Beskattning av överlåtelse av värdepapper

I denna anvisning behandlas frågor som gäller inkomstskatt i anknytning till överlåtelse av värdeandelar, placeringsfondsandelar och andra värdepapper. Anvisningen ersätter anvisningen Beskattning av överlåtelse av värdepapper av den 8 augusti 2017 (dnr A138/200/2017). Anvisningen ersätter också Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av vinstandel som erhållits från placeringsfond (A23/200/2015).

Kapitlen om beskattning av derivat har strukits från anvisningen. Skatteförvaltningen har gett en separat anvisning om derivat, Beskattning av derivat (A117/200/2015).

Denna anvisning tillämpas inte på värdepappershandel som skett på aktiesparkonton, och anvisningen gäller inte heller överlåtelse av virtuella valutor.

I slutet av anvisningen i bilaga 1 finns en lista över sådana finländska börsbolag vars aktier slutgiltigt har förlorat sitt värde till följd av konkurs och över det skatteår under vilket aktiernas slutgiltiga värdeförlust har konstaterats.

1 Värdepapper, värdeandelar, andelar i placeringsfonder

Värdepapper är exempelvis aktier i aktiebolag, masskuldebrev, obligationer och andelar i placeringsfonder (värdepappersmarknadslagen 746/2012). Värdeandelar är sådana värdepapper som har anslutits till värdeandelssystemet. Över värdeandel utfärdas inget aktiebrev eller annan handling gällande rättighetens befintlighet eller innehåll. Rättigheten, till exempel äganderätten till en aktie, framgår av registreringar som gjorts i ett elektroniskt värdeandelssystem (värdeandelsregister). Till värdeandelssystemet har anslutits bl.a. nästan alla aktier som noterats offentligt i Finland. Bestämmelser om värdeandelssystemet finns i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (348/2017).

Med placeringsfond avses ett förmögenhetskomplex som huvudsakligen består av värdepapper. Placeringsfonden ägs av de personer, samfund och stiftelser som placerat medel i fonden i förhållande till sina respektive fondandelar. Placeringsfonder och motsvarande utländska fondföretag betraktas som samfund som beskattas skilt från ägarna. Placeringsfonden förvaltas av ett fondbolag. En fondandel förvärvar man i allmänhet genom att teckna den i fondbolaget. Ägaren av en fondandel kan yrka att fonden löser in hans eller hennes fondandel, vilket i praktiken är det vanligaste sättet att överlåta en fondandel. Trots att placeringsfondandelar är värdepapper hör de i allmänhet inte till värdeandelssystemet. Bestämmelser om placeringsfonder finns i lagen om placeringsfonder (213/2019).

Överlåtelse av värdeandelar, placeringsfondandelar och andra värdepapper beskattas med några undantag enligt samma regler. I det följande behandlas beskattningen av fysiska personer för överlåtelse av värdeandelar, placeringsfondandelar och andra värdepapper enligt inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL). Bestämmelser om beskattningen av överlåtelsevinst och -förlust finns i 45–50 § i inkomstskattelagen.

Beskattningen av vinst vid överlåtelse av andra slags tillgångar – såsom bostadsaktier och fastigheter – redogörs för i Skatteförvaltningens anvisning Överlåtelsevinster och -förluster på egendom i en fysisk persons inkomstbeskattning och i de separata anvisningar till vilka hänvisas i den anvisningen. Skatteförvaltningen har även gett anvisningen Beskattning av derivat (A117/200/2015).

Information om antecknings- och deklarationsskyldigheten i anknytning till placeringsverksamhet finns i Skatteförvaltningens anvisning Den skattskyldiges deklarationsskyldighet.

2 Om beskattning av överlåtelsevinst och -förlust

2.1 Allmänt

Överlåtelsevinst och -förlust kan uppkomma när egendom överlåts mot vederlag. Överlåtelse mot vederlag är köp (försäljning), byte och vissa med byte jämförliga händelser, såsom förvärv av skiftesandel vid upplösning av ett aktiebolag. Under vissa förutsättningar ska också kapitalåterbäring som annat än ett offentligt noterat aktiebolag betalat ut beskattas som överlåtelse. Mer om beskattning av kapitalåterbäring senare i denna anvisning.

En överlåtelsevinst uppkommer när försäljningspriset överskrider anskaffningsutgiften för den överlåtna egendomen och utgifterna för förvärvandet av vinsten. En överlåtelseförlust uppkommer i sin tur när försäljningspriset underskrider anskaffningsutgiften för den överlåtna egendomen och utgifterna för förvärvandet av vinsten. Överlåtelseförlust kan också uppkomma vid slutlig förlust av värdet på värdepapper.

Anskaffningsutgifter behandlas i kapitel 4.2 i denna anvisning. Utgifter för att förvärva vinst behandlas i kapitel 9 i Skatteförvaltningens anvisning Överlåtelsevinster och -förluster på egendom i en fysisk persons inkomstbeskattning.

2.2 Överlåtelsevinst

Överlåtelsevinster av både inhemska och utländska värdepapper är i princip skattepliktig kapitalinkomst oberoende av hur länge egendomen har varit i överlåtarens ägo och hur denne har förvärvat egendomen (genom köp, gåva, arv osv.).

Beloppet av överlåtelsevinst räknas ut så att från egendomens överlåtelsepris (dvs. det mottagna vederlaget) avdras egendomens oavskrivna anskaffningsutgift samt utgifterna för att förvärva vinst.

Överlåtelsepriset och anskaffningsutgiften beaktas till sitt nominella belopp. En eventuell förändring av pengarnas realvärde påverkar inte uträkningen av överlåtelsevinsten, även om egendomen hade förvärvats för länge sedan.

Om anskaffningspriset på egendomen har betalats i annan valuta än euro, omräknas anskaffningspriset till euro enligt växelkursen på anskaffningsdagen. Om överlåtelsepriset har erhållits i annan valuta än euro, omräknas överlåtelsepriset till euro i brist på annan utredning enligt den växelkurs som gällde den dag då överlåtelsepriset mottagits. Anskaffningsutgift som betalats i finska mark omräknas till euro med den fasta omräkningskursen 5,94573 mark = 1 euro.

Exempel 1: Alfred säljer 500 aktier i Bolag Ab till ett pris på 50 000 euro. För aktieförsäljningen betalar han till värdepappersförmedlaren ett förmedlingsarvode på 500 euro. Alfred har en gång i tiden köpt aktierna i Bolag Ab för 125 000 mark och då betalat värdepappersförmedlaren ett förmedlingsarvode på 1 500 mark.

När Alfreds överlåtelsevinst räknas ut omräknas mark till euro men en eventuell förändring av pengarnas realvärde tas inte i beaktande. Från överlåtelsepriset på 50 000 euro dras av aktiernas anskaffningspris 21 023,49 euro (=125 000 mark) och utgifter för att förvärva vinst 500 euro och 252,28 euro (= 1 500 mark). Alfreds överlåtelsevinst uppgår till 28 224,23 euro (50 000 euro (överlåtelsepris) – 21 023,49 euro (anskaffningsutgift) – 752,28 euro (utgifter för vinstens förvärvande).

2.3 Överlåtelseförlust

Beloppet av överlåtelseförlust uträknas genom att man från egendomens överlåtelsepris drar av egendomens anskaffningsutgift och utgifter för överlåtelse och anskaffning av egendom. Överlåtelsepriset och anskaffningsutgiften beaktas även här till sitt nominella belopp och en förändring av pengarnas realvärde påverkar inte beräkningen. Om anskaffningen eller överlåtelsen av egendom har skett i annan valuta än i euro, omräknas valutan till euro i enlighet med kapitel 2.2.

Förluster för överlåtelse av egendom är avdragbara om det inte finns separata bestämmelser om att de är oavdragbara. Avdragbar överlåtelseförlust dras av från vinst vid överlåtelse av den skattskyldiges egendom eller vad gäller förluster från och med år 2016 också från andra kapitalinkomster under skatteåret och fem år därefter.

Exempel 2: Alfred säljer 100 aktier i Bolag Ab till ett pris på 5 000 euro. Han har köpt aktierna ett par år tidigare för 7 000 euro. Alfreds överlåtelseförlust uppgår till 2 000 euro (5 000 euro – 7 000 euro = 2 000 euro). Alfred har inga tidigare förluster.

Alfred får dra av förlusten från sina överlåtelsevinster för samma år eller från sina andra kapitalinkomster. Alfred kan ha andra kapitalinkomster exempelvis i form av hyresinkomst, inkomst av virkesförsäljning eller dividend.

Med överlåtelseförlust jämställs också exempelvis en slutlig förlust av värdet på ett värdepapper. Mer information om överlåtelseförlust och avdrag av överlåtelseförlust finns nedan i kapitel 23 i anvisningen.

2.4 Överlåtelsevinsten och -förlusten räknas ut separat för varje anskaffningsparti

Överlåtelsevinsten och -förlusten räknas ut separat för varje anskaffningsparti. Om den överlåtna egendomen har förvärvats i flera partier, ska överlåtelsevinsten och -förlusten således räknas ut separat för varje anskaffningsparti.

Exempel 3: År 2017 säljer Brita 1 000 aktier i Bolag Ab på en gång. Köpesumman är 20 000 euro. Av de sålda aktierna har Brita förvärvat 200 st. år 2015 till ett pris på 6 000 euro (I parti). De återstående 800 aktierna köpte hon år 2016 till ett pris på 10 000 euro (II parti).

För beräkning av överlåtelsevinst och/eller -förlust måste försäljningspriset per aktie redas ut. När Brita säljer 1 000 aktier för 20 000 euro är försäljningspriset för en aktie 20 euro. Efter det beräknas den eventuella överlåtelsevinsten och/eller -förlusten separat för varje anskaffningsparti.

I anskaffningsparti (200 st.): Brita säljer 200 aktier till ett pris på 4 000 euro (200 st. x 20 euro/st.). När man från försäljningspriset drar av anskaffningspriset på aktierna, 6 000 euro, uppkommer en förlust på 2 000 euro för överlåtelsen.

II anskaffningsparti (800 st.): Brita säljer 800 aktier till ett pris på 16 000 euro (800 st. x 20 euro/st.). När man från försäljningspriset drar av anskaffningspriset på aktierna 10 000 euro, uppkommer en vinst på 6 000 euro för överlåtelsen.

Vi antar att Brita inte har några tidigare förluster. Brita får dra av de aktuella överlåtelseförlusterna från de överlåtelsevinster som uppkommer nu. För överlåtelse av aktier uppkommer det för Brita en beskattningsbar överlåtelsevinst på sammanlagt 4 000 euro (6 000 euro (vinst för anskaffningsparti II) – 2 000 euro (förlust för anskaffningsparti I)).

Det är vanligt vid fondsparande att man skaffar fondandelar i en och samma placeringsfond litet i sänder, t.ex. genom månatliga partier. När fondandelarna överlåts ska överlåtelsevinsten räknas ut skilt för varje anskaffningsparti på basis av anskaffningsutgiften, försäljningskostnaderna och det mottagna överlåtelsepriset för partiet i fråga.

2.5 Skatteåret för överlåtelsevinst och -förlust

Överlåtelsevinsten utgör inkomst för det skatteår under vilket ett bindande köp eller annat överlåtelseavtal, t.ex. avtal om inlösning av aktier, har ingåtts. Köpeprisets betalningstid påverkar i regel inte beskattningstidpunkten.

På motsvarande sätt uppstår överlåtelseförlust under det år under vilket ett bindande köp eller annat överlåtelseavtal har ingåtts. Om överlåtelseförluster och deras avdragsordning, se nedan kapitel 23 Överlåtelseförlust och avdrag av överlåtelseförlust.

3 Skattefria överlåtelser

3.1 Generationsväxlingsöverlåtelser

Överlåtelse av aktierna i ett aktiebolag kan vara skattefri under vissa förutsättningar som anges i lagen. Det finns tre villkor för skattefrihet:

1. Att den skattepliktige överlåter aktier eller andelar i ett bolag, som berättigar till en ägarandel på minst 10 procent i detta bolag.
2. Att förvärvaren är överlåtarens barn, barnets bröstarvinge, överlåtarens syskon eller halvsyskon. Skattefriheten omfattar även den tidigare nämnda förvärvarens make om den nämnda nära släktingen och maken mottar de överlåtna aktierna tillsammans.
3. Att egendomen i sammanlagt 10 år har varit i överlåtarens eller i dennes och en sådan persons ägo av vilken överlåtaren har erhållit den utan vederlag.

Frågan behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Generationsväxling i ett aktiebolag i beskattningen.

3.2 Små överlåtelser

Enligt särskilda bestämmelser är vissa överlåtelsevinster skattefria och vissa överlåtelseförluster icke avdragsgilla. Av särskild betydelse vid beskattningen av värdepappersöverlåtelser är att små vinster är skattefria och att små förluster inte är avdragsgilla.

Överlåtelsevinsten är skattefri om överlåtelsepriserna för all egendom som överlåtits under skatteåret är sammanlagt högst 1 000 euro. På motsvarande sätt är överlåtelseförlusten icke avdragsgill om anskaffningsutgifterna för all under skatteåret överlåten egendom är högst 1 000 euro och överlåtelsepriserna för all egendom som överlåtits under skatteåret samtidigt är sammanlagt högst 1 000 euro.

När man tillämpar ovan nämnda eurobelopp beaktas överlåtelsepriserna och anskaffningsutgifterna för all slags egendom som överlåtits under skatteåret (utöver värdepapper t.ex. överlåtelsepriser och anskaffningsutgifter för fastigheter och bostadsaktier). I detta sammanhang beaktas dock inte överlåtelsepriserna eller anskaffningsutgifterna för överlåtelse av sådan egendom som särskilt föreskrivits vara skattefri. Sådana egendomsöverlåtelser är t.ex. skattefri överlåtelse av egen stadigvarande bostad och skattefri generationsväxling.

Här beaktas inte heller överlåtelse av sedvanligt bohag eller med det jämförbar personlig egendom (se närmare Skatteförvaltningens anvisning Helt eller delvis skattefria överlåtelsevinster i personbeskattningen).

Exempel 4: År 2016 säljer Alfred aktier i Bolag Ab för 500 euro och fondandelar i placeringsfond C för 400 euro. Alfred har inte överlåtit annan egendom år 2016. Alfred har tidigare köpt aktierna i Bolag Ab för 300 euro och tecknat fondandelarna i placeringsfond C för 500 euro.

Alfreds vinst från överlåtelse av aktier i Bolag Ab (200 euro) utgör inte skattepliktig inkomst, eftersom de sammanlagda överlåtelsepriserna (900 euro) år 2016 inte överstiger 1 000 euro. Alfreds förlust från överlåtelse av fondandelarna i placeringsfond C (100 euro) får inte dras av, eftersom de sammanlagda överlåtelsepriserna (900 euro) år 2016 inte överstiger 1000 euro och eftersom de sammanlagda anskaffningsutgifterna för egendom som överlåtits år 2016 inte överstiger 1 000 euro.

Om Alfred hade tecknat de år 2016 sålda andelarna i fond C för 750 euro, skulle Alfred kunna dra av förlusten (350 euro), eftersom de sammanlagda anskaffningsutgifterna för egendom som Alfred överlåtit år 2016 (1 050 euro) då skulle överstiga 1 000 euro. Vinsten från överlåtelse av Alfreds aktier i Bolag Ab skulle emellertid inte vara skattepliktig, eftersom de sammanlagda överlåtelsepriserna under år 2016 (900 euro) inte överstiger 1 000 euro.

4 Beräkning av överlåtelsevinst och -förlust

4.1 Överlåtelsepris

Ett överlåtelsepris är ett vederlag som överlåtaren av egendom får på grund av en överlåtelse. Vid köp är överlåtelsepriset det erhållna penningvederlaget (försäljningspris). Vid byte erhålls vederlaget delvis eller helt i annan egendom än pengar. Överlåtelsepriset utgörs av gängse värdet vid överlåtelsetidpunkten för egendomen som fåtts vid byte ökat med eventuell mellanpeng eller minskat med mellanpeng som betalats vid byte.

Exempel 5: Alfred överlåter en sommarstugefastighet till Brita. Sommarstugefastighetens gängse värde vid överlåtelsetidpunkten är 100 000 euro. Som vederlag för fastigheten överlåter Brita en obebyggd tomt till Alfred, 1 000 aktier i Bolag Ab och 2 700 euro i kontanter. Det gängse värdet på den obebyggda tomten är 70 000 euro och det gängse värdet på aktier i Bolag Ab är 27 300 euro.

Alfreds överlåtelse:
Överlåtelsepriset för Alfreds sommarstuga utgörs av det gängse värdet på egendomen som fåtts genom byte jämte eventuell mellanpeng. Alfred får ett överlåtelsepris på 100 000 euro för sommarstugefastigheten (70 000 + 27 300 + 2 700).

Alfred har en gång i tiden betalat 60 000 euro för sommarstugefastigheten och 2 400 euro i överlåtelseskatt. Anskaffningsutgiften för sommarstugefastigheten är alltså 62 400 euro (60 000 euro + 2 400 euro).

Alfred får en vinst på 37 600 euro från överlåtelse av sommarstugefastigheten (100 000 euro – 62 400 euro).

Britas överlåtelse:
Som vederlag för fastigheten överlåter Brita till Alfred en obebyggd tomt, 1 000 aktier i Bolag Ab och 2 700 euro i kontanter. Det gängse värdet på den obebyggda tomten är 70 000 euro och det gängse värdet på aktierna i Bolag Ab är 27 300 euro. Som vederlag för den egendom som Brita överlåter får Brita av Alfred en sommarstugefastighet vars värde är 100 000 euro.

