behöver de inte anmälas separat till Skatteförvaltningen.

Användningsändamålen med förmånsuppgifterna är bland annat:

• verkställande av beskattning
• beviljande av grundutkomststöd
• avgörande av ersättningsärende
• utredning av regressindrivning
• vid fastställande av förmånsrätten och främjande vid sammanjämkning
• upptäckt av förhindrande förmåner
• identifiering av förmånstider
• statistik
• fastställande av och beslut om klientavgifter
• forskning.

Förmånsbetalaren anmäler uppgifterna till inkomstregistret en gång. Totalbeloppet på de förmåner och pensioner som betalats för skatteåret anmäls inte längre separat med årsanmälningar. Informationsanvändarna förutsätter att förmånsuppgifter anmäls med en dags noggrannhet till inkomstregistret. I anmälningarna om förmånsuppgifter har precisionskravet genomförts på så sätt att intjäningsperioden för inkomsten är en obligatorisk uppgift. Vid anmälan om inkomst som återkrävts eller inkomst som återbetalats på eget initiativ ska intjäningsperioden anmälas i datagruppen "Tilläggsuppgifter om återbetalning". Intjäningsperioden anges med en dags noggrannhet. En slutsats om det ersättningsbelopp som beviljats med förmånsbeslutet för varje timme, dag eller exempelvis månad kan dras indirekt utifrån uppgifterna i inkomstregistret genom att jämföra de uppgifter som angetts i datagruppen Förmånsenhet med eurobeloppet på den anmälda prestationen.

De utbetalda förmånerna och pensionerna anmäls till inkomstregistret separat för varje inkomsttagare. Med anmälan avses information om en inkomsttagare för en betalningsgång. Det är möjligt att anmäla flera olika inkomstslag för samma inkomsttagare för samma betalningsdag på en anmälan. Även om det är möjligt att anmäla flera inkomstslag, kan inkomstslag av avdragstyp anmälas som ett totalbelopp. Till exempel förskottsinnehållning eller källskatt är sådana. De avdrag som ska kopplas till en enskild inkomst som ska anmälas specificeras närmare i datagruppen Avdrag. Till exempel punkten Betalning av en förmån till en ställföreträdande mottagare i denna anvisning redogör närmare för de avdrag som ska specificeras.

1.2 Tidpunkt för anmälan av uppgifter

1.2.1 Prestationens betalningsdag och anmälningstidpunkt

Uppgifterna anmäls till inkomstregistret i realtid, dvs. enligt huvudregeln senast på den femte dagen efter betalningsdagen. Med prestationens betalningsdag avses den dag då prestationen är tillgänglig för inkomsttagaren, t.ex. på inkomsttagarens konto. Tidsfristen på fem dagar enligt lagen om inkomstdatasystemet gäller obligatoriska uppgifter som ska anmälas regelbundet och som nämns i 6 och 8 § i lagen.

Till inkomstregistret anmäls förmåns- och pensionsprestationer som betalats 1.1.2021 och därefter samt korrigeringar av dessa inkomster. Lagringstiden för de förmånsuppgifter som anmälts i inkomstregistret grundar sig på de lagstadgade åtkomsträttigheterna för informationsanvändarna i inkomstregistret. Uppgifterna i inkomstregistret sparas i tio år från och med början av det år som följer på det år då de registrerats. Efter tio år raderas de uppgifter som lagrats i inkomstdatasystemet.

Om en förmån har betalats ut på förhand, ska varje prestation anmälas enligt den betalningsdag då den har varit tillgänglig för inkomsttagaren (se exempel 3).

1.2.2 Tidpunkten för anmälning av en ogrundad förmån och återkrav

Anmälningsskyldigheten för en ogrundad förmån är kopplad till det förfarande som ska iakttas vid rättelse av ett felaktigt förmånsbeslut. Om ett sakfel ägt rum då ett förmånsbeslut fattats, är det möjligt att ett samtycke förutsätts för att korrigera det. Det är också möjligt att upphävande eller undanröjande av ett beslut, till exempel med ett avgörande av försäkringsdomstolen, föregår konstaterandet av att en förmån är ogrundad. Information om en ogrundad förmån ska ges senast inom en månad efter att ett samtycke av parten till återkrav av förmånen fåtts eller då ett beslut om undanröjande av ett felaktigt förmåns- eller ersättningsbeslut getts. För sådana beslut används till exempel namnen omprövningsbeslut, rättelsebeslut eller nedläggningsbeslut.

I vissa situationer ges inget beslut om att en pension eller förmån avslutats, trots att en betalning till för högt belopp uppkommit, till exempel efter att förmånstagaren avlidit. Om ett återkravsbeslut är det enda beslutet som ska fattas i ärendet, inleds beräkningen av tidsfristen för anmälan om ogrundad förmån från och med den dag då beslutet har getts.

Om inkomsttagaren returnerar en prestation som hen har haft rätt till och den återbetalda prestationen inte vid något skede blir en ogrundad förmån, anmäls återbetalningen med uppgiften "Återbetalning på eget initiativ – Ja". Om man anmäler en ogrundad förmån, ska uppgiften "Återbetalning på eget initiativ – Ja” inte användas.

Konstaterande av en ogrundad förmån är en självständig händelse. Anmälningen av en ogrundad förmån påverkas inte av om en del av förmånen förlåts eller om den någonsin kan drivas in. Förlåtelse eller jämkning av en ogrundad förmån anmäls inte till inkomstregistret. Ärendet framgår enbart indirekt i inkomstregistret på så sätt att en anmälan om återkrav aldrig eller att de återkrävda beloppen täcker enbart en del av den ogrundade förmånen.

Vid återkrav ska uppgifter om de återbetalda beloppen lämnas in senast på den femte dagen efter den dag då man tagit del av information om utbetalningen av det återkrävda beloppet, dess utbetalare och den förmån till vilken utbetalningen anknyter samt återbetalningen har kunnat hänföras i förmånsbetalarens eget system.

1.2.3 Anmälan av uppgifter på förhand

Uppgifterna kan också lämnas in till inkomstregistret före prestationens betalningsdag. Anmälan av uppgifter på förhand har dock begränsats så att betalningar kan anmälas till inkomstregistret högst 45 dagar före betalningsdagen. Värdena för start- och slutdatumen för intjäningsperioden för prestationer som ska anmälas till inkomstregistret har inte avgränsats på samma sätt. Följaktligen kan en prestation som hänför sig till ett datum långt in i framtiden anmälas om den betalas inom 45 dagar.

1.2.4 Anmälning enbart elektroniskt

Det är inte möjligt att anmäla förmåner och pensioner på papper till inkomstregistret. Om en skattepliktig pension eller förmån undantagsvis betalas av en privat person eller en annan betalare, som i lagen om inkomstdatasystemet inte betraktas som en prestationsbetalare, ska betalaren i princip fullgöra sin anmälningsskyldighet genom att anmäla sina prestationer direkt till den behöriga myndigheten.

I inkomstregistret kan anmälningar lämnas in via gränssnitten SFTP och Web Service samt e-tjänsten, där uppgifter kan lämnas in på en webblankett eller via laddningstjänsten som material. En förutsättning för att lämna in en anmälan om förmånsuppgifter i e-tjänsten är att betalaren antecknat sig själv som förmånsbetalare i inställningarna för tjänsten. En privatperson har inte denna möjlighet. Punkten Begrepp i denna anvisning innehåller en närmare beskrivning av begreppet förmånsbetalare.

1.3 Obligatoriska uppgifter som ska lämnas in regelbundet

Största delen av de förmånsuppgifter som anmäls till inkomstregistret är obligatoriska och ska alltid ingå i varje material. De obligatoriska uppgifterna utgörs t.ex. av specifikationsuppgifterna om förmånsbetalaren, betalningsdagen för prestationen och materialets tekniska uppgifter. De sist nämnda uppgifterna är obligatoriska, då uppgifterna anmäls via det tekniska gränssnittet eller genom att ladda upp dem som filer. I de anmälningar som ingår i materialet ska man därtill specificera inkomsttagarna antingen med finska identifierare eller om sådana inte finns, med andra specifikationsuppgifter.

Uppgifternas obligatoriska karaktär beskrivs närmare i schemat för anmälan om förmånsuppgifter. De obligatoriska uppgifterna motsvarar i huvudsak de uppgifter som Skatteförvaltningen för närvarande samlar in, men uppgifter samlas in från en bredare grupp av inkomsttyper på grund av informationsanvändarnas användningsändamål.

1.4 Administrativa påföljder för försummelse att lämna in uppgifter

Påföljdsavgiftssystemet enligt lagen om inkomstdatasystemet gäller för de uppgifter som nämns i 6 § och 8 § i lagen, dvs. obligatoriska uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret. Skatteförvaltningen ansvarar för påförandet av påföljdsavgifter.

Förseningsavgiften ersätter förmånsbetalarens förseningsavgift som föreskrivits i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016) och den försummelseavgift som föreskrivits i lagen om beskattningsförfarande(1558/1995) i den utsträckning som en förseningsavgift påförs på grund av uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret anmälts för sent.

Enligt lagen påförs förseningsavgift endast för de uppgifter som är obligatoriska att anmäla och som den anmälningsskyldiga anmäler för sent till inkomstregistret. När förmånsbetalaren inte alls anmäler uppgifter om skattepliktiga prestationer som den gjort till inkomstregistret eller när uppgifterna är bristfälliga och betalaren inte på eget initiativ rättar till försummelsen innan skatter och avgifter fastställs, påförs ingen förseningsavgift. I en sådan situation tillämpas bestämmelserna i lagen om beskattningsförfarande och lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ på påföljder på grund av försummelse av anmälningsskyldigheten, såsom skatteförhöjning.

Bestämmelserna om påföljderna av försummelse i skattelagarna gäller inte skattefria förmåner. Om en uppgift som anmälts till inkomstregistret är bristfällig eller felaktig, och detta inte är av betydelse för beskattningen av inkomsttagaren, påförs inte någon försummelseavgift med anledning av bristfälligheten.

1.4.1 Försenad första anmälan

Förseningsavgiften för den första anmälan av uppgifter som ska anmälas per kalendermånad fastställs i regel enligt förseningens längd. Trots att uppgifterna i regel ska anmälas inom fem dagar från betalningsdagen, är förseningsavgiften inte kopplad till samma tidsfrist. I enlighet med 22 § 1 mom. i lagen om inkomstdatasystemet påförs en förseningsavgift, om i 6 eller 8 § avsedda uppgifter om prestationer som betalats under en kalendermånad lämnas senare än den åttonde dagen i den kalendermånad som följer på betalningsdagen.

