Hur beräknas nettoförmögenheten?
Nettoförmögenheten för rörelseidkare eller yrkesutövare beräknas genom att dra av näringsverksamhetens skulder från de näringsverksamhetens tillgångar som hör till företaget.
I beskattningen för skatteåret 2023 används värdet på nettoförmögenheten för skatteåret 2022. Om du inledde av företagsverksamheten först under skatteår 2023 beräknas nettoförmögenheten dock enligt situationen vid utgången av skatteåret.
Skatteskulder och -fordringar
Vid uträkningen av nettoförmögenheten beaktas inte latenta skattefordringar enligt bokföringslagen (5 kap. 18 §) och inte heller latenta skatteskulder. Utanför uträkningen av nettoförmögenheten lämnas även eventuella odebiterade inkomstskatteskulder.
Näringsverksamhetens tillgångar
I näringsverksamhetens nettoförmögenhet beräknas endast de tillgångar som är tillgängliga för näringsverksamheten. Tillgångar i företagarens privathushåll beaktas inte. Till näringsverksamhetens tillgångar beräknas exempelvis lagret av de varor som ska säljas och en affärslokal som köpts för företagsverksamheten. Till tillgångarna i näringsverksamheten kan det också höra andra fastigheter, byggnader eller konstruktioner, maskiner, inventarier och ägodelar. Även kundfordringar och kontanter beräknas till nettoförmögenheten.
Insättningar på bank räknas inte med i nettoförmögenheten
Till näringsverksamhetens tillgångar beräknas kontanter men inte kapital på ett vanligt bankkonto (depositioner). På ränta av bankdepositioner betalas skatt enligt lagen om källskatt på ränteinkomst, och det är banken som tar ut denna källskatt. Ränteinkomsten beskattas alltså inte enligt inkomstskattelagen. Därför beaktas inte kapitalet på bankkontot vid beräkningen av den nettoförmögenhet som påverkar inkomstbeskattningen.
Aktier
Även om endast 75 % eller 85 % av näringsidkarens dividender utgör skattepliktig inkomst av näringsverksamheten beräknas aktiernas hela värde med i näringsverksamhetens nettoförmögenhet. Av de dividender som hör till näringsverksamheten och som offentligt noterade bolag betalat är den skattepliktiga andelen 85 % och av de dividender som andra än offentligt noterade bolag betalat är den skattepliktiga andelen 75 %.
Om egendomen endast delvis används inom näringsverksamheten
Exempelvis en bil eller en bostad kan användas både inom näringsverksamheten och privat. Då avgör andelen av användningen inom näringsverksamheten om egendomen hör till företagets tillgångar eller till privata tillgångar. Om andelen av egendomsföremålets användning inom näringsverksamheten överstiger 50 % av all användning hör egendomen till näringsverksamhetens tillgångar.
Exempel: Laura är en läkare som har mottagningsutrymmen i samband med sitt hem. Mottagningsutrymmet är ett rum på 26 kvadratmeter. Totalarean av Lauras hem är 120 kvadratmeter.
Eftersom under hälften av lägenheten används inom näringsverksamheten beaktas lägenhetens värde inte ens till en viss del i nettoförmögenheten i Lauras näringsverksamhet. Däremot kan Laura dra av kostnaderna för mottagningsutrymmena i företagets beskattning, till exempel i proportion till ytan.
Näringsverksamhetens skulder
Från näringsverksamhetens nettoförmögenhet avdras enbart skulderna som hör till näringsverksamheten. Skulder i företagarens privathushåll beaktas inte. Om skulderna överstiger tillgångarna är nettoförmögenheten noll. Då beskattas inkomsten av företagsverksamheten i sin helhet som förvärvsinkomst.
En del av rörelseidkarens eller yrkesutövarens ränteutgifter kan vara icke-avdragbara från näringsverksamhetens inkomst på grund av det negativa egna kapitalet. Eftersom det belopp av skulderna som motsvarar den negativa återstoden anses ha använts till att finansiera företagarens privata hushåll, utgör detta belopp inte sådana skulder i näringsverksamheten som får dras av vid beräkningen av nettoförmögenheten.
Enligt vilken tidpunkt beräknas nettoförmögenheten?
Som värde på nettoförmögenheten används i regel värdet vid utgången av föregående skatteår. Om skatteåret är det första för företaget används dock värdet vid utgången av samma skatteår.