Överlåtelsepriset för de egendomsposter som Brita överlåtit utgörs av gängse värdet på den egendom som fåtts vid byte minskat med betald mellanpeng. Som vederlag för den egendom som Brita överlåtit får hon Alfreds sommarstuga vars värde är 100 000 euro. I samband med bytet betalar Brita 2 700 euro i mellanpeng. Överlåtelsepriset på Britas egendom är således 97 300 euro.

När överlåtelsevinsten beräknas är överlåtelsepriset för tomten och aktierna deras gängse värde vid tidpunkten för bytet. Brita har en gång i tiden skaffat tomten för 30 000 euro och aktierna i Bolag Ab för 40 000 euro. Brita får 40 000 euro i överlåtelsevinst för tomten (70 000 – 30 000) och 12 700 euro i överlåtelseförlust för aktierna i Bolag Ab (27 300 euro – 40 000 euro).

4.2 Anskaffningsutgift

4.2.1 Anskaffningspris och -kostnader

Anskaffningsutgifterna för värdeandelar, placeringsfondandelar och andra värdepapper fastställs på olika sätt beroende på hur de en gång i tiden har förvärvats. Om den överlåtna egendomen har anskaffats genom köp är anskaffningsutgiften det erlagda inköpspriset. Om egendomen har erhållits vid byte, är anskaffningsutgiften det gängse värdet på egendomen som överlåtits vid bytet ökat med eventuell mellanpeng.

Exempel 5 fortsätter: I exempel 5 ovan är anskaffningsutgiften för den tomt som Alfred fick vid bytet 70 000 euro och för aktierna 27 300 euro och anskaffningsutgiften för den sommarstugefastighet som Brita fick är 100 000 euro.

Man kan förvärva aktier genom att teckna dem när bolaget grundas eller vid en senare aktieemission. Då utgörs anskaffningsutgiften av teckningspriset för aktierna.

Som anskaffningsutgift för aktier räknas också vederlagsfria aktiekapitalplaceringar i aktiebolag och placeringar i fonder för inbetalt fritt eget kapital. En sådan placering anses fördela sig jämnt som anskaffningsutgift för de aktier som aktieägaren som gjorde placeringen äger i bolaget, oberoende av när och till vilket pris aktierna ursprungligen har skaffats. En vederlagsfri placering inverkar inte på beräkningen av den tid aktierna har ägts.

Om placeringen görs i form av någon annan egendom än pengar, handlar det om apportplacering och överlåtelse till gängse värde av egendom som har placerats i bolaget. Också i det fall att en aktieägare säljer egendom till aktiebolaget till underpris, handlar det om en placering i bolaget som kan jämföras med apport. Sådan placering av egendom i aktiebolag behandlas i aktieägarens beskattning som en överlåtelse. Som överlåtelsepris för egendom som placerats i ett aktiebolag betraktas i överlåtelsevinstbeskattningen nämnda egendoms gängse värde vid tidpunkten för överlåtelsen (HFD 2009:66).

Hur kapitallån som beviljats aktiebolag inverkar på aktiernas anskaffningspris behandlas i Skatteförvaltningens anvisning om överlåtelser av och förluster från kapitallån och andra lån som beviljats bolag i inkomstbeskattningen.

Egendom har man också kunnat få exempelvis genom arv, gåva eller avvittring. Mer information om olika sätt att förvärva aktier och om anskaffningspris som fastställs på basis av de olika sätten finns senare i denna anvisning.

Till anskaffningsutgiften räknas även vissa kostnader som direkt anknyter till anskaffning av egendomen (anskaffningskostnader). Sådana är bland annat överlåtelseskatt eller stämpelskatt som köparen betalat, förmedlingsarvode som köparen betalat till värdepappersmäklaren och teckningsarvode för fondandelar som betalats till fondbolaget, banken eller värdepappersföretaget. Om värdepappret har anskaffats via börshandel, har överlåtelseskatt i allmänhet inte betalats.

4.2.2 Presumtiv anskaffningsutgift och ägartid

I stället för det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgift och utgifter för vinstens förvärvande kan överlåtelsevinsten räknas ut genom att man från överlåtelsepriset drar av den så kallade presumtiva anskaffningsutgiften. Presumtiv anskaffningsutgift tillämpas endast vid beskattning av fysiska personer eller dödsbon, och bara när överlåtelsevinsten beskattas enligt inkomstskattelagen.

Presumtiv anskaffningsutgift innebär att man vid uträkning av överlåtelsevinsten alltid drar av från överlåtelsepriset minst

• 20 procent av överlåtelsepriset, om överlåtaren vid överlåtelsetidpunkten hade ägt egendomen en kortare tid än 10 år
• 40 procent av överlåtelsepriset, om överlåtaren vid överlåtelsetidpunkten hade ägt egendomen i minst 10 år.

Ägartiden för värdepapper beräknas från den tidpunkt då de har förvärvats. Vid grundande av ett aktiebolag anses aktierna ha skaffats när aktierna tecknas och stiftelseurkunden undertecknas. När aktier förvärvas genom köp, börjar ägartiden i allmänhet den dag köpebrevet undertecknas. Ägartiden för aktier som förvärvats vid aktieemission behandlas i kapitel 9.3. Ägartiden för aktier som tecknats på basis av en anställningsoption beräknas från tidpunkten då aktierna tecknas. Ägandet av egendom som fåtts i arv börjar på dödsdagen, och ägandet av egendom som fåtts i gåva börjar den dag då gåvobrevet undertecknas. Anskaffningstidpunkten för egendom som överförts till make eller efterlevande make vid avvittring räknas från det förvärv som föregått avvittringen. Anskaffningstidpunkten för egendom som vid avvittring tillfallit ett dödsbo är den avlidnes dödsdag.

Presumtiv anskaffningsutgift används i stället för det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgift och utgifter för vinstens förvärvande ifall avdraget blir större om det räknas ut enligt den presumtiva anskaffningsutgiften än vad det blir om det räknas ut enligt det sammanlagda beloppet. Vinsten räknas alltså ut så att det blir förmånligare för den skattskyldige.

Exempel 6: Alfred har år 1994 köpt 1 000 aktier i Bolag Ab. Inköpspriset för aktierna var 4 mark per aktie, dvs. sammanlagt 4 000 mark. Alfred betalade för aktieköpet ett förmedlingsarvode om 40 mark. Anskaffningsutgiften för aktierna är således 4 040 mark eller 679,47 euro.

Alfred säljer aktierna i Bolag Ab år 2016. Försäljningspriset är 2,50 euro per aktie, dvs. sammanlagt 2 500 euro. Utgiften för vinstens förvärvande eller försäljningskostnaderna är 25 euro.

Alfreds överlåtelsevinst är 1 795,53 euro om man använder det verkliga anskaffningspriset och utgifterna (överlåtelsepris 2 500 euro minskat med verklig anskaffningsutgift och utgifter för att förvärva vinst 704,47 euro (679,47 + 25)).

Vid överlåtelsetidpunkten har Alfred ägt aktierna i Bolag Ab i minst 10 års tid. Den presumtiva anskaffningsutgiften är således 40 procent av överlåtelsepriset, dvs. av 2 500 euro, varvid beloppet på den presumtiva anskaffningsutgiften blir 1 000 euro (= 2 500 euro x 40 %). När man från överlåtelsepriset på 2 500 euro drar av den presumtiva anskaffningsutgiften på 1 000 euro, är överlåtelsevinsten 1 500 euro. Vinsten beskattas genom att använda den presumtiva anskaffningsutgiften eftersom den är förmånligare för Alfred.

Exempel 7: Om Alfred hade förvärvat aktierna först år 2011 och sålt dem under år 2016, dvs. efter att ha ägt dem mindre än 10 år, skulle den presumtiva anskaffningsutgiften ha utgjort 20 procent av överlåtelsepriset eller 500 euro (2 500 x 20 %). Vid uträkningen av överlåtelsevinsten skulle man då ha dragit av summan av den verkliga anskaffningsutgiften och utgifterna för vinstens förvärvande, dvs. 704,47 euro, eftersom det hade varit förmånligare för Alfred än att tillämpa presumtiv anskaffningsutgift. Överlåtelsevinsten hade då uppgått till 1 795,53 euro (=2 500 euro – 704,47 euro).

Presumtiv anskaffningsutgift kan tillämpas också vid överlåtelse av egendom som erhållits i arv, gåva eller genom avvittring och den presumtiva anskaffningsutgiften är större än gåvo- eller arvsbeskattningsvärdet ökat med försäljningskostnaderna. Vid uträkningen av vinst från terminsavtal ska den presumtiva anskaffningsutgiften däremot inte dras av.

4.2.3 Utredning av anskaffningspriset

När överlåtelsevinsten beräknas har Skatteförvaltningen inte alltid uppgifter om värdepapprens anskaffningspris. Säljaren ska i regel kunna visa det ursprungliga anskaffningspriset och utgifterna som anknyter till anskaffningen för att överlåtelsevinsten ska räknas enligt det verkliga anskaffningspriset. Om säljaren inte kan visa det verkliga anskaffningspriset används den presumtiva anskaffningsutgiften vid beräkning av överlåtelsevinsten.
Det är viktigt att visa anskaffningspriset och -utgifterna, särskilt om det är fråga om förlustbringande överlåtelse. Annars kan förlustbringande överlåtelse bli till vinst i beskattningen på grund av användandet av presumtiv anskaffningsutgift.

5 Överlåtelse till underpris

Om överlåtelsepriset för egendomen inte överstiger 75 procent av egendomens gängse värde vid överlåtelsetidpunkten, betraktas skillnaden mellan det betalda priset och det gängse värdet som gåva. Då delas överlåtelsen i förhållande till det betalda priset och det gängse värdet i ett köp mot vederlag och i en vederlagsfri gåva. Överlåtelsevinsten eller -förlusten beräknas då så att från det erhållna överlåtelsepriset avdras endast den del av egendomens anskaffningsutgift som motsvarar den mot vederlag överlåtna andelen.

Exempel 8: Brita säljer 1 000 aktier i Bolag Ab till sin son Mats till ett belopp på 60 000 euro. Anskaffningsutgiften för aktierna är 75 000 euro, och det gängse värdet på försäljningsdagen är 100 000 euro.

Överlåtelsepriset (60 000 euro) utgör inte över 75 procent av aktiernas gängse värde på överlåtelsedagen (100 000 euro). Överlåtelsen delas i köp och gåva.

Av överlåtelsepriset på 60 000 euro som Brita fick avdras endast den andel som motsvarar den del (av köpet) som överlåtits mot vederlag dvs. 60 % (60 000 / 100 000 x 100 %) av den ursprungliga anskaffningsutgiften, dvs. 45 000 euro (75 000 x 60 %). Brita får en överlåtelsevinst på 15 000 euro (60 000 euro – 45 000 euro). Om den presumtiva anskaffningsutgiften skulle vara större än den anskaffningsutgift som beräknats proportionellt, skulle man vid beräkningen av överlåtelsevinsten också kunna använda den presumtiva anskaffningsutgiften.

Mats får en gåva på 40 000 euro av Brita, vilken han är skyldig att betala gåvoskatt för.

Konstgjord överlåtelseförlust som beror på att en överlåtelse skett till underpris är inte avdragbar. I avgörandet HFD 2014:85 hade den skattskyldige sålt börsaktier till sina barn till ett pris som underskred börskurserna på försäljningsdagen. Överlåtelseförlusten godkändes inte som avdragbar till den del förlusten hade orsakats av att försäljningspriserna underskred börskurserna. Förlusten ansågs vara verklig endast till den del den berodde på minskning av egendomens gängse värde.

6 Överlåtelse av värdeandelar, placeringsfondandelar och andra värdepapper som erhållits i arv eller gåva

Överlåtelsevinst eller -förlust kan uppstå också vid överlåtelse av värdeandelar, placeringsfondandelar och andra värdepapper som man fått i arv eller gåva. Överlåtelsevinsten eller -förlusten räknas också i dessa fall ut så att man från överlåtelsepriset drar av det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgiften och utgifterna för vinstens förvärvande eller alternativt den presumtiva anskaffningsutgiften. Storleken på den presumtiva anskaffningsutgiften (40 % eller 20 %) avgörs utgående från ägartiden. Ägartiden för egendom som erhållits genom arv eller testamente räknas från arvlåtarens död. Ägartiden för egendom som erhållits i gåva räknas från att gåvan getts.

Som anskaffningsutgift för värdepapper som erhållits i arv eller gåva anses beskattningsvärdet vid arvs- eller gåvobeskattningen. Som anskaffningsutgift kan inte det värde avdras som använts för värdepappret vid avvittring eller arvskifte. Den betalda arvs- eller gåvoskatten får inte räknas till anskaffningsutgiften eller annars dras av vid beskattningen av överlåtelsevinsten.

Arvsbeskattningsvärdet på värdepappret dras av som anskaffningsutgift både då ett oskiftat dödsbo överlåter värdepappret och då en arvinge överlåter egendom som han eller hon erhållit vid arvskifte.

Exempel 9: Till Britas och Alfreds mors kvarlåtenskap hörde aktier i Bolag Ab. Som värde på aktierna vid arvsbeskattningen efter modern hade fastställts 50 000 euro. Aktierna säljs till ett pris på 80000 euro och i samband med försäljningen uppstår 80 euro i försäljningskostnader. Något arvskifte verkställs inte före försäljningen. Som inkomst i dödsboet efter Britas och Alfreds mor beskattas 29 920 euro i överlåtelsevinst för aktierna (= 80 000 euro – 50 000 euro – 80 euro).

Exempel 10: Till Britas och Alfreds mors kvarlåtenskap hörde aktier i Bolag Ab. Som värde på aktierna vid arvsbeskattningen efter modern hade fastställts 50 000 euro. Brita och Alfred verkställer arvskifte, varmed de får hälften av aktierna var. Senare säljer de aktierna. Brita säljer sina aktier för 50 000 euro. För försäljningen betalar han ett förmedlingsarvode på 50 euro. Britas överlåtelsevinst för aktierna uppgår till 24 950 euro (= 50 000 euro – 25 000 euro – 50 euro). Alfred säljer sina aktier för 45 000 euro. För försäljningen betalar han ett förmedlingsarvode på 45 euro. Alfreds överlåtelsevinst för aktierna uppgår till 19 955 euro (= 45 000 euro – 25 000 euro – 45 euro).

Som anskaffningspris avdras alltså det beskattningsvärde som använts i arvsbeskattningen och kostnaderna för att förvärva vinst eller alternativt den presumtiva anskaffningsutgiften. Ägartiden som påverkar storleken på den presumtiva anskaffningsutgiften räknas från dödsdagen.

7 Då en värdeandel, en placeringsfondandel eller ett annat värdepapper som fåtts i gåva överlåts vidare inom ett år från gåvan

Värdet vid gåvobeskattningen får inte dras av som anskaffningsutgift för värdepappret om man överlåter värdepappret innan ett år har förflutit från gåvan. Som anskaffningsutgift betraktas i sådana fall gåvogivarens anskaffningsutgift jämte senare ändringar.

Överlåtelsevinsten eller -förlusten räknas också i detta fall ut så att man från överlåtelsepriset drar av det sammanlagda beloppet av den icke-avskrivna anskaffningsutgiften på egendomen och utgifterna för vinstens förvärvande eller alternativt den presumtiva anskaffningsutgiften. Den presumtiva anskaffningsutgiften utgör i detta fall alltid 20 procent av överlåtelsepriset, eftersom gåvotagarens ägartid börjar från att gåvan getts.

Exempel 11: Alfred har köpt 1 000 aktier i Bolag Ab till ett pris på 50 000 euro. Alfred har betalat stämpelskatt på köpet till ett belopp på 800 euro (= 50 000 euro x 1,6 %). Anskaffningsutgiften för Alfreds aktier har således varit 50 800 euro.

Alfred har 30.6.2015 gett 1 000 aktier i Bolag Ab till Mats i gåva. Aktiernas gängse värde uppgår då sammanlagt till 100 000 euro. Mats påförs en gåvoskatt på gåvan som är värd 100 000 euro. Mats säljer aktierna för 120 000 euro 1.2.2016. För försäljningen betalar han ett förmedlingsarvode på 500 euro.

Mats överlåter aktierna innan ett år har gått från gåvan. Sålunda räknas hans överlåtelsevinst ut så att från försäljningspriset för aktierna, dvs. 120 000 euro, dras av Alfreds anskaffningsutgift för aktierna, dvs. 50 800 euro, samt utgifterna för vinstens förvärvande, dvs. 500 euro. Överlåtelsevinsten blir alltså 68 700 euro (= 120 000 euro – 50 800 – 500 euro).

När man säljer vidare aktier som man fått i gåva innan ett år har gått från gåvan, bör man ta i beaktande att andelar av viss egendom som hör till värdeandelssystemet anses ha överlåtits i den ordning i vilken de har förvärvats, om inte den skattskyldige visar något annat. Gåvan är en överlåtelse där gåvogivaren överlåter samma bolags värdeandelar som finns på samma värdeandelskonto enligt FIFO-principen (först-in-först-ut) i den ordning som hen har fått dem.

Om man på samma gång ger likadana andelar i gåva till flera olika mottagare, anses värdepappren ha överlåtits i den ordning som de värdeandelar som fås i gåva registreras på mottagarnas värdeandelskonton. Värdepappren anses inte ha överlåtits i den ordning som bestäms i gåvobrevet om överlåtelseordningen.

Man kan eventuellt med stöd av 28 § i lagen om beskattningsförfarande ingripa i förfaranden där aktier som fåtts i gåva säljs kort efter att gåvan har mottagits och det finns en intressegemenskap mellan parterna, om arrangemanget vid en helhetsbedömning ger särskilda skatteförmåner. Situationer som gäller kringgående av skatt beskrivs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Tillämpning av bestämmelsen om kringgående av skatt.