Enligt lagen påförs en förseningsavgift för den första anmälan som lämnats in för sent till ett belopp på 3 euro för varje försenad dag under 45 dagar, dvs. högst 135 euro. Om anmälan ges mer än 45 dagar för sent, är förseningsavgiften 135 euro, med tillägg för en procent av beloppet på den skattepliktiga prestation som anmälts för sent. Ingen förseningsavgift påförs för anmälning av en skattefri förmån för sent.

1.4.2 Rättelse av inlämnade uppgifter

Om uppgifter som anmälts inom tidsfristen rättas inom 45 dagar från tidsfristen, påförs ingen förseningsavgift. Om uppgifter som getts tidigare rättas mer än 45 dagar efter den utsatta tidsfristen, påförs en förseningsavgift på 1 procent på det skattepliktiga beloppet som anmälts för sent. Förseningsavgift påförs dock inte om beloppet till följd av korrigeringen inte blir större än vad som anmälts.

Den procentbaserade förseningsavgift som fastställs utifrån beloppet på prestationen rättas om beloppet på prestationen sjunker i och med att uppgifterna rättas eller till följd av rättelse av beslutet på grund av ändringssökande eller en annan motsvarande orsak.

2 Begrepp

2.1 Förmånsbetalare

Med förmånsbetalare avses i lagen om inkomstdatasystemet en sådan offentlig- eller privaträttslig juridisk person, som har i en finsk lag föreskriven ställning som betalare av förmåner, pensioner eller därmed jämförbara prestationer eller vars verksamhet som betalare av dessa prestationer enligt bestämmelserna ska övervakas av en finsk myndighet såsom Finansinspektionen. Som förmånsbetalare betraktas också en motsvarande aktör, som har ett fast driftställe i inkomstbeskattningen i Finland. En prestationsbetalare har ålagts att använda inkomstdatasystemet i sina anmälningar och den har alltid ett finskt FO-nummer på grund av dess registreringsskyldigheter.

Den anmälan om förmånsuppgifter som ska ges till inkomstregistret ersätter de anmälningar om förmåns- och pensionsbetalningar som betalaren för närvarande ger till Skatteförvaltningen. Vad gäller betalarens övriga uppgiftsskyldigheter är anmälningarna om förmånsuppgifter ett kompletterande, inte ersättande, dataflöde.

2.2 Inkomsttagare

I 3 § i lagen om inkomstdatasystemet avses med inkomsttagare fysiska personer, dödsbon och juridiska personer till vilka en i denna lag avsedd prestation har betalats eller en förmån i annan form än pengar har getts. Inkomsttagaren i anmälningar om förmånsuppgifter, det vill säga förmånsmottagaren, ska alltid vara en fysisk person eller ett dödsbo. En förmånstagare kan också vara ett utländskt dödsbo, som i beskattningen ska betraktas som ett samfund. I rollen som mottagare av en förmån får inte inkomsttagaren andra förmåner än förmåner som betalas i penningform. I denna anvisning används benämningen inkomsttagare i huvudsak för förmånstagare.

2.3 Ställföreträdande mottagare

Med ställföreträdande mottagare avses betalningsmottagaren i en situation där mottagaren är någon annan än förmånstagaren själv. Den ställföreträdande mottagaren anmäls bland annat i regressituationer och i situationer där inkomsten för förmånstagaren i sin helhet eller delvis betalas till en annan mottagare. Den ställföreträdande mottagaren i anmälningar om förmånsuppgifter kan vara FPA, Sysselsättningsfonden, en arbetspensionsanstalt, ett skadeförsäkringsbolag eller en arbetsgivare. Också förmånsbetalaren själv kan vara en ställföreträdande mottagare.

2.4 Pensions- och förmånsbegreppen

Till inkomstregistret anmäls de lagstadgade pensioner som ska betalas utifrån ett anställningsförhållande eller en frivillig pensionsförsäkring eller en annan försäkring eller andra prestationer som i lagstiftningen eller i etablerad beskattnings- och rättspraxis ska betraktas som pensioner och som betalas av en förmånsbetalare enligt lagen om inkomstdatasystemet.

Till inkomstregistret anmäls därtill en ersättning eller ett ekonomiskt stöd (en förmån) som grundar sig på lagen, en försäkring, ett offentligt samfunds beslut eller en annan omständighet och som är skattepliktig som personlig inkomst eller som ska beaktas då grundläggande utkomststöd beviljas och vilken eller vilket en förmånsbetalare enligt lagen om inkomstdatasystemet betalar i penningform till en berättigad aktör eller en ställföreträdande mottagare för denna. Följaktligen anmäls sådan skattefri inkomst som inte påverkar utkomststödet i princip inte till inkomstregistret.

Som förmåner som ska registreras i inkomstregistret betraktas därtill följande inkomster eller prestationer:

• ersättning för personskada enligt 5 kap. 1 § i skadeståndslagen, med undantag för nödvändiga sjukvårdskostnader och andra kostnader enligt 2 § i samma kapitel
• prestationer som enligt 28 a § i arvs- och gåvoskattelagen ska anmälas till Skatteförvaltningen, även om de är skattefria i inkomstbeskattningen och inte påverkar beviljandet av grundläggande utkomststöd
• avkastning av ett kapitaliseringsavtal.

I avvikelse till definitionerna ovan betraktas som förmån inte en prestation som grundar sig på ett avtal om långsiktigt sparande eller ett annat avtal som anknyter till placeringsverksamhet, trots att prestationsbetalaren är en förmånsbetalare enligt lagen. Inte heller prestationer som anses vara av känslig karaktär betraktas som en förmån som ska anmälas till inkomstregistret, såsom strejkunderstöd, handikappstöd för en person som fyllt 16 år och utkomststöd.

Gruppen av pensioner och förmåner som ska anmälas till inkomstregistret avgränsas också av begreppet förmånsbetalare i lagen om inkomstdatasystemet. De aktörer som är uppgiftsskyldiga för de prestationer som de betalat och inte omfattas av definitionen (till exempel privata personer), anmäler inte pensioner och förmåner till inkomstregistret, utan direkt till den behöriga myndigheten. Också en betalare som inte har ett FO-nummer eller en skyldighet att lämna uppgifter har dock tekniskt sett en möjlighet att anmäla inkomstslag som ingår i det datainnehåll som införts i inkomstregistret.

Därtill avgränsas den grupp av pensioner och förmåner vilka ska anmälas till inkomstregistret av att uppgifter som enbart används av informationsproducenten själv inte ska lämnas in till registret. Det skulle i stå i strid med principen om minimering av uppgifter som gäller behandling av personuppgifter att registrera uppgifter för vilka det inte finns något användningsändamål. Detta undantag gäller främst vissa prestationer som betalas av FPA.

3 Grundläggande anmälningssituationer

Nedan finns exempel på grundläggande situationer vad gäller anmälning av uppgifter. I exemplen beskrivs inte alla obligatoriska uppgifter i en anmälan, utan enbart de som behövs för att behandla ärendet.

3.1 Anmälning av pensionsinkomst

Alla pensioner som betalats av finländska betalare anmäls till inkomstregistret. Anmälan om förmånsuppgifter kan endast lämnas in elektroniskt. Anmälan innehåller uppgifter om inkomsttagaren, betalningen och betalningsgrunderna. Ett material kan innehålla anmälningar om pensioner som betalats till flera olika inkomsttagare. Alla anmälningar i ett material ska dock ha samma betalningsdag för prestationen.

3.2 Anmälning av förmånsinkomst

I samband med anmälning av arbetslöshetsförmåner är det obligatoriskt att ange datagruppen Förmånsenhet för att fastställa de s.k. ersättningsdagarna för en arbetslös. Förmånsbetalare ska till Skatteförvaltningen anmäla det antal ersättningsdagar under skatteåret för vilka arbetslöshetsförmåner enligt 93 § 4 mom. i inkomstskattelagen (ISkL) betalats till den skattskyldige (Skatteförvaltningen beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter). Arbetslöshetsförmåner utgörs av till exempel arbetslöshetsdagpenningar och arbetsmarknadsstöd.

De inkomstslag som gäller arbetslöshetsförmåner, för vilka det är obligatoriskt att ange datagruppen Förmånsenhet och utifrån vilka antalet ersättningsdagar fastställs, har uppräknats i dokumentet Förmåner – Inkomstslag – Koduppsättningar. Vad gäller dessa arbetslöshetsförmåner används dag som förmånsenhet. Det antal som hänför sig till intjäningsperioden för inkomstslaget meddelas som enhetsantal.

Vid anmälningar av den ovannämnda arbetslöshetsförmånen till inkomstregistret ska förmånsbetalaren lämna in inkomstuppgifter separat för varje år, om intjäningsperioden för inkomsten hänför sig till flera år. Om förmånsbetalaren i exempel 2 på samma gång skulle betala arbetsmarknadsstöd till inkomsttagaren för tiden 2–3.1.2021, borde betalaren i sin anmälan anmäla en egen datagrupp Uppgifter om inkomstslag för dessa dagar. I denna inkomstslagsspecifikation skulle antalet förmånsenheter uppgå till 2 och det betalda beloppet skulle utgöras av den andel som grundar sig på dessa dagar av det belopp som betalats totalt. De ersättningsdagar som hänför sig till 2020 anmäls enligt exempel 2 trots att förmånsbetalaren ännu för 2020 ska även lämna in en årsanmälan om ersättningsdagarna för de arbetslösa (VSKORVPV).

3.3 Förskott och tilläggsavgift

Med anmälan om förmånsuppgifter till inkomstregistret anmäls det inte separat att det anmälda beloppet inte motsvarar det slutliga beloppet i förmånsbeslutet. Inkomstregistret grundar sig på registrering av betalningstransaktioner och innehåller så kallad förmånsbeslutsinformation enbart i begränsad utsträckning.

En förutsättning för användning av uppgifterna i inkomstregistret för användningsändamålen enligt 93 § i ISkL och för andra ändamål är att antalet enheter inte anmäls på kumulerande sätt. Uppmärksamhet ska riktas mot detta i synnerhet då en förmån som flutit in för en viss intjäningsperiod betalas i flera olika delar. I samband med anmälningen av den betalning som ska anmälas till inkomstregistret anmäls enbart de förmånsenheter som ligger till grund för den aktuella betalningen, vilka inte anmälts till registret tidigare. Om förmånsenheten är en dag, får antalet enheter med andra ord på anmälningar av samma förmånsbetalare i sin helhet inte överstiga 31 enheter per månad eller till exempel 7 enheter i en period på en vecka. Å andra sidan är det möjligt att inkomsttagaren för samma månad får flera pensioner på så sätt att olika förmånsbetalare som enhet använder värdet Månad och värdet 1 som antalet enheter. 

