Statligt stöd som omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen i punktbeskattningen

Denna anvisning gäller statsunderstöd relaterat till punktbeskattning som Skatteförvaltningen beviljar och som omfattas av gruppundantagsförordningen. Sådana understöd utgörs av skatteåterbäring för energiintensiv industri, skatteförmån för elström enligt skatteklass II, nedsatt skattesats på bränslen för uppvärmning i kombinerad el- och värmeproduktion samt återbäring av energiskatt på jordbruk.

I punktbeskattningen kan man i vissa fall även bevilja så kallat de minimis-stöd av mindre betydelse, om stödåtgärden inte omfattas av tillämpningsområdet för den allmänna gruppundantagsförordningen och om kommissionens förordning 1407/2013 kan tillämpas på stödet. Sådana stödformer är bland annat stödet för småproducenter av läskedrycker och stödet för småproducenter av dryckesförpackningar. På produktnivå omfattar stödet även vissa trafik- och uppvärmningsbränslen, eftersom dessa produkter har en lägre skattenivå än enligt normen. Denna anvisning omfattar inte heller de minimis-stöd eller ovan nämnda skattesatser på bränslen som är lägre än den normala skattesatsen.

Denna anvisning ersätter Skatteförvaltningens anvisningar Öppenhetsskyldighet gällande statliga stöd och Förbud mot statligt stöd till företag i svårigheter.

1 Allmänt

1.1 Statsunderstöd och den allmänna gruppundantagsförordningen

Enligt EU-lagstiftningen är statliga stöd för företagsverksamhet i regel förbjudna. Offentliga stöd för företagsverksamhet kan dock vara förenliga med den inre marknaden, om de främjar den allmänna ekonomiska utvecklingen och de mål som anges i EUF-fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Begreppet statligt stöd enligt EU:s regler om statligt stöd grundar sig på artikel 107.1 i EUF-fördraget: ”Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är det stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.

Europeiska kommissionen har utfärdat detaljerade regler om vilket slags statligt stöd som är tillåtet och hurdana förfaranden som ska iakttas när stöd beviljas. I den allmänna gruppundantagsförordningen (kommissionens förordning 651/2014, nedan GUF) definieras hurdana stöd och stödprogram som i regel är godtagbara och inte förutsätter förhandsanmälan eller kommissionens förhandsgodkännande.

EU:s regler om statligt stöd tillämpas alltså, om alla kännetecken för statligt stöd uppfylls:

1. offentliga medel kanaliseras till företag, dvs. ekonomisk verksamhet,
2. denna ekonomiska fördel är selektiv,
3. åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen, och
4. åtgärden påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

Enligt GUF får statligt stöd som regleras av förordningen inte beviljas företag i svårigheter (se avsnitt 3).

Tolkningarna i avsnitt 3.2 i denna anvisning gäller tolkningen av företag i svårigheter. Bedömningen av kriterierna för företag i svårigheter involverar ofta prövning från fall till fall.

1.2 Statligt stöd i punktbeskattningen

Skatteförvaltningen beviljar vissa statliga stöd relaterade till punktbeskattning som omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen. Dessa stödformer omfattas av tillämpningsområdet för den allmänna gruppundantagsförordningen på basis av artikel 44. I den nationella lagstiftningen föreskrivs beviljandet av dessa stöd i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996, elskattelagen), i lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994, bränsleskattelagen) och i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006).

Dessa stöd utgörs av

• stöd för energiintensiva företag, elskattelagen 8 a §
• stöd för kombinerad el- och värmeproduktion, elskattelagen 4 § 3 mom. och bränsleskattelagen 4 § 2 mom.
• lägre elskattenivå för industri, (skatt enligt skatteklass II), elskattelagen 4 § 2 mom.
• lägre elskattenivå för datorhallar, (skatt enligt skatteklass II), elskattelagen 4 § 2 mom.
• stöd för vissa jordbruks energiprodukter, lag om återbetalning av punktskatt på vissa energiprodukter som används inom jordbruket

Stöd för energiintensiva företag och lägre elskattenivå för industri kan beviljas för industriell verksamhet.