Även gåvobeskattning ska verkställas på värdepappret som fåtts i gåva. Då påförs gåvotagaren gåvoskatt på gåvans gängse värde vid gåvotillfället. Om gåvotagaren har överlåtit värdepappret vidare inom ett år från att gåvan givits, och överlåtelsevinsten har räknats ut enligt ovan utgående från gåvogivarens anskaffningsutgift, ska den verkställda gåvobeskattningen rättas så att från gåvans värde dras den skatt av som påförts gåvotagaren för överlåtelsevinst. Man kan emellertid inte dra av ett större belopp än vad som hade påförts i skatt om överlåtelsepriset hade varit beskattningsvärdet vid gåvobeskattningen.

Exempel 12: Mats i det föregående exemplet bör ha påförts gåvoskatt på det gängse värdet på aktierna i Bolag Ab, dvs. på 100 000 euro.

Efter att Mats har sålt aktierna som han fått i gåva inom ett år från gåvan, rättas hans gåvobeskattning så att från värdet vid gåvobeskattningen dras den skatt av som påförts honom för överlåtelsevinsten. Försäljningspriset för aktierna (120 000 euro) är större än värdet på aktierna vid gåvobeskattningen (100 000 euro). Den skatt som påförts för överlåtelsevinsten räknas i det här fallet ut så att man använder värdet vid gåvobeskattningen som överlåtelsepris.

Som skatt som påförts för överlåtelsevinsten (= 100 000 euro – 50 800 euro – 500 euro) betraktas 15 358 euro, som beräknats enligt inkomstskattesatsen för kapitalinkomster år 2016. Värdet på gåvan som Mats har mottagit nedsätts således till 84 642 euro (= 100 000 euro – 15 358 euro) och den gåvoskatt som har betalats till för stort belopp återbärs till honom.

8 Överlåtelse av värdeandelar, placeringsfondandelar och andra värdepapper som fåtts vid avvittring

Om en make överlåter egendom som hen med stöd av giftorätt har erhållit vid en avvittring, betraktas som hens anskaffningsutgift den anskaffningsutgift som den andra maken, som vid avvittringen överlät egendomen, hade inklusive senare ändringar.

Överlåtelsevinsten eller -förlusten räknas också i dessa fall ut så att man från överlåtelsepriset för värdepappret drar av det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgiften och utgifterna för vinstens förvärvande eller alternativt den presumtiva anskaffningsutgiften. Ägartiden för värdepapper som erhållits vid avvittring med stöd av giftorätt räknas enligt det ägarbyte som föregått avvittringen, dvs. i allmänhet från den tidpunkt då den part som överlåter egendom vid avvittringen har anskaffat egendomen.

Med avvittring avses sådan formbunden avvittring som enligt äktenskapslagen (234/1929) ska verkställas till följd av skilsmässa eller den andras död. Den kalkylmässiga avvittring som görs vid verkställande av arvsbeskattningen har ingen betydelse i detta sammanhang.

Exempel 13: Alfred och Brita skiljer sig. De har giftorätt till varandras egendom. Alfred och Brita verkställer avvittring på egendomen år 2016.

Till Alfreds egendom som omfattas av giftorätten hör en aktielägenhet (värde 50 000 euro) och 1 200 aktier i Bolag Ab (värde 50 euro/aktie eller sammanlagt 60 000 euro). Alfred har år 2001 köpt aktierna i Bolag Ab för 25 000 euro. Till Britas giftorättsegendom hör en sommarstugefastighet (värde vid avvittringen 40 000 euro) och en personbil (värde 20 000 euro).

Makarnas sammanlagda behållning av den egendom som omfattas av giftorätten uppgår till 170 000 euro (= Alfreds egendom 110 000 euro + Britas egendom 60 000 euro). Båda är berättigade att få hälften av den sammanlagda behållningen, dvs. 85 000 euro. Alfred betalar 25 000 euro till Brita i utjämning genom att överlåta 500 aktier i Bolag Ab till Brita.

År 2016 säljer Brita de 500 aktier i Bolag Ab som hon erhållit vid avvittringen till ett belopp på 30 000 euro. Britas överlåtelsevinst räknas ut så att från överlåtelsepriset dras det anskaffningspris av som Alfred hade betalat för aktierna i Bolag Ab. Britas överlåtelsevinst är sålunda 19 584,34 euro (= 30 000 euro – (500/1 200 * 25 000 euro)).

9 Överlåtelse av aktier som fåtts vid aktieemission

9.1 Allmänt

När ett aktiebolag höjer sitt aktiekapital har aktieägarna i allmänhet företrädesrätt att teckna nya aktier i proportion till sitt gamla aktieinnehav. Detta gäller både aktier som tecknas vid emission mot vederlag och aktier som fås gratis vid vederlagsfri emission.

Aktieemissioner kan också arrangeras så att man avstår från att ge gamla aktieägare företrädesrätt vid teckning. Då är det fråga om exempelvis riktad aktieemission till en viss placerargrupp.

9.2 Aktieemissionens inverkan på anskaffningsutgiften för aktier

9.2.1 Aktieemission senast 31.12.2004

Aktieemission som har registrerats i handelsregistret före 2005 inverkar inte på anskaffningsutgiften för de aktier som legat till grund för teckningen. Anskaffningsutgiften för den aktie som fåtts vid aktieemission bestäms enligt det teckningspris som betalats för aktien. Om aktien har fåtts i samband med fondemission, är dess verkliga anskaffningsutgift noll.

När man överlåter en aktie som legat till grund för teckningen, en nyemissionsaktie eller en fondemissionsaktie, får man från överlåtelsepriset dra av antingen det sammanräknade beloppet av aktiens anskaffningsutgift och utgifter för vinstens förvärvande eller en större presumtiv anskaffningsutgift.

Exempel 14: Alfred har år 2000 köpt en aktie i Bolag Ab för 100 euro. Bolag Ab har år 2003 ordnat en aktieemission som har bestått av såväl nyemission som fondemission. Med en gammal aktie har man fått teckna en ny aktie för 50 euro och dessutom fått en ny aktie gratis. Alfred använder sin teckningsrätt. Efter aktieemissionen har Alfred 3 aktier i Bolag Ab.

Efter aktieemissionen har Alfred inte anskaffat eller fått ytterligare aktier i Bolag Ab. År 2016 säljer han de tre aktierna i Bolag Ab för 70 euro per aktie. Överlåtelsevinsten och -förlusten räknas ut enligt följande:

• Aktie som köpts år 2000: 70 euro - 100 euro = överlåtelseförlust 30 euro.
• Aktie som tecknats vid betald nyemission år 2003: 70 euro - 50 euro = överlåtelsevinst 20 euro.
• Aktie som erhållits vid fondemission år 2003: 70 euro - (40 % x 70 euro) = överlåtelsevinst 42 euro.

Överlåtelsevinster sammanlagt 62 euro, överlåtelseförlust 30 euro.

9.2.2 Aktieemission 1.1.2005 eller därefter

Om en ny aktie tecknas eller förvärvas på basis av en gammal aktie vid en aktieemission som ordnas 1.1.2005 eller därefter, ska anskaffningsutgiften för den aktie som legat till grund för teckningen och den eventuella anskaffningsutgiften på den tecknade aktien fördelas som anskaffningsutgift både för den ursprungliga aktien och för den tecknade aktien (ISkL 47 § 3 mom.). Fördelning av anskaffningsutgiften gäller alla aktier oberoende av när de har förvärvats, förutsatt att aktieemissionen skett 1.1.2005 eller därefter.

Anskaffningsutgiften för en aktie som erhållits vid fondemission (gratisemission) fördelas som anskaffningsutgift för den aktie som legat till grund för teckningen och den aktie som erhållits vid fondemissionen.

Exempel 15: Alfred har en aktie i Bolag Ab med en anskaffningsutgift på 100 euro. Bolag Ab ordnar en fondemission år 2006 vid vilken aktieägarna får två nya gratisaktier på basis av en gammal aktie i Bolag Ab. Efter aktieemissionen äger Alfred 3 aktier i Bolag Ab. Anskaffningsutgiften 100 euro för den aktie som legat till grund för teckningen fördelas jämnt mellan den tidigare aktien och de nya aktierna. Efter emissionen är anskaffningsutgiften för varje aktie 33,33 euro (=100:3).

Den sammanlagda anskaffningsutgiften för den aktie som utgör grunden för en betald aktieemission och anskaffningsutgiften för den tecknade aktien fördelas som anskaffningsutgift för den aktie som legat till grund för emissionen och för den nytecknade aktien.

Exempel 16: Alfred har en aktie i Bolag Ab med en anskaffningsutgift på 100 euro. Bolag Ab ordnar en nyemission år 2006 där aktieägarna i Bolag Ab får teckna en ny aktie i Bolag Ab på basis av en gammal aktie i Bolag Ab till teckningspriset 50 euro per aktie. Alfred använder sin teckningsrätt.

Efter aktieemissionen äger Alfred 2 aktier i Bolag Ab. Det sammanlagda beloppet, 150 euro, av anskaffningsutgiften för den aktie som legat till grund för teckningen (100 euro) och det betalda teckningspriset för den nya aktien (50 euro) fördelas på den aktie som legat till grund för teckningen samt på den nya aktien. Efter aktieemissionen är anskaffningsutgiften för vardera aktien 75,00 euro.

Exempel 17: Alfred har en aktie i Bolag Ab med en anskaffningsutgift på 100 euro. Därutöver har han en aktie i Bolag Ab med en anskaffningsutgift på 0 euro (aktien har erhållits vid en fondemission som ordnats år 2003 på basis av den aktie som han anskaffat för 100 euro).

Bolag Ab ordnade en nyemission år 2006 där aktieägarna fick teckna en ny aktie i Bolag Ab på basis av en gammal aktie i Bolag Ab till teckningspriset 50 euro per aktie. Alfred har utnyttjat sin teckningsrätt för båda aktierna.

Efter emissionen har Alfred två aktier i Bolag Ab med en anskaffningsutgift på 75 euro per aktie (= (100 euro + 50 euro)/2), samt två aktier i Bolag Ab med en anskaffningsutgift på 25 euro per aktie (= 0 euro + 50 euro)/2).

Vid en aktieemission är det möjligt att aktieägaren efter att teckningsrätterna avskilts säljer bort den gamla aktien innan han utnyttjar de teckningsrätter han fått med stöd av den gamla aktien till aktieteckning. Även i detta fall fördelas det sammanräknade beloppet av anskaffningsutgiften för den gamla aktien och den tecknade nya aktien till den gamla aktien och den tecknade nya aktien.

Exempel 18: Brita har en aktie i Bolag Ab. Anskaffningsutgiften för aktien har år 2014 varit 100 euro. Bolag Ab ordnar en nyemission år 2016 där aktieägarna i Bolag Ab får teckna en ny aktie i Bolag Ab på basis av en gammal aktie i Bolag Ab till teckningspriset 50 euro per aktie. Som teckningsperiod har angetts 15.8 - 31.10.2016.

Brita säljer sin aktie i Bolag Ab för 60 euro 30.8.2016. På basis av sitt tidigare aktieinnehav har hon en teckningsrätt som är i kraft t.o.m. 31.10.2016. Teckningsrätten förfaller om Brita inte använder den. Vid beräkningen av överlåtelsevinst eller -förlust ska anskaffningspriset på den ursprungliga aktien eller den presumtiva anskaffningsutgiften dras av från den överlåtelsevinst som Brita fick vid aktieförsäljningen. I detta fall skulle det uppstå en överlåtelseförlust på 40 euro (60 – 100) för Brita pga. överlåtelsen.

Brita använder dock den teckningsrätt som hon fick på basis av den gamla aktien och tecknar 15.10.2016 en aktie i Bolag Ab till ett pris på 50 euro. Vid beräkning av Britas överlåtelsevinst anser man att Brita har haft två aktier vars sammanräknade anskaffningspris har varit 150 euro (100 + 50), dvs. 75 euro per aktie. När Brita säljer sin år 2014 skaffade aktie för 60 euro, är överlåtelseförlusten 15 euro (60 – 75). Anskaffningsutgiften för den aktie som blir kvar är då 75 euro.

Om fondemission och betald nyemission sker samtidigt, fördelas det sammanräknade beloppet av anskaffningsutgiften för den aktie som legat till grund för teckningen samt anskaffningsutgiften för de tecknade aktierna jämnt på alla dessa aktier.

Exempel 18: Alfred har en aktie i Bolag Ab med en anskaffningsutgift på 100 euro. Bolag Ab höjer sitt aktiekapital genom att samtidigt ordna en fondemission och en betald nyemission. Aktieägarna i Bolag Ab har rätt att på basis av en gammal aktie i Bolag Ab teckna en ny aktie gratis vid fondemissionen och en ny aktie till teckningspriset 50 euro. Alfred använder sin teckningsrätt vid såväl fondemissionen som vid nyemissionen.

Efter aktieemissionen äger Alfred 3 aktier i Bolag Ab. Det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgiften för den aktie som legat till grund för teckningen (100 euro) och det vid nyemissionen betalda teckningspriset (50 euro) eller 150 euro fördelas jämnt på gamla och nya aktier. Efter emissionen är anskaffningsutgiften för varje aktie 50 euro (150:3).

Vid aktieemission fördelas anskaffningsutgiften per aktie. Om de aktier som teckningen grundar sig på har olika anskaffningsutgifter, ska också anskaffningsutgiften efter aktieemissionen räknas ut separat för varje aktieparti.

Exempel 19: Alfred har haft 20 aktier i Bolag Ab. Han har förvärvat aktierna i två partier. Anskaffningspriset för det första partiet på 15 aktier var 100 euro per aktie, dvs. sammanlagt 1 500 euro. Anskaffningsutgiften för det andra partiet på 5 aktier var 75 euro per aktie, dvs. sammanlagt 375 euro.

År 2005 ordnade Bolag Ab en fondemission vid vilken aktieägarna fick en ny gratisaktie på basis av en gammal aktie i Bolag Ab.

På basis av det första partiet (15 aktier) får Alfred 15 aktier till. Anskaffningsutgiften på 1500 euro för de aktier som utgjorde grunden för teckningen fördelas mellan de gamla aktierna och de nya aktier som man fått teckna på basis av dem. Efter emissionen är anskaffningsutgiften för varje aktie 50 euro (= 1 500/30).

På basis av det andra partiet (5 aktier) fick Alfred 5 aktier till. Anskaffningsutgiften på 375 euro för de aktier som utgjorde grunden för teckningen fördelas mellan de gamla aktierna och de nya aktier som man fått teckna på basis av dem. Efter emissionen är anskaffningsutgiften för varje aktie 37,50 euro (= 375/10).

Exempel 20: Alfred äger 100 aktier i Bolag Ab. Anskaffningspriset på aktierna var 10 euro per aktie, dvs. sammanlagt 1 000 euro. Bolag Ab ordnar en betald nyemission och aktieägarna har rätt att på basis av sina aktieinnehav teckna en ny aktie per en gammal aktie i Bolag Ab till ett teckningspris på 20 euro.

På basis av sina 100 aktier har Alfred 100 teckningsrätter. Han beslutar att teckna 50 aktier och sälja resten av teckningsrätterna. Efter aktieemissionen äger Alfred 150 aktier i Bolag Ab.

Anskaffningsutgiften för de 50 aktier för vilkas del han inte använde sin teckningsrätt vid nyemissionen är fortfarande 10 euro per aktie.

Anskaffningsutgiften per aktie för de 50 aktier Alfred använde sin teckningsrätt till och på basis av vilka han tecknade 50 nya aktier räknas ut så att det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgiften för den aktie som utgör grunden för teckningen (10 euro) och teckningspriset vid nyemissionen (20 euro), dvs. 30 euro, fördelas på aktien som teckningen grundar sig på och den tecknade nya aktien. Efter aktieemissionen är anskaffningsutgiften för både de ursprungliga aktier som teckningen grundar sig på och de tecknade nya aktierna 15 euro per aktie (= 30/2).

9.2.3 Anskaffningsutgift för aktier i situationer där anskaffningen inte grundar sig på gammalt aktieinnehav

Om en aktie inte tecknats på basis av gammalt aktieinnehav, består anskaffningsutgiften för aktien av det betalda teckningspriset och eventuellt anskaffningspris på teckningsrätten.

Exempel 21: Bolag Ab ordnar en betald aktieemission. Vid emissionen kan nya aktier i Bolag Ab tecknas till ett teckningspris på 10 euro. Varje aktieägare i Bolag Ab får teckningsrätt till en ny aktie per varje tidigare aktie. Aktieägaren kan antingen använda teckningsrätten själv och teckna aktier eller sälja den.

Alfred äger inte aktier i Bolag Ab sedan tidigare. Han köper fem teckningsrätter på värdepappersbörsen för 0,20 euro/teckningsrätt och tecknar på basis av dem fem aktier i Bolag Ab till ett teckningspris på 10 euro per aktie.

Efter teckningen äger Alfred fem aktier i Bolag Ab. Anskaffningsutgiften för varje aktie är 10,20 euro (= 10 euro + 0,20 euro).

Vid en emission som grundar sig på aktieägarnas företrädesrätt kan det hända att alla aktieägare inte vill teckna nya aktier. Det är vanligt att aktier som inte tecknats erbjuds till andra aktieägare. Aktier som köpts på det sättet anses inte ha fåtts på basis av tidigare aktieinnehav.

Exempel 22: Bolag Abp ordnar år 2016 en betald aktieemission. Aktieägare i Bolag Abp har rätt att teckna en ny aktie per varje två gamla aktier som de äger. Emissionen genomförs så att till varje aktieägare ges en teckningsrätt per en gammal aktie och med två teckningsrätter får man teckna en ny aktie. Teckningspriset är 6 euro per aktie.

Enligt emissionsvillkoren har aktieägare som tecknat aktier på basis av sina egna teckningsrätter rätt att också teckna de aktier som inte har tecknats på basis av teckningsrätter som tilldelats aktieägarna.

