Korrigering av uppgifter i inkomstregistret

Anvisningen är avsedd för dem som utbetalar prestationer och som korrigerar löneuppgifter som de har fört in i inkomstregistret. Anvisningen innehåller en beskrivning av

• hur en anmälan om löneuppgifter och arbetsgivarens separata anmälan i inkomstregistret ska korrigeras
• hur en prestation som betalats till ett för högt belopp och andra grundlösa förmåner ska anmälas
• hur en återkrävd prestation ska anmälas.

Anvisningen innehåller exempel på hur uppgifter ska korrigeras i olika fall. I exemplen har man inte beaktat alla obligatoriska uppgifter som ska ges i en anmälan, utan endast uppgifter som är väsentliga med tanke på korrigeringen.  I slutet av anvisningen finns en sammanfattning av allmänna principer för korrigering. Huvudprinciperna för korrigeringen beskrivs på sidan Korrigering av uppgifter i inkomstregistret. Sidorna innehåller också korta anvisningar om anmälning av ogrundad förmån och återkrav och korrigering av naturaförmåner

Denna anvisning ersätter den tidigare anvisningen Korrigering av uppgifter i inkomstregistret. Följande tillägg och preciseringar har gjorts i anvisningen:

• I avsnitt 1.2 har korrigeringen preciserats då karaktären på inkomsten eller arbetet senare ändras utifrån ett domstolsbeslut.
• I avsnitt 2.2.3 har anvisningar preciserats i fråga om gottgörelse av en återkrävd ersättning till inkomsttagaren och ett exempel har lagts till.
• I avsnitt 3.1.3 har anvisningarna preciserats i fråga om anmälningen av korrigeringar av poster som dras av från inkomsterna.
• I avsnitt 4.2 har tidsfristen för nettoåterkravsförfarande preciserats.
• I avsnitt 4.3 har ett exempel lagts till om ett fall där en inkomst som anmälts i anknytning till inkomstslaget Ogrundad förmån återkrävs från en annan inkomst.
• Det nya kapitlet 4.8 Nettoåterkrav ändras till bruttoåterkrav och ett exempel på detta har lagts till.
• I avsnitt 4.9 har ett nytt exempel lagts till om ett fall där ett negativt flexsaldo i arbetstidsbanken kvittas mot betalningen av slutlönen.
• I avsnitt 6.2 har anvisningen preciserats i en situation där uppgifterna anmälts med ett felaktigt kundnummer.
• Tekniska preciseringar har gjorts i exemplen.

I övrigt motsvarar riktlinjerna i anvisningen innehållsmässigt den föregående anvisningen.

I exemplen i anvisningen är beloppen av arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för arbetstagare i nivå med 2023. Beloppen för respektive år finns på sidan med försäkringsuppgifter. I exemplen motsvarar arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift beloppet för personer som inte fyllt 53 år och för personer som fyllt 62 år.

1 Korrigering av uppgifter i inkomstregistret

1.1 Hur korrigeras uppgifter?

Prestationsbetalaren ansvarar för riktigheten hos och korrigeringen av att de uppgifter som lämnas in till inkomstregistret. Betalaren är skyldig att korrigera en felaktig uppgift som hen anmält, om den felaktiga uppgiften i inkomstregistret grundar sig på en deklaration från utbetalaren av prestationen. Inkomsttagaren ska yrka på en korrigering hos den aktuell prestationsutbetalaren.

Uppgifterna i inkomstregistret korrigeras i regel genom ett ersättande förfarande. Detta innebär att man korrigerar den ursprungliga anmälan så att alla uppgifter i anmälan anges på nytt, varvid anmälan utöver nya och ändrade uppgifter dessutom innehåller de korrekta uppgifterna i den ursprungliga anmälan. En ersättande anmälan görs för samma betalningsdag som den ursprungliga anmälan.

Materialet som utbetalaren sänder kan innehålla löneuppgiftsanmälningar för många inkomsttagare. Med anmälan avses information om en inkomsttagare för en betalningsgång.  Samma material kan innehålla både felaktiga och korrekta anmälningar. Hela materialet behöver inte skickas in på nytt, utan det räcker att betalaren korrigerar de felaktiga anmälningarna. 

Uppgifter som anmälts till inkomstregistret kan administreras och korrigeras så länge som de sparas i inkomstregistret. Uppgifterna i inkomstdatasystemet sparas i 10 år från och med början av det år som följer på det år då de registrerats. Detta svarar i regel mot tiden som arbetsgivarna är skyldiga att spara lönebokföringen och den övriga bokföringen. En anmälan till inkomstregistret leder inte till att arbetsgivarens skyldighet att förvara bokföringen eller annat material kan förbises. Det finns dock skäl att observera att en del av dem som använder uppgifterna kan har rätt att få uppgifter från inkomstregistret under en period som är kortare än tio år till exempel på grund av tidpunkten som ska beaktas när tidsfristerna för ändringssökande eller förmånerna fastställs.

Utbetalaren av prestationer kan också makulera, dvs. radera, en anmälan som lämnats tidigare eller material som innehåller många anmälningar. I vissa fall kan uppgifterna korrigeras så att utbetalaren makulerar en tidigare anmälan och därefter lämnar en ny anmälan med korrekta uppgifter. En beskrivning av hur uppgifter makuleras finns i kapitel 5. Kapitel 6 innehåller en beskrivning av fall där man inte kan använda en ersättande anmälan utan att först makulera de tidigare uppgifterna.

Till inkomstregistret anmäls betalningar som betalats 1.1.2019 och därefter samt korrigeringar av dessa uppgifter (se avsnitt 1.7 Hur korrigeras uppgifter som har getts före 1.1.2019?).

Korrigering av förmånsuppgifter behandlas i detalj i anvisningen Förmåner: anmälan av information till inkomstregistret.

1.2 När ska en korrigering göras?

En prestationsbetalare ska utan obefogat dröjsmål korrigera en felaktig anmälan. Detta innebär att en felaktig anmälan ska korrigeras genast då misstaget upptäcks. En korrigering får således inte skjutas upp till följande lönekörning. Tidsfristerna för anmälningarna till inkomstregistret gäller inte frö korrigering av uppgifter. Alla prestationsutbetalare, såväl hushåll som de som lämnar pappersdeklarationer, ska korrigera felaktiga uppgifter utan något obefogat dröjsmål. Med utan obefogat dröjsmål avses att uppgifterna ska korrigeras inom en rimlig tid ur anmälarens perspektiv.

Information om en ogrundad förmån ska utan obefogat dröjsmål anmälas senast inom en månad räknat från tidpunkten då den ogrundade förmånen upptäcktes.  Med ogrundad förmån avses en prestation eller förmån som inkomsttagaren inte är berättigad till. Ogrundad förmån uppstår till exempel när prestationen betalas på felaktiga grunder, till fel person eller till ett alltför stort belopp. Om följande lönekörning sker inom en månad från att en ogrundad förmån upptäckts, kan betalaren lämna uppgiften om en ogrundad förmån i samband med den.

Uppgifter om återbetalda belopp ska lämnas in senast den femte kalenderdagen efter den dag då man tagit del av information om utbetalningen av det återkrävda beloppet, dess utbetalare och den ogrundade förmån till vilken  utbetalning anknyter. Tidsfristen på fem dagar börjar löpa när den betalning som inkommit finns i reskontran och i löneräkningen kopplats till inkomsten som debiterats inkomsttagaren.

I vissa situationer kan påföljden bli en sanktion, om uppgifter som getts för en betalningsperiod korrigeras först efter den åttonde dagen månaden efter betalningsmånaden. Fastställandet av påföljdsavgifter beskrivs i detalj i anvisningen Anmälan av inkomstuppgifter: påföljdsavgifter.

I vissa situationer kan tolkningen av karaktären på en inkomst och arbetsarten ändras senare, till exempel utifrån ett domstolsbeslut. Tolkningen kan ändas till exempel från lön till arbetsersättning eller vice versa. De inlämnade anmälningarna ska då korrigeras så att de motsvarar inkomstens rätta karaktär.

1.3 Vilka uppgifter ska korrigeras?

Alla fel i anmälningsuppgifterna ska korrigeras. Detta gäller såväl inkomstuppgifter och andra obligatoriska uppgifter som införs i inkomstregistret (6 § i lagen om inkomstdatasystemet), identifierings- och kontaktuppgifter som man är skyldig att lämna (8 §) som också kompletterande tilläggsuppgifter (7 §). Till exempel frånvarouppgifter och anställningsuppgifter som uppgetts som kompletterande uppgifter ska således korrigeras så att de blir korrekta, om dessa innehåller fel.

Med tanke på korrigeringen av en anmälan har det ingen betydelse huruvida exempelvis löneuppgifter har anmälts enligt anmälningssätt 1 eller anmälningssätt 2 för inkomstregistret.

1.4 Hur hänförs en korrigering till rätt anmälan?

Inkomsttagaren kan från en och samma utbetalare ha många gällande löneuppgiftsanmälningar med samma löneutbetalningsperiod och -dag. Även om löneutbetalningsperioden och -dagen är de samma, ersätter inte anmälan en tidigare anmälan, om utbetalaren som typ av åtgärd väljer ”Ny anmälan”. Som typ av åtgärd väljs ”Ersättande anmälan”, om man önskar korrigera en tidigare anmälan. I korrigeringen av uppgifter används en anmälningsreferens med vilken en korrigering eller makulering hänförs till rätt anmälan.

1.4.1 Inkomstregistrets anmälningsreferens

I samband med ny anmälan får betalaren alltid en anmälningsreferens från inkomstregistret med vilken en senare korrigering kan hänföras till rätt anmälan. I behandlingsresponsen returnerar inkomstregistret anmälningsreferensen till prestationsutbetalaren, om en ny anmälan sänds genom det tekniska gränssnittet eller uppladdningstjänsten. Inkomstregistret lägger till inkomstregistrets anmälningsreferens, om en ny anmälan lämnas med webblanketten för e-tjänsterna.

1.4.2 Betalarens anmälningsreferens

Betalarens anmälningsreferens kan användas i korrigeringen, om betalaren inte kan eller vill använda en anmälningsreferens som bildats i inkomstregistret. Betalaren kan själv bilda denna referens som i varje anmälan ska vara individuell. Referensen kan bestå av till exempel siffror och bokstäver. De tillåtna tecknen i referensen beskrivs i avsnitt 1.2 i dokumentet "Sändning av uppgifter – Scheman – Anmälan om löneuppgifter”. Teckentabell. Referensens längd anges i avsnitt 2.12 Uppgifter om tjänsten. Betalarens löneräkningssystem kan bilda referensen automatiskt eller be användaren skapa den manuellt.

Betalaren ska bilda betalarens anmälningsreferens ii det fall att det tekniska gränssnittet eller uppladdningstjänsten används och en ny anmälan första gången lämnas till inkomstregistret. Inkomstregistret bildar den nödvändiga referensen för en ny anmälan, om denna har lämnats med webblanketten för e-tjänsterna eller med en pappersblankett. Om uppgifterna exceptionellt har lämnats till inkomstregistret på en pappersblankett postas anmälningsreferensen till prestationsbetalaren.

1.4.3 Versionsnummer för anmälan

Inkomstregistret markerar nya anmälningar om löneuppgifter med versionsnummer 1 och ersättande anmälningar med ett versionsnummer som är ett nummer högre än versionsnumret för den anmälan som ersätts. I behandlingsresponsen returnerar inkomstregistret versionsnumret till prestationsbetalaren, om uppgifterna sänds genom det tekniska gränssnittet eller laddningstjänsten. Betalaren kan inte ge den första, så kallade ”nya anmälan” något versionsnummer.