Med industri avses en verksamhet som hör till huvudgrupp C (Tillverkning) och till huvudgrupp B (Utvinning av mineral) i Statistikcentralens näringsgrensindelning 2008 (TOL 2008). Med industri jämställs utövande av sådan till industrin icke hörande stödverksamhet av ringa omfattning vilken utövas vid det industribedrivande företagets produktionsställe och huvudsakligen hänför sig till företagets egen industriella produktion. Också yrkesmässig växthusodling jämställs med industriell användning. (2 § 1 mom. 6 punkten i elskattelagen)

Berättigade till en lägre skattesats på elström är företag med datacenter med en sammanlagd effekt på över fem megawatt, där ett företag bedriver informationstjänstverksamhet, informationsbehandling, uthyrning av serverutrymme och därtill hörande tjänster som sin huvudsakliga näringsverksamhet (2 § 1 mom. 6 a punkten i elskattelagen). Näringsgrenen för datorhallsverksamhet definieras inte i elskattelagen, men i praktiken är det fråga om verksamhet som ingår i näringsgren J 63.1.

Med kombinerad produktion av el och värme avses den under samma skatteperiod (kalendermånad) av ett kraftverk utförda produktionen av el och värme för vidare utnyttjande antingen samtidigt eller var för sig (2 § 1 mom. 10 punkten i elskattelagen).

De som bedriver jordbruk och växthusodling yrkesmässigt kan ansöka om återbäring av punktskatt på energi som använts för jordbruk eller växtodling yrkesmässigt och som beskattats i Finland (lag om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket).

Stödet beviljas antingen i samband med beskattningen som en lägre skattesats eller i efterhand på basis av en separat ansökan om återbäring. Godkända upplagshavare och registrerade användare av naturgas kan beakta sin rätt till nedsatt bränsleskatt för kombinerad produktion i skattedeklarationen.

Regelbundet elskattskyldiga företag anmäler den nedsatta skatten direkt i skattedeklarationen. Till exempel ett nätbolag anmäler elströmmen direkt med en lägre skattesats i skattedeklarationen, om slutanvändaren av elströmmen är berättigad till elström enligt skatteklass II och har lämnat ett intyg över rätten till nedsatt skatt till nätbolaget. 

2 Öppenhetsskyldighet gällande statliga stöd

Uppgifterna om statligt understöd är i regel offentliga. Med öppenhetsskyldighet avses EU-staternas skyldighet att offentliggöra information om de statliga stöd som de beviljat. Avsikten är att öka öppenheten i fråga om statliga stöd.

Företag som beviljats stöd är skyldiga att till Skatteförvaltningen anmäla de uppgifter som nämns i avsnitt 2.1 i denna anvisning. Uppgifterna förs in i Skatteförvaltningens stödmottagarregister.

Företag som överför elström i en lägre skatteklass till andra företag (t.ex. nätinnehavare, elproducenter och vidareöverlåtare av elström) ska anmäla de uppgifter som nämns i avsnitt 2.2 i denna anvisning till Skatteförvaltningens stödmottagarregister. Med vidareöverlåtare av elström avses aktörer som köper elström i skatteklass II och överför en del eller all elström till en tredje part.

Finlands nationella samordnare av statligt stöd är arbets- och näringsministeriet, som enligt den nationella lagstiftningen förvaltar och samordnar uppgifter relaterade till EU:s bestämmelser om statligt stöd i Finland. Skatteförvaltningen ansvarar dock för att uppgifter om de stöd som den beviljat offentliggörs på ett relevant sätt.

Att öppenhetsskyldigheten, dvs. skyldigheten att offentliggöra uppgifterna, fullgörs är ett villkor för att stödet ska kunna godkännas. Statliga understöd som EU-länder beviljat offentliggörs på Europeiska kommissionens webbplats.

2.1 Stödmottagares registreringsskyldighet

Om ett företag beviljas ovan nämnda stöd som skatteåterbäring, inför Skatteförvaltningen företaget i stödregistret enligt uppgifterna i ansökan om återbäring (98 b § i punktskattelagen). I ansökan om skatteåterbäring ska samma uppgifter lämnas som vid registrering enligt 98 a § i punktskattelagen.

En stödmottagare som får statligt stöd direkt via beskattningen i form av nedsatt skatt ska anmäla uppgifterna om företaget till Skatteförvaltningens stödregister för att fullgöra öppenhetsskyldigheten gällande statliga stöd (98 a § i punktskattelagen). Sådana stöd utgörs av reducerad skattesats på elström och på bränsle för kombinerad produktion när stödet inte ansöks i en separat ansökan om skatteåterbäring.