3.4 Anmälning av intjäningsperioden

Vid anmälning av inkomster till inkomstregistret med en anmälan om förmånsuppgifter ska förmånsbetalaren alltid ange uppgiften Intjäningsperiod för inkomstslaget. Som intjäningsperioden anmäls en faktisk, sammanhängande intjäningsperiod med en dags noggrannhet. Enbart en Intjäningsperiod-uppgift kan anges för varje anmäld inkomstslag. Vid anmälning av inkomst som återkrävts eller som återbetalas på eget initiativ, ska intjäningsperioden anmälas i datagruppen "Tilläggsuppgifter om återbetalning".

Prestationer som betalas samtidigt utifrån olika intjäningsperioder anmäls följaktligen i olika inkomstslagsspecifikationer. Med intjäningsperiod avses den tidsperiod under vilken inkomsten influtit. I vissa fall kan intjäningsperioden för en förmåns- eller pensionsinkomst vara väldigt lång, till exempel över ett år.

Om en engångsprestation som betalats i förväg hänför sig till icke-fastställd tidpunkt i framtiden, anmäls betalningsdagen för inkomsten som slutdatum för intjäningsperioden. Om den tidsperiod som avser inkomst av engångsnatur som betalas på förhand är känd, ska den anmälas som intjäningsperiod för inkomsten.

Inkomst som betalats som retroaktiv inkomst av engångsnatur ska hänföras med ett kalenderårs noggrannhet. Det rekommenderas att inkomstslagsspecifikationer för en retroaktiv prestation i alla situationer delas på årsnivå – också då under tre månader av intjäningsperioden hänför sig till föregående år. De årliga justeringarna och indexhöjningarna av förmånsbeloppet påverkar användningen av en uppgift, om det redogörs att beloppet på den meddelade inkomsten hänför sig till flera år.

Om intjäningsperioden för inkomsten inte kan fastställas, meddelas betalningsdagen för prestationen som intjäningsperiod. De inkomster som saknar intjäningsperiod utgörs av till exempel de flesta ersättningar som betalas för tillfälliga eller bestående men ur personskadeförsäkringar. Till inkomstregistret samlas inte uppgifter om försäkringshändelser, såsom tidpunkter för en trafikskadad eller ett dödsfall, varför betalningsdagen för inkomsten anmäls som start- och slutdatum för intjäningsperioden i stället för dessa tidpunkter. Förfarandet är det samma för engångsförmåner såsom babypengar, begravningsunderstöd eller återköp av en försäkring.

Som intjäningsperiod för inkomstslag av avdragstyp anges alltid prestationens betalningsdag. Sådana inkomstslag är till exempel Förskottsinnehållning eller Källskatt. Betalningsdagen kan anges som intjäningsperiod även då en ogrundad förmån anmäls till inkomstregistret med inkomstslaget Ogrundad förmån. Närmare uppgifter om ogrundade förmåner finns under punkten Anmälan av ogrundad förmån och återkrav.

3.5 Anmälan av uppgiften Engångsersättning

Uppgiften Engångsersättning kan användas för tre olika ändamål:

• sporadiska enstaka inkomster (så kallade egentliga engångsersättningar)
• retroaktiva inkomster, där minst tre månader av intjäningsperioden för dessa hänför sig till det föregående skatteåret
• inkomster som utbetalas i förväg och som kumulerats under mer än ett år.

Uppgiften Engångsersättning anges för dessa inkomster till följd av att bland annat Skatteförvaltningen behöver uppgifterna för inkomstutjämningen (128 § i inkomstskattelagen) och periodiseringen av pensionsinkomst (112 § i inkomstskattelagen).

När det är fråga om en sporadisk enskild inkomst som inte upprepas, ska man utöver intjäningsperioden ange uppgiften ”Engångsersättning – Ja” för inkomstslaget. Intjäningsperioden för en sådan sporadiskt prestation kan vara en dag eller till exempel ett år.

En engångsersättning är en prestation som i regel betalas endast en gång, inte upprepade gånger. Inkomst kan i vissa situationer utgöra en engångsersättning även om den senare skulle betalas på nytt. Det väsentliga är att en ny betalning inte är känd vid prestationens betalningstidpunkt eller något beslut om en ny betalning inte har fattats. Prestationer av fortlöpande karaktär, till exempel arbetslöshetsdagpenning eller partiell sjukdagpenning, är inte engångsersättningar, även om det tills vidare inte finns några uppgifter om följande utbetalning. Inkomstslag av avdragskaraktär, till exempel förskottsinnehållning eller utmätning, är inte engångsersättningar. En förmån som betalas en gång om året eller med andra regelbundna mellanrum utgör inte en engångsersättning, eftersom den betalas ut upprepade gånger. Vid betalning av dröjsmålsförhöjning används alltid uppgiften Engångsersättning på grund av att dröjsmålsförhöjningen till sin karaktär är en engångsersättning.

Uppgiften Engångsersättning ska användas vid betalning av retroaktiva inkomster, om inkomstens intjäningsperiod under tre månader eller en längre tid hänför sig till tidigare tidsperioder än skatteåret. Den tidsperiod som granskas kan bestå av enskilda månader eller en tidsperiod som sammanhängande inte uppgår till tre månader, men som överskrider denna gräns som en helhet betraktat. En retroaktiv inkomst fördelas enligt skatteåren och anmäls som två prestationer, om intjäningsperioden för den retroaktiva inkomsten hänför sig till både året före skatteåret (minst tre månader) och det innevarande skatteåret. Uppgiften Engångsersättning ska anges för båda prestationerna.

För inkomster som betalats på förhand används uppgiften Engångsersättning, om den inkomst som betalas på förhand har flutit in under en tidsperiod som är längre än ett år. Med en tidsperiod som är längre än ett år avses här en tidsperiod som är minst än 12 månader och en dag.

Uppgiften Engångsersättning ska anges, om återkrav anmäls och i det fall att uppgiften har angetts i en ursprunglig anmälan om återkrav.

3.6 Avdrag av löntagaravgifter

Från dagpenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar drar man av ett visst belopp från totalbeloppet av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift, löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie. Avdraget för löntagaravgifterna kan på motsvarande sätt göras även från patientförsäkrings-, trafikförsäkrings- och ansvarsförsäkringsersättningar samt från rehabiliteringspenning i enlighet med lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Till inkomstregistret ska inte anmälas sådant avdrag från löntagaravgifterna som görs från den arbetsinkomst som förmånen grundar sig på innan förmånsbeloppet har fastställts.

Trots att största delen av användarna av förmånsinformationen behöver beloppet efter avdrag för löntagaravgifterna, behöver några av informationsanvändarna beloppet innan löntagaravgifterna har dragits av. Avdraget anmäls med datagruppen Avdrag genom att anmäla avdragsbeloppet med egen avdragstyp. Vid anmälan av avdrag för löntagaravgifter ska inkomstslagets belopp anges som bruttobelopp före avdrag.

I förmånens beviljares process kan det även göras andra kalkylmässiga avdrag som liknar avdrag på löntagaravgifterna på de inkomster som anmälts till inkomstregistret. Sådana avdrag är exempelvis det s.k. FPA-avdraget och medverkandeavdrag. Det finns inga grunder för användning av uppgifter om dylika avdrag, varför de inte behöver anmälas till inkomstregistret.

4 Andra anmälningssituationer 

4.1 En prestation som ska anmälas utifrån 28 a § i arvs- och gåvoskattelagen

När inkomstregistret används för anmälningar enligt 28 a § i arvs- och gåvoskattelagen (ArvsskatteL), ska man i anmälan, utöver inkomsttagaren (försäkringens förmånstagare), ange uppgifter om försäkringstagaren och försäkringsnumret eller en annan beteckning. I situationer där den prestation som ska anmälas till inkomstregistret är en gåva enligt ArvsskatteL 18 a §, är försäkringstagaren gåvogivaren. När specifikationsuppgifter om en försäkringstagare anmäls för arvsbeskattningen (ArvsskatteL 7 a §), är försäkringstagaren i huvudsak arvlåtare. Vid anmälning av ersättning för dödsfall eller begravningsunderstöd till inkomstregistret ges dock uppgifter om den avlidne i datagruppen Uppgifter om försäkringstagaren också då ersättningen grundar sig till exempel på en grupplivförsäkring som arbetsgivaren tecknat.

Genom att ange den preciserande uppgift som gäller arvs- och gåvobeskattningen för uppgiften Skatteplikt för förmånen konstaterar förmånsbetalaren att inkomstslaget i fråga jämte uppgifter tillhör en anmälan enligt 28 a § i lagen om skatt på arv och gåva. Om en del av samma betalningsprestation däremot vore skattepliktig i inkomstbeskattningen, skulle förmånsbetalaren anmäla den inkomstskattepliktiga delen som en separat inkomstslagsspecifikation med en annan uppgift om Skatteplikt för förmånen (t.ex. ”Skatteplikt för förmånen – Kapitalinkomst”).

Specifikationer ska ges enligt beskrivningen ovan också om en prestation i en anmälan som avses i 28 a § i ArvsskatteL utbetalas till panträttshavaren i stället för förmånstagaren (se också exempel 7). Uppgifter om den pantinnehavare som fungerar som ställföreträdande mottagare anmäls i datagruppen Avdrag. Som avdragstyp anges ”Avdrag som grundar sig på panträtt”, som uppgifter för ställföreträdande mottagare panträttshavarens uppgifter och som typ av ställföreträdande mottagare ”Annan betalningsmottagare” (exempel 7).

4.2 Ersättningar som utbetalas till en inkomsttagare när utbetalningen av en förmån fördröjs

Om betalningen av en förmån dröjer, är det möjligt att till inkomsttagaren betala dröjsmålsränta som är oberoende av skattebemötandet av huvudprestationen och som ska beskattas som kapitalinkomst eller dröjsmålsförhöjning som i enlighet med 61 a § i inkomstskattelagen ska beskattas på samma sätt som huvudprestationen. Dröjsmålsränta hör inte till datainnehållet i inkomstregistret, utan den anmäls också i fortsättningen till Skatteförvaltningen med årsanmälan 7805r som innehåller ränteinkomster enligt ISkL. Dröjsmålsförhöjningar anmäls å sin sida till inkomstregistret genom att använda inkomstslagslaget för huvudprestationen på anmälan och den särskilda uppgiften ”Dröjsmålsförhöjning – Ja”.

