Korruptionen har många uttrycksformer
Korruption är missbruk av inflytande för vinnings skull och kan begås av såväl privatpersoner, tjänstemän, politiker som anställda inom näringslivet. Missbruk kan vara lagstridigt eller på andra sätt oetiskt.
I allmänhet jämställs korruption med mutor, dvs. att ge pengar, tjänster eller andra förmåner till en person i ansvarig ställning eller till en person som kan påverka beslutsfattaren i hopp om gentjänst, eller på motsvarande sätt med begäran om obehörig förmån för en tjänst. Mutor är dock bara en form av korruption.
Korruption är ett omfattande fenomen och gärningar som omfattas av fenomenet bedöms med hjälp av rekvisit för tjänste- och mutbrott samt bedrägeri-, förskingrings-, penningtvätts- och insiderbrott. Även brott som gäller missbruk av förtroendeställning och missbruk av företagshemlighet kan ha korrupta drag. Identifiering och förebyggande av korruption försvåras delvis av att även om korruptionen är skadlig är det svårt att entydigt definiera den.
Korruption är ett internationellt fenomen. Korruptionens uttrycksformer varierar dock mellan länder.
Korruptionens former i ett nötskal
- Intressekonflikt avser en situation då en person eller organisation har flera intressen, ekonomiska eller andra, av vilka en möjligen kan korrumpera motivationen eller beslutsförmågan hos personen eller organisationen i fråga.
- Dubbelroll avser en situation där en person har två roller samtidigt, till exempel som deltagare och beslutsfattare i en anbudstävling.
- Gynnande avser att en viss person, ett visst företag eller en annan aktör placeras (obehörigt) framför andra.
- Nepotism innebär att man gynnar en släkting.
- Med bäste-broder-nätverk avses mer eller mindre slutna kretsar vars verksamhet baseras på ömsesidighet och oetiskt gynnande.
- Vänskapskorruption avser ömsesidig (obehörig) hjälp till vänner eller bekanta.
Korruption förekommer på alla nivåer i det finländska samhället
Korruption förekommer ofta i form av givande och tagande av oetiska förmåner, intressekonflikter, gynnande och i form av oetisk beredning av beslut vid sidan av de formella beslutsstrukturerna. Kännetecknande för den korruption som förekommer i Finland är ofta att man formellt handlar enligt lagen, men ändå oetiskt.
I Finland finns det en risk för korruption i stor skala som förekommer i gränssnittet mellan affärslivet och myndigheters verksamhet. Viktiga riskområden är byggnadsbranschen, offentlig upphandling och anbudsförfaranden, samhällsplanering, det politiska beslutsfattandet och politisk finansiering. Andra områden som är utsatta för korruption är utrikeshandel och idrott.
Det är svårt att identifiera korruption
Korruptionens former har inte förändrats nämnvärt under årens lopp, men förändringarna i verksamhetsmiljön har påverkat i vilka situationer korruption förekommer. Korruption sker oftast dolt för allmänheten och därför kommer endast en bråkdel av korruptionsfallen till myndigheternas eller medborgarnas kännedom.
Bolagiseringen av den offentliga sektorn har medfört betydande förändringar i den verksamhet som finansieras med samhällsmedel. Med tanke på bekämpningen av korruption är bolagiseringsriskerna särskilt förknippade med öppenhet i beslutsfattandet. Redogörelserna enligt offentlighetslagen om den ekonomiska verksamheten och grunderna för beslutsfattandet är inte längre öppet framlagda för kommuninvånarna, fullmäktigeledamöterna eller representanter för medierna.
Mellan myndigheter och näringsidkare kan korruption ta sig uttryck till exempel i betydande representationskostnader som regelbundet drabbar vissa tjänstemän. Med offentliga medel kan man göra för stora materialanskaffningar, av vilka en del också kan hamna hos den tjänsteman som ansvarat för anskaffningen eller dennes närmaste krets. Korruption kan dessutom ta sig uttryck i favorisering av familjemedlemmar eller bekanta i samband med rekrytering, upphandling eller annat beslutsfattande.
