Ansenliga skillnader i den regleringsbörda som bekämpningen av den grå ekonomin skapar
Bekämpningen av den grå ekonomin medför lagstadgade skyldigheter, något som skapar en regleringsbörda i form av diverse kostnader för företag och offentliga samfund. Enligt en utredning gjord av Konsument- och konkurrensverket (KKV), utgör den administrativa bördan till följd av den lagstadgade informationsskyldigheten en betydande del av kostnaderna. Den här bördan har kunnat minskas avsevärt tack vare e-tjänster.
Statsrådet gav 28.4.2016 ett principbeslut på finska (PDF 134 kB) om en nationell strategi för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för åren 2016–2020. För att genomföra strategin utarbetades ett åtgärdsprogram på finska (PDF 304 kB) som innehåller 20 projekt. Ett av projekten, om den regleringsbörda som bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet skapar och uppföljning av denna, har KKV ansvar för. KKV har nu för första gången kartlagt de kostnader som grå ekonomi och ekonomisk brottslighet orsakar.
Bekämpning av grå ekonomi skapar inte alltid en administrativ börda
För företag och offentliga samfund varierar regleringsbördan för bekämpning av den grå ekonomin både i storlek och över tiden. Vanligtvis är kostnaderna som högst när lagstiftning införs, varefter de sjunker gradvis.
Lagstadgade skyldigheter relaterade till bekämpning av den grå ekonomin skapar inte alltid en börda. Exempelvis skapar skyldigheten att erbjuda kvitto ingen nämnvärd administrativ eller annan regleringsbörda för företagen, eftersom en tidigare rådande praxis på marknaden bara har skrivits in i lagen. Detsamma gäller principen om lön till ett konto, det vill säga att lönen ska betalas in på ett konto som den anställda har uppgett, såvida inte utbetalningen av tvingande skäl behöver ske kontant. Likaså skapar inte inhämtning av information från skatteskuldsregistret någon betydande regleringsbörda, eftersom systemet är integrerat i gällande lagstiftning och är lättanvänt.
En del av de sätt som används i kampen mot den grå ekonomin har till och med visat sig vara kostnadsbesparande. Lagen om inkomstdatasystemet uppskattas spara arbetstid för den privata sektorns löneadministration motsvarande cirka 800–850 årsverken, vilket enligt den kostnadsräknare som arbets- och näringsministeriet utvecklat betyder cirka 40–45 miljoner euro om året. Statens löneadministration å sin sida förväntas spara 250 000 euro per år och den kommunala sektorn 3–6 miljoner euro. Å andra sidan är dessa besparingar inte gratis. I regeringens proposition RP 134/2017 rd bedömdes att de totala kostnaderna för projektet om inrättande av inkomstregistret uppgå till 48 346 000 euro åren 2014–2020
E-tjänster lättar regleringsbördan
Bekämpningen av den grå ekonomin har varit rätt dyr för byggbranschen.Exempelvis uppskattades den administrativa bördan för omvänd mervärdesskattskyldighet för byggtjänster uppgå till cirka 26 miljoner euro ett par år efter att lagstiftningen trätt i kraft. Den administrativa bördan för omvänd mervärdesskattskyldighet förväntas dock minska i framtiden. I Sverige har den administrativa bördan för företag med åren sjunkit till mer än hälften av kostnaderna i inledningsskedet.
Antalet anmälningar i det särskilda anmälningsförfarande som gäller arbetstagare och byggentreprenader uppskattas ha uppgått till 580 000 stycken 2017. Anmälningarna gjordes till största delen genom elektroniska tjänster eller på elektroniska blanketter. Bördan har kunnat minskas avsevärt genom e-tjänster, jämfört med vad den skulle ha varit om anmälningarna hade lämnats in på papper till myndigheterna.
Även lätt åtkomst till sådan information som avses i beställaransvarslagen via Suomen Tilaajavastuu Oy:s PP-tjänst har bidragit betydligt till att hålla bördan på en rimlig nivå. År 2017 hämtades cirka åtta miljoner beställaransvarsrapporter i tjänsten.
Den förvaltningsinterna bördan bör tas på allvar
I KKV:s rapport analyserades också den förvaltningsinterna bördan som bekämpningsåtgärderna av den grå ekonomin skapar, det vill säga den börda som myndigheterna behöver bära. Den uppkommer bland annat beroende på förändringar i informationssystem, register och till dem relaterade informationstjänster, konsultation och utbildning samt anvisningar och kontroll som krävs för idrifttagning av system. En betydande del av den förvaltningsinterna bördan består av engångskostnader, men en del av kostnaderna förblir permanenta.
Bestämmelser om informationsutbyte har minskat den förvaltningsinterna bördan. Tack vare bestämmelserna kan försummelser avslöjas, något som en enskild myndighets egna kontrollresurser inte skulle räcka till för. En myndighets kontrollresurser kan då styras effektivare och mer ekonomiskt än om detta enbart sker på basis av myndighetens egen information. Även fullgöranderapporter lättar på den förvaltningsinterna bördan jämfört med om varje myndighet själv på sitt håll skulle inhämta nödvändig information från andra myndigheter. Detta indikeras tydligt av hur många fullgöranderapporter som begärs varje år. Exempelvis 2017 begärdes mer än 270 000 fullgöranderapporter.
Mer information: konkurrensrådet Kalle Määttä, tfn 050 369 8059