Alfred har 10 aktier i Bolag Abp. Han har betalat 12 euro per aktie år 2013. På grund av dessa får han 10 teckningsrätter med vilka han tecknar 5 nya aktier till ett pris på 6 euro per aktie. Dessa 5 aktier är aktier som tecknats på grund av gamla aktier vilkas ägartid bestäms enligt anskaffningstidpunkten för de aktier som ligger som grund för teckningen. Efter teckningen har Alfred 15 aktier i Bolag Abp. Aktiernas anskaffningspris är det sammanräknade anskaffningspriset 150 euro för de gamla och nya aktierna ((10 st x 12 euro/st.) + (5 st. x 6 euro)) dividerat med det sammanräknade antalet aktier efter teckningen, dvs. 15 (10 st. + 5 st.). Anskaffningspriset för en aktie är således 10 euro (150 : 15).

Dessutom erbjuder sig Alfred att teckna aktier som inte har blivit tecknade på grund av teckningsrätter. Alfred får 2 st. sådana aktier och betalar för dem 6 euro per aktie i teckningspris. Dessa 2 aktier utgör inte aktier som tecknats på grund av gammalt aktieinnehav. Ägartiden för dessa aktier räknas från teckningstidpunkten och anskaffningsutgiften är teckningspriset 6 euro/aktie.

9.2.4 Överlåtelse av aktier som fåtts vid fondemission före 1.1.2005 och därefter

En aktieägare kan ha aktier som hen fått vid en fondemission före 1.1.2005 och aktier som hen fått vid en fondemission 1.1.2005 eller därefter. Anskaffningsutgiften för aktier som fåtts vid en fondemission före 1.1.2005 är 0 euro.

På basis av sådana aktier kan man vid en fondemission 1.1.2005 eller därefter få nya aktier. Då ändras inte anskaffningsutgiften för de gamla aktierna (0 euro) och den överförs också till de nya aktier som fåtts på basis av de gamla aktierna. Anskaffningsutgiften för dessa aktier är också 0 euro.

Vid beräkning av överlåtelsevinst vid ovan nämnda slags fondemissioner avdras som anskaffningsutgift för erhållna aktier alltid den presumtiva anskaffningsutgiften. Storleken på den presumtiva anskaffningsutgiften bestäms på basis av anskaffningstidpunkten för de aktier som ska överlåtas. Som anskaffningstidpunkt för aktier som fåtts vid en fondemission betraktas anskaffningstidpunkten för de aktier på basis av vilka aktier som fåtts vid fondemissionen har tecknats.

9.3 Ägartiden för aktier som fåtts vid aktieemission

Ägartiden för aktier som fåtts vid en aktieemission anses börja från anskaffningstidpunkten för de tidigare ägda aktierna om aktier tecknas på basis av det tidigare aktieinnehavet.

Om aktieägaren får teckna en större andel av aktierna än hen ägde före emissionen eller om teckningen är öppen, räknas ägartiden för de nya aktierna från den tidpunkt då aktieägaren förbundit sig att teckna aktierna eller från den tidpunkt då aktieägaren skaffar de teckningsrätter som ligger som grund för teckningen.

Anskaffningstidpunkten för aktier som fåtts vid en aktieemission som registrerats i handelsregistret år 2005 eller därefter bestäms på samma sätt som vid en aktieemission som registrerats i handelsregistret före 2005. Exempelvis ägartiden som påverkar storleken av den presumtiva anskaffningsutgiften räknas från anskaffningstidpunkten för den aktie som legat som grund för teckningen.

Exempel 23: Alfred har haft 100 aktier i Bolag Ab. Han har anskaffat 50 aktier 1.6.2014 och 50 aktier 15.5.2015. Bolag Ab höjer sitt aktiekapital i juni 2016 med betald nyemission. Aktieägaren var berättigad att teckna en ny aktie per varje två gamla aktier i hans ägo.

Alfred använder sin teckningsrätt som grundar sig på det gamla aktieinnehavet och tecknar 50 nya aktier. Den 15 juni 2016 köper han ännu 100 teckningsrätter till och använder dem för att teckna 50 aktier. Efter emissionen har Alfred

• 50 aktier som anskaffats 1.6.2014 och 25 nya aktier som tecknats på grund av dem; ägartiden för de nya aktierna anses också börja 1.6.2014
• 50 aktier som anskaffats 15.5.2015 och 25 nya aktier som tecknats på grund av dem; ägartiden för de nya aktierna anses också börja 15.5.2015
• 50 aktier som han anses äga fr.o.m. 15.6.2016, dvs. från den tidpunkt han anskaffade teckningsrätter till dessa aktier.

9.4 Överlåtelse av teckningsrätt

En aktieägare kan i allmänhet överlåta teckningsrätterna som hen fått vid en aktieemission utan att använda dem till teckning av aktier. Teckningsrätt som fåtts på basis av tidigare aktieinnehav har ingen anskaffningsutgift. Från teckningsrättens överlåtelsepris dras således alltid av en presumtiv anskaffningsutgift enligt 20 eller 40 procent beroende på anskaffningstidpunkten för de aktier som legat till grund för teckningsrätterna. Från överlåtelse av en teckningsrätt som fåtts på basis av ett tidigare aktieinnehav realiseras därför alltid en överlåtelsevinst.

Exempel 24: Alfred äger 100 aktier i Bolag Ab vilka han har köpt år 1994. Anskaffningspriset på aktierna var 10 euro per aktie, dvs. sammanlagt 1 000 euro. År 2016 ordnar Bolag Ab en betald nyemission och aktieägarna har rätt att på basis av sina aktieinnehav teckna en ny aktie per en gammal aktie i Bolag Ab till ett teckningspris på 20 euro.

På basis av sina 100 aktier har Alfred 100 teckningsrätter. Han beslutar att teckna 50 aktier och sälja resten av teckningsrätterna. Försäljningspriset är 1 euro/teckningsrätt och försäljningskostnaderna 0,01 euro/teckningsrätt.

På teckningsrätterna fördelas ingen del av anskaffningsutgiften för de aktier på basis av vilka teckningsrätterna har erhållits. Eftersom teckningsrätterna har förvärvats vederlagsfritt på basis av den skattskyldiges tidigare aktieinnehav, är deras anskaffningsutgift 0 euro. Vinsten från överlåtelse av teckningsrätterna räknas ut så att man från försäljningspriset drar av antingen utgifterna för vinstens förvärvande (0,01 euro/teckningsrätt) eller en större presumtiv anskaffningsutgift (1 euro x 40 % = 0,40 euro, om teckningsrätten har fåtts på basis av en aktie som ägts i över 10 år).

Kostnaderna för försäljning av teckningsrätterna, dvs. utgifterna för vinstens förvärvande, är 0,01 euro. Belopp som dras av enligt den presumtiva anskaffningsutgiften är 0,40 euro. Från teckningsrättens försäljningspris avdras 0,40 euro. Överlåtelsevinsten är 0,60 euro.

En teckningsrätt kan fås även på annat sätt än på basis av ett gammalt aktieinnehav. Efter emissionen av teckningsrätter är de ofta föremål för handel på börsen under en viss tid. Då kan även andra än gamla aktieägare skaffa sig teckningsrätter. En aktieägare som inte vill använda sig av sina teckningsrätter kan i allmänhet också ge dem i gåva till någon annan.

Anskaffningsutgiften för teckningsrätt som anskaffats separat består av inköpspris och anskaffningskostnader. Anskaffningsutgiften för teckningsrätt som man fått i gåva är beskattningsvärdet vid gåvobeskattningen. Anskaffningsutgiften bestäms alltså på samma sätt som vid anskaffning av annan egendom mot vederlag eller vederlagsfritt. Då kan det vid överlåtelse av teckningsrätt också i stället för vinst uppstå förlust, om anskaffningspriset och utgifterna för förvärvande av vinst överstiger överlåtelsepriset

Om en teckningsrätt som införskaffats eller fåtts separat används till aktieteckning, läggs anskaffningsutgiften för teckningsrätten till aktiens anskaffningsutgift.

Om en teckningsrätt inte används till aktieteckning eller överlåts vidare, förfaller teckningsrätten vid teckningsperiodens utgång. Då förlorar teckningsrätten slutligt sitt värde. Anskaffningspriset för en teckningsrätt som införskaffats separat kan då dras av som överlåtelseförlust. Skatteåret för förlusten anses vara det skatteår då tiden för användning av teckningsrätten upphör. Om en förfallen teckningsrätt har fåtts på basis av gammalt aktieinnehav uppstår ingen överlåtelseförlust eftersom det då inte finns någon anskaffningsutgift för teckningsrätten.

9.5 Överlåtelse av överblivna teckningsrätter (rester)

Vid aktieemission kan man ge aktier på basis av tidigare aktieinnehav så att man för att få en eller flera nya aktier behöver mer än en gammal aktie (teckningsrätt). Då kan det bli så att antalet teckningsrätter som hänför sig till aktieägarens gamla aktier inte är delbart med antalet teckningsrätter som behövs för att teckna en ny aktie, utan teckningsrätter blir över.

Enligt aktiebolagslagen kan bolaget sälja de överblivna teckningsrätterna (resterna) för ägarnas räkning och redovisa medlen till ägarna. Vid uträkningen av överlåtelsevinsten tillämpas då bestämmelserna om överlåtelse av teckningsrätter. På det erhållna vederlaget fördelas ingen del av anskaffningsutgiften för den aktie på basis av vilken teckningsrätten har erhållits. Från vederlaget dras i presumtiv anskaffningsutgift av antingen 20 eller 40 procent av vederlagsbeloppet, beroende på när den ursprungliga aktien har anskaffats.

Vid gratisemission kan man också förfara så att man bildar aktier av de överblivna teckningsrätterna (resterna) och dessa aktier säljs då för ägarnas räkning. Också en sådan realisering av överblivna teckningsrätter kan jämställas med försäljning av teckningsrätter. På det erhållna vederlaget fördelas ingen del av anskaffningsutgiften för den aktie på basis av vilken teckningsrätten har erhållits. Från vederlaget dras i presumtiv anskaffningsutgift av antingen 20 eller 40 procent av vederlagsbeloppet, beroende på när den ursprungliga aktien har anskaffats.

10 Delning av aktier (split)

Med split avses uppdelning av en aktie på flera aktier. Antalet aktier ökar och man får nya aktier för de gamla aktierna. Till följd av split fördelas den anskaffningsutgift som aktien hade vid splittidpunkten mellan de nya aktier som erhålls vid split. Ägartiden för de vid split erhållna aktierna är densamma som för den splittade aktien.

Exempel 25: Brita köpte 1.3.2012 en aktie i Bolag Ab för 15,00 euro. Bolag Ab:s aktie splittades 12.5.2012, varefter en aktie i bolaget blev 2 aktier. Efter spliten hade Brita två aktier i Bolag Ab vilkas anskaffningsutgift var 7,50 euro/aktie (15:2). 10.5.2016 genomförde Bolag Ab en ny split vid vilken man fick 4 aktier för en aktie. Efter den andra spliten har Brita 8 aktier i Bolag Ab vilkas anskaffningsutgift var 1,87 euro/aktie (=7,50:4) Anskaffningstiden för samtliga aktierna är 1.3.2012.

I exemplet ovan får den skattskyldige vid spliten aktier med lika värde. Anskaffningsutgiften för den aktie som splittas fördelas då jämnt på de aktier som erhålls vid split. Det är också möjligt att den skattskyldige vid spliten får olika slags aktier som är olika till sitt värde. I sådana fall fördelas inte anskaffningsutgiften för den splittade aktien jämnt på alla aktier som erhålls vid split, utan anskaffningsutgiften fördelas på de aktier som erhålls vid split i förhållandet till aktiernas gängse värde.

11 Sammanläggning av aktier (omvänd split; reverse split)

Motsatsen till split är sammanläggning av aktier dvs. omvänd split. Vid sammanläggningen läggs aktier samman till en aktie. Bolagets aktiekapital ändras inte men antalet aktier minskar.

Vid sammanläggningen förändras aktiernas gemensamma anskaffningsutgift inte men anskaffningsutgiften för en enskild aktie ökar. Efter sammanläggningen räknas anskaffningsutgiften för en enskild aktie ut så att anskaffningspriserna för aktier som lagts samman till en aktie räknas ihop. Sammanläggningen inverkar inte på fastställande av anskaffningstidpunkten för aktierna. Ägartiden för aktien räknas från den tidpunkt då de sammanlagda aktierna har förvärvats.

Exempel 26. Alfred köpte 1.12.2005 tusen aktier i Bolag Ab för 70 euro (0,07 euro/aktie). Aktierna i Bolag Ab sammanlades 28.1.2006 så att 10 gamla aktier blev en ny aktie. Med 1 000 gamla aktier fick Alfred 100 nya aktier i Bolag Ab. Anskaffningsutgiften för varje aktie är 0,70 euro (10 euro * 0,07 euro). Aktierna anses ha förvärvats 1.12.2005.

Om de sammanlagda aktierna har skaffats vid olika tidpunkter och till olika anskaffningsutgifter, hänförs anskaffningsutgiften för aktierna till de sammanlagda aktierna i den ordning de icke-sammanlagda aktierna har förvärvats. När det i sammanläggningen av aktier har ingått aktier som har skaffats vid olika tidpunkter, har också de sammanlagda aktierna olika anskaffningstidpunkter, beroende på från vilket anskaffningsparti de har sammanlagts. För varje anskaffningsparti av aktier beräknas en separat anskaffningsutgift som baserar sig på den anskaffningsutgift som aktierna hade före sammanläggningen. (HFD 2019:66)

Exempel 27. Brita har skaffat totalt 18 000 aktier i Bolag Ab i tre olika partier under åren 2013–2015. Hon skaffade 10 000 aktier till priset 1,50 euro/aktie år 2013, sammanlagt 15 000 euro; 5 000 aktier till priset 8 euro/aktie år 2014, sammanlagt 40 000 euro och 3 000 aktier till priset 7 euro/aktie år 2015, sammanlagt 21 000 euro. I Bolag Ab genomfördes en sammanläggning av aktier år 2017 varvid aktiernas antal minskades till en tiondel så att man för tio gamla aktier fick en ny. Efter sammanläggningen av aktierna äger Brita 1 800 aktier i Bolag Ab. Av dessa aktier har hon ägt 1 000 st. från år 2013, och deras anskaffningspris är 15 euro per aktie, totalt 15 000 euro. Efter sammanläggningen har hon 500 st. aktier som har skaffats år 2014, och deras anskaffningspris är 80 euro per aktie, totalt 40 000 euro. Återstående 300 aktier har hon ägt från år 2015, och deras anskaffningsutgift är 70 euro per aktie, totalt 21 000 euro.

Vid sammanläggningen går antalet aktier som aktieägaren har inte nödvändigtvis jämnt ut. Då inlöser bolaget vanligtvis de aktier som blir över och betalar aktieägarna ett vederlag i pengar för dem. För att utreda en eventuell överlåtelsevinst eller -förlust för vederlaget i pengar, avdras från vederlaget den anskaffningsutgift som räknats ut på det sätt som anges i exemplet nedan, eller den presumtiva anskaffningsutgiften.

Exempel 28: Alfred har år 2011 köpt 500 aktier i Bolaget Ab. Anskaffningspriset på aktierna har varit 6 euro/st. alltså sammanlagt 3 000 euro. År 2013 sammanlägger Bolag Ab sina aktier så att med sex gamla aktier får man en ny aktie. Alfred får 83 nya aktier med 498 aktier. Bolaget löser in två gamla aktier av Alfred dvs. 0,33 nya aktier till gängse pris. Det gängse värdet på en aktie är 12 euro. Alfred får vid försäljningen av bråkdelen 0,33 av en aktie 3,96 euro (0,33 x 12). Anskaffningsutgiften för bråkdelen av aktien är anskaffningsutgiften för två ursprungliga aktier dvs. 12 euro. Av överlåtelsen får Alfred en förlust på 8,04 euro (3,96 – 12). Efter sammanläggningen har Alfred 83 aktier. Anskaffningsutgiften för aktierna är 36 euro per aktie (6 x 6) och anskaffningstidpunkten år 2011.

12 Bonusaktie

På basis av köpet kan aktieköparen ha fått s.k. bonusaktier av den som säljer aktier utan något särskilt vederlag. En förutsättning för att köparen fått bonusaktier är i allmänhet att köparen behållit de köpta aktierna under en viss tid. En sådan bonusaktie anses ha anskaffats mot vederlag så, att en del av anskaffningsutgiften för de tidigare köpta aktierna fördelas på bonusaktien.

Anskaffningsutgiften för de köpta aktierna och bonusaktierna räknas ut så att man dividerar den betalda köpesumman med det sammanlagda antalet aktier som man mottagit då och bonusaktier som man mottagit senare.

Exempel 29: Ägarna till Bolag Ab sålde sina aktier till allmänheten 28.10.1999 till priset 20,75 euro/aktie. En privatperson som behöll sina aktier till och med 18.10.2000 fick utan vederlag av ägarna en aktie till för varje 10 köpta aktier. Anskaffningsutgiften för bonusaktien och de 10 aktier på basis av vilka bonusaktien hade erhållits räknas ut genom att dividera inköpspriset för 10 aktier (207,50 euro) med det sammanlagda antalet köpta 10 aktier och bonusaktien (11 aktier). Anskaffningsutgiften för varje aktie är därmed 18,86 euro. Ägartiden för bonusaktien räknas från anskaffningstidpunkten för de aktier på basis av vilken bonusaktien förvärvats.

13 Aktier som fåtts på basis av anställningsförhållandet

Förvärv av aktier som lön eller annan skattepliktig förmån är ett förvärv mot vederlag. Som anskaffningsutgift betraktas då förutom det pris som eventuellt betalats även beloppet som beaktats som skattepliktig förvärvsinkomst vid inkomstbeskattningen.

