Skatteförvaltningens år – årsberättelse 2018

År 2018: Generaldirektör Markku Heikura berättar om höjdpunkterna år 2018 (Youtube).

Verksamhet

Vi preciserade vår gällande strategi som styr vår verksamhet i önskad riktning. Vi har effektiviserat verksamheten genom att höja automationsgraden i beskattningen och öka informationsmängden från intressentgrupperna och den elektroniska datainsamlingen med hjälp av nya verktyg samt genom att skapa nya elektroniska tjänster.

Nettointaget av skatteintäkter var 68,6 miljarder euro inklusive intaget av punkt- och bilskatt. Produktiviteten och den ekonomiska effektiviteten förbättrades. Till detta bidrog ett ökat kundantal, ett lägre antal årsverken och lägre omkostnader jämfört med året innan.

Skatteförvaltningens strategi förnyades 2018. Orsaker till detta var de föränderliga ekonomiska strukturerna, förändringarna i företagens operativa modeller och på arbetsmarknaden samt de utmaningar och risker som detta medför för skatteintaget. Utöver förändringarna i ekonomin påverkades behovet av att förnya strategin av interna faktorer såsom pensioneringar inom personalen och nya kompetensbehov.

För att uppnå målen behövs hantering av olika fenomen, relevant styrning och övervakning, effektiv verksamhet och påverkan av hela den operativa miljön. Under de närmaste åren kommer vi att fokusera på analys och artificiell intelligens, automation och internationellt samarbete samt gränsytor, insamling av information och utnyttjande av den. Vår kompetens och operativa modell bör möjliggöra även snabba förändringar vid behov. Vi hör till föregångarna inom digital ekonomi.

Under våren planerades perioden 2019–2023. En central förändring i verksamhetsplaneringen är att planeringens tidsperspektiv blir längre och att fokus ligger allt mer på en tidig identifiering av framtida utvecklingsbehov.

En av de viktigaste uppgifterna under planeringsperioden är genomförandet av reformprojektet för beskattningssystemet (projektet Valmis) och säkerställandet av kärnverksamheten, införandet av det nationella inkomstregistret och bemästrandet av uppgifterna inom bil- och punktbeskattningen samt momsen på import som överfördes från Tullen till Skatteförvaltningen. Även det internationella informationsutbytet blir allt mer omfattande och viktigt.

Läsa mer: Skatteförvaltningens strategi 2019–2024

När en stor del av affärsverksamheten flyttas till digitala plattformar blir det svårare att följa med data- och penningflöden i beskattningen. Plattforsekonomin diskuterades på ett seminarium för intressenter i Vallgård i augusti 2018.

​Med tanke på beskattningen är det väsentligt att säkerställa inkomst- och dataflödena, eftersom en effektiv beskattning baserar sig på heltäckande tillgång till information. Enligt den enkät om plattformsekonomi som vi lät utföra i juni 2018 anser 76 procent av de medborgare som säljer varor eller tjänster via digitala plattformar att det är viktigt att sköta skatteärenden korrekt.

Endast 44 procent anser dock att det är sannolikt och hela 23 procent anser att det är osannolikt att privatpersoner eller andra tjänsteleverantörer som agerar via digitala plattformar sköter sina skatteärenden korrekt.

Beskattningen i Finland bygger rätt långt på utomstående uppgiftslämnare, såsom arbetsgivare, finansinstitut och FPA. När en väsentlig del av affärsverksamheten bygger på elektroniska plattformar och blockkedjor måste även Skatteförvaltningen vara närvarande där för att säkerställa tillgången till information. Samtidigt behöver inte kunderna tänka på beskattningen, eftersom den sker där den skattepliktiga transaktionen uppstår.

Skatteförvaltningen har aktivt deltagit i olika digitaliseringsprojekt, såsom Digital bostadshandel (DIAS). Skatteförvaltningen har öppnat ett gränssnitt via vilket information om elektroniska bostadsköp förmedlas direkt till Skatteförvaltningen. Om en kund säljer en bostad via en e-tjänst kan kunden via tjänsten även deklarera och betala överlåtelseskatt.

Etiska principer för bruket av artificiell intelligens

Utnyttjandet av artificiell intelligens ökar på alla samhällsområden. Även Skatteförvaltningen testar artificiell intelligens i bland annat kundtjänsten, där chattbotten Vertti svarar på kundernas frågor om skattekort.

