Testamente och testamentstagarens arvsskattskyldighet i äganderättslöst läge

Beskrivning

När kan det i arvsbeskattningen vara fråga om ett äganderättslöst läge som grundar sig på testamente och hur påverkar det arvsbeskattningen?

Bakgrund

Högsta förvaltningsdomstolen har 25.9.2014 gett sitt avgörande HFD:2014:141 som gällde en testamentstagares skyldighet att betala arvsskatt i ett s.k. äganderättslöst läge.

Två ogifta och barnlösa syskon, A och B, hade i sitt inbördes testamente föreskrivit att efter den förstas frånfälle skulle all hens egendom med besittningsrätt tillfalla det efterlevande syskonet. Efter bådas frånfälle skulle all deras egendom tillfalla A:s och B:s bror C:s son D:s son och C:s son E:s bägge söner, enligt huvudtal. Förutom C hade A och B även andra i 2 kap. 2 § 2 mom. i ärvdabalken avsedda arvingar. Efter att A avlidit men medan B ännu levde ansågs den egendom som ingick i A:s kvarlåtenskap vara utan ägare. Följaktligen kunde A:s bror C:s sonson G inte påföras arvsskatt för kvarlåtenskapen efter A medan B ännu levde. Högsta förvaltningsdomstolen avslog de besvär som Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt hade anfört.

Ställningstagande

Då den slutliga mottagaren av äganderätten enligt ett besittningsrättstestamente är testatorns arvinge i nedstigande led (barn, barnbarn osv.) och om det i testamentet finns ett villkor som uppskjuter äganderätten, fastställs arvsskatten trots det suspensiva villkoret för denna mottagare genast efter testatorns död. Då görs ett avdrag för besittningsrätt som räknats enligt 10 § 2 mom. i lagen om skatt på arv och gåva från värdet för den andel som testamenttagaren fått genom testamente.

Om den slutliga mottagaren av den besittningsrätt som bestämts i ett besittningsrättstestamente är någon annan släkting eller någon utomstående ska arvsbeskattningen av mottagaren i ett testamente med suspensivt villkor verkställas först efter att besittningsrätten upphört.
 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Jarmo Salminen