Med personalemission avses en aktieemission som riktas till bolagets anställda. Om teckningspriset motsvarar det gängse värdet uppstår det ingen skattepliktig förmån av teckningen av aktier. Som aktiernas anskaffningspris betraktas då det pris som betalats för dem vid teckningen.

Om aktier får tecknas till ett pris som understiger deras gängse värde, uppkommer det för den anställda en skattepliktig förmån som ska beskattas som lön till den del nedsättningen av värdet är mer än 10 procent av aktiens gängse värde. Den del av nedsättningen som beskattats som inkomst räknas in i anskaffningspriset för aktierna.

Om nedsättningen är högst 10 procent, räknas den inte med i den skattepliktiga löneinkomsten och den tas inte heller i beaktande som ökning av anskaffningsutgiften. Den erhållna nedsättningen är dock i sin helhet skattepliktig om den inte kan utnyttjas av majoriteten av de anställda. (ISkL 66 § 1 mom.)
Vid personalemission är det fråga om riktad aktieemission, därför anses teckningstidpunkten som aktiernas anskaffningstidpunkt.

Exempel 30: Alfred har fått teckna 1 000 aktier i en aktieemission som hans arbetsgivare Bolag Ab har riktat till sina arbetstagare. Teckningspriset på aktierna har varit 10 000 euro. Aktiernas gängse värde har varit 15 000 euro vid teckningstidpunkten. Alfred har i samband med teckningen fått en förmån på 5 000 euro, av vilken 10 % av aktiernas gängse värde dvs. 1 500 euro är skattefri. Som Alfreds lön har alltså 3 500 euro beskattats.Alfred säljer sina aktier för 20 000 euro två år senare. Från överlåtelsepriset avdras som anskaffningsutgift 10 000 euro som betalats för aktierna ökat med 3 500 euro som beskattats i inkomstbeskattningen. Anskaffningsutgiften är således 13 500 euro. Överlåtelsevinstens belopp blir 6 500 euro.

Nedsättningen av aktiernas gängse värde betraktas som anskaffningsutgift även om förmånen inte hade beskattats i Finland med stöd av sexmånadsregeln som gäller utlandsarbete (HFD 18.3.2003 liggare nr 575). Den nedsättning på högst 10 procent av aktiens gängse värde som arbetstagaren fick i arbetsgivarbolagets aktieemission räknas dock inte med i anskaffningsutgiften.

En på ett anställningsförhållande baserad rätt att få eller förvärva aktier eller andelar i ett samfund till ett lägre pris än gängse värde utifrån en överenskommelse eller förbindelse kallas anställningsoption (ISkL 66 § 3 mom.). En förmån som fåtts utifrån en anställningsoption är skattepliktig förvärvsinkomst i sin helhet. Den nedsättning på 10 procent som gäller aktieemission till personalen tillämpas inte, även om hela personalen får anställningsoptioner.

Anskaffningsutgiften för aktier som köpts på basis av anställningsförhållande och som anskaffats med anställningsoptioner räknas ut på samma sätt som anskaffningsutgiften för aktier som fåtts som lön. Anskaffningsutgiften utgörs således av det pris som betalats för aktierna och det belopp som beskattats som lön sammanlagt.

Köpet av aktier och användningen av anställningsoptionen kan orsaka kostnader för löntagaren. En sådan utgift kan till exempel vara ett förmedlararvode eller överlåtelseskatt som betalats av löntagaren. Sådana utgifter är utgifter för att skaffa förvärvsinkomst, vilken utifrån en framlagd utredning dras av då beskattningen av löntagaren verkställs (29 och 95 § i ISkL). Dessa utgifter för inkomstens förvärvande som dragits av i beskattningen av förvärvsinkomsten räknas inte till anskaffningsutgiften för löntagarens aktier.

Mer information om anställningsoptioner och personalemissioner finns i Skatteförvaltningens anvisningar Beskattning av anställningsoptioner, Beskattning av aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande och Beskattning av anställningsoptioner och aktieemissioner som grundar sig på arbetsförhållande i internationella situationer.

14 Aktie som erhållits som dividend

Ett aktiebolag kan som dividend dela ut även annan egendom än pengar, till exempel egna aktier eller aktier i ett dotterbolag. Anskaffningsutgiften för aktie som fåtts i dividend är aktiens gängse värde vid den tidpunkt dividenden stått att lyfta. Som anskaffningsutgift betraktas det gängse värdet på aktien i sin helhet, även om en del av dividendinkomsten utgör skattefri inkomst.

Det gängse värdet på en offentligt noterad aktie bestäms i allmänhet på basis av aktiens medelkurs den dag då dividenden stått att lyfta. Ägartiden för en aktie eller annan egendom som fåtts som dividend räknas från den tidpunkt då dividenden har stått att lyfta.

Exempel 31. Det offentligt noterade bolaget Bolag Abp har 15.2.2015 delat ut dividend till sina aktieägare. Dividenden har betalats i form av aktier i bolagets dotterbolag Firma Abp. Det gängse värdet på aktien var 15 euro per aktie vid den tidpunkt då dividenden stod att lyfta. Av dividender från offentligt noterade bolag utgjorde då bara 85 % skattepliktig inkomst. Som dividendinkomst beskattas 12,75 euro/aktie (= 15 x 85 %). Anskaffningsutgiften för aktien som man fått i dividend är dock det gängse värdet på aktien 15 euro/aktie. Ägartiden för aktien man fått i dividend anses ha börjat 15.2.2015.

15 Utbetalning av medel från fonden för fritt eget kapital som överlåtelse

15.1 Allmänt

En i aktiebolagslagen avsedd utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet betraktas i beskattningen som dividend fr.o.m. skatteåret 2014. I regel betraktas som dividend såväl ett noterat aktiebolags som ett onoterat aktiebolags utbetalning av medel. En sådan utbetalning från en fond för det fria egna kapitalet vilken fåtts från ett onoterat bolag kan betraktas som överlåtelse i vissa undantagsfall.

15.2 Behandling av utbetalning av medel som överlåtelse

Ett onoterat bolags utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet jämställs med överlåtelse om

• bolaget återbetalar till aktieägaren (eller hens dödsbo) den kapitalplacering som hen själv gjort (= kapitalåterbäring) och
• det har gått högst tio år från kapitalplaceringen till det att medlen betalas ut.

Om aktieägaren inte uppvisar en tillförlitlig utredning om medlens ursprung eller sambandet mellan de medel som utbetalas och den skattskyldiges kapitalplaceringar förblir oklart, beskattas utbetalningen enligt bestämmelserna om dividend.

Att beskatta utbetalning av medel som överlåtelsevinst kommer i fråga närmast i situationer där av de teckningspriser för aktier som aktieägaren har tecknat eller av optionerna återbetalas till aktieägaren den del som har bokförts i fonden för fritt eget kapital.

Beskattningen av utbetalda medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Utbetalning av medel från fonder som hänförs till fritt eget kapital i beskattningen.

15.3 Kapitalåterbäringars inverkan på anskaffningsutgiften för en aktie

Den vinst som uppkommer av utbetalningar som behandlas som kapitalåterbäringar beräknas separat för varje aktie så att från kapitalåterbäringen avdras anskaffningsutgiften (t.ex. inköpspriset) för den aktie för vilken kapital har återbetalats. I anskaffningsutgift kan dock dras av högst ett belopp som motsvarar den kapitalåterbäring som betalats på aktien; det kan således inte uppstå förlust. Presumtiv anskaffningsutgift kan inte användas när man beräknar vinst som uppkommer vid kapitalåterbäring.

Den ursprungliga anskaffningsutgiften för varje aktie minskar på motsvarande sätt med det kapitalåterbäringsbelopp som betalats för aktien. Så är fallet oavsett om kapitalplaceringen har gjorts på basis av alla aktier som ägs eller inte, eller om aktier har skaffats efter att kapitalplaceringen har gjorts.

Exempel 32: Vid en riktad emission 2016 har Alfred tecknat 25 000 aktier i A Ab till ett totalt teckningspris på 25 000 euro, vilket i sin helhet har bokförts i A Ab:s fond för inbetalt fritt eget kapital. Alfred har också 2017 köpt sammanlagt 6 000 aktier i A Ab för 3 000 euro.

A Ab:s fond för inbetalt fritt eget kapital har i sin helhet bestått av de teckningspriser för aktier som vid aktieemissioner bokförts i fonden. A Ab har i december 2018 betalat ut medel från fonden för inbetalt fritt eget kapital så att det har betalats ut 0,60 euro för varje aktie. Vid tidpunkten för utbetalning av medel ägde Alfred sammanlagt 31 000 aktier, så vid utbetalningen av medel fick han sammanlagt 18 600 euro.

Den kapitalåterbäring som Alfred fick beskattas i sin helhet enligt bestämmelserna om beskattning av överlåtelsevinst, eftersom återbäringsbeloppet inte överstiger beloppet av Alfreds placering (CSN 2018/44). Från kapitalåterbäringen dras anskaffningsutgiften av för varje aktie. Av anskaffningsutgiften för de aktier som tecknats vid emissionen återstår 10 000 euro (25 000 - (25 000 x 0,60)). Ingen överlåtelsevinst uppkommer. Anskaffningsutgiften för de köpta aktierna dras av i sin helhet och för deras del medför kapitalåterbäringen en överlåtelsevinst på 600 euro ((6 000 x 0,60 €) - 3 000 €).

Om villkoren för att utdelningen ska beskattas som överlåtelsevinst uppfylls kontrolleras separat för varje aktieägare. Om villkoren bara uppfylls för vissa aktieägare, t.ex. på grund av att placeringar har gjorts vid olika tider och i olika sammanhang, beskattas utbetalningen av medel på dessa aktier som överlåtelsevinst och utbetalningen av medel på andra aktier som dividend.

Exempel 33: Alfred har 4.5.2002 tecknat aktier i bolaget Y Ab för 10 000 euro och Brita har 7.8.2008 tecknat aktier för 5 000 euro. Av teckningspriset på de aktier som Alfred och Brita har tecknat har 80 % tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital. För Britas del har alltså 4 000 euro tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital. Fonden för fritt eget kapital har i sin helhet bildats av placeringar som delägare har gjort.

Bolag Y Ab beslutar att betala ut 3 000 euro till aktieägarna ur fonden för inbetalt fritt eget kapital 2.2.2016. Den utbetalning av medel som Alfred får beskattas enligt bestämmelserna om dividend, eftersom det har gått mer än 10 år från teckningen. Det anskaffningspris på 10 000 euro som Alfred har betalat ändras inte.

Det har gått mindre än 10 år från det att Brita tecknade aktier. Därför behandlas hela den utbetalning på 3 000 euro som hon fått enligt bestämmelserna om skatt på överlåtelsevinst, förutsatt att hon kan uppvisa en tillförlitlig utredning om att av den aktieteckning som hon har gjort har minst 3 000 euro tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital. Vid verkställandet av beskattningen av överlåtelsevinst avdras då 3 000 euro från det anskaffningspris som Brita har betalat för aktierna, dvs. från 5 000 euro, och ingen beskattningsbar vinst uppkommer. Anskaffningspriset för aktier är då 2 000 euro.

Om Brita inte uppvisar en tillförlitlig utredning om att medlen har tagits upp i fonden för fritt eget kapital, tillämpas bestämmelserna om beskattning av dividend på den utbetalning som hon fått.

När en aktieägare säljer en aktie som bolaget har betalat kapitalåterbäring på, är den avdragbara anskaffningsutgiften för aktien endast det belopp av den ursprungliga anskaffningsutgiften från vilket kapitalåterbäringen har dragits av. Alternativt går det att dra av den presumtiva anskaffningsutgiften.

Exempel 34: Brita tecknade aktier i A Ab för 5 000 euro 7.8.2008. Av teckningspriset har 80 % tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital. För Britas del har 4 000 euro tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital. Fonden för fritt eget kapital har i sin helhet bildats av placeringar som delägare har gjort. Bolag A Ab beslutar att betala ut 3 000 euro ur fonden för inbetalt fritt eget kapital till aktieägarna 2.2.2016. På basis av Britas utredning tillämpas bestämmelserna om skatt på överlåtelsevinst på hela den utbetalning på 3 000 euro som hon fått. Vid verkställandet av beskattningen av överlåtelsevinsten avdras i detta fall 3 000 euro från det anskaffningspris som Brita har betalat för aktierna, dvs. från 5 000 euro, och ingen beskattningsbar vinst uppkommer. Anskaffningspriset på aktierna blir då 2 000 euro. Brita säljer sina aktier i A Ab 1.9.2018 för sammanlagt 15 000 euro. Återstående avdragsgill anskaffningsutgift för aktierna är 2 000 euro, så vid beräkningen av överlåtelsevinsten används den presumtiva anskaffningsutgiften 40 % / 15 000 = 6 000 euro.

Om aktier har överlåtits före kapitalåterbäringen, har den del av kapitalplaceringen som motsvarar de sålda aktierna redan vid beräkningen av överlåtelsevinsten dragits av som anskaffningsutgift för aktierna. Från kapitalåterbäringen kan då endast avdras den återstående anskaffningsutgiften för aktierna. Om det återbetalda kapitalet överstiger beloppet av den anskaffningsutgift som återstår för aktien vid återbetalningstidpunkten, utgör den överstigande delen överlåtelsevinst för skatteåret. Presumtiv anskaffningsutgift kan inte tillämpas.

Exempel 35: Brita tecknade 100 aktier i A Ab för sammanlagt 5 000 euro (= 50 €/aktie) 7.8.2008. Av teckningspriset har 80 % tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital. För Britas del har 4 000 euro tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital.

Brita sålde 70 av sina aktier i A Ab 1.9.2015 för sammanlagt 8 000 euro. Som anskaffningsutgift drogs 3 500 euro av (70 x 50 €). Överlåtelsevinsten uppgick till 4 500 euro och återstående avdragsgilla anskaffningsutgift för aktierna är 1 500 euro (30 x 50 €).

Fonden för fritt eget kapital har i sin helhet bildats av placeringar som delägare har gjort. Bolag A Ab beslutar att betala ut 4 000 euro ur fonden för inbetalt fritt eget kapital till varje delägare 2.2.2016. På basis av Britas utredning tillämpas bestämmelserna om skatt på överlåtelsevinst på hela den utbetalning på 4 000 euro som hon fått. Vid verkställandet av beskattningen av överlåtelsevinsten avdras då det återstående anskaffningspriset på de 30 aktier som Brita fortfarande har, 1 500 euro, från kapitalåterbäringen på 4 000 euro, varvid det uppkommer en beskattningsbar vinst på 2 500 euro. Det återstående anskaffningspriset på aktierna är därefter 0 euro. Brita säljer sina återstående aktier i A Ab 1.9.2018 för sammanlagt 15 000 euro. Det återstår ingen avdragsgill anskaffningsutgift för aktierna, så vid beräkningen av överlåtelsevinsten används den presumtiva anskaffningsutgiften 40 % / 15 000 = 6 000 euro. Överlåtelsevinsten uppgår till 9 000 euro.

15.4 Utbetalning av medel från bolagets bundna egna kapital

Ett aktiebolag kan betala ut bundet eget kapital till delägarna genom att lösa in aktier från delägarna. Inlösning av aktier beskattas enligt bestämmelserna om överlåtelsevinst, förutsatt att man inte anser att aktier har lösts in i syfte att undgå skatt på dividend.

Bundet eget kapital kan betalas ut till delägare också utan att delägaren avstår från sina aktier, t.ex. genom att nedsätta överkursfonden. Det utbetalda beloppet utgör en sådan inkomst för delägaren som är jämförbar med överlåtelsepriset för aktierna, förutsatt att det inte anses utgöra förtäckt dividend.

När man räknar ut den överlåtelsevinst som uppkommer vid en utbetalning av bundet eget kapital, drar man från utbetalningen av som anskaffningsutgift för aktien samma eurobelopp som erhålls vid utbetalningen, dock inte mer än anskaffningsutgiften för aktien. När aktien senare överlåts, kan man inte dra av den del av anskaffningsutgiften för aktien som har dragits av från utdelningen av kapital från en överkursfond eller annat bundet eget kapital. Anskaffningsutgiften för varje aktie minskas med det belopp som utbetalats för aktien. Om de medel som utbetalas på en aktie överstiger den anskaffningsutgift som gäller för aktien vid tidpunkten för utbetalning av medel, utgör den överstigande delen överlåtelsevinst för skatteåret.

16 Avtal om värdepapperslån, blankning och återköp

16.1 Allmänt om värdepapperslån och blankning

I ett avtal om värdepapperslån överlåter långivaren (vanligtvis en penninginrättning) föremålen för överlåtelsen dvs. vanligtvis aktier (värdeandelar) till låntagaren som är skyldig att återlämna motsvarande värdepapper till långivaren efter att den utsatta tiden har gått ut. Även om det är fråga om lån av värdepapper, får låntagaren full äganderätt till värdepappren.

Låntagaren betalar en ersättning för att få värdepappren i sitt bruk. Låntagaren får avkastningen på aktierna under lånetiden. Om det till låntagaren betalas dividend på basis av aktier som hen har lånat, betalar hen ersättning för det till långivaren. Den ersättning för dividend som betalats till långivaren kallas dividendersättning.

16.2 Värdepapperslån och blankning

Blankning innebär att man säljer aktier som man inte äger. De aktier som man sålt anskaffar man i efterhand antingen genom att köpa eller låna dem på marknaden. Blankning och aktielån bildar ofta en sammanhängande helhet. Ur blankarens synvinkel är försäljningstransaktionen en överlåtelse till vilken hänförs en anskaffning som sker först senare.