I och med att artificiell intelligens används allt mer har nya etiska frågeställningar uppstått, till exempel när det gäller beslutsmotiveringarnas transparens och kvaliteten på de data som används. För att besvara dessa frågor har Finlands program för artificiell intelligens, som lotsas av arbets- och näringsministern, uppmanat organisationer att upprätta etiska principer för användning av artificiell intelligens.

Skatteförvaltningen deltar i programmet och definierar hur artificiell intelligens används inom beskattningen på ett rättvist och förtroendeingivande sätt. De etiska principerna kommer att användas som grund för allt beslutsfattande som gäller artificiell intelligens.

Starting up smoothly – chattbottar instruerar tillsammans en utländsk företagare

Slutet av november blev historiskt när världens första offentliga nätverk för virtuella assistenter inledde verksamheten. Chattbott-tjänsten, som utvecklats av Skatteförvaltningen och Migrationsverket, började svara på kundernas frågor om till exempel etablering av företag, beskattning och bosättning i Finland. Tjänstens målgrupp utgörs av utländska kunder och nya kunder som planerar att grunda företag eller arbeta i Finland. Den nya tjänsten väntas locka nya arbetstagare och företagare till Finland.

Den första versionen av chattbotten utvecklades på våren tillsammans med Migri, och den offentliggjordes för allmänheten på ett evenemang som ordnades av Skatteförvaltningen. Eftersom tjänsten väckte en hel del intresse på evenemanget, beslöt man att fortsätta utveckla den. Nu deltog också Patent- och registerstyrelsen i samarbetet. Det var första gången som ämbetsverk inom statsförvaltningen testade användningen av en gemensam chattbott i kundrådgivning. I början av 2019 undersöker man om chattbotten kan användas permanent inom Skatteförvaltningen.

Rutinuppgifter för robotar

Med en programvarurobot avses ett datorprogram genom vilket man kan automatisera arbete och processer som utförs av människor. Med dess hjälp kan man befria människor från rutinuppgifter så att de kan ägna sig åt mångsidigare uppgifter. Samtidigt minskar risken för misstag.

Programvarurobotar kan utföra uppgifter där beslut baserar sig på entydiga regler och där den information som behövs är strukturerad och digitaliserad. Exempel på sådana uppgifter är jämförelse och kopiering av uppgifter "på löpande band".

Skatteförvaltningen har tidigare testat en programvarurobot i bland annat överlåtelsebeskattningen, där roboten har kontrollerat och sparat uppgifter om överlåtelse av fastigheter från Lantmäteriverket.

I utnyttjandet av robotik håller man nu på att övergå från testning till ett mer omfattande bruk. En programvarurobot kommer först att tas i bruk i behörighetshanteringen på intranätet, där den övertar manuellt rutinarbete som tidigare utfördes av administratören.

I början av 2018 införde vi en modell som förenar utvecklingsverksamheten med informationsförvaltningen. Samtidigt tog vi i bruk ett förfarande för snabbare behandling av utvecklingsförslag. Målet är att förkorta den tid utvecklingsprojekten pågår och se till att de bättre uppfyller verksamhetens mål.

I Företagsbeskattningsenhetens organisationsreform fusionerades de regionala företagsskattebyråerna och skatterevisionsenheterna till företagsskattecentraler i början av 2018. Fem regionala företagsskattecentraler och Koncernskattecentralen ansvarar för beskattningen och betjäningen av samfundskunder. Syftet med reformen var förutom att förtydliga organisationsstrukturen även att skapa bättre möjligheter att utveckla hanteringen av kundrelationer och skatterisker samt att använda resurser på ett flexibelt sätt.

Vid ingången av året fördes all kundinitierad service samman till en enhet, Kundserviceenheten. Med ändringen strävar vi efter en kvalitativ och enhetlig service för kunderna samt en effektiv tjänsteproduktion.

Skatteförvaltningen och Tanzania Revenue Authority (TRA) startade ett utvecklingssamarbetsprojekt hösten 2018. Syftet med projektet är att hjälpa TRA att utveckla sin verksamhet inom skattekontroll, intern revision, kommunikation och kundservice. Projektet pågår till 2021. Det är fråga om ett IKI-utvecklingssamarbetsprojekt som finansieras av utrikesministeriet. Skatteförvaltningens sakkunniga deltar i projektet genom att bland annat utbilda TRA:s tjänstemän i Dar es Salaam i Tanzania.

