Internprissättning vid borgenstransaktioner

Med borgen avses vanligen ett avtal enligt vilket borgensmannen tar ansvar för vissa överenskomna ekonomiska skyldigheter i en situation där den till vars förmån borgen beviljas har försummat sina skyldigheter. Vid internprissättning är sådana borgensförbindelser relevanta som utgör ett juridiskt bindande åtagande. Genom åtagandet tar borgensmannen på sig ansvaret för skyldigheterna tillhörande den till vars förmån borgen beviljas, om denne försummar skyldigheterna. Ur ett internprissättningsperspektiv kan man till exempel granska en situation där moderbolaget ställer borgen för ett lån som ett dotterbolag tar hos en utomstående finansiär.

I granskningen av borgen ur internprissättningssynvinkel är det viktigt att fastställa borgenstransaktionen enligt dess faktiska innehåll och bedöma bland annat åtagandenas karaktär och omfattning och åtagandenas konsekvenser för alla parter i affärstransaktionen. Med tanke på bedömningen av internprissättningens marknadsmässighet är det även relevant att beskriva affärstransaktionen enligt dess faktiska innehåll i bolagets dokumentation av internprissättningen.

Läs mer om fastställande av affärstransaktioner och sammanställning av dokumentation om internprissättning i anvisningen om dokumentation av internprissättning.

Borgenstransaktioner överför risker mellan parterna

Ur långivarens perspektiv medför en eller flera borgensförbindelser att långivarens risk minskar, eftersom långivaren genom borgen får tillgång till egendom hos de koncernbolag som gått i borgen, om låntagaren försummar sina skyldigheter. I praktiken kan detta innebära att genom att borgen ställts beaktar långivaren i sin bedömning av risken vid långivningen även borgensmannens kreditvärdighet, vilket kan förbättra låntagarens ställning.

Med hjälp av borgen kan låntagaren få finansiering till ett förmånligare pris eller få ett större finansieringsbelopp än utan borgen. Vid bedömning av huruvida en borgenstransaktion sker på marknadsmässiga villkor är det viktigt att beakta omständigheterna med hänsyn till såväl borgensmannen som den till vars förmån borgen beviljas. Borgensmannen skulle inte ingå borgensförbindelsen utan att få en marknadsmässig ersättning för den risk som åtagandet utgör. Å andra sidan skulle inte mottagaren av borgen betala en ersättning för borgen som är större än de fördelar som mottagaren får av borgen.

Marknadsmässig prissättning av borgenstransaktion

Om priset på finansieringen sjunker till följd av borgen ställd i intressegemenskap skulle låntagaren kunna betala för borgen, under förutsättning att denne inte totalt sett försätts i en sämre ställning. När låntagarens ställning bedöms, jämförs de kostnader som låntagningen medför för låntagaren utan borgen med en situation där en borgensförbindelse har fåtts. När fördelarna för låntagaren bedöms är det viktigt att beakta också hur priset på finansieringen påverkas av koncerntillhörigheten, det vill säga det så kallade implicita stödet, som långivaren skulle beakta i prissättningen även utan ett bindande borgensavtal.

Liksom vid internprissättning rent generellt påverkar också fakta och omständigheter i respektive fall alltid bedömningen av marknadsmässigheten även i samband med borgensförbindelser. En noggrannare analys av fallet kan visa att borgen inte ger låntagaren mer nytta än den nytta som denne redan får utifrån koncerntillhörigheten (implicit stöd). Detta borde beaktas då det marknadsmässiga priset verifieras för beskattningen.

Den marknadsmässiga ersättningen kan beroende på omständigheterna verifieras för beskattningen med flera olika metoder. Prissättningen kan fastställas till exempel baserat på avkastningen eller kostnaderna. Vid avkastningsbaserad prissättning bedöms vilka fördelar den till vars förmån borgen beviljas får genom borgen, det vill säga till hur mycket lägre kostnader denne får lån tack vare borgen. En kostnadsbaserad prissättning baserar sig däremot på en bedömning av de risker som bildas för borgensmannen. Med hjälp av bedömningen är det möjligt att fastställa en nedre gräns för ersättningen, mot vilken borgensmannen är villig att ställa borgen.

Närmare information om prissättningsmetoderna finns i avsnitt X i OECD:s riktlinjer för internprissättning. 

Bekanta dig med OECD:s riktlinjer för internprissättning.