Blankaren har för avsikt att dra nytta av aktiernas kursförändring. Efter försäljningen väntar blankaren på att aktiekursen ska gå ner så att hen till ett lägre pris ska kunna köpa det antal aktier som motsvarar de sålda aktierna. Eventuell avkastning uppstår av skillnaden mellan försäljnings- och inköps/lånepriset minskat med kostnaderna för handel.

Om blankaren inte under samma dag köper aktier som motsvarar de blankade aktierna, bildas ett aktielån för de sålda aktierna. Då utgörs en eventuell avkastning av skillnaden mellan försäljningspriset och det gängse priset på aktierna som lånats jämte kostnaderna för aktielån.

Blankningen betraktas som överlåtelse i beskattningen. Tidpunkten för försäljning är överlåtelsetidpunkten. Från överlåtelsepriset kan man dra av anskaffningsutgiften för de aktier som man köpt under samma dag eller anskaffningsutgiften för de aktier som man lånat under samma dag, vilken anskaffningsutgift är aktiernas gängse värde vid den tidpunkt då de lånas. Den premie som låntagaren betalat för lånet kan dras av som kostnad för förvärvande av vinst.

Aktielånet måste betalas tillbaka. Återbetalningen sker genom att köpa det antal aktier som motsvarar aktielånet. Anskaffningspriset för dessa aktier dras av från försäljningspriset på aktierna. Som försäljningspris anses det värde som aktierna hade vid tidpunkten för lånet.

Exempel 36: Alfred har bestämt sig att ”spekulera” i aktiernas kursförändringar och blanka aktier i Bolag Ab. Blankning och aktielån i anslutning till den bildar en sammanhängande helhet men utgör dock två olika överlåtelser.

Blankning och värdepapperslån
Alfred säljer aktier i Bolag Ab för 10 000 euro (även om han inte innehar aktierna). I samband med försäljningen uppstår 30 euro i försäljningskostnader.

Eftersom Alfred inte innehar de aktier som ska säljas, lånar han aktierna från penninginrättningen. Lånet utgör ur Alfreds synvinkel en anskaffning i anknytning till försäljningen. Aktiernas gängse värde vid tidpunkten för lånet är 9 900 euro. Värdet i fråga är aktiernas anskaffningsutgift.

Alfred betalar till långivaren en ersättning på 300 euro. Denna ersättning kallas för premie. Eftersom premien betalas först när lånet betalas tillbaka tas den inte i beaktande som avdrag ännu i detta skede. Premien utgör en skattepliktig inkomst för långivaren.

Vid beskattningen av överlåtelsevinsten drar man från försäljningspriset 10 000 euro av inköpspriset 9 900 euro, dvs. de lånade aktiernas gängse värde vid tidpunkten för lånet, samt försäljningskostnaderna, som i detta skede är 30 euro. Överlåtelsevinsten är 70 euro.

Återbetalning av värdepapperslån
Alfred har ett aktielån från en penninginrättning. För att Alfred skulle kunna återbetala sitt lån köper han aktier i Bolag Ab på marknaden till ett nedsatt värde för 8 000 euro. I samband med anskaffningen betalar han 30 euro i kostnader för köpet.

Alfred returnerar de aktier som han lånat till penninginrättningen. I samband med detta uppstår en överlåtelse där aktiernas gängse värde vid tidpunkten för lånet, dvs. 9 900 euro, betraktas som försäljningspris. När man från försäljningspriset drar av inköpspriset 8 000 euro, kostnaderna i anslutning till köpet 30 euro och en premie på 300 euro som anknyter till lånearrangemanget, får man som överlåtelsevinst 1 570 euro.

16.3 Återköpsavtal

Med en repa, dvs. ett återköpsavtal, (eng. repurchase agreement) avses ett avtal om överlåtelse av värdepapper, där köparen och säljaren ingår ett avtal om försäljning av värdepapper och dessutom ett bindande avtal om att köparen efter en överenskommen tid säljer motsvarande mängd värdepapper av samma slag tillbaka till den ursprungliga säljaren. I samband med den första överlåtelsen fastställs ett fast återköpspris. Köparen får full äganderätt till värdepapperen och kan utöva alla förvaltningsbefogenheter som är förenade med värdepappren samt även överlåta dem vidare.

Ett återköpsavtal inkluderar två giltiga värdepappersköp i motsatt riktning. I vartdera köpet övergår äganderätten mellan parterna. Återköpspriset överstiger i allmänhet det pris som köparen betalar. Skillnaden mellan prisen utgör köparens ersättning för att försäljaren får disponera över penningbeloppet under avtalstiden. Då ett fast återköpspris avtalas i samband med den första överlåtelsen kvarstår risken för förändringar i värdepapprens marknadspris under avtalets giltighetstid hos försäljaren.

Ett återköpsavtal är ett avtal om överlåtelse av värdepapper. Enligt villkoren i avtalet ska överlåtelsemottagaren efter en överenskommen tid sälja och överlåtaren köpa motsvarande mängd värdepapper av samma slag. I motsats till avtalet om värdepapperslån betalas det på basis av återköpsavtalet full köpeskilling vid de båda köpen.

I återköpsavtalet bildas den ersättning som vid beskattningen behandlas som en överlåtelsevinst eller -förlust av skillnaden mellan köpeskillingarna, dvs. av reporäntan. Som ränta kan användas en i avtalet definierad fast ränta eller en rörlig ränta, och då är räntan i repoavtalet bunden till hur referensräntan för avtalet utvecklas.

17 Konvertibla lån, optionslån och optionsrätt

17.1 Konvertibelt lån

Konvertibelt skuldebrev är ett lån med eller utan ränta som aktiebolaget kan ta från placeraren. Enligt villkoren för konvertibla lån har placeraren efter att lånetiden gått ut rätt att byta lånebeloppet i sin helhet eller en del därav till bolagets aktier enligt ett på förhand bestämt utbytesförhållande.

Anskaffningsutgiften för ett konvertibelt skuldebrev är teckningspriset för skuldebrevet eller annan anskaffningsutgift som man betalat för det jämte kostnader. Om den skattskyldige har tecknat konvertibla skuldebrev på basis av sitt aktieinnehav i bolaget, anses ingen del av anskaffningsutgiften för aktierna utgöra anskaffningsutgift för de konvertibla skuldebreven.

Byte av ett konvertibelt skuldebrev mot aktier i det emitterande bolaget betraktas inte som överlåtelse vid beskattningen, och då uppstår varken överlåtelsevinst eller -förlust. Anskaffningsutgiften för skuldebreven räknas till anskaffningsutgiften för de aktier som tecknats på basis av skuldebreven.

Anskaffningstiden för aktier som tecknats med konvertibla skuldebrev anses vara samma som anskaffningstiden för det konvertibla skuldebrevet. Om det konvertibla skuldebrevet har tecknats på basis av tidigare aktieinnehav, anses de aktier som tecknats med det konvertibla skuldebrevet ha anskaffats vid samma tidpunkt som de tidigare aktierna.

Exempel 37. År 2012 tecknade Alfred för 10 000 euro ett konvertibelt lån som Bolag Ab emitterat. Enligt villkoren för det konvertibla lånet har innehavaren rätt att år 2016 byta ut skuldebrevet mot aktier i Bolag Ab vid en nyemission så att ett lånebelopp på 100 euro berättigar innehavaren att teckna en aktie.

Alfred byter ut hela sitt skuldebrev mot aktier och tecknar sålunda 100 aktier (10 000 / 100). Anskaffningsutgiften är 100 euro per aktie. Ägartiden för aktierna räknas från tidpunkten då det konvertibla skuldebrevet tecknades, dvs. från år 2012.

17.2 Optionslån och optionsrätt

Optionslån är ett lån som aktiebolaget kan ta från placeraren. Optionslån kallas också för ett teckningsrättslån eftersom till det hör optionsbevis. Placerarna får utöver räntan och återbetalningen av lånekapitalet rätt att teckna bolagets aktier till ett visst pris under en viss tid Optionsrätten kan i allmänhet åtskiljas från skuldebrevet och överlåtas separat. Aktiebolag kan även ge ut optionsrätter utan lånedel.

Om en optionsrätt som ansluter sig till ett optionslån används för att teckna aktier eller överlåts separat från skuldebrevet, ska anskaffningsutgiften för optionslånet fördelas mellan skuldebrevet och optionsrätten. Räntan på ett optionslån är i allmänhet lägre än på ett vanligt lån därför att till optionslånet ansluter sig en optionsrätt. Anskaffningsutgiften för skuldebrevet bestäms på basis av gängse ränta och lånevillkor (motsvarande lån utan optionsrätt) vid tiden då skuldebrevet anskaffades. Anskaffningsutgiften för en optionsrätt räknas ut så att man från optionslånets teckningspris eller annan anskaffningsutgift avdrar anskaffningsutgiften för skuldebrevet.

Om optionsrätten har erhållits på basis av tidigare aktieinnehav, anses ingen del av anskaffningsutgiften för de tidigare förvärvade aktierna utgöra anskaffningsutgift för optionsrätten. Optionsrätten anses dock ha förvärvats vid samma tidpunkt som de tidigare anskaffade aktierna. Då man använder en optionsrätt för att teckna aktier, betraktas detta inte som överlåtelse, varför det inte heller uppstår någon överlåtelsevinst eller -förlust. Som anskaffningsutgift för de tecknade aktierna betraktas det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgiften för optionen och det betalda teckningspriset. Som anskaffningstid för aktierna betraktas anskaffningstiden för optionsrätten.

Den förmån som fås vid utnyttjandet av en teckningsrätt som anknyter till konvertibla lån, optionslån och optionsrätter som erhållits på basis av en anställning utgör löneinkomst. Detta gäller även överlåtelse av en sådan teckningsrätt (se ISkL 66 §).

18 Masskuldebrevslån

Masskuldebrev eller masslån kan emitteras av stater och andra offentliga samfund samt av privata företag. Omsättningsbara masslån som har satts i allmänt omlopp utgör i regel sådan värdepappersförmögenhet på vars överlåtelser tillämpas beskattningsregler för överlåtelsevinster och överlåtelseförluster.

Masslån kan vanligtvis säljas och köpas på eftermarknaden på samma sätt som börsaktier. Överlåtelse av ett masskuldebrevslån kan också leda till att det uppstår överlåtelsevinst eller -förlust till följd av att lånets marknadsvärde förändras.

Exempel 38. Alfred har år 2011 tecknat ett räntebelagt masskuldebrevs-lån till ett pris på 100 000 euro, vilket emitterats av Bolag Abp. Lånetiden går ut 2016 och då ska lånet återbetalas till sitt nominella värde 100 000 euro. Före det säljer Alfred lånet på eftermarknaden år 2014. Alfred får i försäljningspris 102 000 euro, av vilket belopp 700 euro utgör till försäljningsdagen upplupen ränta som inte förfallit till betalning (s.k. eftermarknadsgottgörelse).Alfred får en överlåtelsevinst på 1 300 euro vid försäljningen av masskuldebrevslånet (= 102 000 euro – 100 000 euro – 700 euro). Den eftermarknadsgottgörelse på 700 euro som Alfred får vid försäljningen av masskuldebrevslånet beskattas år 2014 som annan kapitalinkomst.

Exempel 39. År 2014 köper Brita för 102 000 euro ett räntebelagt masskuldebrevslån med ett nominellt värde på 100 000 euro. Lånet såldes på eftermarknaden och emitterades år 2011 av Bolag Ab. Av det pris som Brita betalar utgör 700 euro fram till inköpsdagen upplupen ränta som inte förfallit till betalning (eftermarknadsgottgörelse). Lånetiden går ut 2016 och då ska lånet återbetalas till sitt nominella värde 100 000 euro. Brita behåller masskuldebrevslånet till lånetidens utgång och då återbetalas lånekapitalet på 100 000 euro till henne.

Brita får år 2016 en överlåtelseförlust på 1 300 euro på masskuldebrevs-lånet (100 000 euro – 101 300 euro). Den eftermarknadsgottgörelse på 700 euro som Brita betalade vid köpet dras av från hennes kapitalinkomster för 2014.

Ett masslån kan vara kapitalgaranterat varvid placeraren alltid får lånekapitalet tillbaka (om gäldenären inte är insolvent). Lånet kan även sakna kapitalgaranti till exempel så att återbetalning av lånekapitalet delvis eller helt är beroende av värdeförändringar på de placeringsobjekt som utgör lånets referens. Om lånekapitalet i ett sådant fall inte återbetalas och lånet utgör ett värdepapper, får värdeförlusten dras av som värdepapprets slutliga värdeförlust på samma sätt som överlåtelseförlust av ett värdepapper.

Mer information om masskuldebrevslån finns i Skatteförvaltningens anvisning Om beskattning av masskuldebrevslån enligt inkomstskattelagen.

19 Vissa typer av företagsomstrukturering och beskattning av överlåtelsevinst

19.1 Allmänt

Utbyte av aktier till ett annat bolags aktier på grund av fusion, delning (fission) och aktiebyte anses inte utgöra en skattepliktig överlåtelse om omstruktureringen uppfyller de särskilda kraven som anges i inkomstskattelagen och i 52 - 52 g § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. I beskattningen tillämpas kontinuitetsprincipen på dessa företagsomstruktureringar, om de förutsättningar för kontinuitet som avses i lagen uppfylls.

En viktig förutsättning för kontinuiteten är att aktieägaren som vederlag får aktier i det övertagande bolaget eller i det bolag som förvärvar aktier. På aktieinnehav tillämpas kontinuitet, vilket innebär att anskaffningsutgiften för aktier i det fusionerade eller fissionerade bolaget eller för aktier som överlåtits vid aktiebyte överförs vid företagsomstruktureringen som vederlag för de aktier som förvärvats. I de företagsomstruktureringar som uppfyller kontinuitetskraven realiseras överlåtelsevinsten eller -förlusten först i den överlåtelse mot vederlag som följer efter företagsomstruktureringen. Beskattningen senareläggs alltså till den överlåtelse som följer efter fusion, delning eller aktiebyte.

I en företagsomstrukturering som uppfyller kontinuitetskraven kan man utöver aktievederlag också ge penningvederlag. Beloppet på penningvederlag får inte överstiga 10 procent av det sammanlagda nominella värdet av de aktier som lämnas som vederlag. Penningvederlag som mottas i stället för eller utöver aktievederlag är dock alltid skattepliktig inkomst.

Mer information om fusion, delning och aktiebyte finns i Skatteförvaltningen anvisning Företagsomstrukturering och beskattning – fusion, Företagsomstrukturering och beskattning – delning, Företagsomstrukturering och beskattning – aktiebyte.

19.2 Fusion

Vid fusion övergår det överlåtande bolagets tillgångar och skulder till det övertagande bolaget utan likvidationsförfarande och det överlåtande bolaget upplöses. Aktieägarna i det överlåtande bolaget får som fusionsvederlag nya aktier som emitterats av det övertagande bolaget eller ett penningvederlag.

Exempel 40. 1.11.2012 köpte Alfred 100 aktier i Bolag Abp för sammanlagt 4 970,00 euro (dvs. 49,70 euro/aktie). Bolag Abp fusionerades år 2013 med Firma Abp. Som fusionsvederlag fick aktieägarna i Bolag Ab 4,3 aktier i Firma Abp mot en aktie i Bolag Ab. Mot sina aktier i Bolag Ab fick Alfred 430 aktier i Firma Abp. Anskaffningsutgiften för varje aktie Alfred äger i Firma Ab är 11,56 euro (= 4 970/430). Som anskaffningstid för aktierna i Firma Abp anses 1.11.2012.

På penningvederlag man eventuellt får vid fusion tillämpas bestämmelser om beskattning av överlåtelsevinst. Penningvederlaget kan användas som post som jämnar ut aktievederlaget eller det kan betalas utöver aktievederlaget.

Exempel 41: Brita äger 100 aktier i Bolag Ab. Hon har köpt aktierna år 2005 och deras anskaffningsutgift har varit 3 000 euro. År 2016 fusioneras Bolag Ab med Firma Ab. I fusionsvederlag fick man 1,025 aktier i Firma Ab mot en aktie i Bolag Ab. Om fördelningen inte gick jämnt ut gav man skillnaden i penningvederlag. Brita skulle ha fått 102,50 aktier i Firma Ab på basis av sina aktier i Bolag Ab. Hon fick dock 102 aktier eftersom fördelningen inte gick jämnt ut och dessutom pengar till ett belopp som motsvarade 0,50 aktier. Penningvederlaget var 40 euro.

Överlåtelsevinsten räknas ut så att från beloppet av penningvederlag dras av anskaffningsutgiften för de aktier som överlåtits mot pengar (3 000 euro : 102,5 x 0,50 = 14,63 euro). Eftersom den presumtiva anskaffningsutgiften är större, räknas överlåtelsevinsten ut med den presumtiva anskaffningsutgiften. Överlåtelsevinstens belopp är 24 euro (40 euro – (40 euro x 40 %)).

Det mottagna penningvederlaget påverkar anskaffningsutgiften för de aktier som fåtts vid fusion. Anskaffningsutgiften för aktierna i Firma Ab är anskaffningsutgiften för aktierna minskad med penningvederlaget, dvs. 2 985,37 euro (3 000 euro – 14,63 euro).

Fusionsvederlaget kan fastställas också så att man exempelvis mot en aktie får ett visst antal aktier i det övertagande bolaget och pengar. Om beloppet av penningvederlag inte överstiger 10 procent av de aktiers nominella värde som getts i vederlag, kan kontinuiteten tillämpas, och då räknas överlåtelsevinst endast för penningvederlagets del.

Exempel 42: Brita äger 2 000 aktier i Bolag Ab. Hon har köpt aktierna år 2016 och deras anskaffningsutgift var 5 euro per aktie dvs. sammanlagt 10 000 euro. År 2018 fusioneras Bolag Ab med Firma Ab. Som fusionsvederlag får Brita tre aktier i Firma Ab mot en aktie i Bolag Ab samt 3 euro per aktie i pengar.