Det är inte obligatoriskt att använda versionsnumret i korrigeringen, men det rekommenderas. Om ett versionsnummer getts på en ersättande anmälan, granskar inkomstregistret att denna version är den nyaste versionen i inkomstregistret av anmälan i fråga. Om betalaren försöker ersätta en anmälningsversion som gått ut eller en makulerad anmälan, förkastar inkomstregistret den ersättande anmälan. På detta sätt försäkrar man sig om att korrigeringen eller makuleringen hänförs till rätt anmälan. Inkomstregistret allokerar alltid en åtgärd till den senaste versionen av en anmälan, om versionsnumret inte används. När ett versionsnummer används för att allokera en ersättning kan man säkerställa att ändringar som eventuellt gjorts i någon annan process inte oavsiktligt skrivs över.

1.5 Påverkar anmälningssättet eller -kanalen korrigeringen?

Prestationsutbetalaren väljer huruvida hen anmäler utbetalda penninglöner som en klumpsumma (snävare noggrannhetsnivå för anmälan av penningslöner, de så kallade anmälningssättet 1) eller med kompletterande inkomstslag (bredare noggrannhetsnivå för anmälan av penningslöner, det så kallade anmälningssättet 2). Minst anmälningssätt 1 ska tillämpas för att anmäla penninglöner Anmälan behandlas mer ingående i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: penninglöner och poster som ska dras av från lönen.

Med tanke på korrigeringen har det ingen betydelse vilket anmälningssätt som tillämpas. Det har inte heller någon betydelse om kompletterande tilläggsuppgifter har getts. Felaktiga uppgifter ska alltid korrigeras. I exemplen i denna anvisning behandlas korrigeringen av uppgifter som lämnats med tillämpning av båda anmälningssätten.

Inte heller anmälningskanalen påverkar korrigeringen av en anmälan. Till exempel anmälningar som har lämnats genom det tekniska gränssnittet kan korrigeras med webblanketten för e-tjänsten eller också kan anmälningar som laddats upp som en fil korrigeras genom det tekniska gränssnittet.

1.6 För vilka anmälningar gäller inkomstregistrets korrigeringsförfarande?

Anvisningen tillämpas på korrigering av uppgifter i en anmälan om löneuppgifter eller arbetsgivarens separata anmälan. Största delen av exemplen i anvisningen gäller korrigering av anmälningar om löneuppgifter. I kapitel 7 behandlas korrigeringen av arbetsgivarens separata anmälningar. Korrigering av anmälan om förmånsuppgifter behandlas i detalj i anvisningen Förmåner: anmälan av information till inkomstregistret.

Prestationsutbetalaren ska också korrigera arbetsgivarens inlämnade separata anmälan som används för att anmäla det sammanlagda beloppet av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift, om inkomstuppgifterna i löneuppgiftsanmälan ändra så att beloppet av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift som ska betalas samtidigt ändras.

1.7 Hur korrigeras uppgifter som lämnats före 2019?

Till inkomstregistret anmäls betalningar som betalats 1.1.2019 och därefter samt korrigeringar av dessa inkomster. Anmälningar som lämnats in under 2019 och därefter ska korrigeras enligt denna anvisning.

Om man 2019 eller därefter korrigerar betalningar som gjorts före 2019 anmäls korrigeringarna inte till inkomstregistret. Korrigeringar av uppgifter om betalningar som gjorts tidigare än 1.1.2019 görs direkt till respektive informationsanvändare.

Däremot anmäls betalningar som återkrävts 1.1.2019 eller därefter till inkomstregistret även om den ursprungliga inkomsten betalats före 2019. Även om uppgiften om återkrav lämnas till inkomstregistret, bör betalaren notera att en del informationsanvändare dessutom kan förutsätta årsanmälan tidigare år korrigeras separat enligt informationsanvändarens anvisningar. Betalaren ska vid behov kontakta informationsanvändarens egen rådgivning.

2 Korrigering av felaktiga uppgifter

Korrigering av anmälan kan bero på ett fel i betalningen eller anmälan. Med fel i betalning avses situationer då anmälan är korrekt, men där den utbetalda inkomsten är för låg eller hög. Det är fråga om fel i anmälan till exempel när inkomsten betalats korrekt, men anmälts fel till inkomstregistret, på grund av exempelvis ett fel i inmatningen. Det är också fråga om fel i anmälan i det fall att man anmält en uppgift på fel sätt eller om man glömt att anmäla en uppgift som föreskrivits som obligatorisk.

Avsnitt 2.3 innehåller en beskrivning av hur förskottsinnehållningen ska rättas och avsnitt 2.4 hur negativa tal ska anmälas.

2.1 Korrigering av fel i anmälan

Då det gäller fel i anmälan ska den ursprungliga uppgiften korrigeras så att den blir rätt eller så att en uppgift som saknas läggs till med en ersättande anmälan där alla anmälningsuppgifter ges på nytt, också de uppgifter som uppgetts korrekt i den ursprungliga anmälan.

2.1.1 Inkomsten har anmälts fel på grund av exempelvis ett fel i inmatningen

Den ursprungliga uppgiften ska korrigeras så att den blir korrekt med en ersättande anmälan där alla anmälningsuppgifter uppges på nytt, också de uppgifter som uppgetts korrekt i den ursprungliga anmälan, om anmälan som lämnats in varit felaktig på grund av exempelvis ett fel i inmatningen.

2.1.2 Inkomsten har anmälts med fel inkomstslag

Det är fråga om fel i anmälan även i det fall att beloppet av den betalda prestationen är korrekt, men har anmälts med fel inkomstslag till inkomstregistret.

2.1.3 En obligatorisk uppgift har inte anmälts

Anmälan ska också korrigeras om man glömt att anmäla en obligatorisk uppgift eller om den anmälts fel. Exempel på sådana obligatoriska uppgifter är uppgifter om begränsat skattskyldiga inkomsttagare och delägare, om inkomsttagaren är en delägare enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002). På motsvarande sätt ska uppgifterna korrigeras om inkomstslagets försäkringsuppgift har anmälts felaktigt eller om man glömt att anmäla uppgiften.

Även då korrigeras anmälan med en ersättande anmälan, i vilken alla uppgifter anges på nytt. De uppgifter som saknats läggs till i anmälan.

2.1.4 Korrigering av en korrigerad uppgift

Det kan bli aktuellt för betalare att korrigera en anmälan flera gånger. Korrigeringar kan göras ett obegränsat antal gånger. I den ersättande anmälan ska även alla uppgifter som varit korrekta i den tidigare anmälan anges på nytt.

2.1.5 Andra korrigeringsbehov i anmälan

Anmälan måste ibland korrigeras även av andra orsaker än fel. Arbetsförhållandena eller skattskyldighetsställningen kan förändras och den ursprungliga anmälan måste korrigeras retroaktivt genom ersättande förfarande. Om till exempel en utländsk inkomsttagares arbetsperiod förlängs så att en begränsat skattskyldig person blir allmänt skattskyldig, ska uppgifterna korrigeras.

Korrigering av internationella uppgifter beskrivs i detalj i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

2.2 Korrigering av fel i en betalning

När det gäller fel i betalning är anmälan korrekt men den betalda inkomsten för liten eller stor. Betalningsfel kan korrigeras på olika sätt, och alltid behöver en ersättande anmälan inte lämnas.

2.2.1 Den betalda inkomsten har varit för liten, korrigeras genom tilläggsbetalning

Om inkomsttagaren har fått för lite lön, till exempel om övertidsersättningar av misstag inte betalats, korrigeras inte den ursprungliga anmälan. Då görs en ny anmälan för den dag då den uteblivna prestationen betalas.

2.2.2 För mycket inkomst har betalats

Anmälan om överprestationer och återkrav beskrivs i avsnitt 3 och 4.

2.2.3 Kreditering av ersättning som tagits ut av inkomsttagaren

I vissa situationer kan prestationsbetalaren ha tagit ut en för stor ersättning från inkomsttagarens inkomst, t.ex. från naturaförmåner. I inkomstregistret kan man inte korrigera inkomstslag genom att använda negativa tal, dvs. tal med minus som förtecken. Ersättningar för naturaförmåner kan således inte anmälas till inkomstregistret som negativa tal.

Ersättning som tas ut från en naturaförmån minskar beloppet av inkomst som beskattas som naturaförmån och samtidigt även den inkomst som utgör grund för socialförsäkringsavgifter. Om en för stor ersättning har tagits ut från en inkomsttagares naturaförmåner, är det enklaste sättet att korrigera detta att ta ut ett lägre belopp under följande löneutbetalningsperiod och anmäla denna lägre ersättning till inkomstregistret. Om detta inte längre är möjligt, till exempel om inkomsttagaren inte längre betalas lön eller erhåller naturaförmån så att ersättningen ska kunna minskas, ska betalaren återbetala den ersättning som tagits ut till ett för högt belopp till inkomsttagaren. Återbetalningen till inkomsttagaren ska anmälas till inkomstregistret med något inkomstslag för lön.

I vissa situationer anmäls dock inte en kreditering som betalats till en inkomsttagare som skattepliktig inkomst till inkomstregistret. Detta gäller till exempel situationer där man från inkomsttagarens nettolön har tagit ut en ersättning till ett för högt belopp som inte minskar den skattepliktiga inkomsten eller inkomst som är underställd socialförsäkringsavgifter, till exempel en parkeringsavgift, utmätning eller annan motsvarande post som tagits ut från nettolönen till ett för högt belopp. När en betalare krediterar en sådan inkomst till en inkomsttagare, kan korrigeringen göras på endera av följande sätt:

1. Betalaren korrigerar den ursprungliga anmälan och stryker den ersättning som tagits ut till för högt belopp från anmälan.
2. Betalaren anmäler den kreditering som denne betalat på följande löneutbetalningsperiods anmälan. Krediteringen anmäls som en del av nettolönen under inkomstslaget 406 Lön som ska betalas ut.

Detta gäller även situationer där naturaförmånen och den ersättning som tagits ut för den har anmälts till inkomstregistret och man upptäcker senare att personen inte längre har erhållit denna naturaförmån alls. I dessa fall ska prestationsbetalaren korrigera anmälan hen lämnat in och ta bort den felaktiga naturaförmånen och ersättningen från anmälan. Ersättning som återbetalats till inkomsttagaren behöver inte i dessa fall anmälas till inkomstregistret.Korrigering av naturaförmåner behandlas till övriga delar närmare i avsnitt 3.1.3.

2.3 Korrigering av förskottsinnehållning

Beloppet av en verkställd förskottsinnehållning kan vara felaktigt på grund av att exempelvis ett räknefel har gjorts eller att fel innehållningsprocent har använts. Den som gör betalningen kan då under vissa förutsättningar rätta den verkställda förskottsinnehållningen oberoende av orsaken till misstaget. Förskottsinnehållningen kan ha verkställts till ett för stort eller litet belopp. 

Förskottsinnehållning får endast korrigeras i senare löneutbetalningar under samma kalenderår. Efter årsskiftet kan betalaren inte korrigera förskottsinnehållning som inte verkställts eller verkställts till ett för litet belopp, och inte heller återbetala en förskottsinnehållning som verkställts till ett för stort belopp.