Ibland är det också nödvändigt att betala dröjsmålsförhöjningar åtskilda från huvudprestationen, om till exempel huvudprestationen redan betalats och ett behov av att betala en förhöjning upptäcks senare. Också i så fall anmäls dröjsmålsränta med en anmälan enligt betalningsdagen. Huvudprestationen fastställs alltid utifrån inkomstslagets kod. Med uppgiften "Dröjsmålsförhöjning – Ja” anmäler man beloppet av dröjsmålsförhöjningen. Vid betalning av dröjsmålsförhöjning används alltid uppgiften Engångsersättning på grund av att dröjsmålsförhöjningen till sin karaktär är en engångsersättning.

4.3 Betalning av en förmån till en ställföreträdande mottagare

En ställföreträdande mottagare anmäls till exempel i regressituationer och i situationer där inkomsttagarens inkomst i sin helhet eller delvis betalas till en annan person än inkomsttagaren själv. I anmälan om förmånsuppgifter är det möjligt att som typ av ställföreträdande mottagare uppge bland annat kommunen eller ett organ inom socialvården, arbetsgivaren eller Patientförsäkringscentralen. För inkomstregistret betraktas inte utsökningsmyndigheten och Skatteförvaltningen som ställföreträdande mottagare. Separata inkomstslag finns för posterna som betalas till dessa (utmätning, förskottsinnehållning).

Med koden för inkomstslaget för avdraget anmäls uppgiften om det ursprungliga inkomstslag som avdraget gäller. Om en del av inkomsten betalas till den ställföreträdande mottagaren utan att den hänför sig till något inkomstslag som tidigare betalats, används som inkomstslag för avdraget samma inkomstslag som för den inkomst som ska betalas. Intjäningsperioden i datagruppen Avdrag är ofta också densamma som för inkomstslaget för betalningen.

Om en andel betalas till en ställföreträdande mottagare och den hänför sig till ett inkomstslag som betalats tidigare (till exempel i regressituationer), används det inkomstslag som tidigare betalats som inkomstslag för avdraget. Som intjäningsperiod för datagruppen Avdrag anmäls intjäningsperioden för det inkomstslag som betalats tidigare, vilken kan vara en annan än perioden för det inkomstslag som ska betalas.

Om det inte finns en lämplig kod för inkomstslaget för avdraget, ska man som inkomstslag för avdraget använda antingen inkomstslaget Annan förmån eller Annan pension. En sådan situation kan uppstå t.ex. om avdraget hänför sig till ett sådant inkomstslag som tidigare betalats och som inte skulle ha anmälts till inkomstregistret (såsom utkomststöd eller en annan förmån av känslig karaktär).

Datagruppen Avdrag ska inte användas för anmälan av inkomsttagarens skuld (t.ex. obetalda försäkringspremier) eller kvittningar av levnadskostnaderna. Med avdragstyperna för datagruppen anmäls avdrag som betalats till en annan förmånsbetalare eller arbetsgivare. Om ett sådant avdrag görs på inkomsttagarens inkomst för vilket avdragstypen inte har listats, ska man överväga om avdraget ska anmälas till inkomstregistret. Avdragstyperna "Annat avdrag från skattepliktig inkomst" och "Annat avdrag från nettoinkomsten" ska endast användas för anmälan av sådana avdrag som nämnts i anvisningarna för förmånsuppgifter.

Skatteförvaltningen använder uppgiften Avdragstyp för att dra en slutsats om avdraget påverkar beloppet på inkomsttagarens skattepliktiga inkomst. Om avdragstypen är till exempel ”OFLA- och LFöPL-indrivning”, riktar sig avdraget till nettobeloppet på inkomsten, men inte till beloppet på den skattepliktiga inkomsten.

Intjäningsperioden och redovisningsperioden för den ursprungliga förmånen är inte alltid nödvändigtvis samma tidsperiod. Med redovisningsperiod avses tidsperioden då inkomsten redovisas för den ställföreträdande mottagaren eller tidsperioden då den ställföreträdande mottagaren haft rätt till inkomsten.

4.4 Anmälning av en förmån som delvis är skattepliktig och delvis skattefri

I vissa fall har det föreskrivits att ett visst eurobelopp eller en viss procentuell andel av en förmån är skattefri utifrån Finlands interna skattelagstiftning. Till inkomstregistret anmäls hela beloppet också på en sådan förmån, eftersom också dess skattefria del påverkar fastställandet av grundläggande utkomststöd.

Om varje betalning av förmån partiellt är skattefri och partiellt skattepliktig, anmäls förmånen till inkomstregistret med två separata inkomstslagsspecifikationer. I uppgifterna om Skatteplikt för förmånen i specifikationerna anmäls vilken av delarna som är skattefri och vilken som är skattepliktig. Sådana prestationer utgörs till exempel av så kallade engångspensioner. Om förmånsbetalaren gjort på så sätt att den till vissa delar först betalar den skattefria andelen av den skattefria inkomsten och först därefter den skattepliktiga inkomsten, ger den en anmälan enligt sin verksamhet.

De inlämnade anmälningarna ska korrigeras, om personen avlider innan den årliga gränsen för skattefri inkomst överskrids och förmånsbetalaren konstaterar att de inkomster som betalats till personen borde ha hanterats på ett annat sätt. Korrigeringen görs med en ersättande anmälan, där man lämnar in uppgifterna om de inkomstslag som betalats ut på nytt och ändrar uppgiften Skatteplikt för förmånen så att den motsvarar rätt preciserande uppgift. Om förmånsbetalaren returnerar förskottsinnehållningar som under samma år verkställts till ett för högt belopp, ska man lämna en ny anmälan om återbetalningen till inkomstregistret. I den nya anmälan anmäls återbetalningen som ett negativt belopp.

4.5 I beskattningen ändras en förmån till pension när den har utbetalats ett år

Vissa förmåner blir automatiskt pension som svarar mot förmånen när ett år har förflutit sedan skadan uppkom, även om förmånsbetalaren inte fattar ett separat pensionsbeslut. Innan ett år har förflutit anmäls förmånen till inkomstregistret med inkomstslaget för den utbetalda förmånen (till exempel Ersättning för inkomstbortfall) och beskattas enligt detta. När ett år har förflutit och förmånen med tanke på beskattningen omvandlats till pension anmäls denna till inkomstregistret med motsvarande inkomstslag för pensionen (till exempel Ersättning för inkomstbortfall när mer än ett år förflutit sedan skadan). På basis av inkomstslaget beskattas prestationen på rätt sätt.

Denna praxis gäller exempelvis den ersättning för inkomstbortfall som utbetalas på basis av en trafikförsäkring och en patientförsäkring och som i beskattningen betraktas som pension när ett år har förflutit sedan skadan, även om inget pensionsbeslut har fattats. Ersättningen för inkomstbortfall kan vara pension också tidigare, om ett separat beslut fattats om detta. I detta fall skulle ersättningen anmälas efter beslutet med ett nytt inkomstslag för pensionen, till exempel Invalidpension (trafikförsäkring). 

Inkomsten ändras retroaktivt, och en tidigare utbetald förmån beaktas som en delprestation.

I vissa situationer kan en tidigare utbetald inkomst ändras retroaktivt, men det är inte fråga om en ogrundad förmån eller regress. För inkomsttagaren fattas ett beslut om en ny förmån som åtminstone partiellt beviljas för samma period som den tidigare utbetalda förmånen. En tidigare utbetald förmån beaktas som en delprestation för en förmån som utbetalas senare. Inkomsttagaren har haft rätt till prestationen som hen fått tidigare, och därför har inkomsten varit korrekt vid betalningstidpunkten. Det anmälda inkomstslaget ändras således inte, eftersom inkomsten beskattas enligt det ursprungligen anmälda inkomstslaget.

Denna situation uppstår till exempel om en inkomsttagare som får partiell förtida ålderspension beviljas invalidpension, arbetskarriärpension eller ålderspension för samma period för vilken partiell förtida ålderspension redan utbetalats. Tidigare utbetald förtida ålderspension beaktas som delprestation för pension som beviljas senare.

Retroaktiv ändring av inkomst anmäls med en ersättande anmälan till inkomstregistret. För det ursprungliga inkomstslaget ges uppgiften Inkomstslaget har ändrats, ny kod för inkomstslaget, och som värde antecknas den nya koden för inkomstslaget. På detta sätt får informationsanvändarna information om att den tidigare utbetalda inkomsten har beaktats som delprestation för den senare prestationen. Inkomsten beskattas dock enligt det ursprungliga inkomstslaget, och därför får inte det ursprungliga inkomstslaget ändras i dessa situationer.

I dessa situationer är det inte fråga om en ogrundad förmån eller regress. I situationer med en ogrundad förmån har inkomsttagaren inte rätt till prestationen och återbetalar förmånen till betalaren. I en regressituation betalas förmåner överlappande, och betalaren av en sekundär förmån kan debitera det utbetalda beloppet av den som utbetalar den primära förmånen. När inkomst ändras retroaktivt återkrävs inte en tidigare utbetald pension eller förmån, utan den beaktas som delprestation för en förmån som betalas senare.

5 Anmälan av uppgifter i internationella situationer

5.1 Informationsskyldighet i internationella situationer

Förmåns- och pensionsinkomster som betalats till en inkomsttagare som har sin hemvist i Finland samt andra uppgifter ska anmälas till inkomstregistret. Motsvarande upplysningsskyldigheter gäller en finländsk förmånsbetalare också då inkomsttagaren bor utomlands.

I internationella situationer ska inkomstuppgifter alltid anmälas till inkomstregistret, om förmånsbetalaren är skyldig att lämna information till någon av inkomstregistrets informationsanvändare. Utländska betalare av förmåner och pensioner omfattas inte av lika omfattande uppgiftsskyldigheter som utländska arbetsgivare. Utomståendes skyldighet att lämna uppgifter enligt lagen om beskattningsförfarandet gäller i pensions- och förmånssituationer utländska förmånsbetalare enbart om förmånsbetalaren har ett fast driftställe i inkomstbeskattningen i Finland. I så fall jämställs den med en förmånsbetalare i Finland vad gäller den informationsskyldighet som gäller beskattningen.

