Nya former av arbete

På arbetsmarknaden pågår en stor förändring gällande arbete. Nya former av arbete ger många nya slags möjligheter till arbete. Stor okunskap och delvis felaktig information finns om fenomenet, exempelvis om vem som ansvarar för lagstadgade försäkringar och skatter för arbetet. Förändringen av arbetet är ett internationellt fenomen.

Plattformsekonomin erbjuder en marknadsplats

I plattformsekonomin kan en uppdragstagare erbjuda arbete till en obegränsad kundkrets via en digital plattform. Plattformen är i princip en marknadsplats. Olika plattformar har olika tillvägagångssätt och regler för hur arbete förmedlas och utförs. Sålunda kan arbetet via dessa plattformar utföras som arbetstagare eller som företagare. Med tanke på arbetstagarens ställning och på de rättigheter och skyldigheter för den plattform som förmedlar eller skapar arbete är det viktigt vad parterna har avtalat och på samma gång huruvida kriterierna för en anställning uppfylls. Dessa omständigheter avgör om plattformen har de skyldigheter som arbetsgivare enligt socialförsäkringslagstiftningen har.

Faktureringstjänstföretag tar hand om lagstadgade skyldigheter för lättföretagare

Faktureringstjänstföretag är aktörer som erbjuder faktureringstjänster för företagare. Detta så kallade lättföretagande marknadsförs som ett lågtröskelalternativ för företagande om man vill testa en företagsidé. Faktureringstjänsten tar hand om det som rör fakturering och beskattning för en så kallad lättföretagare och betalar en ersättning till lättföretagaren för arbetet. I regel sköts skatter centralt i tjänsten, något som minskar verksamhet inom den grå zonen. Oklarhet råder kring hur arbetet ska försäkras.

Utsökningsgäldenärer utnyttjar faktureringstjänster för att undvika att inkomsten utmäts. En del leverantörer av faktureringstjänster tillhandahåller en möjlighet att ta ut inkomsterna i en virtuell valuta. Näringsförbud kringgås genom att en faktureringstjänst används. En lättföretagare anses nämligen primärt vara en löntagare i beskattningen och inte en företagare.

I en delningsekonomi sker ett utbyte av nyttigheter mot vederlag

I en delningsekonomi kan vem som helst mot vederlag dela med sig av en fri resurs eller en resurs med låg nyttjandegrad till andra via en digital plattform. Plattformen drivs professionellt, men de som erbjuder tid, tjänster eller egendom är vanligtvis privatpersoner som inte verkar yrkesmässigt. Tolkningsoklarheterna gällande arbetsgivarställning är liknande som i övrigt inom plattformsekonomin.

Syftet med blufföretagande är att undvika arbetsgivarförpliktelser

Blufföretagande innebär att en anställning maskeras som yrkesutövning med syftet att undvika skyldigheterna i arbets-, social- och skattelagstiftningen. Gränsen mellan företagande och anställning blir diffusare och arbetstagaren tar den risk som är förenat med företagande. Blufföretagen utnyttjar också de digitala plattformar som plattformsekonomin tillhandahåller.

Exempelvis i samband med beställaransvarstillsynen så döljs arbetsgivarens ställning, eftersom beställaransvarslagen, med undantag för byggbranschen, endast tillämpas på arbetsgivare. Blufföretagande har också observerats bland utländska aktörer som ansöker om arbetstillstånd för yrkesutövning.

Förändringen i arbetet kommer att fortsätta vara kraftig

Nya former av arbete växer i en accelererande takt, samtidigt som det tillhandahålls allt fler plattformslösningar på marknaden. Digitala plattformar erbjuds av både aktörer i Finland och i utlandet.

En typisk användare av faktureringstjänstföretagens tjänster, en så kallad lättföretagare, sysselsätter sig själv och erbjuder sina tjänster, såsom städ-, transport- eller byggtjänster, via en digital plattform. Vidare är lättföretagaren inte registrerad i förskottsuppbördsregistret och har inget eget firmanamn. Oftast baseras ersättningen på den personliga arbetsinsatsen och inga dyra investeringar i utrustning krävs. Verksamheten kan också vara en bisyssla eller att man riskfritt vill testa en ny företagsidé via plattformen.

I framtidens plattformsekonomi splittras arbetet på små enheter. Det finns ingen tillgänglig statistik om fenomenets omfattning för tillfället. Det uppskattas finnas tiotusentals lättföretagare i Finland utifrån antalet kunder som de största faktureringstjänstföretagen har.

Egenföretagande är inte alltid frivilligt

När arbetet via plattformar ökar, exempelvis via faktureringsandelslag eller faktureringstjänsteföretag, så kan det uppstå oklarheter om en persons rättsliga ställning, huruvida det handlar om yrkesutövning eller anställning. I oklara situationer kan det hända att skatter och socialförsäkringspremier förblir obetalda, något som visar sig i storleken på personens pension.

Personer som annars befinner sig i en sämre ställning på arbetsmarknaden kan bli företagare mot sin vilja. Utländska arbetstagare och asylsökanden används för olika uppdrag med företagarstatus. Ansvaret för arbetsgivarförpliktelserna skjuts då konstlat över på arbetstagaren. Ersättningen för arbetet kan stanna under minimilönen i kollektivavtalet och i värsta fall kan handlingen uppfylla kriterierna för exempelvis ockerliknande diskriminering i arbetslivet.

Nya former av arbete är en utmaning för myndighetstillsynen

Nya former av arbete skapar tolkningsutmaningar för myndigheterna gällande huruvida arbetet utförs som arbetstagare eller som företagare enligt den rådande lagstiftningen. I enskilda fall är gränsdragningen inte alltid tydlig.   I vissa fall tolkar myndigheterna en persons rättsliga ställning på olika sätt. Fast å andra sidan förekommer också samarbete mellan myndigheter för att klarlägga en arbetsgivares ställning i enskilda fall.

Att kommunicera arbetsgivares och företagares förpliktelser enligt arbets-, social- och skattelagstiftningen är det effektivaste sättet att preventivt bekämpa grå ekonomi.

Arbets- och näringsministeriet håller som bäst på, i samarbete med andra ministerier och ämbetsverk, att ta fram en webbplats riktad till aktörer inom delningsekonomin. Webbplatsen ska ge vägledning om bland annat befintliga lagstadgade skyldigheter till dem som är verksamma inom delningsekonomin.

Nya former av arbete — andra sidor

Sidan har senast uppdaterats 22.2.2019