Projektet är en del av Finlands verksamhetsprogram Beskattning och utveckling som baserar sig på Addis skattepartnerskap (Addis Tax Initiative). Genom Addis skattepartnerskap har Finland förbundit sig att fördubbla sitt stöd för en stärkt beskattningsförmåga i u-länderna fram till 2020.

I tävlingen Suunnannäyttäjät 2018 valdes MinSkatt till top-fem. I Suunnannäyttäjät 2018 sökte man efter offentliga projekt och utvecklarteam, vars projekt bland annat underlättar medborgarnas vardag. Terveyskylä.fi kom på första plats.

I tävlingen deltog 30 projekt, och fem av dem valdes till finalen i en publikomröstning. 

I och med reformen av skattesystemet har uppgifter som ska förvaras varaktigt överförts från gamla datasystem som kommer att slopas till Riksarkivet.

Överföringsprojektet är omfattande ur hela statsförvaltningens perspektiv. Det är den största mängden data som ska förvaras varaktigt som någonsin överförts till Riksarkivet från någon organisation. Även tidsmässigt bildar det elektroniska materialet en betydande kontinuerlig överföringshelhet. Efter sekretesstiden blir materialet tillgängligt för forskare.

Inkomstbeskattningens handlingar för privatpersoner har digitaliserats direkt sedan slutet av oktober 2018. Detta innebär nya arbetsrutiner. Privatpersoner skickar alla handlingar och nya inkomstskatteblanketter för privatpersoner på skatt.fi direkt till digitalisering.

Tidigare hanterades handlingar som massparades så att man tog ut dem ur kuverten, registrerade uppgifterna, avlägsnade gem och satte in korrekta mellanblad innan de skickades till en viss adress för digitalisering. Den egentliga rusningstiden för blanketter inträffar först våren 2019 när skattedeklarationerna ska lämnas in, och då är det bra att använda MinSkatt.

Våra tjänster

Vårt mål är att öka informationsmängden från intressentgrupperna och den elektroniska datainsamlingen. Vi tog i bruk nya verktyg och producerade nya elektroniska tjänster. Antalet kunder som använder våra e-tjänster ökade och i motsvarande mån minskade antalet kundbesök något jämfört med året innan.

I tjänsten MinSkatt kan man granska och sköta nästan alla skatteärenden. Tjänsten öppnades för privatpersoner i november 2018. MinSkatt ersätter Skatteförvaltningens tidigare tjänster för privatpersoner Skattekort på nätet och Skattedeklaration på nätet. I MinSkatt kan man också granska betalningsuppgifter om återbäring och kvarskatt, betala skatter, sköta skatteärenden för företag och ange kontonummer för skatteåterbäring.

Aktiebolag och övriga samfund har skött skatteärenden i MinSkatt redan i några år.

E-tjänster medför flera fördelar för kunderna. Tjänsten är öppen dygnet runt, man behöver inte köa, man tappar inte bort papper och man slipper räkna med tiden för postgången.

För samhället medför e-tjänster även besparingar. Till exempel beställning av skattekort på webben kostar åtta gånger mindre än ansökan om skattekort på en skattebyrå.

Genomförandet av inkomstregistersystemet framskred under 2018, och det första ibruktagandet var 1.1.2019. Inkomstregistret är den sittande regeringens spetsprojekt för digitaliseringen av offentlig service, och Skatteförvaltningen ansvarar för genomförandet.

Inkomstregistret utvecklades i brett samarbete med olika myndigheter, programvaruföretag, intresseorganisationer och andra aktörer. Inkomstregistret är en nationell databas, som innehåller heltäckande uppgifter om löne-, pensions- och förmånsinkomster. Inkomstregistret är en digital myndighetstjänst, där data flödar automatiskt från företag och medborgare till olika myndigheter i realtid.

Administrationen och utvecklingen av inkomstregistret är en ny uppgift för Skatteförvaltningen. Inkomstregisterenheten inrättades i detta syfte i början av 2018. Inkomstregistret utvidgas till att omfatta uppgifter om förmåner och pensioner 2020.

I enlighet med statsminister Juha Sipiläs skattepolitiska riktlinjer i regeringsprogrammet var syftet med det så kallade Veto-projektet att överföra punktbeskattningen, bilbeskattningen och momsen på import från Tullen till Skatteförvaltningen på ett kontrollerat sätt. Målet för överföringen är att uppnå kostnads- och resursfördelar och att minska företagens administrativa börda.