Med andra ord ska pensioner och förmåner anmälas med en anmälan om förmånsuppgifter då en prestationsbetalare enligt lagen om inkomstdatasystemet betalar prestationer som ska betraktas som en pension eller en förmån till en person har sin hemvist i Finland eller i utlandet

Förmånsbetalaren kan anmäla prestationer som betalats till en begränsat skattskyldig och allmänt skattskyldig i samma material. En person anses vara begränsat skattskyldig om hen har sin bostad och sitt hem i utlandet och inte vistas över sex månader i Finland utan avbrott. Betalningar till begränsat skattskyldiga personer ska anmälas oberoende av om betalningen omfattas av källskatt eller förskottsinnehållning eller om de är försäkrade i Finland. Anmälan ska också lämnas om ersättning som betalats till en begränsat skattskyldig för den skada som inträffat utomlands.

5.2 Anmälning av uppgifter om en inkomsttagare med hemvist utomlands

Uppgifterna ska i anges med finsk personbeteckning. Om inkomsttagaren saknar finsk personbeteckning, anges uppgifterna med utländsk identifierare. Om inkomsttagaren saknar finsk personbeteckning ska dessutom förnamn, efternamn, födelsetid, kön och adress anges. Om betalaren har både finsk och utländsk identifierare rekommenderas att bägge anges. För begränsat skattskyldiga inkomsttagare ska hemviststatens skattenummer (TIN) anges, om det används. En begränsat skattskyldig ska därtill alltid anmäla denna adress i hemviststaten och hemviststatens landskod.

Grunden för den pension som betalats till den begränsat skattskyldige ges i tilläggsuppgifterna om inkomstslaget, om inkomsttagaren är begränsat skattskyldig mottagare av lagstadgad pension. Det arbetspensionsbeslut som getts med principen om den senaste förmånsbetalaren kan innehålla flera olika grunder, till exempel på så sätt att en del av pensionen intjänats inom ramen för ett offentligt samfunds affärsverksamhet och en del inom den privata sektorn. I så fall anmäls delarna separat med egna inkomstslagsspecifikationer, med vilka det totala beloppet delas upp enligt de olika pensionsgrunderna. 

I vissa undantagssituationer får förmånsbetalaren inte information om adressen i hemstaten för en inkomsttagare med hemvist utomlands, och personen är inte heller införd i befolkningsdataregistret. I dessa situationer är det möjligt att som adress fylla i en eventuell finländsk adress eller ett ombuds adress (genom att använda c/o-precisionen). Uppgiften Hemviststatens landskod kan inte för en begränsat skattskyldig vara Finland (FI).

5.3 Förskottsinnehållningspliktig förmån för en begränsat skattskyldig

Uppgiften Inkomst som är underställd förskottsinnehållning kan ges enbart då inkomsttagaren är begränsat skattskyldig och har ansökt om (progressiv) beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande av inkomst, som i övrigt vore underkastad källskatt. Ansökan om progressiv beskattning av förmånsinkomsterna visas för förmånsbetalaren med skattekortet för en begränsat skattskyldig. Uppgiften lämnas följaktligen inte för de inkomstslag, som oberoende av skattskyldighetsställningen omfattas av förskottsinnehållning (till exempel pensionsinkomster).

5.4 Ändring av källskatt till förskottsinnehållning av allmänt skattskyldig

Inkomsttagarens förhållanden kan ändras på så sätt att den ursprungliga anmälan om förmånsuppgifter ska korrigeras retroaktivt enligt det ersättande förfarandet. En sådan situation kan uppkomma till exempel då en inkomsttagare med hemvist utomlands flyttar till Finland och ändras från en begränsat skattskyldig till en allmänt skattskyldig.

Om en internationell situation uppkommer vid betalning av en fortlöpande förmån, i vilken såväl förskottsinnehållning som källskatt ska anmälas för samma inkomsttagare under samma år, ska förmånsbetalaren se till att dessa poster aldrig anmäls med samma anmälan om förmånsuppgifter.

5.5 Sjukförsäkringsavgifter i internationella situationer

Personer som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen i Finland deltar i finansieringen av förmåner enligt socialskyddslagstiftningen genom att betala sjukförsäkringens sjukvårds- och dagpenningsavgifter, som tas ut i samband med verkställandet av beskattningen. Sjukvårdsavgiften och dagpenningsavgiften bildar tillsammans sjukförsäkringsavgiften för försäkrade.

Pensionstagare som bor utomlands och för vars sjukvårdskostnader Finland ansvarar utifrån EU:s förordning om social trygghet (nr 1408/71) eller den s.k. grundförordningen (nr 883/2004), betalar sjukvårdsavgiften till Finland också efter att de inte längre är försäkrade i Finland enligt sjukförsäkringslagen.

Förmånsbetalaren ska verkställa förskottsinnehållning på alla de inkomstposter som är förskottsinnehållningspliktiga. Förskottsinnehållningen inkluderar sjukförsäkringsavgiften, om personen är försäkrad i Finland.

En anmälare av pensioner och förmånsinkomster behöver inte på sina anmälningar om förmånsuppgifter till inkomstregistret specificera vilken del av förskottsinnehållningen som utgör sjukförsäkringsavgift. Rätt belopp på avgiften har beaktats i inkomsttagarens förskottsinnehållningsprocent.

5.6  Enbart sjukvårdsavgift tas ut av inkomsttagaren

I vissa internationella situationer hindrar skatteavtalet Finland från att beskatta inkomsten. Skatteavtalen gäller dock inte sjukförsäkringsavgifter. På pensionsinkomsten ska sjukvårdsavgiften följaktligen betalas, om Finland ansvarar för att ersätta mottagarens sjukvårdskostnader. När en inkomsttagare är allmänt skattskyldig, anmäler förmånsbetalaren att enbart sjukvårdsavgiften tas ut från inkomsten genom att använda uppgiften Skatteplikt för förmånen i enlighet med förordnandet på skattekortet. 

5.7 Pensionsinkomst för begränsat skattskyldig

Vad gäller pension som ska anmälas till inkomstregistret i internationella situationer ges i anmälan om förmånsuppgifter olika tilläggsuppgifter, beroende på om inkomsttagaren är allmänt eller begränsat skattskyldig. Också då en pension för en allmänt skattskyldig betalas utomlands, motsvarar anmälningsförfarandet finländska situationer. Undantaget till denna regel utgörs av de situationer som specificerats i föregående punkt i anvisningen, där Skatteförvaltningens beslut om förskottsuppbörd för inkomsttagaren separat styr förmånsbetalaren att enbart verkställa en förskottsinnehållning som motsvarar sjukvårdsavgiften av en allmänt skattskyldig pensionstagare.

När pension utbetalas till en begränsat skattskyldig ska grunden för pensionen som betalats till en begränsat skattskyldig anmälas som tilläggsuppgift till både pensionen och förskottsinnehållningen. Om grunderna för en pension som betalats till en begränsat skattskyldig avviker vad gäller arbetspensionens olika delar, ska de förskottsinnehållningar som hänför sig till olika delar anmälas till inkomstregistret med egna separata inkomstslagsspecifikationer. För inkomstslaget Förskottsinnehållning ges på specifikationerna samma tilläggsuppgift om pensionsgrunden som för den inkomstpost, som omfattas av förskottsinnehållningsdelen.. På så sätt säkerställs det att det automatiska informationsutbyte som förutsätts till exempel i EU-lagstiftningen genomförs.

6 Korrigering av förmånsuppgifter i inkomstregistret

6.1 Allmänt om korrigering av uppgifter

Enligt 4 § i lagen om ett inkomstdatasystem ansvarar förmånsbetalaren för riktigheten hos och korrigeringen av uppgifter till inkomstregistret. Om en felaktig uppgift i inkomstregistret baserar sig på förmånsbetalarens anmälan, ska inkomsttagaren yrka på att förmånsbetalaren korrigerar uppgiften. Förmånsbetalaren är således skyldig att korrigera felaktiga uppgifter.

I inkomstregistret korrigeras uppgifter genom ersättande förfarande. Detta innebär att man korrigerar den ursprungliga anmälan så att alla uppgifter i anmälan anges på nytt, varvid anmälan utöver nya och ändrade uppgifter dessutom innehåller de korrekta uppgifterna i den ursprungliga anmälan. En ersättande anmälan görs för anmälan för den betalningsdag där felet finns.

Om en utländsk inkomsttagare senare får en finländsk personbeteckning, anmäls personbeteckningen i följande anmälan som ska lämnas in. På motsvarande sätt anmäls den nya beteckningen för en person som bytt kön i anmälan som lämnas efter ändringen. I detta fall behöver de tidigare anmälningarna inte ändras. I fråga om utländska inkomsttagare ska den utländska kundidentifieraren fortfarande anmälas.

Om åtgärdstypen är ”Ny anmälan” ersätter anmälan inte en tidigare anmälan. Eftersom samma inkomsttagare kan ha flera gällande anmälningar för samma betalningsdag, måste man kunna hänföra korrigeringen till rätt anmälan. Därför hänförs korrigeringarna till rätt anmälan med anmälningsreferensen. I samband med ny anmälan får förmånsbetalaren alltid en anmälningsreferens för inkomstregistret med vilken korrigeringen hänförs till rätt anmälan. Förmånsbetalaren kan vid korrigering också använda sin egen anmälningsreferens som den skapat själv, om inkomstregistrets anmälningsreferens inte kan användas. Förmånsbetalarens anmälningsreferens ska anges när en ny anmälan lämnas in via det tekniska gränssnittet eller laddningstjänsten. 

Till inkomstregistret anmäls de prestationsbetalningar som betalats 1.1.2021 och därefter samt korrigeringar av dessa inkomster. Korrigeringarna anmäls inte till inkomstregistret, om man 2021 eller därefter korrigerar betalningar som gjorts före 2021. Korrigeringar av uppgifter om betalningar som gjorts tidigare än 1.1.2021 görs direkt till respektive informationsanvändare. Däremot anmäls betalningar som återkrävts 1.1.2021 eller därefter till inkomstregistret även om den ursprungliga inkomsten betalats före 2021.

De uppgifter som lämnats in till inkomstregistret lagras i inkomstuppgiftssystemet i tio år från början av det år som följer det år då uppgifterna lagrats. Uppgifterna i inkomstregistret kan administreras och korrigeras så länge som de sparas där.

6.2 Ersättning eller makulering av inlämnade anmälningar om förmånsuppgifter

I inkomstregistret görs korrigeringar av uppgifter i allmänhet med en ersättande anmälan. Man har dock identifierat situationer där en tidigare inlämnad anmälan måste makuleras varefter en ny anmälan med de korrekta uppgifterna görs. Dessa situationer har räknats upp under punkten Makulering av uppgifter i denna anvisning. Med makulering av uppgifter avses att uppgiften raderas ur inkomstregistret.