2.3.1 Rättelse av för stor  förskottsinnehållning

Om utbetalaren av en prestation verkställt förskottsinnehållning till ett för högt belopp, kan utbetalaren sänka det belopp som innehålls vid senare betalning under samma kalenderår (FörskUL 19 § 1 mom.). Detta är det primära korrigeringssättet för betalare. Förskottsinnehållningen kan anmälas till inkomstregistret som ett negativt tal endast när prestationer på vilka rättelsen kunde göras inte längre betalas ut till inkomsttagaren.

Rättelse av förskottsinnehållning grundar sig på att utbetalaren av prestationen går med på detta av fri vilja och att rättelsen kan göras oberoende av orsaken till misstaget. Vid återkrav bör man emellertid beakta att om betalaren tar ut överbetalningen från inkomsttagarens nettolön, ska förskottsinnehållning verkställas på basis av bruttolönen för den aktuella löneutbetalningsperioden. Beloppet på överbetalningen som tagits ut från nettolönen får alltså inte dras av från beloppet av  den förskottsinnehållningspliktiga inkomsten. Detta har beskrivits mer ingående i kapitel 7 i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning.

En utbetalare av en prestation kan rätta en förskottsinnehållning som verkställts till ett för högt belopp också då utbetalaren inte längre gör utbetalningar till samma mottagare under samma kalenderår. Då återbetalar prestationsbetalaren den alltför stora innehållningen till mottagaren och anmäler det återbetalda som ett negativt tal i anmälan om löneuppgifter. På basis av anmälan sänker Skatteförvaltningen betalarens förskottsinnehållningsskyldighet. Innehållningen till för högt belopp ska returneras under samma kalenderår..

2.3.2 Rättelse av för liten förskottsinnehållning

Om förskottsinnehållning inte verkställts till fullt belopp, kan prestationsbetalaren korrigera felet genom att höja förskottsinnehållningen på senare prestationer under samma kalenderår. Förskottsinnehållningen får dock inte höjas med mer än 10 procent av det belopp som ska betalas ut vid den tidpunkten, förutom om mottagaren av prestationen samtycker till en större höjning (FörskUL 19 §).

Prestationsutbetalaren anmäler det faktiska förskottsinnehållningsbeloppet till inkomstregistret.

2.4 Anmälan av negativa tal

I inkomstregistret kan man i allmänhet inte korrigera inkomstslag genom att använda negativa tal, dvs. tal med minus som förtecken. Inkomst som anmälts eller betalats fel korrigeras genom att ge en ersättande anmälan, med vilken man anmäler inkomstens korrekta belopp eller förändrade art, till exempel att inkomsten som betalats ändras till en ogrundad förmån. Dessutom anmäls återkrav av inkomst som en egen uppgiftsgrupp.

När det gäller inkomstregistret finns det dock exceptionella situationer, där förskottsinnehållning, källskatt och arbetstagarens socialförsäkringsavgifter kan vara negativa tal. Normalt anmäls förskottsinnehållning inte som negativt tal. Ofta kan arbetstagaravgifter, förskottsinnehållning och källskatt korrigeras genom att senare innehålla lägre belopp av inkomsttagares inkomster. Då behöver negativa tal inte användas (se avsnitt 4.2 Nettoindrivning och exemplen där).

Undantagsvis kan negativa tal förekomma till exempel om en anställning redan har upphört och förskottsinnehållning redan verkställts för inkomsttagaren eller om den anställda har debiterats för höga socialförsäkringsavgifter. En utbetalare av en prestation kan rätta en förskottsinnehållning som verkställts till ett för högt belopp också då utbetalaren inte längre gör utbetalningar till samma mottagare under samma kalenderår. Då återbetalar prestationsbetalaren till exempel en alltför stor förskottsinnehållning till mottagaren och anmäler det återbetalda beloppet som ett negativt tal i anmälan om löneuppgifter. Alltför stor förskottsinnehållning ska återbetalas före utgången av kalenderåret. På motsvarande sätt kan man korrigera arbetstagares socialförsäkringsavgifter (se avsnitt 2.3 Korrigering av förskottsinnehållning och avsnitt 3.2 Korrigering av arbetstagares socialförsäkringsavgifter).

De poster som avdras från löner har nedan nämnda inkomstslag som exceptionellt kan vara negativa:

• 402 Förskottsinnehållning
• 404 Källskatt
• 412 Arbetstagarens sjukförsäkringsavgift
• 413 Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift
• 414 Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift

Det gäller att observera att återkrävda belopp inte kan korrigeras genom att ange ett negativt tal för den ursprungliga löneperioden eller sänka inkomsten för den ursprungliga löneperioden. Återkrav anmäls genom att man anger uppgiften Återkrav som ansluts till inkomstslaget och tilläggsuppgifter relaterade till återkravet för den löneperiod då inkomsttagaren återbetalar överbetalningen. Om återkravet sker netto, anmäls förskottsinnehållning relaterad till den återkrävda inkomsten inte heller som ett negativt tal utan som förskottsinnehållning som hänför sig till återkravet i tilläggsuppgifterna om återkravet.  Det belopp som återkrävs ska alltid anmälas som ett bruttobelopp som är lika stort som den ursprungliga överbetalningen. Informationsanvändarna minskar personens inkomstbelopp på basis av uppgiften Återkrav. En del av informationsanvändarna minskar beloppet på prestationen redan då överbetalningen observeras och inkomsten anmäls som ogrundad förmån.

2.5 Korrigering av penninglöner med två olika anmälningssätt

Betalaren ska anmäla utbetalda penninglöner åtminstone som ett totalbelopp (penninglöner anmäls mindre exakt, så kallat anmälningssätt 1). Vid behov kan betalaren anmäla penninglöner mer specificerat än enligt det obligatoriska anmälningssättet med hjälp av kompletterande inkomstslag (mer exakt anmälan om penninglön, så kallat anmälningssätt 2). De två anmälningssätten beskrivs i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: penninglöner och poster som ska dras av från lönen.

Anmälningssätt 1 respektive 2 kan inte kombineras i samma anmälan. Däremot kan betalaren variera anmälningssätt i olika anmälningar. Betalaren kan ändra anmälningssätt när anmälan korrigeras. Ingenting hindrar att betalaren i en ersättande anmälan ändrar löner som tidigare anmälts med anmälningssätt 1 till löner enligt anmälningssätt 2 eller vice versa. Då gäller det att se till att socialförsäkringsavgifterna anmäls korrekt i den ersättande anmälan och att de förvalda värdena för inkomstslagens försäkringsuppgifter beaktas. Däremot ska man vid anmälan av ogrundad förmån och återkrav använda samma inkomstslag och anmälningssätt med vilka överbetalningen ursprungligen har anmälts.

3 Anmälan av ogrundad prestation och retroaktiv korrigering

Alla skattepliktiga prestationer som betalats kontant kan bli ogrundade förmåner, om inkomsttagaren inte har rätt till inkomsten. Det enda undantaget är anställningsoptioner som betalas kontant och som inte vara en ogrundad förmån. Sådana inkomster som kan ha betalats till för högt belopp korrigeras med ersättande anmälan där rätt belopp anges och genom att ange överprestationen som ogrundad förmån. Ogrundade förmåner behandlas i avsnitt 3.1.

Om prestationsbetalaren och inkomsttagaren emellertid kommer överens om att överbetalningen kvittas mot en prestation som betalas senare (s.k. behandling som förskottslön), ska betalaren inte korrigera den tidigare överbetalningen till en ogrundad förmån. Kvittning av lön och behandling som förskottslön har behandlats i kapitel 4.9.

En del inkomstslag i inkomstregistret är sådana att uppgiften Ogrundad förmån inte kan anges för dem. Till dem hör förmåner som inte betalas kontant, till exempel naturaförmåner. Naturaförmåner har ett visst värde enligt Skatteförvaltningens beslut, och om värdet angetts fel ska förmånsbeloppet korrigeras i ersättande anmälan utan uppgiften Ogrundad förmån. De uppgifter som korrigeras för den ursprungliga löneutbetalningsperioden utan uppgiften Ogrundad förmån behandlas i avsnitt 3.1.3.

Dessutom finns det några inkomstslag som korrigeras i den följande anmälan. Dessa inkomstslag behandlas i avsnitt 3.1.3.

En del av inkomstregistrets informationsanvändare behandlar överprestationer i samband med anmälan av ogrundad förmån och en del när inkomsten återkrävs. Därför ska betalaren alltid korrigera den ursprungliga prestationen till ogrundad förmån och dessutom anmäla uppgifterna om återkrav när inkomsten återkrävts. Det är inte möjligt att endast lämna anmälan av återkrav, utan den ursprungliga anmälan ska alltid korrigeras till ogrundad förmån. Om överbetalningen har betalats före år 2019, ska årsanmälningarna korrigeras. Vid återkrav av överbetalningar som betalats före år 2019 ska endast uppgift om återkrav anmälas till inkomstregistret.

3.1 Ogrundad förmån

I vissa situationer har inkomsttagaren inte rätt till en betalning som anmälts till inkomstregistret. En ogrundad förmån uppstår till exempel när prestationen betalas på felaktiga grunder, till fel person eller till ett alltför stort belopp.

Information om en ogrundad förmån ska utan obefogat dröjsmål anmälas senast inom en månad räknat från tidpunkten då den ogrundade förmånen upptäcktes.

En ogrundad förmån ska anmälas alltid när prestationsbetalaren separat återkräver det för stora beloppet av inkomsttagaren. Om en överbetalning efter att den upptäckts korrigeras vid följande löneutbetalning i form av förskottslön som dras av från bruttolönen eller någon annan motsvarande prestation, kan en korrigering av uppgifterna i princip göras så att man av en prestation som betalas senare anmäler till inkomstregistret endast den bruttolön som då de facto betalats till inkomsttagaren efter avdraget av förskottsbetalningen (se avsnitt 4.9 Behandling av överbetalning som förskottslön). Det gäller dock att notera att behandling av överbetalning som förskottslön inte rekommenderas, eftersom det kan förvränga det förmånsbelopp som betalas till inkomsttagaren eller i värsta fall påverka beviljandet av förmånen. Om den överbetalda prestationen kvittas mot bruttolönen kan det hända att en del uppgiftsanvändare är tvungna att separat be betalaren ange den felbetalda summan. Dessutom används fel inkomst som grund för förmånen.

Anmälan av ogrundad förmån ska alltid lämnas när betalningen av den ogrundade förmånen leder till separat återkrav av inkomsttagaren, då betalaren inte kvittar fordran från följande lön. Dessutom rekommenderas att anmälan av ogrundad förmån även i övrig alltid lämnas när överprestationen inte kan korrigeras genast i samband med följande löneutbetalning. Ogrundad förmån ska anmälas, även om man inte lyckas återkräva överprestationen av inkomsttagaren.

En ogrundad förmån är skattepliktig inkomst för inkomsttagaren, men inte inkomst som ligger till grund för pensionen. Därför ska man vid verkställandet av arbetspensionsskyddet kunna skilja mellan sådana prestationer oberoende av om prestationsbetalaren har återkrävt dem av inkomsttagaren. På motsvarande sätt är en ogrundad förmån inte heller underställd andra socialförsäkringsavgifter såsom avgifter för sjukdoms-, arbetslöshets-, arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring.