För att uppnå målet tillsatte finansministeriet 2015 ett projekt för tiden 4.9.2015–28.2.2018.

Projektet genomfördes planenligt, och punktbeskattningen, bilbeskattningen och momsen på import har kontrollerat överförts till Skatteförvaltningen.

Förnyelsen av förfarandena fortsätter

Ett projekt i syfte att i mån av möjlighet harmonisera förfarandena för punkt- och bilbeskattningen med Skatteförvaltningens övriga beskattningsförfaranden tillsattes 2018. Syftet med harmoniseringen är att öka användningen av e-tjänster, minska de skattskyldigas administrativa börda och underlätta tjänstemannaarbetet.

För kunderna innebär harmoniseringen av förfarandena att e-tjänsterna för punkt- och bilbeskattning överförs till MinSkatt. Reformen är en fortsättning på det så kallade Veto-projektet, där verkställandet av punkt- och bilbeskattningen överfördes från Tullen till Skatteförvaltningen.

Målet är att reformen av förfarandena för punkt- och bilbeskattningen blir klar 2021.

Vi följer upp kundnöjdheten regelbundet. År 2018 var kunderna nöjda med Skatteförvaltningens tjänster: 85 procent av kunderna var nöjda med telefontjänsten.

Enligt kunderna är våra starka sidor ett personligt och naturligt bemötande av kunder samt intresse och vilja att lösa kundens ärende tillsammans. Vårt mål är att kunderna ska lyckas med sina skatteärenden och att de gärna ska betala sina skatter.

I år kompletterades den förhandsifyllda skattedeklarationen av 1,45 miljoner finländare. Över 60 procent av kompletteringarna gjordes online. För nästan fyra miljoner personer räckte det med att kontrollera uppgifterna i skattedeklarationen och inga ändringar gjordes.

Antalet skattedeklarationer som lämnas in elektroniskt har ökat kraftigt under de senaste 10 åren. År 2007 kompletterade ca 145 000 personer sina skattedeklarationer på webben. I år var det redan närmare 900 000 personer som gjorde det. Mest aktiva är de som är 25–40 år gamla, av vilka redan över 80 procent kompletterar skattedeklarationen på webben.

I fjol ordnade vi 24 webbseminarier om aktuella frågor för kunderna. Som mest deltog tusentals personer i ett webbseminarium. Webbseminarier ordnas för olika målgrupper, såsom bokföringsbyråer, arbetsgivare, nya företag, föreningar och stiftelser samt internationella aktörer. På webbseminarierna kan deltagarna ställa frågor till Skatteförvaltningens sakkunniga via chatten. Inspelningar av alla webbseminarier publiceras på Skatteförvaltningens Youtube-kanal och Skatt.fi.

År 2018 fick Skatteförvaltningens kanaler i sociala medier över 18 000 nya följare. Tillväxten var 70 procent. Mest ökade Instagram med ett nytt koncept, som fick närmare 6 000 (+390 %) nya följare. LinkedIn fördubblade nästan antalet följare.         

Under 2018 var det totala värdet på medieuppmärksamheten för Skatteförvaltningens kanaler på Facebook, Twitter, LinkedIn och Instagram 373 500 euro (+10 %). Mest ökade LinkedIn och Instagram. Däremot vände värdet nedåt för Facebooks del.

Nya kanaler var inkomstregistrets Facebook- och Twitter-konton samt Facebook-kontot MeKorhoset tillsammans med FPA. Vi slutade uppdatera Snapchat.

Allt som allt publicerades 2 100 inlägg på olika kanaler. På YouTube publicerades 174 nya videor. Videorna sågs över en halv miljon gånger. Den populäraste videon var anvisningen Skattekort på webben.

Årets bästa innehåll i sociala medier var de skatterelaterade ASMR-viskningsvideorna (Facebook), det makulerade skattekortet för biinkomster (Instagram) som inspirerats av konstnären Banksy och kundtjänstens singelenkät (Twitter). Även flera innehåll relaterade till tjänsten MinSkatt fungerade väl.