När en anmälan om förmånsuppgifter makuleras, raderas den tidigare inlämnade anmälan. Raderingen hänförs till rätt anmälan med hjälp av inkomstregistrets anmälningsreferens eller betalarens anmälningsreferens. I makuleringen av ett helt material används materialreferensen för det ifrågavarande materialet.

6.3 Korrigering av fel i anmälan

Korrigering av anmälan kan bero på ett fel i betalningen eller anmälan. Med fel i betalningen avses situationer då anmälan i sig är korrekt men där den betalda inkomsten är för liten eller stor. Exempel på fel i anmälan är när inkomsten betalats korrekt men anmälts fel till inkomstregistret pga. ett slagfel. Det är också möjligt att inkomsten anmälts med fel inkomstslag. Vad gäller fel i anmälningar ska den ursprungliga uppgiften i allmänhet korrigeras genom ersättande förfarande.

Korrigeringen kan hänföras till rätt anmälan antingen med inkomstregistrets anmälningsreferens eller med förmånsbetalarens egen anmälningsreferens. Även bägge kan anges i anmälan. Det rekommenderas att förmånsbetalaren i en ersättande anmälan anger ett versionsnummer med hjälp av vilket korrigeringen hänförs till rätt anmälan.

Inkomstregistret ger den nya anmälan versionsnumret 1. Den första ersättande anmälan hänförs till den tidigare anmälningen genom att ange versionsnumret (1) med en ersättande anmälan. Den första ersättande anmälan registreras å sin sida med versionsnummer 2 i inkomstregistret. Om versionsnumret inte används vid ersättning, riktar inkomstregistret alltid åtgärden till anmälningens senaste version. Användningen av versionsnummer beskrivs mer detaljerat i dokumentet Tekniskt gränssnitt – Sändning av uppgifter till inkomstregistret.

6.4 Korrigering av fel i betalningen

6.4.1 En förmån har betalats till för lågt belopp

Om en förmån betalats till ett för lågt belopp till en inkomsttagare, men beloppet motsvarar uppgifterna i anmälan om förmånsuppgifter, rättas inte den ursprungliga anmälan. Den ursprungliga anmälan lämnar i kraft och en ny anmälan ges för den betalningsdel som saknas för den betalningsdag då den del av betalningen som saknas betalas.

6.4.2 En förmån har betalats till för högt belopp

Om en förmån betalats till ett för högt belopp på felaktigt sätt, gör förmånsbetalaren en ersättande anmälan. Betalningen till för högt belopp ändras till en ogrundad förmån, och den nya anmälan ersätter den ursprungliga anmälan. Närmare information om ogrundad förmån finns under punkten Anmälan om ogrundad förmån i denna anvisning.

6.4.3 Förmån har betalats till fel konto

Om en inkomsttagarens förmån betalas till en tredje part och inkomsttagaren har angett fel kontonummer som konto för förmånsbetalningen, har förmånsbetalaren ingen skyldighet att korrigera felet. Eftersom det är fråga om en inkomst som inkomsttagaren har haft rätt till, ska uppgifterna om betalningen vara synliga i inkomstregistret som inkomsttagarens inkomster. Om det är fråga om förmånsbetalarens eget fel eller förmånsbetalaren annars är skyldig att korrigera felet, ska uppgifterna korrigeras enligt punkten Korrigering av uppgifter genom makulering av en angiven anmälan i denna anvisning.

6.4.4 En förmån har betalats till en ställföreträdande mottagare till ett för lågt belopp

Till inkomstregistret ska en ogrundad förmån inte anmälas i en situation där det inte har funnits fel i inkomsttagarens beslut, utan felet har inträffat vid betalningsförmedlingen till en ställföreträdande mottagare. Felaktig betalningsförmedling innebär att prestation betalas till en ställföreträdande mottagare till ett för lågt belopp och till följd av detta får inkomsttagaren ett för högt belopp. En sådan överbetalning utgör inte en ogrundad förmån.

Avgörande är att det belopp som beviljats till inkomsttagaren har varit korrekt och att det har betalats till det rätta beloppet. I betalningsskedet har betalningen fördelats på fel sätt, varför den ställföreträdande mottagaren har erhållit ett för lågt belopp. Vid korrigering av uppgifterna i en felaktig betalningsförmedling får beloppet av inkomsttagarens skattepliktiga inkomst inte ändras från de ursprungliga anmälningarna.

6.4.5 En förmån har betalats till en ställföreträdande mottagare till ett för högt belopp

En felaktig betalningsförmedling till en ställföreträdande mottagare kan ske även så att den ställföreträdande mottagaren erhåller en överbetalning. En ogrundad förmån till en ställföreträdande mottagare ska inte anmälas till inkomstregistret, men en anmälan om den inkomst som saknats och som betalas till inkomsttagaren senare ska anmälas till inkomstregistret. Överföringar mellan en ställföreträdande mottagare och betalaren ska inte anmälas till inkomstregistret. Vid korrigering av uppgifterna i inkomstregistret får beloppet av inkomsttagarens skattepliktiga inkomst inte ändras från de ursprungliga anmälningarna.

6.5 Makulering av uppgifter

Vid behov kan material eller en anmälan makuleras, det vill säga avlägsnas från inkomstregistret. Makulering av material och anmälningar görs inte med samma materialtyp för anmälningar om förmånsuppgifter, med vilken nya och ersättande anmälningar om förmånsuppgifter ges. Makulering har differentierats till ett eget schema.

När typen på till exempel material som ska laddas till inkomstregistret är ”Makulering av anmälningar om förmånsuppgifter”, ska man utöver materialets tekniska uppgifter ange följande uppgifter:

• materialägarens (betalarens) identifieringsuppgifter
• betalarens anmälningsreferens eller inkomstregistrets anmälningsreferens i den anmälan som ska makuleras

Dessutom kan versionsnumret för anmälan anges. Versionsnumret är en frivillig kompletterande tilläggsuppgift.

Med materialtyperna för makulering är det möjligt att makulera till exempel en enskild anmälan om förmånsuppgifter (materialtyp 107) eller ett material som innehåller anmälningar om förmånsuppgifter i sin helhet (111). En makulering har skilts åt till en separat schemastruktur. En tidigare anmälan raderas när en anmälan makuleras. Raderingen hänförs till rätt anmälan med hjälp av inkomstregistrets anmälningsreferens eller betalarens anmälningsreferens. I makuleringen av ett helt material används materialreferensen för det aktuella materialet.

En anmälan om förmånsuppgifter ska alltid makuleras då de uppgifter som ligger till grund för distributionen rättas. Följande uppgifter ligger till grund för distributionen (datagruppen inom parentes):

Prestationens betalningsdag eller annan anmälningsdag (Uppgifter om materialet)

• Identifierare (Betalarens identifierare)
• Identifierare (Inkomsttagarens identifierare)
• Identifierare (Den ställföreträdande mottagarens identifierare)
• Födelsedatum (Grundläggande uppgifter om inkomsttagaren)
• Startdatum/Slutdatum (Intjäningsperiod)
• Startdatum/Slutdatum (Ursprunglig intjäningsperiod)
• Startdatum/Slutdatum (Den ursprungliga förmånens intjäningsperiod).

Anmälan makuleras också i situationer av återbetalda belopp. Närmare information om dessa situationer finns under punkten Återbetalningar i denna anvisning.

6.6 Korrigering av uppgifter genom makulering av en angiven anmälan

Detta underkapitel innehåller exempel på situationer där uppgifterna ska ersättas genom makulering. Makuleringsförfarandet ska iakttas för att informationen om ändringen av anmälan ska förmedlas till de informationsanvändare som fått den felaktiga anmälan från inkomstregistret.

6.6.1 Korrigering av betalningsdag

En felaktig betalningsdag för en prestation eller annan anmälningsdag ska alltid rättas genom att makulera den anmälan som tidigare lämnats in. Om också andra prestationer som betalats till samma inkomsttagare anmälts med samma anmälan, ska alla uppgifter i anmälan vilka ska makuleras anges med en eller flera anmälningar med rätta uppgifter. Detta ska vara förfarandet också i det fallet att en del av de anmälda prestationerna de facto betalats på den anmälda betalningsdagen.

En felaktig betalningsdag beror inte alltid på oavsiktlighet eller ouppmärksamhet. Förmånsbetalaren kan betala prestationen och lämna in anmälan på rätt sätt till inkomstregistret, men betalningen returneras från banken, då prestationen inte når inkomsttagaren. I så fall ska anmälan makuleras. Förmånsbetalaren lämnar in en ny anmälan med nya uppgifter, då betalningen av inkomsten lyckats.

6.6.2 Rättelse av intjäningsperioden

En felaktig intjäningsperiod ska alltid rättas genom att makulera den anmälan som lämnats in tidigare. Detta gäller de intjäningsperioder som angetts i alla datagrupper: såväl i datagruppen Intjäningsperiod för inkomstslaget, i datagruppen Avdrag och i datagruppen Tilläggsuppgifter om återkrav. Om flera prestationer anmälts till samma inkomsttagare i anmälan, ska alla uppgifter som funnits i anmälan anges på nytt med rätt uppgifter.

Anmälan om förmånsuppgifter till inkomstregistret innehåller inte perioduppgifter som gäller hela materialet, vilket är fallet för en anmälan om löneuppgifter. Den enda uppgift som beskriver tiden för förmånsprestationen, vilken gäller hela materialet, är "Prestationens betalningsdag eller annan anmälningsdag". På anmälningsnivå anges den exakta intjäningsperioden för det inkomstslag som ska betalas i samband med inkomstslaget.

6.6.3 Korrigering av förmånsbetalarens identifierare

Om det finns fel i förmånsbetalarens identifierare, ska alla anmälningar i materialet anges på nytt, eftersom de sannolikt omfattas av en felaktig betalaridentifierare. Samma material får aldrig innehålla information om prestationer som gjorts av flera olika förmånsbetalare, till exempel betalningsuppgifter som gäller två olika kundföretag. Vid makulering av hela materialet specificeras målet för makuleringen med betalarens materialreferens eller inkomstregistrets materialreferens i stället för med anmälningsreferenserna.

6.6.4 Korrigering av en inkomsttagares eller ställföreträdande mottagares identifierare

En felaktig identifierare för en inkomsttagare eller en ställföreträdande mottagare ska alltid rättas genom att makulera den anmälan som tidigare lämnats in. En inkomsttagare kan ha flera identifierare, som kan anges på en anmälan. Redan om en av identifierarna är felaktig, ska anmälan makuleras och alla uppgifter som funnits på anmälan ska anges på nytt med rätt uppgifter.