Prestationen kan återkrävas från bruttobeloppet (s.k. kvittning av lön), från nettolön som betalas till inkomsttagaren (återkrav i brutto eller netto) eller genom att skicka en betalningsbegäran till inkomsttagaren (återkrav i brutto eller netto). Ibland kan dock en prestation som överbetalats vara föremål för tvister, och till exempel arbetsavtalslagen eller bestämmelser i kollektivavtal kan förhindra återkrav av lön. Även då ska en överprestation anmälas som ogrundad förmån till inkomstregistret. Återkrav behandlas i avsnitt 4. En ogrundad förmån anmäls på två sätt beroende på om man redan anmält inkomsten som annan inkomst till inkomstregistret eller om den betalda ogrundade förmånen upptäcks innan anmälan lämnas.

3.1.1 En överprestation upptäcks innan anmälan lämnas

Om överprestationen upptäcks innan anmälan lämnas in, ska man använda det särskilda inkomstslaget Ogrundad förmån. Detta inkomstslag används endast om den ogrundade prestationen upptäcks innan den första anmälan inlämnas, och inkomsten inte tidigare anmälts som annan inkomst till inkomstregistret.

3.1.2 En överprestation har redan anmälts till inkomstregistret

I allmänhet upptäcks överprestationer först senare efter att inkomsten anmälts som annan inkomst till inkomstregistret. Då korrigeras den ursprungliga anmälan genom ersättande förfarande. Om en ogrundad förmån tidigare anmälts felaktigt som annan inkomst till inkomstregistret, ska uppgiften korrigeras genom att man anger

• det tidigare anmälda inkomstslaget (t.ex. Tidlön) och
• den separata uppgiften Ogrundad förmån.

Då används inte det separata inkomstslaget Ogrundad förmån, utan uppgiften Ogrundad förmån bifogas den tidigare anmälda prestationen.

Med tanke på korrigeringen av anmälan har det ingen betydelse huruvida hela den utbetalda prestationen eller endast en del av denna ändras till en ogrundad förmån. Prestationsbetalaren använder en ersättande anmälan för att korrigera den tidigare anmälan, om hela prestationen ändras till en ogrundad förmån.

Med tanke på korrigering av anmälan saknar det betydelse om uppgifterna inlämnats enligt anmälningssätt 1 för penninglöner (s.k. snäv anmälningsnivå för penninglöner) eller anmälningssätt 2 (mer exakt nivå för anmälan av penninglöner). Korrigering sker på samma sätt oberoende av anmälningssätt.

När det gäller anmälningssätt 1 ska man också komma ihåg att anmäla underinkomstslagen relaterade till inkomsten enligt utfallet, om den inkomst som är underställd socialförsäkringsavgifter avviker från den inkomst som anmälts under inkomstslaget Lön totalt.

Om det utbetalda lönebeloppet innehåller inkomstposter som inte är underställda socialförsäkringsavgifter ska man vid korrigering enligt anmälningssätt 1 också ange underinkomstslagen i anmälan (t.ex. lönesumma som är underställd arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter) enligt utfallet. På motsvarande sätt ska man komma ihåg att anmäla Typ av försäkringsuppgift relaterad till inkomstslaget enligt utfallet.

3.1.3 När korrigeras uppgifter för den ursprungliga perioden utan uppgifter om ogrundad förmån eller återkrav? 

Sådana inkomstslag i 300-serien som inte är inkomst som de facto betalats till inkomsttagaren korrigeras för den ursprungliga löneutbetalningsperioden genom att anmäla det korrekta inkomstbeloppet, utan uppgiften Ogrundad förmån. Sådana inkomster kan inte heller anmälas som återkrävda. Dessa inkomstslag omfattar bland annat

• Inkomstslag som anmäls av den egentliga arbetsgivaren och som betalas av den ställföreträdande betalaren (kod 321–325): Om den ställföreträdande betalaren har betalat för mycket till inkomsttagaren, ska den ställföreträdande betalaren korrigera anmälan och ange överprestationen som ogrundad förmån. Då ska den egentliga arbetsgivaren korrigera anmälan och ange det korrekta inkomstbeloppet utan uppgifter om ogrundad förmån och återkrav. 
• Naturaförmåner och förmåner i annan form än pengar: (koderna 301, 302, 304, 317, 330, 334, 341, 342, 363, 364): Naturaförmåner kan inte vara ogrundade förmåner, eftersom personen har haft tillgång till förmånen och det inte är fråga om fel i betalningen (s.k. överbetalning). Prestationen kan ha anmälts felaktigt till inkomstregistret, men förmånen har i vilket fall som helst varit tillgänglig för inkomsttagaren till rätt belopp. Då korrigeras den felaktiga anmälan med en ersättande anmälan till rätt belopp utan uppgifter om ogrundad förmån och återkrav.  Återkrav av naturaförmåner av penninglönen beskrivs närmare i kapitel 4.10.
• Åtgärdsarvode för kommunal veterinär (kod 312) och
• Försäkringslön (kod 352): Åtgärdsarvode och försäkringslön för kommunal veterinär är inte pengar som de facto betalas till inkomsttagaren och kan därför inte vara prestationer till för högt belopp till vilka uppgifter om ogrundad förmån och återkrav skulle kunna anslutas. Om uppgiften har anmälts fel till inkomstregistret, korrigeras den i en ersättande anmälan där rätt inkomstbelopp anges utan uppgiften Ogrundad förmån. 
• Andra prestationer som inte kan involvera ogrundade förmåner är Anställningsoption (kod 343) och Anställningsoption, vars teckningspris är lägre än marknadspriset vid överlåtelsetidpunkten (kod 361). Anställningsoptioner kan inte förses med uppgifter om ogrundad förmån och återkrav vid ens när de betalas kontant. 
• Utöver ovan nämnda förmåner som inte betalas kontant kan inte heller skattefria kostnadsersättningar (kod 303, 311, 331, 357, 358) inte i grunden vara ogrundade förmåner. Kostnadsersättning kan inte i sig vara en ogrundad förmån, men i situationer där den överstiger värdena enligt Skatteförvaltningens beslut om ersättningar för resekostnader kan den ändras till ett annat inkomstslag (t.ex. lön), som kan vara en ogrundad förmån. Om kostnadsersättningar som överstiger värdena enligt Skatteförvaltningens beslut betalas till en inkomsttagare, ska anmälan korrigeras med ersättande förfarande genom att ange prestationen till för högt belopp som skattepliktig inkomst (till exempel lön, som kan vara en ogrundad förmån och som kan återkrävas).

Uppgifter om ogrundad förmån och återkrav kan inte obehindrat ingå i poster och andra avgifter som ska dras av från inkomsterna i 400-seriens inkomstslag, till exempel i förskottsinnehållning, utsökning eller ersättningar som debiterats på naturaförmåner. Poster som ska dragits av från inkomsterna anmäls till inkomstregistret med anmälan för den betalningsdag då avdraget gjorts från inkomsten. Om de poster som ska dras av måste korrigeras, anmäls den korrigerade informationen till inkomstregistret, då betalaren korrigerat penningbeloppen, i allmänhet på följande löneutbetalningsperiods anmälan, till exempel då förskottsinnehållningar och arbetstagaravgifter korrigeras. I vissa situationer kan betalaren korrigera också anmälan för den ursprungliga betalningsdagen, till exempel om det beloppet som tagits ut från nettolönen rättas. Undantaget till detta utgörs av korrigeringar av ersättningar för naturaförmåner, eftersom de debiterade ersättningarna ska anmälas på samma anmälan som naturaförmånen, även om ersättningen tas ut i förskott eller i efterskott. Om ett större belopp av naturaförmånen än dess beskattningsvärde har tagits ut, anges som ersättning för naturaförmånen högst det belopp som motsvarar dess beskattningsvärde i anmälan om löneuppgifter.  Se även punkt 2.2.3 Kreditering av ersättning som tagits ut av inkomsttagaren.

Inkomstslagen beskrivs på sidan Inkomstslag för löner och dokumentet "Löner − Förklaringar på inkomstslag och poster som ska dras av från inkomsterna".

3.2 Korrigering av arbetstagarens socialförsäkringsavgifter

3.2.1 Korrigering av arbetstagarens arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter

Arbetstagarens arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter korrigeras på ett annat sätt än förskottsinnehållning, källskatt och arbetstagarens sjukförsäkringsavgifter. Det rekommenderas att överdebitering av arbetstagarens arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter korrigeras i samma anmälan som ogrundad förmån, även om arbetstagaravgifter inte de facto krediterats inkomsttagaren.

Om arbetstagarens arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter redan har korrigerats i anmälan om ogrundad förmån, anmäls kreditering eller sänkning inte på nytt till inkomstregistret när betalaren krediterar beloppet.

Arbetstagarens arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter kan alternativt korrigeras i den anmälan i vilken återkrav av överprestationen anmäls. Detta är möjligt endast om överprestationen och återbetalningen av den sker under samma kalenderår. 

Om det inte handlar om återkrav av inkomst som betalats till för högt belopp, utan att arbetstagaravgifter har tagits ut till för stort belopp av någon annan anledning, kan av gifterna korrigeras även efter det ursprungliga löneutbetalningsåret. Betalaren kan minska arbetstagaravgifterna för en senare löneutbetalningsperiod eller betala det belopp som debiterats för mycket tillbaka till arbetstagaren.

Korrigering av arbetstagarens sjukförsäkringsavgifter beskrivs i avsnitt 3.2.2. Korrigering av förskottsinnehållning beskrivs i avsnitt 2.3.

3.2.1.1. Korrigering av avgifter som tagits ut till ett för stort belopp

Om alltför mycket arbetspensions- eller arbetslöshetsförsäkringsavgifter har debiterats en arbetstagare, kan arbetsgivaren återbetala överdebiteringen eller minska inkomsttagarens arbetstagaravgifter under senare löneperioder. Detta kan vara fallet vid återkrav eller om inkomsten förändras så att den inte är underställd socialförsäkringsavgifter. En avgift kan ha debiterats felaktigt till för stort belopp också av någon annan anledning.

3.2.2.1.1 En inkomst har betalats till ett för högt belopp

Arbetstagarens arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier ska ofta korrigeras om för stor inkomst har betalats och en del återkrävs. I sådana situationer anmäls vanligtvis korrigering av en arbetstagares arbetspensionsförsäkringsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier med anmälan för den löneperiod då korrigeringen av inkomsten görs, till exempel med den anmälan med vilken betalningen till för högt belopp rättas till en ogrundad förmån. I ersättande anmälan används samma beräkningsgrunder som i den ursprungliga anmälan, till exempel ursprunglig betalningsprocent. 

En korrigering av arbetstagares arbetspensionsförsäkringsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie kan också göras med den anmälan, med vilken återkrav av en betalning till för högt belopp anmäls, det vill säga med den anmälan som ges då inkomsttagaren betalat tillbaka en betalning till för högt belopp. Detta är möjligt endast om avgifterna korrigeras under samma kalenderår. Om korrigeringen sker följande år ska arbetstagaravgifter korrigeras med anmälan om ogrundad förmån.

Det rekommenderas att arbetstagarens arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter alltid korrigeras i den anmälan i vilken den ogrundade förmånen anmäls. Anmälan av ogrundad förmån beskrivs i exemplen i avsnitt 3.1 Ogrundad förmån. Korrigering av arbetstagarens arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter beskrivs i exempel 16 och 17.