I näringsverksamhet kan korruption förekomma till exempel som s.k. tröskelpengar som betalas av en underentreprenör till ett bolag som planerar ett stort byggprojekt. Även betydande representationsutgifter för bolag som utför underentreprenader kan tyda på osaklig påverkan vid konkurrens om uppdrag. Överstora prestationer i anknytning till utrikeshandel, exempelvis vid anskaffning av råvaror eller höga försäljningsprovisioner till försäljningsagenter kan också vara en indikation på korruption.
Korruptionens mångfald gör det svårare att upptäcka den. Särskilt strukturell och nätverksbaserad korruption är svår att mäta. I KORSI-projektet har man kartlagt möjliga sätt att mäta korruption som är typisk för det finländska samhället.
Korruption har ofta kopplingar till ekonomiska brott
Myndigheterna får oftast kännedom om korruption i samband med misstankar om andra brott. De mutbrottsmisstankar som kommer till polisens kännedom verkar vara nära relaterade till annan ekonomisk kriminalitet och särskilt till grå ekonomi. Även korruption och penningtvätt är ofta sammanlänkade med varandra.
Risken för korruption och annan osaklig påverkan är uppenbar inom byggnadssektorn och i offentliga upphandlingar. Till exempel korruption bland personer som beslutar om entreprenader främjar kriminell verksamhet i anslutning till grå ekonomi genom att skapa en gynnsam verksamhetsmiljö för strävan efter nytta genom andra brott och för organiserade kriminella gruppers verksamhet.
Verksamhet i strid mot konkurrenslagen kan ibland visa korruptiva drag. Om en anställd hos en offentlig upphandlare i sin dubbelroll kan påverka innehåll och urvalskriterier i anbudsförfaranden har personen möjlighet att gynna ett företag vid upphandlingar och på detta sätt snedvrida konkurrensen. Sådana situationer kan göra det svårare för nya företag att komma in på marknaden. Fenomenet kan också ha kopplingar till karteller, det vill säga begränsning av konkurrensen mellan företag som förbjuds i lagstiftningen.
Korruption inverkar negativt på välfärd och ekonomisk tillväxt
Korruption kan jämföras med en sjukdom som tränger in i samhällets strukturer och förstör dess centrala funktioner. Korruption har allvarliga följder för både samhället och individen, eftersom den bromsar den ekonomiska utvecklingen, försvagar demokratin samt ökar ojämlikheten och miljöskadorna. Korruption försvårar människors möjligheter att få tjänster och leva ett jämlikt, gott och tryggt liv.
Enligt en undersökning beställd av Europaparlamentet kan priset för korruption till och med uppgå från 179 till 990 miljarder euro per år, om korruptionens indirekta verkningar tas med i beräkningarna.
Europeiska kommissionen följer upp och utvärderar EU-medlemsstaternas åtgärder i anslutning till korruptionsbekämpning i den årliga rapporten om rättsstatsprincipen. I den senaste rapporten om rättsstatsprincipen (2024) rekommenderas Finland bland annat att skapa lagstiftning om handel med inflytande och se över bestämmelserna om kriminalisering av utländsk korruption. EU-kommissionen gav i maj 2023 ett förslag till direktiv om bekämpning av korruption.
Europeiska unionens medborgares attityder mot korruption mäts i den årliga Eurobarometern.
Korruption bekämpas med ökad öppenhet, medvetenhet och samarbete
I Finland deltar olika ministerier och myndigheter på bred front i arbetet mot korruption. Utöver detta har medborgaraktivitet och journalism en viktig roll i kampen mot korruption i beslutsfattande. En viktig del i den övergripande bekämpningen av korruption är en tydlig lagstiftning som ger myndigheterna tillräckliga möjligheter att ingripa i missbruk och som har en förebyggande effekt.
Samarbetsnätverket mot korruption - mandatperiod 2022–2024 [.fi]›
Korruptionsbekämpning inom kommunalförvaltningen: Stegmärken för god förvaltning [.fi] (på finska)
Justitieministeriets webbplats Antikorruption.fi [.fi]› hittar du information och verktyg för att bekämpa korruption.