Läs mer: Skatteförvaltningens kanaler i sociala medier

Kontroll

Skatteförvaltningen bekämpade grå ekonomi även tillsammans med andra myndigheter och städer. Finlands momsskattefel hör till de lägsta i Europa och har under de senaste åren varit cirka 4–7 % av det lagenliga momsintaget. Cirka 20 procent av felet beror på skatterester. Beloppet av momsskattefelet har utretts både av Europeiska kommissionen och enligt IMF:s beräkningsmetod.

Skatterevisionen ska identifiera och bekämpa fenomen som är skadliga för skattesystemet och se till att kontrollen är effektiv. Skatterevisioner riktas främst till företagskunder men i viss grad också till privatpersoner. 

Skatterevisioner och andra kontrollåtgärder riktades till identifierade skatterisker i olika skatteslag. De skatterevisioner som fokuserar på näringsbeskattning, moms och förskottsuppbörd har kompletterats med revisioner av punkt- och bilbeskattning. År 2018 debiterades skatter på basis av skatterevisioner för sammanlagt 185 miljoner euro. Vid skatterevisionerna har man ökat användningen av lättare kontrollmetoder och handledning.

I sin verksamhet har skatterevisionen aktivt utnyttjat internationellt informationsutbyte. Volymen för fallspecifikt informationsutbyte ökade 2018 jämfört med tidigare år. Finländska skatterevisorers närvaro i andra EU-länder har utnyttjats aktivt för att lösa gränsöverskridande problem. År 2018 deltog Finland i 29 sådana fall.  Dessutom har skatterevisionen i gengäld insamlat och skickat jämförande information till andra skattemyndigheter som kunnat medföra skattekonsekvenser i mottagarlandet.

År 2018 antog Koncernskattecentralen målet att alla skattskyldiga ska agera korrekt och att alla skattefrågor ska avgöras proaktivt och sakkunnigt. Koncernskattecentralen har fokuserat på de lättaste styr- och kontrollmetoderna. Målet är att i allt högre grad agera proaktivt i stället för att kontrollera skatter i efterhand. Upptäckta skatterisker har i regel åtgärdats genom proaktiv dialog eller kontrollbesök. Skattekontroll i efterhand, dvs. skatterevision, har tillämpats i situationer där andra metoder inte ansetts vara tillräckligt effektiva.

Koncernskattecentralen har fortsatt att utveckla metoden för proaktiv dialog och har stött införandet av den i hela Företagsbeskattningsenheten. Dessutom utvidgades metoden för proaktiv dialog under 2018 till att även omfatta internationella skattefrågor. Cross-Border Dialogue kan användas i situationer där en skattskyldig behöver ställningstaganden av två eller flera staters skattemyndigheter. Främjandet av metoden Cross-Border Dialogue fortsätter även under de kommande åren på både EU- och OECD-nivå.

Enheten för utredning av grå ekonomi utarbetade tiotals utredningar av fenomen som stöder planeringen av kontrollen och över 300 000 utredningar av fullgörandet av skyldigheter som stöd för myndigheter 2018. Dessutom utvidgades tjänsten för utredning av fullgörandet av skyldigheter till nya områden, såsom Trafis (nuvarande Traficom) taxitillstånd och Regionförvaltningsverkets näringstillstånd för fastighetsförmedlare och inkassoföretag och dess tillsyn, Konkurrens- och konsumentverkets registrering och tillsyn av aktörer inom resetjänster samt Finansinspektionens uppgifter.

Enheten för utredning av grå ekonomi fungerar som nationell samordnare av myndigheternas gemensamma lägesbilder av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet, i vars redaktionella arbete ca 20 myndigheter deltar. Lägesbildernas förnyade webbplats harmaa-talous-rikollisuus.fi öppnades våren 2018. På webbplatsen finns en övergripande bild av fenomen inom grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt information om dess bekämpning, omfattning och stöd för hur man agerar rätt.

Bekämpningen av grå ekonomi fokuserar på allvarlig ekonomisk brottslighet. Myndighetssamarbetet är omfattande och mångsidigt. År 2018 gjordes prövning av brottsanmälan i ca 20 procent av alla skatterevisionsfall, och när det gäller funktionen som specialiserat sig på bekämpning av grå ekonomi gjordes prövning av brottsanmälan i 65 procent av fallen.

Den arbetstid som användes för revisioner av grå ekonomi utgjorde knappt 36 procent av den totala arbetstiden för skatterevisioner, och en stor del av fallen undersöktes av funktionen som specialiserat sig på bekämpning av grå ekonomi. Av de fall som blev klara 2018 utfördes ca 100 revisioner tillsammans med polisen.