3.2.1.1.2 En betalning korrigeras av annan anledning

Det handlar inte alltid om återkrav av en prestation som har betalats till för högt belopp, utan det kan hända att betalaren debiterat arbetsgivaravgiften till för högt belopp av någon annan anledning, till exempel om betalaren av misstag tillämpat fel avgiftsprocent eller debiterat avgifterna på fel lönebelopp. En betalare kan efter att felet upptäckts minska inkomsttagarens arbetstagaravgifter för en senare löneutbetalningsperiod och anmäla det sänkta avgiftsbeloppet på anmälan om löneuppgifter.

Om alltför stora arbetstagaravgifter inte kan dras av från senare löneperioders arbetstagaravgifter och betalaren inte har sänkt beloppet i anmälan om ogrundad förmån eller återkrav, kan överskottsinnehållningen återbetalas till inkomsttagaren, varvid beloppet anmäls som negativt tal i anmälan om löneuppgifter.  Detta är möjligt endast om avgifterna korrigeras under samma kalenderår.

3.2.1.2 Korrigering av avgifter som tagits ut till ett för litet belopp

I vissa situationer begränsar lagen arbetsgivaren att debitera alltför små avgifter i samband med senare lönebetalningar. Till exempel om arbetstagarens arbetspensions- eller arbetslöshetsförsäkringsavgift på grund av ett uppenbart fel inte debiterats i samband med löneutbetalningen, kan arbetsgivaren debitera avgiften i samband med de två följande löneutbetalningarna men inte längre därefter.

Vid korrigeringar anmäler betalaren till inkomstregistret det belopp som debiterats inkomsttagaren på anmälan för den löneutbetalningsperiod under vilken betalaren tar ut förhöjd arbetstagaravgift. Beloppet kan debiteras av arbetstagaren och anmälas till inkomstregistret även efter det ursprungliga löneutbetalningsåret, till exempel året därefter.

Om för lite har debiterats av arbetstagaren i arbetsgivaravgifter, och arbetsgivaren betalar dem för arbetstagarens räkning utan att ta ut beloppet av arbetstagaren, ska det belopp som arbetsgivaren betalat för arbetstagarens räkning anmälas som en naturaförmån i anmälan om löneuppgifter. Detta behandlas mer ingående i anvisningen i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: naturaförmåner och kostnadsersättning. Övriga skattepliktiga naturaförmåner.

Korrigering av en inlämnad anmälan då när arbetspensionsförsäkringarnas nedre gräns överskrids under samma kalendermånad beskrivs i punkt 6.3. Korrigering av Exceptionell försäkringssituation.

3.2.2 Korrigering av arbetstagarens sjukförsäkringsavgift

Om inkomsttagaren är allmänt skattskyldig ingår arbetstagarens sjukförsäkringsavgift alltid i förskottsinnehållningen. Allmänt skattskyldiga inkomsttagares sjukförsäkringsavgifter anmäls alltså inte separat till inkomstregistret.

Om en begränsat skattskyldig arbetstagare omfattas av Finlands socialskydd ska sjukförsäkringspremien för begränsat skattskyldiga tas ut separat utöver källskatt om inte den begränsat skattskyldige har sökt sig till beskattning i enlighet med lagen om beskattningsförfarande, då sjukförsäkringsavgiften ingår i förskottsinnehållningen eller förskottsskatten. Om sjukförsäkringsavgiften har debiterats separat och den betalda inkomsten eller en del av den förvandlas till en ogrundad förmån, korrigeras sjukförsäkringsavgiften i samma anmälan som återkravet av inkomsten. Till skillnad från korrigering av arbetstagarens arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter kan sjukförsäkringsavgifter korrigeras först efter återkrav.

I anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer beskrivs korrigeringsförfarandet när en begränsat skattskyldig inkomsttagare har debiterats källskatt och sjukförsäkringsavgifter, men inkomsttagaren blir allmänt skattskyldig, varvid de uppgifter som tidigare anmälts som källskatt och arbetstagarens sjukförsäkringsavgifter anmäls som förskottsinnehållning genom ersättande förfarande.

4 Återkrav av betald prestation

4.1 Allmänt om återkrav av löner och andra prestationer

När inkomsttagaren återbetalar en ogrundad förmån eller någon annan betalning till prestationsbetalaren ska uppgiften om återbetalningen anmälas till inkomstregistret. Det återkrävda beloppet korrigeras inte i den ursprungliga anmälan, utan det återkrävda beloppet anmäls för den löneperiod då inkomsten återkrävs. Som Typ av åtgärd antecknas "Ny anmälan".

Följande uppgifter ges för inkomst som återkrävs:

• Inkomstslag
• Återkrav – Ja
• Återkrävt belopp
• Datum för återkrav
• Förskottsinnehållning som hänför sig till det återkrävda beloppet (om nettoindrivning) eller källskatt på det återkrävda beloppet (om nettoindrivning)
• Ursprunglig löneutbetalningsperiod

Om återkrävd inkomst kan man ange följande kompletterande uppgifter:

• Intjäningsperiod för återkrävd inkomst
• Ursprunglig betalningsdag

Uppgiften Återkrav ska hänföras till samma inkomstslag med vilket prestationsbetalaren har anmält inkomsten som ogrundad förmån. En prestation till för högt belopp kan emellertid återkrävas från annan nettoinkomst som betalas till personen (se exempel 25). Även då ska samma inkomstslag som i den ursprungliga anmälan används i anmälan av den återkrävda inkomsten.

Den ursprungliga löneutbetalningsperiod som anges i tilläggsuppgifterna om återkravet är den löneutbetalningsmånad då den återkrävda prestationen ursprungligen betalades till inkomsttagaren.

Prestationen kan återkrävas brutto (s.k. bruttoindrivning) eller netto (s.k. nettoindrivning).

De vanligaste sätten för återkrav:

• Överprestationen återkrävs av inkomsttagarens nettolön.
• Inkomsttagaren får en faktura som hen betalar.
• Överprestationen kvittas mot en senare prestation till inkomsttagaren genom att till exempel sänka bruttolönen (s.k. lönekvittning dvs. behandling som förskottslön som inte rekommenderas).

Om prestationen återkrävs genom utsökning, anmäls endast överprestationens andel utan ränta. Anmälan om återkrav lämnas efter att utsökningen redovisat återkravet.

Alla användare av inkomstregistret har fastställt självständigt hur de använder uppgifter som lämnats ut till dem i sina processer En del informationsanvändare anmälan om ogrundad förmån relaterad till överprestationer utan att beakta anmälan om återkrav. För andra informationsanvändare är anmälan om återkrav viktig. För att alla informationsanvändare ska få de uppgifter som de behöver från inkomstregistret, ska uppgifterna om överprestationer anmälas korrekt: en prestation till för högt belopp ska korrigeras till ogrundad förmån och en separat anmälan om återbetalning av överprestationen lämnas.

I detta avsnitt beskrivs med hjälp av exempel hur uppgifterna anmäls till inkomstregistret, om en prestation återkrävs brutto eller netto. Dessutom beskrivs anmälningsförfarandet, om en prestation till för högt belopp behandlas som förskottslön till inkomsttagaren.

4.2 Nettoåterkrav

Nettokrav innebär att prestationsbetalaren återkräver en överbetalning av inkomsttagaren från vilken man först har dragit av förskottsinnehållningens eller källskattens andel. Skatteförvaltningen beaktar förskottsinnehållningens eller källskattens andel vad gäller betalarens skyldigheter.

Om återkravet görs netto, anges förskottsinnehållningen på det återkrävda beloppet endast i tilläggsuppgifterna om återkravet i ”Förskottsinnehållning på det återkrävda beloppet”. Förskottsinnehållning anmäls inte som negativt tal. Förskottsinnehållningsbeloppet som anmälts i punkten beaktas i betalarens förskottsinnehållningsskyldighet för den ursprungliga löneutbetalningsmånaden. Källskatt som hänför sig till det återkrävda beloppet ska anmälas på motsvarande sätt, om källskatt ursprungligen tagits ut på överbetalningen och inkomsten återkrävs i netto.

Inkomsten kan återkrävas netto av inkomsttagaren om inkomsten återbetalas samma år eller i början av följande år, före det datum som Skatteförvaltningen har fastställt genom sitt beslut (för närvarande 30.4). Därefter används bruttoindrivning vid återkrav.

Skatteförvaltningen fastställer detta datum genom sitt beslut om förfallodag för återbetalning av inkomster i prestationsbetalarens beskattning. Beslutet baserar sig på lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (EgenBeskL 51 § 5 mom.), som föreskriver om korrigering av betalarens skyldigheter. Betalarens skatt för skatteperioden rättas inte, om mottagaren av betalningen till betalaren betalar tillbaka inkomst som mottagaren fått under ett tidigare år så sent att den förskottsinnehållning som verkställts eller den källskatt som tagits ut på inkomsten redan beaktats i mottagarens beskattning. Den dag som Skatteförvaltningen fastställt avgör i praktiken den dag fram till vilken betalaren kan återkräva prestationen netto. Nettoåterkrav kan vara möjligt också efter det datum som Skatteförvaltningen fastställt, om en prestation på vilken källskatt ursprungligen tagits ut återkrävs av en begränsat skattskyldig. I så fall returnerar Skatteförvaltningen den debiterade källskatten till betalaren, om inkomsttagarens skattskyldighetsställning under det ursprungliga betalningsåret fortfarande är begränsat skattskyldig och inkomsttagaren inte framfört något yrkande om verkställande av beskattning enligt lagen om beskattningsförfaran.

När inkomsten återkrävs netto, och förskottsinnehållningen på det återkrävda beloppet anmäls i tilläggsuppgifter om återkrav under "Förskottsinnehållning som hänför sig till det återkrävda beloppet", sjunker prestationsbetalarens förskottsinnehållningsbelopp för den ursprungliga betalningsperioden. Dessutom sänker Skatteförvaltningen på basis av uppgiften det förskottsinnehållningsbelopp som räknas till godo för inkomsttagaren. Den förskottsinnehållning som hänför sig till den återkrävda inkomsten anmäls till samma belopp som den ursprungliga förskottsinnehållningen på överprestationen. Även om förskottsinnehållningsprocenten förändrats efter betalningen av överprestationen saknar det betydelse. Källskatt som hänför sig till det återkrävda beloppet ska anmälas på motsvarande sätt, om källskatt ursprungligen tagits ut på överbetalningen och inkomsten återkrävs i netto.

Även om inkomsten återkrävs netto, anmäls beloppet av den återkrävda överprestationen till inkomstregistret enligt den ursprungliga överprestationen, dvs. som brutto. Om prestationen återkrävs i flera rater, ska betalaren anmäla den andel av inkomsten som återkrävs vid denna tidpunkt och hänföra uppgifterna om återkrav till den (se punkt 4.5). Den förskottsinnehållning som hänför sig till det återkrävda beloppet anmäls separat, och förskottsinnehållning avdras inte från den återkrävda inkomsten.

4.3 Bruttoåterkrav

Med bruttoåterkrav avses att en prestation till för högt belopp återkrävs brutto av inkomsttagaren. Betalaren återkräver av inkomsttagaren både en prestation som betalats till denne och förskottsinnehållningens andel som verkställts tidigare på inkomsten. Vid bruttoåterkrav kan en prestationsbetalare skicka exempelvis en faktura till inkomsttagaren eller återkräva prestationen till för högt belopp från en nettolön som betalas senare till inkomsttagaren.