6.6.5 Återbetalningar

Utbetald inkomst kan returneras från banken t.ex. för att den aldrig nådde inkomsttagaren. Detta kan ske t.ex. om inkomsten har betalats till fel mottagare, inkomsttagarens konto har avslutats, inkomsten har betalats i fel valuta eller inkomsttagaren inte har tagit ut betalningen från banken. Om den utbetalda inkomsten returneras, ska betalaren korrigera uppgifterna så att de motsvarar den faktiska prestationen.

I vissa situationer tar banken ut utgifter från prestationen innan den returneras till förmånsbetalaren. Bankavgifter ska inte anmälas med uppgifter i datagruppen Avdrag. Om förmånsbetalaren registrerar bankavgifterna som sin egen förlust, ska anmälningarna lämnas in enligt exempel 33. Om den andel som utgörs av bankavgifterna betraktas som skattepliktig inkomst för inkomsttagaren, ska anmälningarna till inkomstregistret korrigeras enligt exempel 35.

6.7 Återbäring av förskottsinnehållning till inkomsttagare

En förmånsbetalare kan återbära en förskottsinnehållning som verkställts till ett för högt belopp till inkomsttagaren, om betalaren har gjort ett avdrag för en för hög förskottsinnehållning från en förmån som betalats till inkomsttagaren. Återbetalningen av förskottsinnehållningen anmäls till inkomstregistret med en ny anmälan där beloppet av förskottsinnehållningen är negativt.

Innehållningen som gjorts till ett för högt belopp ska återbetalas under samma kalenderår. Detta beror på att beloppet av en negativ förskottsinnehållning beaktas i beskattningen för året då betalningsdagen infaller. En återbetalning av en innehållning som verkställts till ett för högt belopp föregående år kan således inte göras till inkomsttagaren i exempelvis januari. I beskattningen räknas en innehållning som verkställts till ett för högt belopp till godo för inkomsttagaren, om betalaren inte återbetalar innehållningen under samma år.

Om det i återbäringen av en förskottsinnehållning sker ett fel ska uppgiften korrigeras i inkomstregistret.

Om en utmätning görs av förskottsinnehållningen som ska återbetalas, ska denna uppgift anmälas till inkomstregistret.

Om en förskottsinnehållning eller del av denna som ska återbäras betalas till en ställföreträdande mottagare, ska uppgiften om avdraget anmälas till inkomstregistret.

7 Anmälan av ogrundad förmån och återkrav

7.1 Anmälan om ogrundad förmån

I vissa situationer har inkomsttagaren inte rätt till en betalning som anmälts till inkomstregistret. Ogrundad förmån uppstår till exempel när en förmån har beviljats eller betalats ut utan grund, t.ex. till fel person eller till fel belopp. Ogrundad förmån kan uppstå även när de förhållanden som gäller förmånen senare ändras. När en ogrundad förmån upptäcks ska uppgiften korrigeras i inkomstregistret utan oskäligt dröjsmål och senast inom en månad efter det att beslutet om den ogrundade förmånen har fattats. Om överbetalningen är föremål för tvist, avses med beslutet om den ogrundade förmånen ett beslut om korrigering eller indragning av förmånen som vunnit laga kraft.

Ogrundad förmån kan återkrävas från bruttobeloppet av en förmån som betalas ut senare eller en betalningsbegäran kan skickas till inkomsttagaren. Betalningen kan också återkrävas till nettobeloppet. Ogrundad förmån kan anmälas på två sätt beroende på om inkomsten redan har anmälts till inkomstregistret som annan inkomst innan felet upptäcks eller om felet upptäcks innan anmälan lämnas in.

Det särskilda inkomstslaget Ogrundad förmån används om en överbetalning upptäcks innan anmälan lämnas in. Detta inkomstslag används endast om den ogrundade betalningen upptäcks innan den första anmälan inlämnas, och inkomsten inte tidigare anmälts som annan inkomst till inkomstregistret.

Om det inte enbart är fråga om fel kontonummer, utan den betalning som betalats till fel inkomsttagare har registrerats i betalningssystemet med förskottsinnehållningen, ska även förskottsinnehållningen anmälas till det faktiska beloppet med anmälan om förmånsuppgifter för fel inkomsttagare. Ofta registreras beloppet emellertid endast för den faktiska inkomsttagaren och betalas ut till denne. I dessa fall ska uppgiften om förskottsinnehållningen anges endast i anmälan om förmånsuppgifter för den faktiska inkomsttagaren. Ogrundade prestationer till juridiska personer eller parter som inte är kända ska inte anmälas med anmälan om förmånsuppgifter.

Om en ogrundad förmån har redan anmälts som annan inkomst till inkomstregistret, ska uppgiften korrigeras genom att använda det inkomstslag som använts i anmälan samt den separata uppgiften ”Ogrundad förmån – Ja”.

7.2 Allmänt om återkrav av förmåner

När inkomsttagaren återbetalar en ogrundad förmån eller någon annan betalning till prestationsbetalaren ska uppgiften om återbetalningen anmälas till inkomstregistret. Förfarandet är det samma om återkravet görs genom kvittning mot en senare förmånsprestation. Det återkrävda beloppet korrigeras inte i den ursprungliga anmälan, utan det återkrävda beloppet anmäls med en ny anmälan genom att hänföra det till den betalningsdag då inkomsten har återkrävts. Förfarandet är det samma då prestationen returneras till förmånsbetalaren t.ex. då arbetsgivaren eller förmånstagarens make betalar förmånen tillbaka på förmånstagarens vägnar.

Närmare information om anmälan av återkrav och kvittning finns i anvisningen Förmåner – Återkrav och regress.

Anmälan om återkrav lämnas genom att för inkomstslaget ange uppgiften ”Återkrav – Ja” samt de tilläggsuppgifter som hänför sig till den för den betalningsdag då inkomsttagaren återbetalar den prestation som utbetalats till ett för högt belopp eller den kvittas mot en senare förmån.

"Ursprunglig betalningsdag för prestationen" är en frivillig uppgift, men i vissa situationer är uppgiften nödvändig så att inkomsttagarens beskattning kan hänföras korrekt. Betalningsdagen ska anmälas särskilt i situationer där skatteåret ändras och det återkrävda beloppet inte ska beaktas som inkomst som dras av under det innevarande skatteåret, utan hänföras till det korrekta skatteåret som ett s.k. särskilt avdrag för återkrav.

Om inkomsten återkrävs av inkomsttagaren i netto, ska förskottsinnehållningen på detta belopp anmälas under punkten "Förskottsinnehållning på återbetalningen". Om inkomsten återkrävs av inkomsttagaren i brutto, ska förmånsbetalaren inte anmäla verkställda förskottsinnehållningar på den prestation som återkrävs. Dessa räknas till inkomsttagarens fördel i beskattningen.

Uppgiften Källskatt på återbetalning ska anmälas, om källskatt har tagits ut på den utbetalda inkomsten, inkomsten återkrävs av inkomsttagaren i netto och källskattens andel dras av från övriga källskatter som betalas till Skatteförvaltningen. Om inkomsten återkrävs av inkomsttagaren i brutto, ska förmånsbetalaren inte anmäla tidigare källskatter på den prestation som återkrävs.

Återkravssituationer av förmåner kan anmälas till inkomstregistret med ett kalenderårs noggrannhet vad gäller anmälan av start- och slutdatum för den ursprungliga intjäningsperioden. Om den ursprungliga betalningsdagen för prestationen inte anges, använder Skatteförvaltningen uppgifterna om den ursprungliga intjäningsperioden vid korrigering av de skatter som betalas till Skatteförvaltningen på eget initiativ. Anmälaren kan förlora räntefördel om den uppfyller sin anmälningsskyldighet endast enligt minimikraven.

Uppgifterna om återkrav ska lämnas in senast på den femte dagen efter den dag då förmånsbetalaren tagit del av information om betalningen av det återkrävda beloppet, förmånsbetalaren och den prestation eller ersättning till vilken utbetalningen anknyter samt återkravet har kunnat hänföras i förmånsbetalarens eget system. Av dessa uppgifter anmäls den faktiska återbetalningsdagen i uppgiftsgruppen Tilläggsuppgifter om återkrav.

7.3 Annullering av återkrav

De rättskällor som handlar om återkrav av förmåner innehåller i regel bestämmelser om förmånsbetalarens möjlighet att i vissa situationer helt eller delvis avstå från återkrav. När förmånsbetalaren överväger annullering av återkrav beaktas bl.a. rimlighetsaspekterna och att inkomsttagaren handlar i god tro. Utöver annullering av återkrav finns det även situationer där man beslutar att fortsätta med betalning av en kontinuerlig förmån trots att förmånen har konstaterats vara ogrundad. 

Om inkomst betalats till en inkomsttagare utan grund, ska en anmälan om den ogrundade förmånen göras till inkomstregistret oberoende av hur återkravet kommer att genomföras eller av om återkravet i sin helhet eller partiellt kommer att läggas ned. Därmed kan ett högre belopp av ogrundad förmån i vissa fall registreras som inkomsttagarens inkomst än vad som har återkrävts eller någonsin kommer att återkrävas. Om betalningen av inkomsten fortsätter utan ett förmånsbeslut, anmäls den till inkomstregistret med inkomstslaget Ogrundad förmån.

7.4 Förmånstagarens återbetalning av förmån på eget initiativ

En inkomsttagare kan på eget initiativ återbetala en förmån som hen erhållit utan att förmånen utgör ogrundad förmån för inkomsttagaren. Den återbetalda förmånen skulle inte heller senare utgöra ogrundad förmån för inkomsttagaren. Förmånsbetalaren ska inte i sådana situationer lämna in en anmälan om ogrundad förmån.

Det belopp som återbetalas anmäls till inkomstregistret på basis av uppgiften "Återbetalning på eget initiativ – Ja” med en ny anmälan genom att hänföra beloppet till den betalningsdag som inkomsten återbetalats. Med datagruppen Tilläggsuppgifter om återbetalning kan Skatteförvaltningen verkställa inkomsttagarens beskattning korrekt. Den ursprungliga betalningsdagen för prestationen behövs i vissa situationer så att inkomsttagarens beskattning ska kunna hänföras korrekt. Det är fråga om samma situationer som vid återkrav.