Ett typiskt gärningssätt inom grå ekonomi är verifikat med felaktigt innehåll. I revisionerna under 2018 upptäcktes ca 5 300 sådana verifikat, vars värde var ca 30 miljoner euro. Med förfalskade verifikat strävar man efter orättmätiga skattefördelar eller omotiverade återbäringar. Processernas effektiviserade kontroll inom bekämpningen av grå ekonomi har gett resultat när det gäller bedrägerier relaterade till återbäring av moms.

Antalet identifierade svarta arbetstagare enligt skatterevisionerna uppgick till 1 100 personer, men de flesta kan inte identifieras, och beloppet av svarta löner var ca 42 miljoner euro. Mängden utländsk arbetskraft har ökat. Även det observerade missbruket av identiteter har ökat när det gäller både personer och företag.  Identitetsmissbruk är ett verktyg i olika bedrägerier, även skattebedrägerier.

Tillsammans med städerna har man fortsatt det förebyggande arbetet för att identifiera olika fenomen inom grå ekonomi och korruption i offentlig upphandling. Konkurrens- och konsumentverket deltar i arbetet. Med Tekniska handelsförbundet samarbetade man i sin tur för att identifiera bedrägliga aktörer inom stålhandel.

I bekämpningen av grå ekonomi uppdagas även andra former av missbruk som delges andra myndigheter. Inom bekämpningen av grå ekonomi bedrivs internationellt samarbete i synnerhet i Norden och Estland men också på EU- och OECD-nivå.

Personal

År 2018 genomförde Skatteförvaltningen omorganiseringar och det största ibruktagandet i anknytning till reformen av beskattningssystemet. Förändringarna berörde en stor del av personalen. Trots de betydande förändringarna låg arbetsnöjdheten på en fortsatt god nivå jämfört med året innan. Distansarbetet ökade markant. Närmare 2/3 av alla anställda vid Skatteförvaltningen arbetar på distans.

Regeringsprogrammets spetsprojekt som anknyter till ledning och försökskultur har främjats genom att utveckla ledningskulturen, öka förtroendet och växelverkan samt utnyttja försök och smidig förnyelse för att nå bättre resultat.

Personalens kompetens utvecklades på många sätt i takt med att verksamheten utvecklades.

Vi gjorde förberedelser för att införa robotik, automatisering och nya arbetsrutiner genom att satsa på strategisk personalplanering och kompetensutveckling utifrån den.

Medan verksamheten utvecklades inom ramen för projektet Valmis, som förnyar beskattningssystemet, beaktades personalens kompetens på flera sätt. Vi lär oss allt mer i arbetet och genom växelverkan med andra. Vi utvecklade metoder för lärande i arbetet och verktyg för delaktighet samt främjade lärande i nätverk.

Närmare 4 000 medarbetare bedömde sin arbetslivskvalitet. Svarsprocenten i statens personalenkät VMBaro var 78.

Om man ser till hela Skatteförvaltningens medeltal, var resultaten nästan identiska med resultaten 2017. Arbetsnöjdhetsindexet steg från 3,62 till 3,63.

Personalens arbetsnöjdhet skapar en god grund för utvecklingen av arbetslivet. 

När det gäller ekonomiskt ansvar ökade vi produktiviteten och den ekonomiska effektiviteten, minskade kundernas administrativa börda och utvecklade planerings- och uppföljningssystemen.

Vi fullgjorde vårt sociala ansvar genom att behandla kunderna och personalen opartiskt och genom att utveckla arbetshälsan och förfarandena för hälsoledning.

På miljöansvarets område fortsatte vi att följa WWF-programmet Green Office som syftar till att minska organisationernas miljöbelastning och bromsa klimatförändringen. Den miljöbelastning som resor innebär ökade något på grund av fler flyg- och tågresor. Pappersanvändningen låg på samma nivå som året innan, men exempelvis antalet postade brev minskade med cirka 6 miljoner stycken, dvs. 28,4 %.  Mängden tryckta blanketter mätt i kilogram gick också ned, och där var minskningen sammanlagt cirka 100 000 kg.

El- och värmeförbrukningen i antal kilowattimmar var så gott som oförändrad, men koldioxidutsläppen från energiförbrukningen ökade något.