Vid bruttoåterkrav kan prestationen inte återkrävas från inkomsttagarens bruttolön. Om prestationen återkrävs från  inkomsttagarens bruttolön är det fråga om kvittning av lön, och i dessa fall får återkrav inte anmälas separat till inkomstregistret. Kvittning av lön har behandlats i kapitel 4.9.

Bruttoåterkrav på faktura eller med annat betalningskrav kan bli aktuellt om lön eller andra prestationer inte längre betalas till inkomsttagaren. Då kan prestationsbetalaren inte återkräva inkomsten från senare prestationer utan måste återkrävas brutto. Inkomsttagaren ska återbetala överprestationen som sådan till betalaren.

Uppgift om återkrav anmäls med samma inkomstslag som överbetalningen har anmälts som ogrundad förmån. Överbetalningen kan emellertid återkrävas från annan nettoinkomst som betalas till personen.

Om en prestation till för högt belopp upptäckts innan anmälan sänds och anmälts under inkomstslaget Ogrundad förmån, används samma inkomstslag vid anmälningen, även om inkomsten återkrävs från en annan inkomst.

Om inkomsten återkrävs av inkomsttagaren i brutto, ska prestationsbetalaren inte anmäla tidigare förskottsinnehållningar på den prestation som återkrävs. Efter att inkomsttagaren återbetalat överprestationen och prestationsbetalaren anmält återbetalningen till inkomstregistret, beaktar Skatteförvaltningen återkravet i inkomsttagarens beskattning genom att sänka inkomsttagarens inkomst i samma grad. Däremot räknas förskottsinnehållningen på inkomsten till godo i inkomsttagarens beskattning. Skatteförvaltningen beaktar det återkrävda beloppet i beskattningen, om personens beskattning för året ännu inte blivit klar. Om återkravet sker efter att beskattningen blivit klar, korrigerar Skatteförvaltningen inkomsttagarens beskattning enligt de uppgifter som betalaren anmält till inkomstregistret. Om överbetalningen har betalats före år 2019, se anvisningen i avsnitt 1.7.

Med tanke på anmälan om återkrav saknar det betydelse om uppgifterna inlämnats enligt anmälningssätt 1 för penninglöner (s.k. snäv anmälningsnivå för penninglöner) eller anmälningssätt 2 (mer exakt nivå för anmälan av penninglöner). Anmälan sker på samma sätt oberoende av anmälningssätt. Prestationsbetalaren ska emellertid använda samma anmälningssätt (anmälningssätt 1 eller 2 för lön) och inkomstslag som hen har använt vid anmälan om överbetalningen som ogrundad förmån.

I fråga om anmälningssätt 1 gäller det att komma ihåg att även anmäla hur återkravet hänför sig till förvärvsinkomster som anmälts med underinkomstslag. Dessutom ska man komma ihåg att anmäla Typ av försäkringsuppgift relaterad till återkrav av inkomst enligt utfallet.

4.4 Återkrävt belopp innehåller flera inkomstslag

I vissa situationer kan i återkrävd inkomst ingå flera olika inkomstslag, exempelvis tidlön, övertidsersättning och semesterpenning, på vilka en gemensam förskottsinnehållning verkställts. I dessa situationer ska återkrävda inkomstslag anmälas separat, men förskottsinnehållningen på det återkrävda beloppet kan anmälas som totalsumma. Det förutsätter emellertid att alla återkrävda prestationer till för högt belopp har betalats samma dag. Om det återkrävda beloppet innehåller prestationer till för högt belopp som betalats olika dagar, ska betalaren på anmälan om återkrav specificera vilken del av förskottsinnehållningen som har betalats vilken lönebetalningsperiod (detta behandlas mer ingående i kapitel 4.7). Arbetstagaravgifter som tagits ut på prestationer till för högt belopp kan dras av från andra arbetstagaravgifter. 

4.5 Beloppet återkrävs i flera rater

Överprestationer kan återkrävas av inkomsttagaren i flera rater. Betalaren anmäler som återkravsuppgift den andel av inkomsten som då återkrävs. Den totala summan anmäls inte. När felet upptäcks korrigeras den ursprungliga anmälan med en ersättande anmälan och hela överprestationen anmäls som ogrundad förmån. Återkrav anmäls däremot med anmälan för den löneperiod då inkomsten återkrävs.

4.6 Överprestationen har betalats under en längre tid och återkrävs i rater

En inkomsttagare kan ha fått prestationer till för högt belopp under flera löneperioder innan misstaget upptäcks. I tilläggsuppgifterna om återkravet anges den tidigare löneperiod och betalningsdag då inkomsten ursprungligen betalades till inkomsttagaren.

4.7 Överprestationen har betalats under en längre tid och återkrävs i en rat

Överprestationer kan ha betalats till en inkomsttagare under en längre tid och återkrävas på en gång. I sådana situationer ska prestationsbetalaren i anmälan om återkrav specificera vilken del av det återkrävda beloppet hör till respektive löneperiod.

4.8 Nettoåterkrav ändras till bruttoåterkrav

Om en prestationsbetalare återkrävt en prestation av en inkomsttagare som nettoåterkrav, och inkomsttagaren betalar tillbaka prestationen först efter det datum som Skatteförvaltningen fastställt med sitt beslut (senare än 30.4 under året efter prestationen till för högt belopp), rättar inte Skatteförvaltningen betalarens skatt för skatteperioden. I så fall kan betalaren återkräva den andel av förskottsinnehållningen vilken inte krediterats av inkomsttagaren. Eftersom återkravet då ändras från nettoåterkrav till bruttoåterkrav, ska betalaren korrigera den återkravsanmälan som denne lämnat in tidigare. Nettoåterkrav ändras till bruttoåterkrav genom att från anmälan stryka information om den förskottsinnehållning som riktas mot det återkrävda beloppet. I samma samband ska beloppet på den återkrävda prestationen korrigeras för att motsvara det belopp som de facto tagits ut av inkomsttagaren. Betalaren anmäler den andel av förskottsinnehållningen vilken drivits in senare till inkomstregistret, då indrivningen av andelen genomförts.

4.9 Behandling av överbetalning som förskottslön

Prestationsbetalaren kan också korrigera en prestation till för högt belopp i inkomstregistret utan att ange prestationen som ogrundad förmån. Då anger betalaren prestationen som förskottslön eller en annan motsvarande post i anmälan om löneuppgifter. Betalaren drar av den betalning som gjorts till för högt belopp från en prestation som betalas senare. Betalaren återkräver överprestationen genom att kvitta den mot bruttolönen i följande löneutbetalning. Med följande löneutbetalning avses den löneutbetalning som sker efter det att överbetalningen upptäckts. Om överbetalningen har skett t.ex. i april och den upptäcks först i slutet av juni efter det att lönen för juni redan har betalats ut, kan överbetalningen kvittas vid löneutbetalningen för juli. Det gäller att notera att arbetsavtalslagen (55/2001) begränsar arbetsgivarens kvittningsrätt i vissa situationer.

Om avdraget i samband med följande löneutbetalning har gjorts från samma inkomstslag med vilket den tidigare överbetalningen anmälts till inkomstregistret, anmäls endast det belopp som de facto betalas till inkomsttagaren vid löneutbetalningen, dvs. den bruttolön enligt inkomstslaget som återstår efter avdraget av överprestationen. Att hantera prestationen som förskottslön med en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret är tillåtet endast om prestationen till för högt belopp kan återkrävas till fullt belopp i samband med den löneutbetalning som följer efter att överprestationen upptäcktes.

Behandling av överbetalning som förskottslön rekommenderas inte, eftersom det kan förvränga det förmånsbelopp som betalas till inkomsttagaren eller i värsta fall påverka beviljandet av förmånen. Om den överbetalda prestationen kvittas mot bruttolönen kan det hända att en del uppgiftsanvändare är tvungna att separat be betalaren ange den felbetalda summan. Dessutom används fel inkomst som grund för förmånen.  Det är frivilligt för betalaren att ange en prestation som förskottslön och som alternativt anmälningssätt kan man alltid anmäla en överstor prestation som ogrundad förmån.

Avdraget behöver dock inte hänföra sig till samma inkomstslag som den tidigare överprestationen. Om betalaren kvittar en prestation som betalats ut till ett för högt belopp mot ett annat inkomstslag, ska den ursprungliga anmälan korrigeras och den tidigare överbetalningen ändras till samma inkomstslag på vilket avdraget vid senare löneutbetalning görs. Hantering av prestationen som förskottslön är även i dessa fall tillåten med anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret endast om överbetalningen kan återkrävas till sitt fulla belopp i samband med följande löneutbetalning efter att överbetalningen upptäckts. Även det belopp som anmäls till inkomstregistret i samband med följande löneutbetalning ska motsvara det belopp som då faktiskt betalas till inkomsttagaren, dvs. inkomstslagets bruttolön som återstår efter att överprestationen avdragits från den.

Om överprestationen inte helt kan dras av från följande lön, ska den korrigeras till ogrundad förmån (se avsnitt 3 Anmälan av en prestation som betalats enligt fel grunder och retroaktiv korrigering).

Det sätt som inkomstregistret rekommenderar för anmälan om överprestationer beskrivs i avsnitt 3.1.

4.10 Ogrundad förmån och återkrav i samma anmälan

Ovan beskrivs anmälan om ogrundad förmån och återkrav. I samma anmälan kan man anmäla ogrundad förmån och återkrävd inkomst som hänför sig till samma löneperiod. Eftersom en ogrundad förmån ska anmälas till inkomstregistret inom en månad från att den upptäckts, kan det förekomma situationer där en ogrundad förmån hinner återkrävas inom samma löneperiod. Även då ska en ogrundad förmån anmälas.

4.11 Naturaförmån återkrävs

Om det finns ett fel i beloppet av den anmälda naturaförmånen, rättas naturaförmånen i anmälan för den ursprungliga användningsmånaden. Naturaförmånen kan inte vara en ogrundad förmån, eftersom personen haft tillgång till förmånen under denna tid (se avsnitt 3.1.3 När korrigeras uppgifter för den ursprungliga perioden utan uppgifter om ogrundad förmån eller återkrav?). När betalaren återkräver inkomst av inkomsttagare, hänför sig återkravet till penninglönen. I vissa situationer kan också naturaförmånens andel återkrävas, och då ska den återkrävas av penninglönen. I de här situationerna kan det belopp som debiterats anmälas som ersättning för naturaförmån, om personen fortfarande har tillgång till naturaförmånen. Man bör dock komma ihåg att högst ett belopp som motsvarar beskattningsvärdet av naturaförmånen kan anmälas som debiterad ersättning, även om det återkrävda beloppet de facto är större.

Om lön inte längre betalas till inkomsttagaren och betalaren även återkräver naturaförmånens andel av inkomsttagaren, ska betalaren lämna en ersättande anmälan och ange naturaförmånens andel som ogrundad förmån för den tidigare penninglönen. När inkomsttagaren återbetalar prestationen anmäler betalaren att den del av lönen är återbetald. Naturaförmånens belopp i anmälan förblir dock detsamma som för ifrågavarande månad.

5 Makulering av uppgifter

Med makulering av uppgifter avses att uppgifter raderas ur inkomstregistret. Betalaren kan helt och hållet ta bort material eller anmälningar som lämnats in, om dessa varit felaktiga. En tidigare anmälan raderas när en anmälan makuleras. Raderingen hänförs till rätt anmälan med hjälp av inkomstregistrets anmälningsreferens eller prestationsbetalarens anmälningsreferens.

