Kryptotillgångar har etablerat sig som bytesmedel

Antalet olika kryptotillgångar har fortsatt att öka stadigt och det går inte att räkna fram ett direkt ekonomiskt värde för dem alla. Kryptotillgångar är i regel så värdefulla som de aktörer som skaffar dem är beredda att betala för dem. Kryptotillgångar kallas ofta också för virtuella valutor eller kryptovalutor, eftersom en del av dem är digitala valutor som grundar sig på kryptografi. Av kryptotillgångarna har Bitcoin det högsta marknadsvärdet.

Kryptotillgångar har ingen ställning som lagligt betalningsmedel, men kan användas som bytesmedel. Kryptotillgångar kan godkännas som betalningsmedel i till exempel webbtjänster eller fysiska butiker. Exempel på dessa är Bitcoin och e-pengatoken USDC som är allmänt accepterade betalningsmedel.

I takt med att kryptotillgångarna blivit vanligare har det kommit ut många instrument på marknaden som marknadsförs som kryptotillgångar i strid med deras verkliga karaktär. För en konsument kan det vara svårt att skilja mellan bedrägeriförsök av det här slaget och verkliga kryptotillgångar och en investerare bör vara särskilt försiktig. Utöver potentiella bedrägerier är en investering förknippad med en betydande ekonomisk risk på grund av den stora variationen i kryptotillgångarnas värde.

Kryptotillgångarnas anonyma eller pseudonyma karaktär har en inverkan på hur de kan utnyttjas också som kriminella bytesmedel. När tillgångar som härrör från brott växlas till kryptotillgångar är det ofta svårare att spåra dem. Till exempel är Bitcoin ett offentligt system, vilket innebär att andra kan se överföringarna och kontrollera dem.

Brott relaterade till kryptotillgångar ökar

Bedrägeribrott med anknytning till kryptotillgångar som fenomen berör också finländarna. Olika investeringsbedrägerier har blivit en betydande inkomstkälla för brottslingar vars internationella och organiserade verksamhet orsakar betydande förluster för offren. Användningen av kryptotillgångar har etablerat sig även i annan bedrägeribrottslighet. Kryptotillgångar används dessutom inom narkotikabrottslighet, brottslighet som sker med hjälp av datanät samt som instrument för penningtvätt för att dölja medlens ursprung.

Kryptotillgångsbrottsligheten är framför allt internationell och förmågan till internationellt samarbete spelar en nyckelroll i brottsbekämpningen. De författningsändringar som trädde i kraft i EU-området under 2024 förbättrar regleringen av kryptotillgångstjänster och hjälper till att bekämpa brottslighet och grå ekonomi.

Kryptotillgångsmarknaden är mycket konjunkturkänslig och en högkonjunktur har traditionellt ökat intresset för kryptotillgångar. En ökad aktivitet ökar också brottslingarnas försök att dra nytta av situationen, till exempel med hjälp av investeringsbedrägerier, nätfiske eller dataintrång i anknytning till kryptotillgångar. I bekämpningen av bedrägeribrott är det vid sidan av myndighetsverksamheten viktigt att människorna själva känner till risken för bedrägerier och kan identifiera de typiska dragen i dem. Framtidens brottshot omfattar brott som utnyttjar artificiell intelligens och deepfake-teknik.

Regleringen som gäller kryptotillgångar har ökat

Myndigheternas kompetens, analysverktyg, resurser och befogenheter ska vara uppdaterade för att brottslig användning av kryptotillgångar ska kunna bekämpas effektivt. Att förstå tekniken bakom kryptotillgångar och de affärsmodeller som de möjliggör är fortfarande tidvis utmanande.

Syftet med MiCA-förordningen som trädde i kraft stegvis under 2024 är att förenhetliga regleringen inom EU. Med hjälp av förordningen strävar man också efter att bredda regleringens tillämpningsområde för att bättre hantera riskerna med kryptotillgångar och skapa jämlika verksamhetsförutsättningar för marknaden. Förordningen gäller emittenter av kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster. 

Den internationella mellanstatliga arbetsgruppen FATF (Financial Action Task Force), som grundades för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, har gett rekommendationer om kryptotillgångar som har tagits i bruk globalt. De har haft en inverkan särskilt på bekämpningen av penningtvätt. Affärsmodellerna för decentraliserad finansiering (decentralized finance) har emellertid medfört nya utmaningar för kryptotillgångsmarknaden, eftersom deltagarna inte nödvändigtvis identifieras på samma sätt i de decentraliserade tjänsterna som i de centraliserade affärsmodellerna.

EU:s femte penningtvättsdirektiv samt lagen om leverantörer av kryptotillgångstjänster och om marknader för kryptotillgångar skapar en regleringsram kring fenomenet. Leverantörer av kryptotillgångstjänster är numera skyldiga att ansöka om auktorisation från tillsynsmyndigheterna för finansbranschen, känna sina kunder, utöva kund- och transaktionstillsyn samt rapportera tvivelaktiga transaktioner till myndigheterna. I och med de nya skyldigheterna har kvaliteten och detaljrikedomen på de uppgifter som Skatteförvaltningen samlar in av finländska leverantörer av kryptotillgångar förbättrats betydligt.

I framtiden kommer Skatteförvaltningen att få uppgifter om kryptotillgångar automatiskt via internationellt informationsutbyte enligt DAC8-direktivet och den CARF-rapporteringsram som godkänts av OECD. Å andra sidan kan man anta att vissa kunder övergår till att i stället för finländska leverantörer använda leverantörer av kryptotillgångstjänster som inte omfattas av regleringen, vilket innebär att tillgången till information till denna del kan försämras.

Regleringen av kryptotillgångar är ny och därför söker branschens bästa praxis och verksamhetssätten fortfarande sin form. På grund av kryptotillgångarnas gränsöverskridande karaktär kommer betydelsen av myndigheternas internationella samarbete att öka ytterligare när allt mer information delas mellan myndigheterna. I Finland utövar Finansinspektionen tillsyn över kryptoaktörerna. Centralen för utredning av penningtvätt vid Centralkriminalpolisen har som uppgift att förhindra, avslöja och utreda brottshelheter med koppling till kryptotillgångar och föra dem till förundersökning.

Läs mer om hur du kan göra rätt