Vid fusionen får Brita 6 000 aktier i Firma Ab och 6 000 euro i pengar. Brita överlåter en proportionell del av varje aktie som hon äger. Vid beräkning av överlåtelsevinsten dras från penningsvederlaget av den proportionella andel som motsvarar anskaffningsutgiften för varje aktie. Om det gängse värdet på en aktie i Firma Ab är 40 euro per aktie, är värdet på det totala vederlag som fåtts mot varje aktie i Bolag Ab 15 euro [((40 € x 6 000) + 6 000 €) : 2000]. Från värdet på varje aktie i Bolag Ab dras 3/15 av (penningvederlagets proportionella andel av hela vederlaget). Den anskaffningsutgift som dras av är 10 000 euro x 3/15 = 2 000 euro. Överlåtelsevinsten blir 6 000 euro – 2 000 euro = 4 000 euro. Anskaffningsutgiften för de aktier som fåtts som fusionsvederlag är då 10 000 – 2 000 = 8 000 euro.

19.3 Delning (fission)

Vid fission övergår det överlåtande bolagets tillgångar och skulder utan likvidationsförfarande till två eller flera övertagande bolag och det överlåtande bolaget upplöses. Från och med 1.1.2007 kan delning äga rum även partiellt så att också det överlåtande bolaget fortsätter med sin verksamhet. Aktieägarna i det överlåtande bolaget får i delningsvederlag pengar eller aktier i de övertagande bolagen.

Vid beskattningen fördelas anskaffningsutgiften för en aktie i det överlåtande bolaget på aktier i de övertagande bolagen i samma förhållande som nettoförmögenhet i det överlåtande bolaget överförs till de övertagande bolagen. Vid delning utreder bolaget i allmänhet för sina aktieägare grunderna och proportionen enligt vilka anskaffningsutgiften för en aktie i det överlåtande bolaget fördelas som anskaffningsutgift för aktierna i det övertagande bolaget.

Om det dock är uppenbart att förhållandet mellan de nettoförmögenheter som överförs till de övertagande bolagen väsentligt avviker från förhållandet mellan de gängse värdena för de övertagande bolagens aktier, används som fördelningsgrund för anskaffningsutgiften förhållandet mellan aktiernas gängse värde. Ägartiden för aktier som fåtts i delningsvederlag anses ha börjat då aktieägaren har anskaffat aktier i det överlåtande bolaget.

Exempel 43: Vid utgången av maj 2005 ägde Alfred 10 aktier i Bolag Abp och anskaffningsutgiften för aktierna hade varit 6,90 euro per aktie. Bolag Abp delades 30.6.2005 till (ett nytt) Bolag Abp och till Nybolag Abp sålunda att mot en (gammal) aktie i Bolag Abp fick man en (ny) aktie i Bolag Abp och en aktie i Nybolag Abp.

Till (det nya) Bolag Abp överfördes 90 procent och till Nybolag Abp 10 procent av nettoförmögenheten i (det gamla) Bolag Abp. Efter delningen var det gängse värdet av en aktie i (det nya) Bolag Abp 5 euro per aktie och det gängse värdet av en aktie i Nybolag Abp likaså 5 euro per aktie.

I detta fall avvek förhållandet mellan de nettoförmögenheter som överfördes till (det nya) Bolag Abp och Nybolag Abp väsentligt från förhållandet mellan de gängse värdena av aktierna i (det nya) Bolag Abp och Nybolag Abp. Anskaffningsutgiften ska följaktligen fördelas enligt förhållandet mellan aktiernas gängse värde (1:1).

Efter delningen är Alfreds anskaffningsutgift för en aktie i (det nya) Bolag Abp 3,45 euro per aktie (6,90/2) och för en aktie i Nybolag Abp likaså 3,45 per aktie (6,90/2)

19.4 Aktiebyte

19.4.1 Allmänt om aktiebyte

Vid ett aktiebyte skaffar ett aktiebolag en sådan andel av aktierna i ett annat bolag att aktierna medför mer än hälften av det röstetal som alla aktier i bolaget medför eller om aktiebolaget redan har mer än hälften av röstetalet, skaffar fler aktier. Bolaget som anskaffar aktierna ger som vederlag till aktieägarna i det andra bolaget nya aktier som det emitterar eller egna aktier som det innehar. En del av vederlaget kan lämnas i pengar, dock inte mera än tio procent av det nominella värdet av de aktier som lämnats som vederlag eller, om nominellt värde saknas, av den del av det inbetalade aktiekapitalet som motsvarar aktierna.

Vid beskattningen av en aktieägare som överlåtit aktier realiserar aktiebyte inte beskattning av överlåtelsevinst eller -förlust. Beskattningen senareläggs till att de aktier som fåtts vid aktiebyte överlåts mot vederlag. I fråga om penningvederlag är byte dock alltid en skattepliktig överlåtelse. Överlåtelsevinst eller -förlust räknas ut så att från det mottagna penningvederlaget dras av som anskaffningsutgift samma proportionella andel av anskaffningsutgiften som motsvarar penningvederlagets proportionella andel av hela vederlaget.

Anskaffningsutgiften för den aktie som överlåts vid aktiebyte fördelas som anskaffningsutgift för de aktier som man får i vederlag. Anskaffningstidpunkten för aktierna är anskaffningstiden för de ursprungliga aktierna, och aktiebytet påverkar inte beräkningsgrunderna för den presumtiva anskaffningsutgiften.

Exempel 44: Brita äger 100 aktier i Bolag Abp. Brita har köpt aktierna år 2006 till ett pris på 1 euro per aktie. 24.11.2009 inleddes ett aktiebyte där aktieägarna i Bolag Abp mot en aktie i Bolag Abp fick 1,05 aktier i Firma Ab. Eftersom Brita hade 100 aktier i Bolag Abp med en anskaffningsutgift på 1,00 euro per aktie (sammanlagt 100 euro), hade hon efter aktiebytet 105 aktier i Firma Ab med en anskaffningsutgift på 0,95 euro per aktie (100 / 105). Anskaffningstiden är år 2006.

Exempel 45: Alfred äger 100 aktier i Bolag Ab. Han har köpt aktierna år 2013 och deras anskaffningsutgift har varit sammanlagt 2 000 euro. Firma Ab gör en bytesoffert till Bolag Ab, enligt vilken man med två aktier i Bolag Ab får 0,75 aktier i Firma Ab. Om utbytesförfållandet inte går jämnt ut betalas skillnaden i pengar. Penningvederlag betalas 30 euro per aktie. Alfred får i byte 37 aktier i Firma Ab och för 0,50 aktie betalas vederlaget i pengar. Alfred får 15 euro i penningvederlag.

Överlåtelsevinsten räknas ut så att från beloppet av vederlag dras av anskaffningsutgiften för de aktier som överlåtits mot pengar dvs. 20 euro x 50 : 37 x 0,5 = 13,51 euro. Överlåtelsevinsten är 1,49 euro (15 – 13,51).

Anskaffningsutgiften för de aktier som har fåtts vid byte utgörs av anskaffningsutgiften för aktierna i Bolag Ab 2 000 euro minskat med den anskaffningsutgift på 13,51 euro som använts vid beräkning av överlåtelsevinst på penningvederlaget. Anskaffningsutgiften för aktierna i Firma Ab är således 1 986,49 euro, dvs. anskaffningsutgiften per aktie är 53,68 euro (1 986,49 : 37).

19.4.2 Aktiebyte och utflyttningsskatt

Aktiebyte medför inte beskattning av överlåtelsevinst eller -förlust. Skattefriheten för aktiebyte gäller fortfarande i en situation där en fysisk person som är delägare flyttar till en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och inte längre har skatterättslig hemvist i Finland.

Om en person som flyttat från Finland till en annan stat inom EES-området dock överlåter de aktier som hen fått vid ett aktiebyte innan fem år har gått från utgången av det skatteår under vilket aktiebytet skedde, ska den överlåtelsevinst som inte beskattats vid aktiebytet beskattas i Finland. Då ska ett belopp som motsvarar de överlåtna aktierna och som skulle ha varit skattepliktig inkomst om inte bestämmelsen om aktiebyte skulle ha tillämpats på aktiebytet räknas som inkomst för det skatteår då överlåtelsen av de aktier som förvärvats som vederlag skedde.

Exempel 46: Brita köpte 10 000 aktier i Firma Ab är 2007. Efter ett aktiebyte som skedde år 2012 hade hon 15 000 aktier i Bolag Ab. Vid aktiebytet uppstod en kalkylmässig vinst på 50 000 euro. Överlåtelsevinsten beräknas så att från det gängse värdet vid bytestidpunkten på de aktier som fåtts vid bytet avdras anskaffningsutgiften för de aktier som överlåtits vid bytet.

Under år 2013 flyttade Brita permanent till Sverige. Brita har inte längre några fasta anknytningar till Finland varför hon från och med utflyttningen anses vara begränsat skattskyldig i Finland.

År 2016 sålda Brita 3 750 aktier i Bolag Ab. Eftersom det vid försäljningstidpunkten ännu inte har gått fem år från aktiebytet, ska den överlåtelsevinst som inte beskattades vid aktiebytet beskattas i Finland.

Beskattningen av överlåtelsevinst gäller dock endast det ursprungliga aktieantal som varit föremål för aktiebyte och som motsvarar det aktieantal som överlåtits (10 000/15 000 x 3 750 = 2 500). Som överlåtelsevinst beskattas 2 500/10 000 x 50 000 = 12 500 euro. Utflyttningsskatten gäller således inte de aktier på basis av vilka Brita fick de 11 250 aktier som hon fortfarande äger.

Om en person flyttar till en annan stat än till en stat inom EES-området innan fem år har gått från utgången av det skatteår under vilket aktiebytet skedde, ska den överlåtelsevinst som inte beskattats vid aktiebytet beskattas i Finland, även om de aktier som fåtts i vederlag inte skulle överlåtas.

Om personen överlåter vederlagsaktierna eller flyttar utanför EES-området först efter att det har gått minst fem år från utgången av det skatteår under vilket aktiebytet skedde, ska den överlåtelsevinst som uppkommit vid aktiebytet inte beskattas i Finland.

I utflyttningssituationer är den överlåtelseförlust som uppkommit vid aktiebyte inte avdragbar.

20 Byte av fondandel

Fondandelarna i en placeringsfond utgörs av antingen avkastnings- eller tillväxtandelar. Avkastningen på en avkastningsandel betalas årligen till fondandelsägaren, och avkastningen på en tillväxtandel kapitaliseras årligen och blir en del av fondandelsägarens fondandel. Den kapitaliserade avkastningen på en tillväxtandel kan sålunda endast realiseras genom en fondandelsöverlåtelse. Byte av en avkastningsandel mot en tillväxtandel, eller tvärtom, inom en och samma fond betraktas inte som överlåtelse och leder inte till beskattning av överlåtelsevinst.

Däremot betraktas en fondandel som byts mot en fondandel i en annan fond som överlåtelse, även om båda fonderna administreras av samma fondbolag. Byte av fond leder till att man beräknar överlåtelsevinsten eller -förlusten. Detta görs också när pengar inte lyfts vid bytet, utan inlösningspriset används direkt för att teckna andelar i en annan fond. Om bytet av en fondandel beror på en fondfusion, realiseras dock inte beskattningen av överlåtelsevinsten.

21 Överlåtelseordning för värdepapper

21.1 Allmänt

Om den skattskyldige överlåter endast en del sina värdepapper av samma slag, t.ex. aktier av samma slag i samma bolag, ska man för uträkningen av överlåtelsevinsten avgöra, vilka aktier som anses ha blivit överlåtna. Överlåtelseordningen kan inverka på vinst- eller förlustbeloppet om anskaffningsutgifterna för olika aktier är av olika storlek och aktier har anskaffats vid olika tidpunkter.

Om värdepapper som inte hör till värdeandelssystemet kan individualiseras, kan den skattskyldige själv besluta om överlåtelseordningen, dvs. vilka individualiserade aktier hen överlåter. Den skattskyldige kan till exempel överlåta vissa numrerade aktier om det finns ett numrerat aktiebrev över aktierna eller om aktierna har numrerats i bolagets aktieförteckning. Överlåtelsevinsten eller -förlusten räknas då ut genom att man från överlåtelsepriset på aktien drar av anskaffningsutgiften för just den bestämda, individualiserade aktien.

Om de värdepapper som säljs inte kan individualiseras, anses den skattskyldige sälja en proportionell del av varje aktieparti som hen skaffat vid olika tidpunkter till olika priser. Beloppet av den anskaffningsutgift som dras av och den eventuella användningen av en presumtiv anskaffningsutgift avgörs separat för varje aktieparti.

Exempel 47: Alfred har vid olika tidpunkter skaffat onumrerade aktier i pappersform i Bolag Abp enligt följande:

• år 2011: 1 000 aktier, köp, anskaffningspris 25,50 euro per aktie
• år 2013: 500 aktier, arv, arvsbeskattningsvärde 14,00 euro per aktie
• år 2015: 1 000 aktier, köp, anskaffningsutgift 14,70 euro per aktie

År 2016 säljer Alfred 2 000 aktier för 17,00 euro per aktie. Han anses överlåta aktier enligt följande:

• 800 aktier (1 000 : 2 500 x 2 000 aktier som anskaffats år 2011; överlåtelseförlusten från aktierna är 6 800 euro ((800 x 17,00 euro) – (800 x 25,50 euro));

• 400 aktier (500 : 2 500 x 2 000) som anskaffats år 2013; överlåtelsevinsten från aktierna är 1 200 euro ((400 x 17,00 euro) – (400 x 14,00 euro)); samt

• 800 aktier som anskaffats år 2015; överlåtelsevinst från försäljning av aktierna är 1 840 euro ((800 x 17,00 euro) – (800 x 14,70 euro)).

Värdeandelar som hör till värdeandelssystemet individualiseras inte med nummer eller med någon annan identifierare så att den skattskyldige kunde överlåta en bestämd enskild värdeandel av flera andelar av samma slag i samma bolag. Om överlåtelseordningen för värdeandelar anges i lag att värdeandelar av en viss egendom anses ha överlåtits i den ordning de har förvärvats, om inte den skattskyldige visar något annat. Det är fråga om den så kallade First In - First Out-principen eller FIFO-principen.

Exempel 48: Alfred har vid olika tidpunkter skaffat till värdeandelssystemet hörande aktier i Bolag Abp enligt följande:

• år 2011: 1 000 aktier, köp, anskaffningspris 25,50 euro per aktie
• år 2013: 500 aktier, arv, arvsbeskattningsvärde 14,00 euro per aktie
• år 2015: 1 000 aktier, köp, anskaffningsutgift 14,70 euro per aktie

År 2016 säljer Alfred 2 000 aktier för 17,00 euro per aktie. Han anses ha överlåtit

• 1000 aktier som anskaffats år 2011; överlåtelseförlust för försäljning av aktierna är 8 500 euro ((1 000 x 17,00 euro) – (1 000 x 25,50 euro));

• 500 aktier som anskaffats år 2013; överlåtelsevinst från försäljning av aktierna är 1 500 euro ((500 x 17,00 euro) – (500 x 14,00 euro)); samt

• 500 aktier som anskaffats år 2015; överlåtelsevinst från försäljning av aktierna är 1 150 euro ((500 x 17,00 euro) – (500 x 14,70 euro)).

I beskattningspraxis har man inte avvikit från överlåtelseordning enligt FIFO-principen på den grunden att den skattskyldige har förklarat att hans avsikt varit att överlåta specifika värdeandelar. Om den skattskyldige har anskaffat samma slags värdeandelar i samma bolag på skilda värdeandelskonton, har han ändå kunnat bevisa att han överlåtit värdeandelar från ett visst konto. FIFO-principen tillämpas således skilt för varje värdeandelskonto.

Exempel 49: Alfred har år 1999 köpt 100 aktier i Bolag Abp för 5 euro/aktie. Aktierna finns på värdeandelskonto nr 1, där de varit hela tiden.

Alfred har år 2005 öppnat ett annat värdeandelskonto (värdeandelskonto nr 2) och på detta konto köpt 300 aktier i Bolag Abp för 10 euro/aktie. Aktierna har hela tiden varit på värdeandelskonto nr 2.

År 2016 säljer Alfred 100 aktier i Bolag Abp från värdeandelskonto nr 2 för 12 euro/aktie. Han anses sälja aktier som han köpt år 2005 och för vilka anskaffningspriset är 10 euro/aktie.

Överföring av aktier från ett värdeandelskonto till ett annat utgör varken förvärv eller överlåtelse. Överföring från ett värdeandelskonto till ett annat leder inte till att ägartiden börjar på nytt. Anskaffningstidpunkten för överförda aktier avgör i vilken ordning de på det mottagande värdeandelskontot ska överlåtas.

Exempel 50: Alfred har år 1999 köpt 100 aktier i Bolag Abp för 5 euro/aktie. Aktierna har köpts på värdeandelskonto nr 1. Alfred har också haft ett annat värdeandelskonto (värdeandelskonto 2) på vilket han år 2005 köpt 300 aktier i Bolag Abp för 10 euro/aktie.

Alfred har år 2007 överfört de 100 aktier i Bolag Abp som funnits på värdeandelskonto nr 1 (anskaffningspris 5 euro/aktie) till värdeandelskonto nr 2. År 2016 säljer Alfred 150 aktier i Bolag Abp från värdeandelskonto nr 2. Han anses sälja aktier enligt följande:

• 100 aktier som han köpte år 1999 och vars anskaffningspris har varit 5 euro per aktie och
• 50 aktier som han köpte år 2005 och vars anskaffningspris har varit 10 euro per aktie.