Uppgifter som ska lämnas vid registrering:

1. företagets namn och FO-nummer
2. typ av företag (litet eller medelstort företag eller stort företag, definition: Kommissionens rekommendation 2003/361/EG)
3. region där företaget är beläget (ort i Finland)
4. företagets verksamhetsområde (kod enligt Statistikcentralens näringsindelning med tre siffrors exakthet)
5. om företaget enligt kriterierna i gruppundantagsförordningen råkat i ekonomiska svårigheter (98 b § i punktskattelagen)

Registreringsanmälan görs elektroniskt i MinSkatt.

Stödmottagaren ska registrera sig endast en gång. Stödmottagaren ska utan dröjsmål underrätta stödmyndigheten om att dessa uppgifter har förändrats eller om företaget råkar i ekonomiska svårigheter (98 b § 2 mom. i punktskattelagen). Förändringar anmäls via MinSkatt.

2.2 Anmälningsskyldighet för företag som överlåter elström i en lägre skatteklass

En elnätsinnehavare, en elproducent och en innehavare av skattefritt ellager ska årligen specifikt för varje stödmottagare lämna Skatteförvaltningen uppgifter om överlåtelse av el enligt skatteklass II. Dessutom ska företag som köpt el i skatteklass II och överlåtit nämnda el vidare till andra stödmottagare årligen lämna Skatteförvaltningen uppgifter om dessa överlåtelser. (26 b § i elskattelagen)

Ovan nämnda uppgifter ska sammanställas per kalenderår och lämnas in senast den sista februari året efter det år då stödet beviljats. Uppgifterna lämnas via MinSkatt.

Skatteförvaltningens beslut om stödmottagarspecifika uppgifter som elnätsinnehavare, elproducenter, innehavare av skattefritt ellager och vidareöverlåtare av elström ska lämna.

Uppgifter som ska lämnas om varje företag till vilka el i skatteklass II överlåts:

• Företagets namn
• FO-nummer
• Den mängd elström i kilowattimmar i skatteklass II som överlåtits.
• Typ av stöd (industriel eller datorhallsel)
• Typ av överlåtelse av el (överlåtelse eller vidare överlåtelse av el)

Enligt 6 § 2 mom. i elskattelagen kan såsom den mängd elström som överlåtits till förbrukning eller förbrukats anses den mängd för vilken elnätsinnehavaren direkt eller via ett försäljningsbolag debiterar elanvändaren i samband med överföringen. Mängden skattebelagd elström för en eller flera skatteperioder kan härvid hänföras till den skatteperiod under vilken elanvändaren debiteras för redan levererad elström eller elström som ska levereras.

När uppgifter om överlåtelser av elström anmäls anses den mängd elström som överlåtits för förbrukning och som hör till skatteklass II således vara den mängd som under det aktuella kalenderåret angetts i elskattedeklarationerna. Om skattedeklarationer dock har korrigerats med ersättande skattedeklarationer eller om skatt påförts skatteperioden ska de ändrade mängderna beaktas i anmälan om överlåtelseuppgifter om elström. Om det funnits bristfälliga uppgifter i anmälan ska överlåtaren av elström lämna de korrigerade uppgifterna till Skatteförvaltningen.

Uppgiften om överlåtelse av elström ska även anmälas när det elskattskyldiga företaget använder el i en lägre skatteklass i sin egen verksamhet. Detta kan vara fallet i till exempel situationer där företaget producerar elström i skatteklas II i ett eget kraftverk för eget bruk eller skattefritt köper elström från elnätet som överlåts till företagets eget bruk som elström av skatteklass II.

Elström i en lägre skatteklass får endast överlåtas till företag som är berättigade till det. Enligt regeringens proposition (RP 225/1996 rd) ska de som ska de som har rätt att anskaffa elström enligt en lägre skatteklass lämna ett skriftligt meddelande eller en skriftlig försäkran om att företaget har rätt att använda elström enligt en lägre skatteklass. Enligt 4 § 2 mom. i elskattelagen ska el i en lägre skatteklass mätas separat. Om någon utredning inte har företetts eller separat mätning av industriell elström saknas får överlåtaren av elström till användaren leverera elström för vilken ska betalas högre skatt, dvs. skatt enligt skatteklass l.