Man bör inte radera korrekta anmälningar i onödan. Uppgifterna bör makuleras först då man kan lämna in en ny anmälan. Rekommendationen är att den tidigare anmälan makuleras och en ny anmälan lämnas in under en och samma dag, se avsnitt 6.4.

Uppgifterna makuleras på olika sätt i olika anmälningskanaler. Om en e-anmälan eller pappersanmälan återtas, ska uppgifterna i denna anmälan lämnas i anmälan om löneuppgifter eller arbetsgivarens separata anmälan beroende på vilken anmälan det är fråga om. I e-tjänsten öppnar man den tidigare anmälan och väljer ”Makulera”. På motsvarande väljer man på en pappersblankett som typ av åtgärd ”makulering av anmälan”.

Om uppgifterna lämnas via det tekniska gränssnittet eller laddningstjänsten görs makuleringen av material och anmälningar inte med samma anmälan om löneuppgifter eller arbetsgivarens separata anmälan som används för att ge nya och ersättande anmälningar. En makulering har skilts åt som en separat materialtyp. Följande uppgifter ges, om materialtypen är makulering av anmälningar om löneuppgifter eller av arbetsgivarens separata anmälningar:

• materialägarens (betalarens) identifierare
• betalarens anmälningsreferens eller
• inkomstregistrets anmälningsreferens.

Dessutom kan versionsnumret för anmälan anges. Versionsnumret är en frivillig kompletterande tilläggsuppgift.

Vid makulering av hela materialet ska materialreferensen för det aktuella materialet användas.

6 Korrigering av uppgifter genom makulering av en tidigare anmälan

Uppgifterna i inkomstregistret korrigeras i allmänhet med en ersättande anmälan, men det finns dock vissa situationer där ersättande förfarande inte kan tillämpas, utan en tidigare inlämnad anmälan ska makuleras och därefter en ny anmälan med korrekta uppgifter lämnas in.

Uppgifter ska korrigeras genom att makulera en tidigare anmälan och göra en ny anmälan i följande situationer:

• Korrigering av betalningsdatum
• Korrigering av löneutbetalningsperiod
• Korrigering av prestationsbetalarens och inkomsttagarens kundnummer
• Korrigering av Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren då man ändrar tilläggsuppgiften Idrottare eller Samfund
• Korrigering av Typ av betalare då uppgiften Tillfällig arbetsgivare ändras
• Korrigering av den egentliga arbetsgivarens kundnummer i datagruppen ställföreträdande betalare
• Korrigering av uppgiften Fungerar som ställföreträdande betalare
• Korrigering av inkomsttagarens födelsedatum
• Korrigering av Uppgift om arbetspensionsförsäkring
• Korrigering av pensionsarrangemangsnummer
• Korrigering av arbetsolycksfallsförsäkringsbolagets identifierare eller försäkringsnumret
• Korrigering av uppgifter i Typ av undantagssituation för försäkring:
  • Ändring av uppgifterna Ingen försäkringsskyldighet retroaktivt
  • Ändring av uppgifterna Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd retroaktivt.
  • Ändring av uppgiften Frivillig försäkring i Finland (arbetspensionsförsäkring) retroaktivt.

Uppgifterna bör makuleras först då man kan lämna in en ny anmälan. Rekommendationen är att den tidigare anmälan makuleras och en ny anmälan lämnas in under en och samma dag, se avsnitt 6.4.

Om korrigeringen görs på en pappersblankett ska man som typ av åtgärd ange ”Makulering av anmälan”. Om uppgifterna korrigeras via e-tjänsten kan prestationsbetalaren öppna och radera en tidigare anmälan. Om uppgifterna anmäls via det tekniska gränssnittet eller laddningstjänsten ska prestationsbetalaren lämna de relevanta uppgifterna i makuleringsanmälan (se avsnitt 5). Därefter ska prestationsbetalaren lämna en ny anmälan med korrekta uppgifter.

6.1 Korrigering av betalningsdag och löneutbetalningsperiod

Om prestationens betalningsdag eller löneutbetalningsperiod är felaktig kan uppgiften inte korrigeras med ersättande anmälan för denna betalningsdag. En tidigare anmälan ska makuleras och en ny lämnas i vilken betalningsdagen och löneutbetalningsperioden har angetts korrekt.

Om alla anmälningar i materialet har fel betalningsdag eller löneutbetalningsperiod, kan hela materialet makuleras med inkomstregistrets materialreferens eller betalarens egen materialreferens.

6.2 Korrigering av kundnummer, pensionsarrangemangnummer och försäkringsnummer

Om ett kundnummer, en födelsetid eller ett försäkringsnummer för inkomsttagaren eller betalaren har anmälts fel till inkomstregistret, ska uppgifterna korrigeras genom att man makulerar den tidigare anmälan och lämnar in en ny anmälan.

Förfarande gäller korrigering av följande uppgifter:

• Korrigering av prestationsbetalarens och inkomsttagarens kundnummer
• Korrigering av den egentliga arbetsgivarens kundnummer i datagruppen ställföreträdande betalare
• Korrigering av inkomsttagarens födelsedatum
• Korrigering av pensionsarrangemangsnummer
• Korrigering av arbetsolycksfallsförsäkringsbolagets identifierare eller försäkringsnummer.

Betalaren ska efter makuleringen av anmälan alltid kontakta Inkomstregisterenheten och betalarens pensionsbolag,, om en felaktig identifierare för betalaren, inkomsttagaren eller den egentliga arbetsgivaren hade använts i anmälan. Inkomstregisterenheten säkerställer då att den anmälan som lämnats med fel identifierare döljs i den elektroniska ärendehanteringstjänsten.

Om en utländsk person senare får en finländsk personbeteckning, anmäls personbeteckningen i följande anmälan som ska lämnas in. På motsvarande sätt anmäls den nya beteckningen för en person som bytt kön i anmälan som lämnas efter ändringen. I detta fall behöver de tidigare anmälningarna inte ändras. I fråga om utländska inkomsttagare och betalare ska den utländska kundidentifieraren fortfarande anmälas.

Se exempel 41 i avsnitt 6.1 för korrigeringsförfarande.

6.3 Korrigering av Exceptionell försäkringssituation

Om inkomsttagarens försäkringsskyldighet har anmälts felaktigt eller omständigheterna förändras, ska uppgifterna korrigeras genom att man makulerar den tidigare anmälan och lämnar in en ny anmälan. Korrigering genom makulering gäller följande uppgifter:

• Ändring av uppgifter i Ingen försäkringsskyldighet retroaktivt och
• Ändring av uppgifter retroaktivt i Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd.
• Ändring av uppgiften Frivillig försäkring i Finland (arbetspensionsförsäkring).

Korrigeringarna av uppgifterna om Typ av undantagssituation för försäkring gäller situationer där inkomsttagarens inkomst ursprungligen anmälts som underställd socialförsäkringsavgifter och där man senare upptäcker att detta inte varit fallet eller inkomsttagaren inte omfattas av tillämpningsområdet för socialskyddet i Finland eller är frivilligt pensionsförsäkrad i Finland. I detta fall ska den ursprungliga anmälan makuleras varefter en ny anmälan ska göras med korrekta uppgifter om Typ av undantagssituation för försäkring. Man ska förfara på ovan beskrivet sätt så att den korrigerade uppgiften även förmedlas till socialförsäkrare.

Uppgifterna ska rättas på det sätt som beskrivs ovan, också i det fall att man ursprungligen anmält att inkomsttagaren inte omfattas av det finländska socialskyddet eller ett det i fråga om inkomsttagaren inte finns någon försäkringsskyldighet och man senare upptäcker att inkomsten borde ha anmälts som underkastad socialförsäkringsavgifter.

Om inkomsttagarens inkomst är mindre än arbetspensionsförsäkringsgränsen (65,26 euro i månaden 2023) och denna gräns överskrids senare under samma månad, ska betalaren makuera den tidigare anmälan och en lämna in en ny anmälan.

Om en person inte är skyldig att teckna FöPL- eller LFöPL-försäkring för att företagsverksamheten är mycket småskalig, anmäls ”Ingen försäkringsskyldighet” och inga uppgifter om arbetspensionsförsäkring lämnas. I anmälan ska man även som typ av tilläggsuppgift om inkomsttagaren ange "Företagare, ingen FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldighet". Om det upptäcks senare att inkomsttagaren skulle ha varit försäkringsskyldig, t.ex. om företagsverksamheten har vuxit, ska prestationsbetalaren makulera de anmälningar som hen tidigare lämnat in och lämna in nya anmälningar på det sätt som beskrivs i exemplet nedan.

6.4 Konsekvenserna makulering för betalning av skatter på eget initiativ

Om felaktiga anmälningar till inkomstregistret korrigeras genom makulering ska en ny anmälan lämnas samma dag. Anmälningar som inlämnats kl. 16.00−18.00 kan i vissa situationer fördelas mellan olika dagar. Därför är det säkrast att lämna anmälningar antingen före kl. 16 eller efter kl. 18.

I vissa fall levereras anmälningar som lämnats via det elektroniska gränssnittet från programmet till inkomstregistret i satser eller till exempel en gång i dygnet. Om betalaren makulerar och lämnar en ny anmälan direkt från sitt lönesystem via det tekniska gränssnittet, ska betalaren säkerställa att programmet skickar anmälan vidare omedelbart efter att den har lämnats i programmet. På det sättet undviker betalaren att anmälningarna fördelar sig på två dagar.

Om uppgifter i inkomstregistret korrigeras genom makulering av anmälan, är det bra att kontrollera inlämningstidpunkten för skatter på eget initiativ i MinSkatt. Beroende på återbetalningstidpunkten kan en betalning till Skatteförvaltningen återbetalas till betalaren, om den nya uppgiften som anmälts till inkomstregistret inte i tid överförs till MinSkatt. Om man i MinSkatt som återbetalningstid anger "Återbetalningen är tillgänglig senare", återbetalas betalningar avsedda för arbetsgivarprestationer inte i onödan.

Om återbetalningstidpunkten är "Återbetalning genast efter handläggning" eller "Återbetalning följande allmänna förfallodag efter anmälningsdagen", kan en betalning till Skatteförvaltningen återbetalas. Då visas skatten som obetald i MinSkatt, och dröjsmålsränta beräknas på den från den ursprungliga förfallodagen för skatten. Läs mer om utbetalning av återbäring på skatter på eget initiativ på webbplatsen skatt.fi

7 Korrigering av arbetsgivarens separata anmälan

7.1 Allmänt om korrigering av arbetsgivarens separata anmälan

Om det finns ett fel i arbetsgivarens separata anmälan, ska prestationsbetalaren korrigera det. Arbetsgivarens separata anmälan korrigeras på samma sätt som anmälan om löneuppgifter. Den felaktiga anmälan korrigeras med ersättande anmälan. Det innebär att prestationsbetalaren ska korrigera felet och även anmäla alla korrekta uppgifter i anmälan på nytt.

Korrigering av arbetsgivarens separata anmälan hänförs till rätt anmälan med inkomstregistrets eller betalarens anmälningsreferens (se avsnitt 1.4. Hur hänförs en korrigering till rätt anmälan?).

Betalaren kan om hen så önskar göra avdraget även under den innevarande perioden, dvs. då betalaren får veta om förmånsbeslutet. I så fall minskar beloppet för sjukförsäkringsavgiften för den innevarande perioden, men betalaren får inte någon kompensationsränta som hen skulle få om avdraget riktades retroaktivt på den ursprungliga perioden.

