Componenta Abp:s företrädesemission, riktade emission, sammanläggning av aktier och den anknutna inlösningen

I denna anvisning behandlas Componenta Abp:s år 2020 genomförda företrädesemission, riktade emission, sammanläggning av aktier och den anknutna inlösningen i inkomstbeskattningen av privatpersoner och dödsbon. Anskaffningspriserna i exemplen är fiktiva.

1 Inledning

Componenta Abp:s extra bolagsstämma har 29.10.2020 beslutat att styrelsen befullmäktigas att besluta om en avgiftsfri företrädesemission där det med varje aktie i Componenta Abp är möjligt att teckna en ny aktie. Teckningspriset har varit 0,04 euro per aktie. Teckningsrätterna har kunnat säljas vidare.

Den extra bolagsstämman har också beslutat om sammanläggning av bolagets aktier och den anknutna inlösningen och befullmäktigat bolagets styrelse att besluta om en riktad aktieemission. Genom att överlåta nya aktier i bolaget och genom att lösa in aktier i bolaget på så sätt att varje parti på femtio aktier i bolaget slås samman till en aktie, minskas antalet aktier utan att aktiekapitalet sänks.

För att undvika att aktiebråkdelar uppkommer, har bolagsstämman 29.10.2020 bestämt att befullmäktiga bolagets styrelse att besluta om en riktad avgiftsfri aktieemission, i vilken nya aktier i bolaget överlåts vederlagsfritt så att antalet aktier enligt värdeandelskontot för varje aktieinnehavare görs delbart med 50 på en aktiesammanläggningsdag som styrelsen senare beslutar om. På samma gång, i anknytning till den nämnda aktieemissionen, löser bolaget in ett antal aktier som fastställs enligt ett inlösenförhållande på 49/50 vederlagsfritt av aktieinnehavaren, vilket betyder att 49 aktier i bolaget löses in för varje parti på 50 aktier.

Bolagets styrelse har beslutat om företrädesemissionen 9.12.2020, aktieemissionen före sammanläggningen av aktier och den därpå följande sammanläggningen av aktier i enlighet med beslutet vid bolagsstämman 29.10.2020. Aktieemissionen före sammanläggningen av aktier och sammanläggningen av aktier har genomförts 18.12.2020 i det värdeandelssystem som administreras av Euroclear Finland Oyj efter att börshandeln upphört.

2 Beskattning

2.1 Aktier som tecknats vid företrädesemissionen

Mottagning av teckningsrätter utifrån aktieinnehav orsakar inte skattepåföljder för privatpersoner. Då en privatperson tecknar nya aktier i aktieemissionen med teckningsrätter som fåtts utifrån det tidigare aktieinnehavet, utgörs anskaffningsutgiften för de nya aktierna och de nuvarande aktier som legat till grund för teckningsrätterna av det sammanlagda beloppet på anskaffningsutgiften för de aktier som legat till grund för teckningsrätterna och teckningspriset på de nya aktier som tecknats utifrån teckningsrätterna, vilket delas med det sammanlagda antalet nuvarande aktier som legat till grund för teckningsrätterna och de tecknade nya aktierna (inkomstskattelagen 47 § 3 mom.).

Som anskaffningstidpunkt för de nya aktierna ses anskaffningstidpunkten för de nuvarande aktier utifrån vilka en privatperson fått teckningsrätter.

Vid försäljning av aktier är det möjligt att från överlåtelsepriset dra av det faktiska anskaffningspriset och försäljningskostnaderna eller alternativt den presumtiva anskaffningsutgiften, vars storlek är 20 procent av överlåtelsepriset. Den presumtiva anskaffningsutgiften är 40 procent av överlåtelsepriset, om de sålda aktierna ägts i minst 10 år.

2.2 Försäljning av teckningsrätter utan aktieteckning

Om en privatperson säljer teckningsrätter utan att använda dessa för att teckna nya aktier, anses anskaffningstidpunkten för teckningsrätterna utgöras av anskaffningstidpunkten för de aktier utifrån vilka teckningsrätterna fåtts.