Om utredningsskyldigheten har försummats i utredningen av elanvändarens bransch och slutanvändaren inte är berättigad till elström enligt skatteklass II, kan den obetalda skatten påföras leverantören av elström. Den skatt som baserar sig på skillnaden mellan skatteklasserna påförs dock i regel slutanvändaren.

2.3 Stöduppgifter som offentliggörs

När det gäller skattestöd är uppgifterna offentliga inom vissa variationsintervall. En sammanfattning av företagsstöd på över 500.000 euro ska offentliggöras på kommissionens webbplats för statligt stöd. Skatteförvaltningen ansvarar för att de uppgifter som krävs om statligt stöd som den beviljat offentliggörs.

Skattestöd offentliggörs enligt följande variationsintervall:

• 500 000 - 1 000 000 euro
• 1 000 001 - 2 000 000 euro
• 2 000 001 - 5 000 000 euro
• 5 000 001 - 10 000 000 euro
• 10 000 001 - 30 000 000 euro
• över 30 000 000 euro

De uppgifter som offentliggörs är bland annat stödmottagarens namn, FO-nummer, företagets storlek, region där den stödda verksamheten sker, stödform, stödbelopp enligt variationsintervallet och bransch inom vilken stödet används.

Även om medlemsstaternas skyldighet att offentliggöra uppgifterna endast gäller de företag som beviljats över 500 000 euro i energiskattestöd om året, förutsätter tillsynen av stödmottagarna uppgifter om alla företag som beviljats energiskattestöd och deras verksamhetsställen.

De statliga stöd som omfattas av gruppundantagsförordningen och som nämns i avsnitt 1 behandlas som separata stöd.

3 Förbud mot statligt stöd till företag i svårigheter

Enligt artikel 1.4 c i den allmänna gruppundantagsförordningen får statligt stöd i form av nedsatt skatt eller skatteåterbäring inte beviljas företag i svårigheter. Informativa bestämmelser om detta finns också i 26 a § i elskattelagen och 14 a § i bränsleskattelagen. Dessutom är företag inte berättigade till stöd, om företaget är föremål för ett betalningskrav på statligt stöd till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Enligt 98 b § 2 mom. i punktskattelagen ska stödmottagaren utan dröjsmål underrätta Skatteförvaltningens stödmottagarregister, om företaget råkar i ekonomiska svårigheter. Om företaget har beviljats statligt stöd utan grund, återkräver Skatteförvaltningen stödet.

3.1 Definition av företag i svårigheter

Företag i svårigheter definieras i artikel 2.18 i GUF.

Som företag i ekonomiska svårigheter anses företag som uppfyller minst ett av de kriterier som nämns i artikel 2.18 i GUF.

Kriterierna (a–e) är följande:

a) Det är fråga om ett aktiebolag som förlorat mer än hälften av det tecknade aktiekapitalet på grund av ackumulerade förluster.

I EU:s regler om statliga stöd avses med detta en situation där avdrag för ackumulerade förluster från reserver och alla andra element som vanligtvis betraktas som en del av bolagets egna medel leder till ett negativt ackumulerat belopp som överstiger hälften av det tecknade aktiekapitalet. Eventuella emissionsvinster räknas in i aktiekapitalet.

Allmänt:

Vid bedömning av poster utanför bokslutet såsom faktorer som ökar företagets eget kapital ska särskild försiktighet i allmänhet iakttas. Om ett företag enligt det senaste bokslutet förlorat över hälften av det tecknade aktiekapitalet men det är känt att företaget kommer att få finansiering som stärker företagets eget kapital, kan stöd beviljas först när det i mellanbokslutet eller av en utomstående auktoriserad revisor bekräftats att det egna kapitalet är återställt.

Vid granskning av kriterierna för företag i svårigheter enligt EU:s regler om statliga stöd betraktas kapitallån som beviljats företaget på vissa villkor som en post som återställer företagets eget kapital.

b) Det är fråga om ett öppet bolag eller ett kommanditbolag (eller om ett annat bolag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för bolagets skuld) som förlorat över hälften av det bokförda egna kapitalet på grund av ackumulerade förluster.

c) Företaget är föremål för ett konkurs- eller företagssaneringsförfarande på grund av insolvens eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i konkurs- eller företagssaneringsförfarande på sina fordringsägares begäran. Om det är fråga om ett litet eller medelstort företag som funnits i mindre än tre år tillämpas endast denna punkt i utvärderingen.

