Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden.

Preliminära uppgifter om attityden till att betala skatter: Finländarna förstår skatternas betydelse – Skatteförvaltningen vill smidiggöra betalningen av skatter ytterligare

Skatteförvaltningens meddelande, 3.11.2022

Förhandsuppgifter om undersökningen som utredde attityden till att betala skatter berättar att största delen av finländarna förhåller sig positivt till insamlingen av skatter. Jämfört med i fjol ser det ut att den positiva inställningen sjunkit lite. Inkomstbeskattningsuppgifterna om personer och företag blir offentliga den 9 november.

Enligt en färsk attitydundersökning anser 93 procent av finländarna att betalningen av skatter är en viktig medborgerlig plikt. En klar majoritet, det vill säga 82 procent, litar på att beskattningsbeslutet är korrekt.  De preliminära uppgifterna baserar sig på en omfattande nationell intervjuundersökning som Skatteförvaltningen låtit utföra.

– Till och med 93 procent av finländarna är ense om att det är viktigt att samla in skatter för att upprätthålla vår välfärdsstat, och 88 procent betalar gärna sina skatter eftersom de vill stödja välfärden i vårt samhälle, säger servicechef Janne Myyry.

Dessutom betalar 70 procent gärna sina skatter och 69 procent upplever att de får valuta för de pengar som de betalat i skatt, fortsätter Myyry.

Jämfört med i fjol har den positiva attityden till att betala skatter sjunkit något: För ett år sedan ansåg 95 procent att det är en viktig medborgerlig plikt att betala skatter och 96 procent ansåg att det är viktigt att samla in skatter för att upprätthålla välfärdssamhället.

Undersökningsresultaten är inte direkt jämförbara med resultaten för tidigare år eftersom svarsskalan nu ändrats från fyrgradig till femgradig. Ett neutralt svarsalternativ har lagts till i svarsskalan.

Rapporten om undersökningen publiceras senare på skatt.fi. I fortsättningen låter Skatteförvaltningen utföra attitydundersökningen årligen.

Skatteförvaltningens mål för kommande år: beskattningen införlivas i människornas och företagens vardag

Hur smidigt det är att sköta skatteärenden påverkar attityden till att betala skatter och i sista hand säkrar det också skatteintaget. Skatteförvaltningen önskar att riksdagen som väljs nästa vår främjar de ändringar som behövs för att beskattningen ska bli alltmer automatisk och införlivas i både privatpersonernas och företagens vardag.

– De preliminära uppgifterna om attitydundersökningen påvisar att finländarna förstår betydelsen av skatterna. Det är en bra utgångspunkt. En i vardagen införlivad beskattning underlättar livet för människor och företag, vilket ytterligare kan stödja förståelsen för betydelsen av beskattningen, säger Skatteförvaltningens generaldirektör Markku Heikura.

För tillfället är det mesta av uppgifterna om människor och företag redan färdigt i digitalt format och det är möjligt att använda dessa uppgifter som sådana i verksamheten hos företag, tjänsteleverantörer, Skatteförvaltningen och andra myndigheter.

– De oundvikliga skatteärendena ska göras digitala som standard. I utvecklingen av de offentliga tjänsterna ska det i första hand strävas efter att utnyttja digitaliseringen så att tjänstemottagarens behov att ta kontakt upphör eller minskar avsevärt. Det digitala som standard ska göras till en princip som styr och förpliktar all utveckling av tjänster inom statsförvaltningen, fortsätter Heikura.

Enligt Heikura behövs det lagändringar som gör det lättare att sköta förpliktelser som hänför sig till beskattningen och som minskar det administrativa arbetet både för kunderna och Skatteförvaltningen. Därtill behövs det samspel mellan de olika datasystemen där de digitala uppgifterna rör sig i realtid i olika situationer i vardagen.

Den färska attitydundersökningen genomfördes av Feelback Oy på uppdrag av Skatteförvaltningen. I undersökningen intervjuades 1 005 personer i åldern 15–74 år per telefon i oktober 2022. Intervjuerna kvoterades enligt boningsort, kön och ålder. Felmarginalen i den nationella intervjuundersökningen är högst 3 procentenheter.

Ytterligare information om ämnet (endast på finska): Pääjohtaja Markku Heikuran blogiteksti Verohallinnon tavoitteista tuleville vuosille

Sidan har senast uppdaterats 3.11.2022