Teckningsrätterna har inte någon anskaffningsutgift, då den presumtiva anskaffningsutgiften dras av från överlåtelsepriset på teckningsrätterna då beloppet på överlåtelsevinsten räknas. Den presumtiva anskaffningsutgiften utgör 20 procent av överlåtelsepriset. Den presumtiva anskaffningsutgiften är 40 procent av överlåtelsepriset, om de aktier som utgör grund för teckningsrätterna ägts i åtminstone 10 år. Vid användning av den presumtiva anskaffningsutgiften kan försäljningskostnader för teckningsrätterna inte dras av.

2.3 Aktier som tecknats med teckningsrätter som köpts på börsen

Anskaffningstidpunkten för nya aktier som tecknats utifrån teckningsrätter som köpts separat utgörs av anskaffningstidpunkten för teckningsrätterna. Vid försäljning av nya aktier som tecknats utifrån teckningsrätter är det möjligt att från överlåtelsepriset på aktierna dra av det pris som betalats för teckningsrätterna med tillägg för anskaffningskostnaderna, det pris som betalats för de tecknade aktierna och försäljningskostnaderna. Alternativt är det möjligt att i stället för dessa använda den presumtiva anskaffningsutgiften, vars storlek är 20 procent av överlåtelsepriset.  Den presumtiva anskaffningsutgiften är 40 procent av överlåtelsepriset, om aktierna ägts i minst 10 år innan de säljs.

Inverkan av en företrädesemission och teckningsrätter på beskattningen har behandlats närmare i avsnitt 9 i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av överlåtelse av värdepapper.

2.4 Avgiftsfri aktieemission och sammanläggning av aktier (så kallad reverse split)

I Componenta Abp:s arrangemang överlåts nya aktier i bolaget vederlagsfritt på så sätt att antalet aktier enligt varje aktieinnehavares värdeandelskonto görs delbart med 50. Detta orsakar att förmögenhet i liten skala överförs mellan aktieinnehavarna beroende på hur nära ett antal aktier som är delbart med 50 varje aktieinnehavare äger. Den småskaliga överföringen av förmögenhet mellan delägarna leder dock inte till någon gåvoskattepåföljd, då gåvans värde i detta fall understiger 5 000 euro. Maximivärdet på aktier som getts avgiftsfritt är cirka 3 euro (=49 x 0,061 euro).

Anskaffningsutgiften för aktier som fåtts vid en avgiftsfri aktieemission är 0 €. Deras anskaffningstidpunkt utgörs av teckningstidpunkten för aktierna. Sammanläggningen av aktierna genomförs på så sätt att bolaget avgiftsfritt löser in aktier av alla aktieinnehavare i samma förhållande. Den vederlagsfria inlösningen ses inte som överlåtelse av aktier, eftersom aktieinnehavarnas ställning i bolaget inte ändras med anledning av inlösningen, och bolagskapital returneras inte till aktieinnehavarna. Detta innebär att anskaffningsutgiften för inlösta aktier på motsvarande sätt överförs som förhöjning av anskaffningsutgifterna för de aktier som blivit kvar hos aktieinnehavarna.

Anskaffningsutgiften för de sammanlagda aktierna räknas genom att räkna samman anskaffningsutgifterna för de sammanlagda aktierna. Om de sammanlagda aktierna skaffats under olika tidpunkter och till olika anskaffningsutgifter, hänförs anskaffningsutgiften för aktierna till de sammanlagda aktierna i den ordning de icke-sammanlagda aktierna har förvärvats enligt den så kallade FIFO-principen (inkomstskattelagens 47 § 4 mom.). I så fall beräknas en separat anskaffningsutgift för varje sammanlagd aktie, vilken baserar sig på den anskaffningsutgift som aktierna hade före sammanläggningen. På motsvarande sätt anses anskaffningstidpunkten för varje sammanlagd aktie utgöras av anskaffningstidpunkten för de ursprungliga icke-sammanlagda aktierna. Om en sammanlagd aktie utgörs av aktier som skaffats under olika tider, kan en enskild aktie ha flera olika anskaffningstidpunkter.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Petri Manninen