Alfred har kvar (på värdeandelskonto 2) 250 aktier i Bolag Abp som han köpt 2005 för 10 euro/aktie.

FIFO-principen tillämpas inte på överföring av värdeandelar från ett värdeandelskonto till ett annat, eftersom kontoöverföring inte betraktas som överlåtelse. Kontoöverföring påverkar inte den inbördes överlåtelseordningen för värdeandelar av samma slag. Om den skattskyldige överför endast en del av värdeandelar av samma slag från ett värdeandelskonto till ett annat, kan han inte påverka beskattningen genom att bestämma att överföringen gäller till exempel värdeandelar som ingår i ett visst anskaffningsparti.

Innehållet av FIFO-principen har preciserats från skatteåret 2008. När man avgör överlåtelseordningen anses värdeandelarna ha förvärvats vid samma tidpunkt från vilken ägartiden räknas vid beskattning av överlåtelsevinsten.

Mer information om hur ägartiden räknas i olika situationer finns tidigare i denna anvisning. I det följande behandlas särskilt hur ägartiden beräknas med tanke på FIFO-principen i vissa vanliga, praktiska fall.

21.2 Överlåtelseordning för aktier som fåtts vid aktieemission

När man vid en aktieemission får nya aktier på grund av tidigare aktieinnehav och i proportion till detta, anses man ha fått de nya aktierna vid samma tidpunkt som de gamla aktier som legat till grund för aktieteckningen.

När man avgör den inbördes överlåtelseordningen mellan de gamla aktier (värdeandelar) som finns på ett värdeandelskonto och de nya aktier som tecknats på grundval av dem och som lagts till samma värdeandelskonto, anses de gamla aktierna bli överlåtna innan de nya aktierna som tecknats på basis av dem.

Exempel 51: Alfred har år 2007 köpt 100 aktier i Bolag Abp. År 2010 köpte han ytterligare 50 aktier i Bolag Abp. År 2013 ordnade Bolag Abp en fondemission, varvid aktieägarna mot en gammal aktie fick en ny aktie i Bolag Abp gratis. När aktieemissionen ägde rum hade Alfred 150 aktier i Bolag Abp. Alfred har ett enda värdeandelskonto. Han får 100 nya aktier på basis av de 100 aktier som han köpte år 2007 och 50 nya aktier på basis av de 50 aktier som han köpte år 2010.

År 2016 säljer Alfred 220 aktier i Bolag Abp. Han anses överlåta aktier i följande ordning:

• 100 aktier som han köpte år 2007
• 100 aktier som han fick vid aktieemissionen år 2013 på basis av aktier som han köpte år 2007 samt
• 20 aktier som han köpte år 2010.

Efter försäljningen har Alfred fortfarande kvar 80 aktier i Bolag Abp, av vilka 30 är köpta år 2010 och 50 har mottagits på basis av de förra vid aktieemissionen år 2013.

Om uträkning av anskaffningsutgift som dras av, se kapitel 9.2 i denna anvisning.

21.3 Överlåtelseorning för aktier som fåtts i arv

Ägartiden för aktier som erhållits genom arv eller testamente beräknas från arvlåtarens död. Tidpunkten för arvskifte inverkar inte på beräkningen av ägartiden om aktier fås inom ramen för arvsandelen eller p.g.a. ett testamentsförordnande.

Exempel 52: Brita har år 2006 köpt 100 aktier i Bolag Abp på sitt värdeandelskonto.

Britas far har avlidit år 2005. I hans kvarlåtenskap ingår 1000 aktier i Bolag Abp. Arvskiftet efter fadern förrättades år 2007. Brita har vid arvskiftet fått 1 000 aktier i Bolag Abp, medan de andra arvingarna har fått annan egendom ur kvarlåtenskapen i motsvarande mån.

Efter arvskiftet överför Brita de ärvda aktierna i Bolag Abp från dödsboets värdeandelskonto till sitt eget värdeandelskonto. Efter överföringen har Brita 1 100 aktier i Bolag Abp på sitt värdeandelskonto.

År 2016 säljer Brita 200 aktier i Bolag Abp. Hon anses sälja aktier som hon ärvt efter sin far, vilkas ägartid räknas från faderns död år 2005.

21.4 Överlåtelseordning för fondandelar

Fondandelar hör i allmänhet inte till värdeandelssystemet. Vid överlåtelse av värdeandelar av samma slag tillämpas emellertid FIFO-principen om inte den skattskyldige visar något annat.

Fondbolaget ska föra fondandelsregister över fondandelarna och införa i registret ordningsnumret på det andelsbevis som getts för fondandelen eller fondandelsteckningen. Den skattskyldige kan begära att fondbolaget löser in vissa genom andelsbeviset eller med hjälp av ett ordningsnummer individualiserade fondandelar och därigenom avvika från FIFO-principen.

FIFO-principen ska tillämpas om den skattskyldige inte har individualiserat de fondandelar av samma slag som ska överlåtas. Om fondandelarna har anslutits till värdeandelssystemet kan de inte individualiseras på samma vis. Överlåtelseordningen bestäms då enligt FIFO-principen.

22 Skatteåret för inlösen av minoritetsaktier

Aktieägare som innehar över 90 % av bolagets samtliga aktier och röster har rätt att lösa in de andra aktieägarnas (minoritetsaktieägarnas) aktier. Sådana minoritetsaktieägare har också rätt att kräva inlösen av sina aktier.

Om det genom ett avgörande som har vunnit laga kraft har konstaterats att inlösningsrätt föreligger eller om skiljemännen anser det vara klart, men något inlösningspris inte har avtalats eller bestämts, övergår aktien till inlösaren direkt då denne ställer en av skiljemännen godkänd säkerhet för betalningen av inlösningspriset. Vinst av aktieöverlåtelsen beskattas det år aktien har övergått till köparen. När inlösningspriset betalas har ingen betydelse.

Om inlösningspriset inte har avtalats eller bestämts förrän beskattningen för året i fråga slutförs, används som inlösningspris vid uträkningen av överlåtelsevinst det inlösningspris som har erbjudits.

Till den del inlösningspriset inte har kunnat tas i beaktande vid inlösningsårets beskattning, räknas det som inkomst för det skatteår under vilket det har betalats eller kunnat lyftas. För fastställande av överlåtelsevinst för den del av inlösningspriset som kommer i efterskott räknas överlåtelsevinsten ut på nytt genom att som inlösningspris också ta i beaktande det belopp som har kommit i efterskott. Också till denna del uträknas vinsten enligt de bestämmelser som gällde under inlösningsåret.

Den ägartid som ligger till grund för den presumtiva anskaffningsutgiften fastställs på basis av skatteåret för inlösen, inte enligt det år då den del av inlösningspriset som kommer i efterskott erhålls. På den del av inlösningspriset som lagts till den beskattningsbara inkomsten tillämpas dock skattesatsen för det aktuella året.

Exempel 53: I Bolag Ab finns 1 000 aktier. Av dem äger Alfred 900 aktier och Brita 100 aktier. Aktierna har köpts år 2007 till ett pris på 10 euro per aktie.

Alfred erbjöd sig att lösa in Britas aktier i november 2015. Som inlösningspris föreslog Alfred 50 000 euro. Brita bestred inlösningspriset. Genom ett avgörande som hade vunnit laga kraft kunde det dock konstateras att inlösenrätt förelåg, och aktierna övergick till Alfred i december 2015.

Brita beskattades för överlåtelse av aktier. Eftersom det slutliga inlösningspriset inte var känt när beskattningen för 2016 verkställdes, användes vid beräkningen av överlåtelsevinst som överlåtelsepris det inlösningspris på 50 000 euro som hade erbjudits för aktierna. Britas överlåtelsevinst blir 40 000 euro (50 000 – presumtiv anskaffningsutgift 20 %). Överlåtelsevinsten utgör inkomst för skatteåret 2015. Vinsten beskattas enligt skattesatser som gällde år 2015. Upp till 30 000 euro är skattesatsen 30 %, på den del som överstiger 30 000 euro är den 33 %.

År 2017 fastställs som inlösningspris 55 000 euro. Överlåtelsevinsten räknas ut på nytt. Som överlåtelsepris används 55 000 euro och som anskaffningsutgift fortsättningsvis den presumtiva anskaffningsutgiften på 20 procent, dvs. 11 000 euro. Överlåtelsevinsten är 44 000 euro. Eftersom en överlåtelsevinst på 40 000 euro redan har beskattats läggs till beskattningen för 2017 en överlåtelsevinst på 4 000 euro som ännu inte har beskattats.

23 Överlåtelseförlust och avdrag av överlåtelseförlust

23.1 Allmänt

En överlåtelseförlust uppstår om man överlåter egendom mot vederlag och det sammanlagda beloppet av egendomens oavskrivna anskaffningsutgift och utgifter för vinstens förvärvande är större än överlåtelsepriset. Vid överlåtelser till underpris beräknar man överlåtelseförlusten genom att indela överlåtelsen i andel mot vederlag och vederlagsfri andel. Från överlåtelsepriset får dras av endast den del av anskaffningsutgiften som hänför sig till den mot vederlag överlåtna andelen (se ovan kapitel 5 Överlåtelse till underpris).

Till förlustavdrag berättigar inte i sig att värdet av ett värdepapper eller annan egendom har sjunkit under anskaffningspriset, om egendomen inte överlåts. Som överlåtelseförlust får emellertid sådan värdeförlust på värdepapper dras av som kan anses slutlig på grund av konkurs eller av någon annan därmed jämförbar orsak.

23.2 Överlåtelseförlust på grund av att ett aktiebolag går i konkurs

En överlåtelseförlust anses uppstå under det skatteår då aktierna kan anses ha förlorat sitt värde slutgiltigt. Enligt inkomstskattelagen är värdeminskning på aktier i ett bolag som gått i konkurs slutgiltig i beskattningen när:

• konkursförvaltaren meddelar att det inte blir någon utdelning, eller
• slutredovisningen görs i konkursboet.

I högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD:2011:55 ansåg man att aktierna kunde anses ha förlorat sitt värde slutgiltigt redan innan slutredovisningen i konkursboet hade gjorts. Enligt den specialrevisionsberättelse som framlades i ärendet hade aktiebolagets aktiekapital förlorats under räkenskapsåret 2003. Aktiebolaget hade försatts i konkurs 21.4.2005. Tingsrätten hade 10.2.2006 fastställt konkursboets förslag till utdelningsförteckning, som hade utarbetats 31.10.2005. Slutredovisningen i konkursboet hade getts 25.5.2007. Vid konkursförfarandet hade man betalt endast 2,5 procent av fordringarna på skulder utan säkerhet.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det av utredningen i målet framgick att det redan år 2005 hade stått klart att konkursboets medel inte skulle räcka till utdelning åt aktieägarna. Aktierna kunde anses ha förlorat sitt värde slutgiltigt till följd av konkursen redan år 2005 och inte först senare.

Som en utredning som avses i ovan nämnda beslut av HFD kan alltså betraktas konkursboförvaltarens meddelande om att aktiebolagets aktieägare inte kommer att få någon utdelning av bolagets medel i konkursens slutredovisning. Boförvaltaren kan lämna meddelandet på basis av konkursboets boförteckning och/eller utdelningsförteckning, och hen ska uppge i sitt meddelande från och med när och på vilka grunder det har varit klart att aktieägarna inte kommer att få utdelning. När man fastslår skatteåret för förlustens fastställande är det avgörande inte vilket datum boförvaltarens meddelande har undertecknats, utan den i meddelandet angivna tidpunkt från och med vilken aktiernas värdeförlust var slutlig.

Om ett aktiebolags konkurs förfaller på grund av knappa medel, anses aktiernas värde vara slutligt förlorat då bolagets avförs ur handelsregistret. För anskaffningsutgiften för aktierna kan alltså fastställas en överlåtelseförlust för det skatteår då aktiebolaget avförs ur handelsregistret på grund av att konkursen förfallit. Om aktieägarna dock senare får utdelning från bolaget, beräknas överlåtelsevinst på utdelningen med användande av presumtiv anskaffningsutgift.

23.3 Andra överlåtelseförluster

En avdragbar värdeminskning på värdepapper uppstår också när en warrant förfaller som värdelös eller då lånekapitalet av ett masslån som betraktas som ett värdepapper går förlorat. Med överlåtelseförlust jämställs förfall av en option som är föremål för handel på en reglerad marknad och förlust som uppstår av ett terminsavtal som är föremål för handel på en reglerad marknad.

Övriga förluster, såsom förlust från utlåning privatpersoner emellan, förlust av egendom till följd av brott eller egendom som förstörts, kan inte dras av som överlåtelseförlust och inte heller på annat sätt i personbeskattningen.

Förlust uppstår av en placeringsförsäkring om den prestation man får från försäkringen (återköpsvärde) är mindre än de inbetalda försäkringspremierna. Förlusten från en placeringsförsäkring är dock inte avdragbar även om försäkringspremierna hade placerats i värdepapper.

Förlust från små överlåtelser av värdepapper kan inte dras av (se ovan avsnitt 3.2 Små överlåtelser).

23.4 Avdragande av överlåtelseförlust

Överlåtelseförlust från försäljning av ett visst slag av egendom kan också dras av från vinster som erhållits vid överlåtelse av egendom av ett annat slag. Exempelvis en förlust som uppkommit vid överlåtelse av värdepapper kan dras av från försäljningsvinsten av en fastighet.

Överlåtelseförluster som uppkommit före 2016 är avdragsgilla endast från överlåtelsevinster. Överlåtelseförluster som uppkommit år 2016 och senare dras av från alla kapitalinkomster. Om den skattskyldige inte alls har överlåtelsevinster eller andra kapitalinkomster eller om deras belopp är mindre än de överlåtelseförluster som ska dras av, kan den oavdragna förlusten dras av under de fem följande åren. På basis av överlåtelseförlust kan man inte få underskottsgottgörelse i beskattningen av förvärvsinkomster.

Varje skattskyldig får dra av endast sina egna överlåtelseförluster. En skattskyldig kan exempelvis inte avdra en förlust som uppkommit vid överlåtelse av värdepapper eller annan egendom som tillhört hens make. Ett oskiftat dödsbo beskattas som en särskild skattskyldig för överlåtelse av egendom som ingår i det oskiftade dödsboet. Delägaren kan inte avdra det oskiftade dödsboets förluster i sin beskattning och det oskiftade dödsboet kan inte heller dra av delägarens överlåtelseförluster i sin beskattning.

Konstgjorda överlåtelseförluster som har gjorts för att undvika skatt på överlåtelsevinst av annan egendom är inte avdragbara. Det kan komma i fråga till exempel då den skattskyldige säljer aktier med förlust och samma dag köper tillbaka samma aktier (aktier av samma slag) till samma eller nästan samma pris. Om det inte kan visas att det finns andra faktiska skäl till försäljningen och köpet av aktierna än att åstadkomma en överlåtelseförlust, får överlåtelseförlusten inte dras av i beskattningen.

En närmare redogörelse för överlåtelseförluster och avdragande av förluster finns i Skatteförvaltningens anvisning Överlåtelsevinster och -förluster på egendom i en fysisk persons inkomstbeskattning.

24 Andra kostnader i anslutning till placeringsverksamhet

24.1 Kostnader för förvaring och förvaltning av värdepapper och andra kostnader för förvärv av inkomst

Utgifter för förvaltning och förvaring av värdeandelar, placeringsfondandelar och andra värdepapper, såsom administrationsavgifter för ett värdeandelskonto, kostnader för bankfack eller andra allmänna kostnader för förvärv av inkomst, räknas inte till anskaffningsutgiften för egendom. Dessa utgifter avdras inte heller vid beskattningen av överlåtelsevinst som utgifter för vinstens förvärvande.

Kostnader för förvaring och förvaltning av värdepapper får avdras från kapitalinkomsterna under betalningsåret till den del kostnaderna under skatteåret överstiger 50 euro. En skattskyldig som bedriver aktiv värdepappershandel kan i beskattningen dra av de kostnader som hänför sig till denna verksamhet som kostnader för förvärv av kapitalinkomster. Avdragsgilla kostnader kan vara bland annat kostnader för datakommunikation, dator och programvara, facklitteratur och prenumerationer på facktidskrifter samt kostnader för placeringsrådgivning, kostnader för att lyfta och förvalta ett lån som hänför sig till placeringsverksamhet, avgifter för ränteskyddsavtal och avdrag för arbetsrum. Kostnader för resor till börsbolags bolagsstämmor är inte avdragsgilla.

Kostnaderna för återbetalningsskyddet för ett lån likställs med livförsäkringspremier och är således inte avdragsgilla.

Den som äger en andel i en placeringsfond får inte dra av placeringsfondens förvaltningsarvoden som fondbolaget inte direkt tar ut av andelsägarna. Således är det förvaltningsarvode som dragits av från fondens medel inte avdragbart.

24.2 Räntekostnader

Räntekostnader som hänför sig till anskaffning av värdepapper dras inte av vid uträkning av överlåtelsevinst. Dessa räntor avdras i regel från kapitalinkomsterna under betalningsåret som räntor på skuld för inkomstens förvärvande. Räntekostnader på lån för anskaffning av källskattepliktiga masskuldebrev och andra motsvarande värdepapper är dock inte avdragsgilla i beskattningen.
 

Bilaga1: Tabell över det skatteår under vilket aktier i finländska börsbolag som försatts i konkurs slutgiltigt förlorat sitt värde.

Tabellen uppdateras vid behov.

• Elcoteq Abp skatteår 2012
• Stromsdahl Abp skatteår 2008
• Tiimari Abp skatteår 2013
• Ahtium Oyj (tidigare Talvivaara kaivososakeyhtiö Oyj) skatteår 2018
• Takoma Oyj skatteår 2018

 

Ledande skattesakkunnig Tero Määttä

Ledande skattesakkunnig Pirjo Mäkynen