Allmänt:

Ordalydelsen ”eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i konkurs- eller företagssaneringsförfarande på sina fordringsägares begäran” betyder i praktiken att företaget skulle kunna försättas i konkurs eller att en företagssanering skulle kunna inledas. Närmare bestämmelser om ovannämnda villkor finns i 2 kapitlet i konkurslagen och i 6 § i lagen om företagssanering.

Eftersom företagssaneringsförfarandet upphör i Finland genom att ett saneringsprogram fastställs utgår man ifrån att ett företag underkastat ett saneringsprogram inte är ett företag i svårigheter, om det inte uppfyller andra kriterier för definitionen av företag i svårigheter.

d) Vid tillämpning av den allmänna gruppundantagsförordningen anses ett företag vara i svårigheter också om företaget fått s.k. undsättningsstöd och ännu inte betalat tillbaka det eller om företaget har fått omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan.

e) Stora företag anses vara i svårigheter enligt villkoren ovan också om båda av följande villkor uppfylls för de senaste två åren:

1. Företagets skuldsättningsgrad har varit större än 7,5, och

2. företagets driftsbidrag i relation till nettofinansieringskostnaderna varit under 1,0.

Skuldsättningsgraden räknas ut med formeln:

Företagets rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar (EBITDA) räknas ut med följande formel:

Obs! Om de finansiella intäkterna är större än de finansiella kostnaderna och företagets rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar är positivt, anses kriteriet för detta nyckeltal (2) inte bli uppfyllt. Om både rörelseresultatet före räntor, skatter och avskrivningar och nettofinansieringsintäkterna är negativa (de finansiella kostnaderna är större än de finansiella intäkterna), anses kriteriet för nyckeltalet bli uppfyllt. Då kan företaget vara i svårigheter om också kriteriet för nyckeltalet skuldsättningsgrad (1) uppfylls.

Små och medelstora företag omfattas bara av kriterierna a–d. Om det är fråga om ett litet eller medelstort företag som varit verksamt i mindre än tre år bedöms företagets svårigheter endast med kriterium c).

Med små och medelstora företag (SMF-kategorin) avses företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år.

3.2 Skatteförvaltningens tolkningar vid granskning av kriterier för företag i svårigheter

3.2.1 Tidpunkt då kriterierna granskas

Tidpunkten då kriterierna enligt gruppundantagsförordningen för stöd granskas är i fråga om skattestöd den tidpunkt då rätten till stödet uppstår.

3.2.1.1 Stöd till energiintensiv industri

Kriterierna för när ett företag är i svårigheter granskas per räkenskapsperiod på basis av uppgifterna i bokslutet. Om företaget under en räkenskapsperiod är insolvent enligt kriterium c), förlorar företaget inte stödet direkt, om situationen förbättrats före utgången av perioden och inget annat kriterium uppfylls på basis av bokslutet.

I fråga om undsättningsstöd och omstruktureringsstöd enligt kriterium d) granskas situationen också enligt tidpunkten då räkenskapsperioden går ut. Om företaget vid utgången av räkenskapsperioden inte betalat tillbaka undsättningsstödet eller fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan är företaget då inte berättigat till skatteåterbäring till energiintensiv industri. Men om undsättningsstödet betalats tillbaka och omstruktureringsplanen inte längre tillämpas vid utgången av räkenskapsperioden, har företaget rätt till skatteåterbäring, om inget annat kriterium uppfylls på basis av bokslutet.

3.2.1.2 Stöd för kombinerad produktion av elström och värme och nedsatt skatt på elström i datorhallar

Granskningsperioden för elskatten och stödet för kombinerad el- och värmeproduktion är den skatteperiod (kalendermånad) vid vars utgång rätten till stödet uppstått.

I praktiken granskas kriterierna a), b) och e) i fråga om företag som får dessa stöd emellertid endast per räkenskapsperiod på basis av bokslutet. Om företaget då konstateras vara i svårigheter kommer det stöd som beviljats under räkenskapsperioden att återkrävas.

I fråga om dessa stöd kan insolvens eller företagssanering enligt kriterium c) granskas skatteperiodvis. Om kriteriet uppfylls mitt under året kan stödet till företaget avbrytas och vid behov kan beviljat stöd återkrävas. Men om företaget får finansiering som förbättrar situationen eller om saneringsprogrammet fastställs kan rätten till stödet också återställas mitt under året.