Med ogrundad förmån avses i detta fall både ett beslut om ogrundad förmån som processen har fattat (t.ex. beslut om rättelse, ändring, korrigering, upphörande eller annullering) och en ogrundad förmån som orsakas av fel i betalningen varmed inkomsttagaren erhåller en överbetalning. Om inkomst som returnerats på eget initiativ senare i förmånsbetalarens process betraktas som ogrundad förmån, ska förmånsbetalaren korrigera den ursprungliga anmälan genom att lämna in en ersättande anmälan där uppgiften "Ogrundad förmån – Ja" kopplas till det utbetalda inkomstslaget samt uppgiften "Återbäring på eget initiativ – Ja" ändras till "Återkrav – Ja".

Vid returneringar i netto och brutto tillämpas samma regler och åtgärder som vid återkrav.

7.5 Anmälan av rättelse av betalning som inte påverkar beskattningen

Uppgiften "Påverkar inte beskattningen – Ja” lämnas in till Skatteförvaltningen, och den påverkar inkomsttagarens beskattning direkt. Betalaren ska ange denna uppgift i följande fall:

• att förhindra dubbelbeskattning av inkomst: vid betalning av inkomst som redan tidigare anmälts som skattepliktig inkomst
• att förhindra ett ogrundat avdrag: vid anmälan av en inkomst som returneras och som inte heller tidigare har beskattats.

Det kan vara möjligt att anmäla samma inkomst två gånger som skattepliktig inkomst för inkomsttagaren i situationer där en ställföreträdande mottagare har erhållit överbetalning. Dylika situationer är emellertid sällsynta. Inkomsten är skattepliktig i sin helhet, om den ställföreträdande mottagarens avdrag anmäls med någon av följande avdragstyper: "Indrivning av underhållsbidragsskuld”, ”Betalningskrav (ej regressituation)”, ”OFLA- och LFöPL-indrivning”, ”Annat avdrag från nettoinkomsten”, ”Regress till skattefri inkomst”, ”Indrivning av borgensfordran på studielån” eller ”FöPL-indrivning”. Alla dessa avdrag görs efter beskattningen. När inkomsttagaren erhåller den överbetalning som redan betalats till en ställföreträdande mottagare, ska betalningen av den inkomst som saknats anmälas till inkomstregistret. P.g.a. denna anmälningsskyldighet anmäls samma inkomst två gånger. Vid anmälan om betalningen ska man ange uppgiften "Påverkar inte beskattningen – Ja” för att förhindra att samma inkomst beskattas två gånger. Se närmare information om anmälan och exempel under punkten En förmån har betalats till en ställföreträdande mottagare till ett för högt belopp i denna anvisning.

Ett grundat avdrag som inkomsttagaren erhållit i beskattningen uppstår i sådana sällsynta situationer där man med anmälan om förmånsuppgifter anmäler returnering av inkomsttagarens inkomst, denna inkomst inte ursprungligen har beskattats och inkomstslaget inte är skattefritt. Genom återkrav eller returnering på eget initiativ får förmånsbetalaren tillbaka en prestation vars avdragstyp vid betalningen har varit "Regress till skattepliktig inkomst", "Annat avdrag från skattepliktig inkomst" eller ”Avdrag av löntagaravgifter". Om den inkomst som återbetalas anmäls med datagruppen Tilläggsuppgifter om återbetalning, kan informationsanvändarna inte veta om återbetalningen avser inkomst som inte tidigare har beskattats. Därför ska betalaren använda uppgiften "Påverkar inte beskattningen – Ja", så att Skatteförvaltningen inte i beskattningen beaktar det belopp som återkrävts.

Frågan har behandlats även i anvisningen Förmåner – Återkrav och regress.   

8 Anmälning av regressituationer till inkomstregistret

8.1 Allmänt om regressituationer

Återkravet av en förmån hänförs i regel till förmånstagaren. En regressituation som uppstår på basis av regressrätten avviker i detta hänseende från andra former av återkrav. I en regressituation kan förmånsbetalaren få ersättning för en förmån som betalats ut utan grund av en annan socialskyddsanstalt eller en privat aktör, såsom ett olycksfalls-, trafik- eller patientförsäkringsbolag. Regressrätten regleras till exempel av bestämmelsen om betalningsordningen för ställföreträdande mottagare i 123 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). I regressituationer kan kvittningen eller återkravet göras utan inkomsttagarens samtycke.

Därmed betyder regress att inkomsttagaren har haft rätt att få ersättning för samma skada eller förmån på samma betalningsgrunder på basis av flera olika rättsliga grunder. I regel ansvarar olika förmånsbetalare för förmåner som baseras på olika rättsliga grunder. I en regressituation betalas olika förmåner ut på varandra och betalaren av den tidigare förmånen kräver tillbaka en förmån som upptäcks ha varit sekundär i förhållande till en senare förmån. Det debiterade beloppet betalas i stället för till inkomsttagaren till den aktör som betalat den sekundära förmånen. T.ex. då en person som erhållit sjukdagpenning har för samma tidsperiod rätt till invaliditetspension, kan en del av den retroaktiva invaliditetspensionen betalas till den aktör som betalat sjukdagpenningen.

Enligt förmånslagstiftningen ska betalaren av den sekundära förmånen skicka en förhandsanmälan till betalaren av den primära förmånen för att betalaren av den primära förmånen ska kunna betala tillbaka överbetalningen till betalaren av den sekundära förmånen. Denna förhandsanmälan inleder i regel regressprocessen. Betalaren av den primära förmånen innehåller förmånen retroaktivt på basis av förhandsanmälan, informerar den förmånsbetalare som skickat förhandsanmälan om saken och väntar sedan på det egentliga regresskravet, dvs. återkravsanmälan. Med sitt regresskrav anger betalaren av den sekundära förmånen det belopp som betalats ut som överbetalning.

Till inkomstregistret anmäls uppgifterna om sådana regresser som de informationsanvändare som avses i 13 § i lagen om inkomstdatasystemet har åtkomsträttighet. Uppgifterna anmäls endast till de delar som informationsanvändare behöver dem för de användningsändamål som avses i punkten Skyldigheten att anmäla förmånsuppgifter i denna anvisning.

Närmare information om anmälan av regress finns i anvisningen Förmåner – Återkrav och regress.

8.2 Regressrättsliga situationer som inte omfattas av inkomstregistret

Till inkomstregistret anmäls inte sådana regressrättsliga situationer, där inkomsttagaren inte får något beslut, dvs. att inkomsttagaren inte är part i beslutet. I 6 § i inkomstregisterlagen konstateras följande:

"Uppgifter om sådana retroaktiva prestationer som betalas av ett försäkringsbolag till ett annat och där inkomsttagaren inte själv är part ska inte införas i inkomstregistret med stöd av momentet. Sådana betalningar förekommer exempelvis mellan försäkringsbolag som bedriver olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringsverksamhet och försäkringsbolag som bedriver trafikförsäkringsverksamhet samt mellan försäkringsbolag och den instans som är ersättningsskyldig enligt lagen om ansvar i spårtrafik (113/1999)."

Med part avses att inkomsttagaren erhåller ett beslut för hela förmånen och en del av den betalas till en annan förmånsbetalare. I dessa fall är det fråga om regress som ska anmälas till inkomstregistret. Om inkomsttagaren inte får något beslut och hela prestationen eller del av den betalas till en annan förmånsbetalare, är inkomsttagaren inte part, utan det kan vara fråga om en regressrättslig situation. I dessa fall ska prestationen inte anmälas till inkomstregistret. Om inkomsttagaren erhåller en tilläggsbetalning som omfattas av ett separat beslut, ska tilläggsbetalningen anmälas till inkomstregistret enligt den faktiska prestationen.

8.3 Överlappande regresskrav

Det är möjligt att regresskrav av flera olika aktörer riktar sig mot betalningen av samma förmån. Mottagaren av kraven följer den förtursordning som fastställts för den i lagen och bland annat utsökningsmyndighetens betalningsförbud, då den fastställer hur stor del av förmånen som betalas till olika ställföreträdande mottagare. I en sådan situation upprepas datagruppen Uppgifter om avdraget flera gånger i uppgifterna om det inkomstslag där den senare betalningen av den primära förmånen specificeras.

Om det återstår ett belopp att betala till inkomsttagarens konto efter de poster och skatter som betalats till de ställföreträdande mottagarna, anges ingen information om detta med anmälan om förmånsuppgifter. Informationsanvändarna ska själva utifrån de inkomstregisteruppgifter som de fått räkna ut det belopp av förmånen som betalas ut och det skattepliktiga beloppet.

Mottagarna av regressprestationer, såsom i exempel 45, ska lämna in ersättande anmälningar för de förmåner som de anmält till inkomstregistret, för vilka prestationer mottas av betalaren av den primära förmånen. Alla uppgifter i den tidigare anmälan, bland annat om förmånsenheten och förskottsinnehållningen, lämnas oförändrade. Till de allmänna uppgifterna om inkomstslaget lägger man bara till en ny uppgift, "Regress – Ja".

8.4 Påföljande regresskrav

Samma inkomsttagare kan under samma tidsperiod erhålla överlappande förmåner som kommer fram under olika tidpunkter. Påföljande regresskrav kan överlappa med andra regresser trots att de tidsmässigt skulle vara åtskilda från varandra. Inkomsttagaren har emellertid rätt till endast en förmån under en viss tidpunkt. På basis av sitt regresskrav anmäler den part som erhållit regressprestationen alltid uppgiften "Regress – Ja" om de prestationer som den erhållit på basis av sitt regresskrav av en annan aktör. Den senare förmånsbetalaren anmäler uppgifterna alltid med datagruppen Avdrag, så att informationsanvändare kan utnyttja uppgifterna om avdraget samt beakta beloppet av regressprestationen.

8.5 Regress som gäller en förmån utanför inkomstregistret

En tidigare förmån som avses i ett regresskrav finns inte i inkomstregistret om den betalats innan inkomstregistret tagits i drift eller om den till exempel inte hör till de uppgifter som ska anmälas till registret på grund av en känslig karaktär. I dessa situationer framkommer regressen enbart utifrån de uppgifter som den senare förmånsbetalaren lämnat i datagruppen Avdrag Om den ursprungliga förmånen inte har något eget inkomstslag i koduppsättningen för inkomstslagen i inkomstregistret, används ”Annan förmån” eller ”Annan pension” som kodvärdet för inkomstslaget i de uppgifter som ska lämnas om den ursprungliga anmälan.

Närmare information om anmälan av regress finns i anvisningen Förmåner – Återkrav och regress.