Om inkomstuppgifterna i anmälan om löneuppgifter förändras så att arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift samtidigt ändras, ska betalaren även korrigera arbetsgivarens separata anmälan som den gett. Detta är situationen till exempel när betald lön förvandlas till ogrundad förmån. Prestationen är då inte längre underställd sjukförsäkringsavgiften. Alla uppgifter i anmälan ska anges på nytt, även de uppgifter som varit korrekta i den. Betalaren ska korrigera arbetsgivarens separata anmälan för den period för vilken anmälan om löneuppgifter hade lämnats.

7.2 Korrigering av uppgifter genom makulering av en tidigare anmälan

I vissa situationer när arbetsgivarens separata anmälan korrigeras kan man inte använda ersättande förfarande, utan den tidigare anmälan ska makuleras och därefter ska en ny anmälan med korrekta uppgifter inlämnas.

Uppgifter ska korrigeras genom att makulera en tidigare anmälan och göra en ny anmälan i följande situationer:

• Korrigering av rapporteringsperiod
• Korrigering av prestationsbetalarens kundnummer
• Korrigering av pensionsarrangemangsnummer
• Korrigering av arbetsolycksfallsförsäkringsbolagets identifierare eller försäkringsnummer

Inlämnande av uppgifter i arbetsgivarens separata anmälan beskrivs i detalj i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: Arbetsgivarens separata anmälan.

8 De viktigaste reglerna för korrigering och anmälan av överprestationer

De uppgifter som anmälts till inkomstregistret ska korrigeras enligt principerna i anvisningen. Nedan följer de viktigaste principerna för anmälan och korrigering av uppgifter:

• I anmälan om löneuppgifter anges endast prestationer som de facto betalats till en person.
• I anmälan om löneuppgifter anges endast avgifter och skatter som de facto debiterats personer.
  • Till inkomstregistret ska inte anmälas tekniska avdrag som görs i lönesystemet, såsom överföringar av inkomster från ett inkomstslag till ett annat.
  • Arbetstagaravgifter och andra ersättningar får inte anmälas, om de inte debiterats personen och avdragits från lönen.
  • Förskottsinnehållning får inte anmälas, om den inte debiterats personen och avdragits från lönen.
• Negativa skatter och arbetstagaravgifter får anmälas endast om pengar faktiskt har återbetalats till personen.
• En negativ förskottsinnehållning får anmälas endast om förskottsinnehållningen inte kan korrigeras genom att minska förskottsinnehållningen på senare löner

I anmälan om överprestationer dvs. ogrundade förmåner gäller det att notera:

• Överprestationer kan inte anmälas som negativa tal.
• Överprestationer anmäls genom att korrigera en tidigare anmäld inkomst till en ogrundad förmån.
• Naturaförmåner och andra förmåner som inte betalats kontant kan inte anmälas som ogrundade förmåner.
• Skattefria kostnadsersättningar kan inte anmälas som ogrundade förmåner.
• Avgifter som debiterats för inkomster och andra avdrag (inkomstslag i 400-serien) kan inte anmälas som ogrundade förmåner.
• Inkomst kan inte anmälas som återkrävd om den inte först har anmälts som en ogrundad förmån.
• Om en prestation till för högt belopp behandlas som förskottslön dvs. kvittning mot lön, anmäls den inte som ogrundad förmån.
  • Kvittning mot lön rekommenderas inte, eftersom det kan leda till att förmånen fastställs på fel grunder.
• Det att en prestation som betalats till för högt belopp anmäls som en ogrundad förmån minskar beloppet av socialförsäkringsavgifter.

I anmälan om återkrävd inkomst gäller det att notera:

• Återkrav anmäls endast om inkomsten faktiskt återkrävts av en person.
• Återkrävd inkomst kan inte anmälas som ett negativt tal.
• Inkomsten ska först anmälas som ogrundad förmån, innan återkravet kan anmälas.
• Återkrävd inkomst anmäls i en separat anmälan med uppgifter om återkravet.
• Återkrav anmäls först efter att inkomsten faktiskt återkrävts av en person.
  • Planerade kommande återkrav får inte anmälas.
• Inkomst kan återkrävas brutto eller netto.
  • Vid bruttoåterkrav återkräver betalaren överprestationen av inkomsttagaren till samma belopp som den betalats. Det belopp som återkrävs innehåller den ursprungliga förskottsinnehållningen på inkomsten.
  • Vid nettoåterkrav återkräver betalaren en prestation till för högt belopp av inkomsttagaren där förskottsinnehållningens andel som verkställts på den ursprungliga betalningsdagen först har dragits av. Betalaren anmäler förskottsinnehållningen i tilläggsuppgifterna om återkravet under "Förskottsinnehållning på det återkrävda beloppet". Själva överprestationen anmäls dock till ursprungligt belopp, dvs. så att den innehåller förskottsinnehållningen.
  • Uppgiften om förskottsinnehållningen på det återkrävda beloppet påverkar betalarens förskottsinnehållningsskyldighet och minska inkomsttagarens förskottsinnehållning.
  • Inkomst återkrävs alltid av personens nettolön.
  • Nettoåterkrav är möjligt endast fram till den tidpunkt som Skatteförvaltningen fastställt.
• Naturaförmåner och prestationer som inte betalats kontant kan inte återkrävas på samma sätt som penninglön.
• Avgifter som debiterats inkomster och andra avdrag kan inte anmälas som återkrav.
• Om en prestation till för högt belopp behandlas som förskottslön dvs. kvittning mot lön, anmäls den inte som återkrav.
• Uppgifterna om återkrav påverkar inte socialförsäkringsskyldigheten.

8.1 Behandling och anmälan av överprestation

Återkrav kan genomföras på tre olika sätt:

1. som nettoåterkrav
2. som bruttoåterkrav
3. genom att behandla överprestationen som förskottslön (s.k. lönekvittning).

Anmälan av uppgifter om återkrav förutsätter att prestationen till för högt belopp har korrigerats till en ogrundad förmån med en anmälan som hänförs till inkomstens ursprungliga betalningsdag. Inkomst kan inte anmälas som återkrävd om den inte först har anmälts som en ogrundad förmån.

Uppgiften Ogrundad förmån påverkar socialförsäkringsskyldigheten. På basis av uppgiften sänks den lön som är underställd socialförsäkringsavgifter, och i exemplet blir lönen 2 000 euro. De övriga socialförsäkringsavgifterna korrigeras automatiskt på basis av den ersättande anmälan, men beloppet av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska korrigeras separat i arbetsgivarens separata anmälan så att den motsvarar den riktiga lönen (2 000 euro).

Även om överprestationen korrigeras till ogrundad förmån, beskattas inkomsttagaren fortfarande för 2 200 euro och som förskottsinnehållning beaktas 550 euro enligt utfallet.

Eftersom den lön som är underställd socialförsäkringsavgifter sjunker, ska de arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter som anmälts till inkomstregistret korrigeras. Betalaren kan sänka avgifterna redan i anmälan om ogrundad förmån eller i anmälan om återkravet. Om inkomsten återkrävs först följande kalenderår, ska betalningarna korrigeras så att de motsvarar det korrekta beloppet redan i anmälan om ogrundad förmån. Vid behov kan betalaren återbetala alltför stora arbetstagaravgifter till inkomsttagaren eller debitera lägre avgifter i samband med följande löneutbetalning men anmäla uppgifterna till inkomstregistret som om normala avgifter skulle ha debiterats.

Den verkställda förskottsinnehållningen ändras inte i anmälan om ogrundad förmån.

8.1.1 Nettoåterkrav

Nettoåterkrav innebär att betalaren återkräver en prestation till för högt belopp av inkomsttagaren där förskottsinnehållningens andel som verkställts på den ursprungliga betalningsdagen först har dragits av. Även då ska en överprestation anmälas till inkomstregistret enligt det ursprungliga beloppet utan att dra av förskottsinnehållningen.

Inkomst kan återkrävas netto av inkomsttagaren, om inkomsten återbetalas samma år eller i början av följande år, senast det datum (30.4.) som fastställts av Skatteförvaltningen. Då hinner Skatteförvaltningen få uppgiften innan personens beskattning har slutförts, och förskottsinnehållningen räknas inte inkomsttagaren tillgodo i beskattningen. Skatteförvaltningen hänför korrigeringen av förskottsinnehållningen till betalarens förskottsinnehållningsskyldigheter för den ursprungliga betalningsmånaden.

Uppgiften Förskottsinnehållning som hänför sig till det återkrävda beloppet styr arbetsgivarens förskottsinnehållningsskyldighet. På basis av uppgiften sjunker skyldigheterna för skatteperioden, i exemplet med 50 euro för januari. På motsvarande sätt minskar inkomsttagarens inkomst med 200 euro och den förskottsinnehållning som räknas till godo med 50 euro. Uppgifter om återkrav påverkar inte skyldigheten att betala socialförsäkringsavgifter. I exemplet betalas socialförsäkringsavgift på basis av 2 000 euro.

Den lön som inkomsttagaren får i handen för februari efter skatt och arbetstagaravgifter är 1 427 euro: förskottsinnehållning (20 %) på 400 euro har verkställts på bruttoinkomsten på 2 000 euro och arbetstagaravgifter på 173 euro debiterats. Återkravet görs på nettolönen, dvs. återkravet på 150 euro avdras: av bruttobeloppet på 200 euro har skatt på 50 euro (25 %) avdragits. Inkomsttagaren får 1 277 euro (1 427 − 150).

8.1.2 Bruttoåterkrav

Med bruttoåterkrav avses att en prestation till för högt belopp återkrävs brutto av inkomsttagaren. Betalaren återkräver av inkomsttagaren både en prestation som betalats till denne och förskottsinnehållningens andel som verkställts tidigare på inkomsten. Vid bruttoåterkrav kan en prestationsbetalare skicka exempelvis en faktura till inkomsttagaren eller återkräva prestationen till för högt belopp från en nettolön som betalas senare till inkomsttagaren. En betalare kan alltid tillämpa bruttoåterkrav även när nettoåterkrav fortfarande skulle vara möjligt.

Skillnaden mellan anmälan av brutto- och nettoåterkrav till inkomstregistret är att man i bruttoåterkrav inte anmäler uppgiften Förskottsinnehållning som hänför sig till det återkrävda beloppet. Prestationen till för högt belopp kan återkrävas av annan inkomst som betalas till personen. Även då ska samma inkomstslag som i den ursprungliga anmälan användas för den återkrävda inkomsten.

8.1.3 Kvittning av lön, dvs. behandling av prestation som betalats till för högt belopp som förskottslön

Prestationsbetalaren kan också korrigera en prestation till för högt belopp i inkomstregistret utan att ange prestationen som ogrundad förmån. Då hanterar betalaren prestationen som förskottslön och kvittar överprestationen i samband med följande lönebetalning efter att felet upptäckts. Betalaren avdrar överprestationen från följande bruttolön. Hantering som förskottslön är tillåten endast om överbetalningen kan återkrävas till sitt fulla belopp i samband med följande löneutbetalning.

Om en prestation som betalats till för högt belopp kvittas i samband med följande lönebetalning, anmäls ingen uppgift om ogrundad förmån och återkrav.

Hantering som förskottslön dvs. kvittning mot bruttolön rekommenderas inte. Förfarandet för förskottslön beskrivs i avsnitt 4.8 i anvisningen.