Också i fråga om kriterium d) som gäller undsättningsstöd och omstruktureringsstöd granskas situationen skatteperiodvis, och företaget anses vara i svårigheter tills undsättningsstödet har betalats tillbaka eller omstruktureringsplanen inte längre tillämpas.

Om företaget mitt under året uppfyllt något kriterium för företag i svårigheter och förlorat stöden för en del av året innebär det faktum att företaget enligt bokslutet inte är i svårigheter inte att företaget skulle återfå ett stöd som det förlorat.

3.2.2 Beaktande av koncern

Huruvida ett företag som ansökt om stöd är i svårigheter eller inte granskas i regel på basis av företagets bokslutsuppgifter.

En koncerns svaga ekonomiska situation kan dock påverka ett dotterbolags rätt till stöd. Detta är fallet när ett företag i svårigheter grundar ett dotterbolag via vilket stöd kanaliseras till affärsverksamhet som dras med svårigheter. I detta fall kan stöd inte beviljas till dotterbolaget.

3.2.3 Kriteriet gällande förlorat eget kapital och skuldsättningsgrad

Kriterierna för företag i svårigheter grundar sig på företagets ekonomiska nyckeltal som betraktas på basis av ojusterade bokslutssiffror. Att det egna kapitalet återställts efter utgången av räkenskapsperioden kan godkännas på basis av ett mellanbokslut eller en utomstående auktoriserad revisors bekräftelse.

Enligt arbets- och näringsministeriets (ANM) promemoria av den 4 november 2015 utgör undantag i ett bokslut som upprättats enligt bokföringsförordningen dock avskrivningsdifferens samt reserver och avsättningar som bildar skilda balansräkningsposter mellan eget kapital och främmande kapital.

Vid uträkning av nyckeltal räknas avsättningarna in i främmande kapital och reserverna och avskrivningsdifferenserna kan godkännas som poster som ökar det egna kapitalet.

Till en post i det egna kapitalet kan också sådana kapitallån enligt 12 kap. i aktiebolagslagen (ABL) hänföras som också enligt bokföringslagen (5 kap. 5 c §) kunnat hänföras till eget kapital. Ansvaret för att det är fråga om finansiering i form av eget kapital åvilar bolaget självt.

I aktiebolagslagen föreskrivs att om det sannolika överlåtelsepriset på bolagets egendom inte bara tillfälligt är betydligt högre än bokföringsvärdet, får även skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och bokföringsvärdet beaktas som ökning av det egna kapitalet. Beaktandet av detta vid Skatteförvaltningen förutsätter en tillförlitlig bedömning av en oberoende part, till exempel ett fastighetskonsultationsföretag om det är fråga om en fastighet eller en revisor eller motsvarande part om det är fråga om andra tillgångsposter.

Enligt ABL ska särskild försiktighet iakttas vid dessa ökningar av det egna kapitalet och en motiverad redogörelse om dem lämnas i verksamhetsberättelsen eller med stöd av 8 kap. 5 § 1 mom. i noter till balansräkningen (ABL 20 kap. 23 § 2 mom.). När Skatteförvaltningen bedömer om en justering av kapitalet kan beaktas som en omständighet som leder till att företaget inte längre anses vara i svårigheter beaktas också denna bestämmelse i ABL. Bedömningen förutsätter alltid prövning från fall till fall.

3.2.4 Granskning av gruppundantagsförordningens kriterier i andelslag och vissa andra samfund

Kriteriet gällande förlorat kapital tillämpas inte på till exempel andelslag, registrerade föreningar, jordbrukssammanslutningar och enskilda näringsidkare. När det gäller dessa typer av företag granska frågan om de befinner sig i svårigheter endast utifrån kriterium c).

3.3 Förordning om ändring av gruppundantagsförordningen

Europeiska kommissionen antog 2.7.2020 förordningen (EU) 2020/972, som förlängde giltighetstiden för den allmänna gruppundantagsförordningen (EU) nr 651/2014 med tre år till 31.12.2023. Samtidigt kompletterades gruppundantagsförordningen med en möjlighet att bevilja stöd till företag som råkat i svårigheter på grund av coronavirusepidemin. Förordningen tillämpas exceptionellt på företag som enligt definitionen inte var i svårigheter 31.12.2019 men som råkade i svårigheter 1.1.2020–30.6.2021.

 

ledande skattesakkunnig Mika Jokinen

överinspektör Valtteri Klemetti